• No results found

Uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberättelsen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberättelsen"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen

Kandidat uppsats, 15 hp Höstterminen 2010

Uttalanden om företags fortlevnad

i revisionsberättelsen

- En studie om samspelet mellan företagsledning och revisor samt dess

påverkan på revisors uttalanden om företags fortlevnad i

revisionsberättelsen

(2)

Sammanfattning

Allmänheten har på senare tid kritiserat revisorsyrket för de granskningsinsatser som har gjorts med anledning av att revisorer inte slagit larm när det gått dåligt för ett företag (Ruiz- Barbadillo et al., 2003, s. 597). Den bedömning som revisorer gör om företags fortlevnad är av betydelse för att företags intressenter och allmänheten ska få rätt information om företagens ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Frågan gäller en framtidsbedömning om verksamhets fortsatta drift och utgör därför en för revisorer svår uppgift (Johnsson, 2005, s. 69). Revisorns uppgift under granskningen är att kontrollera tillförlitligheten av redovisningsinformationen vilken företagsledningen tagit fram. Det nämnda innebär att samarbetet mellan revisorer och företagsledningen är av vikt för revisorernas granskningsarbete (Fant, 1998, s. 47). Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att undersöka hur parternas samspel påverkar uttalandena om företags fortlevnad.

I teorikapitlet behandlas företagsledningens ansvar, revisorns granskningssvårigheter och RS 570 fortsatt drift som revisorn ska utgå ifrån. Vidare tas samspelets betydelse för revisorns granskningsarbete upp och vilka faktorer som påverkar sådan interaktion. För den empiriska undersökningen intervjuas tre auktoriserade revisorer från tre stora revisionsbyråer. Resultaten visar att ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen underlättar revisorns granskningsarbete. En bra interaktion mellan de nämnda parterna kan innebära att revisorn får tillgång till rätt underlag för en bedömning av fortlevnaden av företaget ifråga. Ett sämre samspel, å andra sidan, försvårar revisorns granskningsarbete eftersom revisorn i sådant fall arbetar med en icke samarbetsvillig företagsledning och otillräckligt underlag för en korrekt bedömning. Med stöd av den undersökning som gjorts av det aktuella ämnet kan den slutsatsen dras att samspelet har betydelse för revisorns uttalanden i förevarande hänseende och ett bra samspel möjliggör för revisorn att uttala sig om när företaget är fortlevnadshotad medan en sämre interaktion försvårar positionen för revisorerna att göra uttalanden om de ifrågavarande företagen.

Nyckelord: Fortlevnadsprincipen, företags fortlevnad, samspel, revisionsberättelse, revisor,

(3)

FÖRKORTNINGAR

FAR Föreningen för auktoriserade och godkända revisorer IFAC International Federation of Accountants

(4)

Innehållsförteckning

 

1. Introduktion ...1  

2. Teoretisk referensram...3  

2.1 Orsaken till ett uttalande om ett företags fortlevnad... 3  

2.1.1 Företagsledningens ansvar för bedömningen av företags fortlevnad ... 4  

2.1.2 Revisors ansvar och granskningssvårigheter för företags fortlevnad... 4  

2.1.3 Underlag från företagsledning och underlagets tillförlitlighet för granskning av företags fortlevnad... 6  

2.2 Revisionsstandard 570 fortsatt drift ... 6  

2.3 Relationen mellan revisorn och företagsledningen under förhandling... 7  

2.3.1 Samspel, revisionsberättelsens kvalitet och fortlevnadsprincipen ... 9  

2.3.2 Samspelets beroende av företagstyp och bolagsstyrning ... 10  

2.4 Modell för samspelets inverkan på uttalanden om företags fortlevnad ... 11  

3. Metod ...12  

3.1 Forskningsansatsen ... 12  

3.2 Forskningsmetoden ... 13  

3.3 Trovärdigheten av insamlad data... 14  

3.4 Källkritik... 15  

4. Empiri...16  

4.1 Intervjupersoner... 16  

4.2 Svårigheten med ett uttalande om företags fortlevnad ... 16  

4.3 Företagets och företagsledningens inflytande på uttalanden om företags fortlevnad ... 18  

4.4 Vad en bra respektive dålig relation har för implikationer på uttalanden om företags fortlevnad ... 20  

4.5 Relationen mellan revisor och företagsledning under hot mot företags fortlevnad... 22  

5. Analys ...25  

5.1 Svårigheten med ett uttalande om företags fortlevnad ... 25  

5.2 Företagets och företagsledningens inverkan på uttalanden om företags fortlevnad ... 27  

5.3 Vad en bra respektive dålig relation har för implikationer på uttalanden om företags fortlevnad ... 28  

5.4 Relationen mellan revisor och företagsledning under hot mot företags fortlevnad... 30  

6. Slutsats ...31  

7. Vidare forskning ...31  

8. Källförteckning ...33  

(5)

1. Introduktion

Revisorers skyldighet att granska och lämna kommentarer om ett företags fortlevnad har varit föremål för debatt under lång tid. Revisorsyrket har fått kritik för dess granskningsinsatser eftersom revisorer inte lyckats slå larm när det gått dåligt för ett företag. (Ruiz- Barbadillo et al., 2003, s. 597) Revisorers svar på kritiken har varit att ” det är orimligt att begära att revisorer ska vara moraliska poliser över styrelser och företagsledningen ” (Johansson et al., 2005, s. 9).

Revisionsberättelsen utfärdas av revisorer som ska opartiskt och kritiskt granska företags redovisning. I syfte att kvalitetssäkra informationen revisorerna har fått från företagsledningen finns lagar, normer och rekommendationer att utgå ifrån. (Öhman, 2007, s. 25) Redovisningsstandard 200 tar upp vilka principer en revisor ska utgå ifrån för att revisionen ska följa god revisionssed. De grundläggande principerna som revisorer skall utgå ifrån vid granskning av företag är att de är oberoende, har integritet, är objektiva och att revisorerna har professionell kompetens samt utför granskning med omsorg. (RS 200 s. 203) Det är viktigt att kvaliteten på ett företags revision är hög för att företags intressenter och allmänheten ska få ta del av rättvisande information om företagets ekonomiska tillstånd (Fant, 1994, s. 14). Företags intressenter vill veta företags ekonomiska tillstånd för att få kännedom om framtidsutsikterna för företagen ifråga varför revisorers förmåga att kunna identifiera eventuella hot mot företags fortlevnad vid granskningen och sedan informera om detta i revisionsberättelsen är ytterst viktig (Fant, 1994, s. 104). Det är även av betydelse att revisorer är oberoende i sin yrkesutövning eftersom en oberoende ställning skapar ett förtroende hos företags intressenter. Förtroendet kan emellertid gå förlorad om en revisor agerar partiskt i granskningen. (Diamant, 2004, ss. 185-188) I många fall kan det vara svårt för revisorer att agera opartiskt och inte bli påverkade av omgivningen och miljön. Som nämnts ovan kan revisorers uttalanden om företags fortlevnad bland annat påverkas av den aktuella företagsledningen samt politiska påtryckningar. (Arnold et al., 2001, s. 331)

(6)

grundas på beslut som kan styrkas rättsligt och inte på företagsledningens löften om framtida åtgärder. I ett domslut fick en revisor erinran av Revisorsnämnden under år 2009 då hon inte angivit väsentliga osäkerhetsfaktorer i revisionsberättelsen för företagets fortlevnad trots att verksamheten var förlustbringande med förbrukat eget aktiekapital. Ägaren hade lovat att upprätta aktiekapitalet med ett kapitaltillskott från kommunen och när revisorn granskade företagets underlag noterade hon “Investeringarna i verksamheten under året uppgått till väsentliga belopp” (Iredahl & Skough, 2009). Revisorn utgick ifrån att företaget kunde

(7)

2. Teoretisk referensram

I detta teoretiska kapitel beskrivs företagsledningens samt revisorns ansvar vid uttalande om företags fortlevnad. Vidare redogörs för de lagar revisorn utgår ifrån vid bedömningen, RS 570 och slutligen beskrivs samspelets påverkan på revisionens kvalitet.

 

2.1 Orsaken till ett uttalande om ett företags fortlevnad

Vid upprättande av årsredovisningen ska fortlevnadsprincipen tillämpas. Utgångspunkten för principen är att företaget kommer att fortsätta bedriva verksamheten tolv månader framåt efter balansdagen. Väsentliga osäkerhetsfaktorer av betydelse för företagets fortsatta drift som uppkommer i samband med händelser och förhållanden i företaget skall det upplysas om i revisionsberättelsen. (Torén, 2003, s. 1) Författaren Martens (2008) tar upp sex faktorer som är av betydelse för ett företagets fortsatta drift, ”1. negativ balanserade vinstmedel, 2. negativa rörelseresultatet, 3 negativa resultat, 4. negativt rörelsekapital, 5. negativ nettoförmögenhet, 6. negativa kassaflöden” (Martens el. al., 2008, s 766). Om ett företag uppfyller mer än två av dessa faktorer anses rörelsen vara fortlevnadshotad, vilket nödvändigtvis inte gäller alla företag. I RS 570 fortsatt drift står det utförligt vilka element som kan leda till tvivel om fortsatt drift. Det första tecknet är när företag har en negativ finansiell utveckling som kan bero på att företaget har förlorat marknadsandelar och är förlustbringande. Det kan även vara att verksamheten saknar likviditet för investering av nya produkter. Andra faktorer kan vara att företaget inte längre klarar av att betala sina skulder i tid, eller lyckas uppfylla de avtalade lånevillkoren. (RS 570, p. 8)

(8)

2.1.1 Företagsledningens ansvar för bedömningen av företags fortlevnad

Företagsledningen (styrelse och vd) är ansvarig för att göra en realistisk bedömning av företags fortlevnad vid upprättandet av årsredovisningen (ÅRL 2 kap 4 §). Om företag vid bedömningen upptäcker osäkerhetsfaktorer eller hot mot verksamhetens fortsatta drift måste företaget lämna upplysningar om detta och redogöra för hur det anförda kommer att påverka företagets resultat samt vilka åtgärder som ska vidtas (RR 22, p. 21). Det är viktigt att företagsledningen upprättar årsredovisningen rätt och avviker från opportunistiskt beteende då sådant beteende riskerar att bedömningen av företags fortlevnad inte blir rätt (Fant, 1998, ss. 19-20). Däremot är det då företags fortlevnad är hotad som företagsledningen kan känna press att agera opportunistiska och en orsak till detta kan vara de tidigare nämnda klausulerna som möjliggör för långivaren att omförhandla avtalet (Svanström, 2008, s. 18). I sådana situationer kan företagsledningen hamna i en intressekonflikt med revisorn, då de försöker påverka revisorn för att ge en mer positiv bild av företaget i revisionsberättelsen (Svanström, 2004, s. 69). Anledningen kan vara företagsledningens rädsla för att en anmärkning om företags fortlevnad kan vara ett självuppfyllande profetia från revisorns sida (Louwers, 1998, s. 145). Opportunistiskt beteende behöver dock inte alltid vara orsaken till företagsledningens felredovisade information utan sådant beteende kan även vara ett omedvetet fel (Fant, 1998, s. 24). Att kvaliteten på redovisningsinformationen är sämre i vissa fall beror på företagsledningens erfarenhet och professionalitet. Yngre företag kan upprätta informationen i årsredovisningen fel på grund av oerfarenhet, som försvinner allteftersom de fått mer kunskap om företaget. (Svanström, 2008, ss. 180-181)

 

2.1.2 Revisors ansvar och granskningssvårigheter för företags fortlevnad

”Revisorn ska utvärdera företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet” (RS 570, p 17).

(9)

Bedömningsprocessen kan beskrivas i två steg, det första är identifieringen av ett problem som potentiellt kan hota företags fortlevnad och andra att ta ett beslut om huruvida företaget ifråga skall få ett uttalande i revisionsberättelsen om företags fortlevnad (Ruiz-Barbadillo, 2003, s. 597). Då revisorn inte kan förutspå framtida händelser som kan påverka företags förmåga att fortsätta sin verksamhet ska avvikandet från upplysningar i revisionsberättelsen inte uppfattas som garanti för företags fortsatta drift (RS 570, p. 10).

 

Det kan finnas en rad orsaker till varför revisorer kan misslyckas att uttala sig om företags fortlevnad innan företaget går i konkurs. Dels kan det bero på att de inte hittat väsentliga osäkerhetsfaktorer som hotat företags verksamhet vid revisionens tidpunkt men det kan även bero på en otillräcklig kunskap om företaget. (Barnes & Huan. 1993. s. 213) Författarna Campbell & Mutchler, (1988) skriver att bedömningar om företags fortlevnad, enligt vissa yrkesprofessionella, går bortom revisorns traditionella roll. För en bedömning om företags fortlevnad krävs antaganden om framtiden vilket en revisor inte kan göra bättre än någon annan. (Campbell & Mutchler, 1988, s. 43) I Rodgers et als. (2009) studie nämns att bedömningen om företags fortlevnad helt ska tas bort då revisorn inte kan komma med användbar information gällande om ett företag kommer att bedriva sin verksamhet eller inte. Däremot har endast revisorer tillgång till företags icke publicerade information och kan med sin expertis och kunskap bedöma om företags fortlevnad. (Rodgers et al., 2009, s. 349) Att göra en bedömning om ett företags fortlevnad tolv månader framåt baserad på historiskt material är inte en lätt uppgift för revisorer. Revisorer fokuserar sig mer på hård data vid granskning av företag och revisionen utförs på historisk information som stöds av lagar och standard. Revisorn föredrar att granska hård data framför mjuk data, då det är lättare att granska material som är i riktlinje med regelverk. Mjuk data är baserad på framtidsbedömningar och saknar lagar och standard, vilket gör det svårt för revisorn att granska materialet och göra en bedömning om företagets förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet. (Johansson, 2005, ss. 69-71)

 

(10)

men även att underlåtenhet att uttala sig ökar risken för skadeståndsanmälan från bland annat kreditgivare, aktieägare m.fl. (Nogler, 2008, s. 52)

 

2.1.3 Underlag från företagsledning och underlagets tillförlitlighet för

granskning av företags fortlevnad

Revisorns uppgifter vid företagsgranskning är att vara kritiska till det underlag som företagsledningen tagit fram, ifrågasätta underlaget och begrunda framtida planer samt åtgärder för företaget (RS 570 fortsatt drift). Det är extra viktigt om revisorn misstänker tvivel eller osäkerhetsfaktorer som kan vara hotande för företags framtid. Om så är fallet är revisorn skyldig att ta upp det i revisionsberättelsen (Revisionslagen 1 kap 5 §). Det är viktigt att revisorn har en hög professionell skepticism vid utförande av revision men om revisorn har alltför hög professionell skepticism kan det innebära att det blir svårt att på ett effektivt sätt slutföra granskningen. Det måste finnas någon grad av förtroende från början eftersom det är trots allt företagsledningen som är bäst insatt i verksamheten. Av den anledningen har revisorn en beroende ställning gentemot företagsledningen. Revisorn måste kunna hitta en balans mellan professionell skepticism och förtroende för att kunna utföra granskningen på bästa sätt. (Rennie et al., 2003, ss. 3-4)

Enligt Arnold et al. (2001) är företagsledningens underlag inte alltid pålitliga och revisorer som inte har tillräckliga erfarenheter saknar kompetens för att granska och ifrågasätta företagsledningens underlag. Det kan leda till en misslyckad revision då revisorn inte har kunskapen att upptäcka svagheter och därefter bedöma företags fortlevnad. Problemet kan minimeras enligt författaren genom att låta erfarna revisorer inom fortlevnadsprincipen granska företag som det misstänks gå dåligt för. (Arnold et al., 2001, s. 334) Oavsett revisorns erfarenhet kan det dock vara svårt att veta hur det kommer att gå för ett företag för vilket revisorn gett ett uttalande om dess fortlevnad, det vill säga om företaget kommer att ansöka om konkurs eller inte i framtiden (Mutchler, 1985, s. 674).

2.2 Revisionsstandard 570 fortsatt drift

Revisionsstandard 570 är en internationell standard som kom till Sverige den 1 januari 2004 utfärdad av revisionsorganet IFAC (International Federation of Accountants).

(11)

används när årsredovisningen upprättas innefattande även överväganden om företagsledningens bedömning av företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet ” (RS 570 fortsatt drift, p. 1SE). I RS 570 fortsatt drift kan revisorn hitta vägledning i frågor om ett företagets fortlevnad. När

revisorn granskar företagets redovisade resultat ska denne vara uppmärksamma på om företagsledningen varit realistiska i sina bedömningar beträffande företaget fortsatta drift när ledningen har upprättat årsredovisningen (RS 570 fortsatt drift, p. 2). Under revisionsprocessen ska revisorn vara uppmärksam på förhållanden eller händelser som kan vara ett hot mot företagets fortsatta drift (RS 570 fortsatt drift, p. 12). Vid uppkomsten av osäkerhetsfaktorer skall revisorn gå igenom företagsledningens planer för att lösa osäkerhetsfaktorerna och ange huruvida det finns väsentlig dokumentation för deras påståenden (RS 570 fortsatt drift, p. 26). Redan i planeringsfasen skall revisorn ta upp osäkerhetsfaktorer – om sådana finns – för att möjliggöra för företagsledningen att inom rimlig tid åtgärda problemen (RS 570 fortsatt drift, p. 13). Revisorn skall ta hänsyn till den tidsram som företagsledningens bedömning av fortlevnadsprincipen täcker. Revisorn har rätt att be om en ny bedömning som täcker hela tolv månader framåt från bokslutsdagen om detta inte är redan fallet. (RS 570 fortsatt drift, p. 18) Om företagsledningen upprättat årsredovisningen enligt fortlevnadsprincipen men revisorn ändå bedömer att verksamheten inte kommer fortleva ska revisorn uttala en avvikande mening (RS 570 fortsatt drift, p. 35). Om företagsledningen är ovillig att göra en bedömning av företagets fortsatta drift eller inte vill göra ytligare bedömningar om företagets fortsatta drift när revisorn ber om detta ska revisorn överväga att lämna en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen (RS 570 fortsatt drift, p. 37).

                   

(12)

Förhandling definieras som ”samspelsprocessen mellan parter i dispyt där de, utan tvång av en tredje part, strävar efter att komma fram till ett gemensamt beslut om avtalsvillkoren för frågorna mellan dem” (Beattie et al. 2003. s. 43). Förhandlingsprocessen drivs av det faktum att dispyter förväntas kunna lösas (Kleinman & Palmon 2000 s. 27). När parterna inte kan lösa deras oenighet hamnar de i en dispyt och därefter börjar de förhandla för att gemensamt lösa dispyten. Har de däremot olika mål förväntas konflikter dem emellan att växa fram. (Beattie et al., 2003, ss. 43-44) Det kan motivera företagsledningen att muta revisorn att ge upp sitt oberoende. Företagsledningen kan pressa revisorn bland annat på grund av ekonomiska orsaker och därefter börjar de förhandla om det som orsakat dispyten. Revisorn och företagsledningen kan ha olika uppfattningar om vilka frågor som går att förhandla om och vilka legala risker frågorna kan innebära för revisionsbyrån. De bakomliggande orsakerna för deras olika uppfattningar är företagskulturen samt parternas personligheter. Deras personligheter påverkar deras beteende under förhandlingarna och deras val av strategi under förhandlingen. (Kleinman & Palmon, 2000, ss. 26-27)

Det är väldigt viktigt för en revisionsbyrå att kunna hantera sin relation med klientföretaget då företagets investerare och allmänheten förlitar sig på deras åsikter. Därför är det väldigt viktigt för revisorn att vara oberoende under relationen. (Kleinman & Palmon, 2000, s. 19) Revisorers oberoende har länge varit föremål för debatt och främsta hotet mot deras oberoende sägs vara revisionsbyråernas möjlighet att både erbjuda revisions- och rådgivningstjänster. Defond et al. (2002) menar däremot att detta antagande inte tar hänsyn till de incitament som hindrar revisionsbyråerna från att äventyra deras oberoende, som bland annat deras rykte och rättstvistkostnader (Defond et al., 2002, s. 1248).

(13)

s. 340) En tidigare studie av Beattie et al. (2000) sammanställde de typ av frågor som enligt företagsledning och revisor är viktiga under deras diskussioner (Beattie et al., 2000, s. 2). Bland de frågor som var viktiga för parterna under förhandlingen fanns fortlevnadsprincipen. Studien visar att fortlevnadsfrågor är en mycket viktig fråga under förhandlingar mellan parterna när den väl förekommer (Beattie et al., 2000, ss. 12-14). Carcello et al. (2000) menar vidare att uttalanden om företags fortlevnad ofta är resultatet av en intensiv förhandling mellan företagsledningen och revisorn (Carcello et al., 2000, s. 455).

2.3.1 Samspel, revisionsberättelsens kvalitet och fortlevnadsprincipen

Revisionens kvalitet beror på huruvida revisorn uppnår legala och professionella krav. I ju högre grad revisionen brister, det vill säga ger fel bild av företagets ekonomiska verksamhet, desto lägre är kvaliteten på revisionen. Låg kvalitet på revisionen, alltså revisionsmisslyckanden, kan vidare sammankopplas till företagskonkurser. (Carcello et al., 2000, ss. 346-347) När revisionen anses ha hög kvalitet innehåller revisionsberättelsen användbar information för intressenter, speciellt med hänsyn till uttalanden om företags fortlevnad (Carcello et al., 2000, s. 349).

Beattie et al. (2003) visar i deras studie hur samspelsprocessen ser ut utanför revisionsberättelsen samt hur den bidrar till revisionsberättelsens kvalitet (Beattie et al., 2003, ss. 284-285). Revisorer ska kunna identifiera eventuella hot mot företags fortlevnad vid granskningen och sedan informera om eventuella hot i revisionsberättelsen (Fant, 1994, s. 104). Beattie et al. (2003) har genom studier identifierat hur viktiga faktorer i omgivningen, parternas strategival och resultatets kvalitet i ett samspel är sammanlänkade. Revisors integritet är en viktig omgivningsfaktor som påverkar revisors strategival och som i sin tur inverkar på resultatets kvalitet, det vill säga, revisionens kvalitet. Även hur relationen ser ut påverkar resultatets kvalitet och huruvida det är lätt att förhandla fram resultatet. I ett sämre samspel är parter oense och det blir svårare för dessa att komma fram till gemensamma mål. (Beattie et al., 2003, s. 267)

(14)

att revisorn klart har förmågan att förutse företags fortlevnadsproblematik kan i vissa fall revisorn låta bli att uttala sig eftersom revisorn inte vill skada klientrelationen (Louwers, 1998, s. 145).

Andra betydelsefulla faktorer för ett bra samspel mellan revisorn och företagsledningen är ömsesidig tillit och respekt, personligheter som arbetar bra tillsammans, graden av erfarenhet och kompetens, professionell integritet samt gemensamma mål (Beattie et al., 2003, s. 258). Även längden på relationen har en påverkan på revisorns uppfattningar om företagssituation och bedömningar. En relation som pågått under längre tid innebär att revisorn har goda kunskaper om företaget, företagsbranschen och företagets förmåga att klara sig igenom svåra tider. Den kunskapen kan påverka revisorn i sina bedömningar och få denne att se förbi företagsledningens försök att dölja finansiella svårigheter. I doktrinen har det därför hävdats att en relation som varit givande och bra under en lång tid kan få revisorn att se mellan fingrarna i tveksamma fall när det gäller företags fortlevnad. (Louwers, 1998, s. 148)

Den strategi som revisorn anammar vid sin revision påverkar också resultatet och ett bra resultat som förhandlas fram utan svårigheter fås enligt Beattie et al. (2003) genom att visa självsäkerhet. Att samverka, resonera och förhandla fram resultat under ett samspel är också bra strategityper för en revisor att uppnå bra resultat. Däremot är en inställsam eller accepterande attityd inga bra sätt att uppnå bra resultat. (Beattie et al., 2003, s. 265) När det gäller diskussion kring viktiga frågor, som fortlevnadsfrågan måste revisorer stå på sig och visa självsäkerhet men samtidigt presentera bra grundade argument för att vinna respekt (Beattie et al., 2000, s. 21).

 

2.3.2 Samspelets beroende av företagstyp och bolagsstyrning

(15)

finansiella position, om det är en riskfylld verksamhet, och dess tillväxtmöjligheter ökar revisionsrisken för företaget. Revisionen som revisorn genomför blir med andra ord mindre säker under sådana omständigheter. (Beattie et al., 2003, ss. 259-260)

Till vilken grad årsredovisningen vilken företagsledningen upprättar stämmer med verkligheten beror mycket på företags attityd mot finansiell rapportering och deras mottaglighet till att utnyttja regler till sin fördel. Detta syns speciellt när företag har det svårt finansiellt och driver en aggressiv redovisning för att hålla sig inom lånevillkor. Det som har en påverkan på företags vinst kan ibland inte definieras i standarder och är snarare en bedömningsfråga i företaget, vilket innebär att hur företag förhåller sig till bedömningar i resultaten bestämmer även innehållet i årsredovisningen. Det finns en hög risk att allmänheten som förlitar sig på den finansiella informationen inte är medvetna om huruvida företag utnyttjar reglerna och driver en aggressiv redovisning. Ägarstruktur och företagskultur spelar därför en stor roll i bolagsstyrningen och företags attityd mot finansiell rapportering, och därmed även i företagsledningens integritet. (Beattie et al., 2003, ss. 279-281)

2.4 Modell för samspelets inverkan på uttalanden om företags fortlevnad

RS 570 vägleder revisorn att under granskningen bedöma riktigheten av företagsledningens upprättade årsredovisning med hänsyn till företags fortlevnad. När revisorn misstänker tvivel om företags fortlevnad påbörjas en diskussion om detta med företagsledningen. De börjar förhandla och förhandlingarna och deras samspel påverkar sedan revisorns uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberättelsen. Faktorer som kan påverka är företagsledningens samarbetsvilja, revisorns karaktärsdrag, företagstypen, och huruvida relationen är bra eller dålig.

(16)

3. Metod

Detta kapitel beskriver val av ansats där vi bygger en modell för hur vi går till väga för att få fram resultat. Vi beskriver valet av forskningsmetod och hur vi ställer oss till reliabiliteten, validiteten och generaliserbarheten av vår studie. Vidare beskrivs våra källor och deras tillförlitlighet.

 

3.1 Forskningsansatsen

Det finns två olika forskningsansatser, den induktiva och den deduktiva ansatsen som undersökningen kan byggas på. Den induktiva forskningsansatsen ämnar analysera insamlad data i syfte att utveckla teorier från dem och relatera dem till den litteratur som används. (Saunders et al., 2009, s. 61). Den deduktiva forskningsansatsen använder litteraturen till hjälp och bildar hypoteser för att finna teorier att testa genom empiri och ett av karaktärsdragen är generalisering. (Saunders et al., 2009, ss. 61;125)

Den tredje ansatsen, den abduktiva ansatsen, är en kombination av de ovannämnda ansatserna. Vi bygger studien kring existerande teori och vår insamlade data, tillsammans hjälper de oss att få bättre förståelse för våra resultat. Analys av vår insamlade data kombineras med tidigare teorier såsom dessa har utvecklats i doktrinen och på så vis ger detta en bättre förståelse för verkligheten. (Alvesson & Sköldberg, 2009, s. 56) Våra intervjupersoner hjälper oss att studera vår forskningsfråga; hur påverkar samspelet mellan företagsledningen och revisorn revisorns uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberättelsen? Detta gör vi med hjälp av teorier om samspel samt annan litteratur om företags fortlevnad. Vi använder teoridelen som grund för att bättre förstå vår forskningsfråga och kompletterar detta med våra intervjupersoners kunskap för att analysera och komma fram till slutsatser. Nedan presenteras hur vi går tillväga i en modell.

(17)

3.2 Forskningsmetoden

Inom samhällsvetenskap finns två olika metodiska angreppssätt för forskning; den kvantitativa och den kvalitativa metoden. Vi genomför en kvalitativ undersökning som vi anser passa bäst för vår studie, det vill säga det problem vi har valt att studera. Det innebär att vi samlar in information för att vi ska få en djupare förståelse för det problemet vi studerar. (Solvang, 1997, s. 14) En kvantitativ forskningsmetod undersöker ytliga förhållanden och därför bistår endast med enkla svar (Saunders el at, 2009, s. 154), vilket inte är syftet med vår studie då vi vill få en djupare förståelse för hur respondenternas verklighet är enligt dem. Med anledning av de presenterade skälen har vi valt att angripa problemet genom en kvalitativ undersökning.

Intervjutypen brukad i förevarande sammanhang kan beskrivas som semistrukturerade där vi ställer öppna frågor som vi vill ska besvaras men även ytterligare frågor har ställts beroende på hur intervjun fortgick. Ordningen på hur frågorna ställts samt besvarats kan också variera beroende på konversationen med intervjupersonen. Därför är det viktigt för oss att fånga all konversation, vilket utförs bäst genom bandinspelning av konversationen. På så vi kan vi gå tillbaka vid behov och vid uppkomsten av ytterligare frågor. Vi analyserar därefter informationen vi erhållit från intervjun och tar med de delar som besvarar vårt syfte. (Saunders et al., 2009, ss. 318-324) Som behandlats ovan möjliggör den kvalitativa forskningsmetoden utforskande av ett fenomen mer närgående och så verkligt som möjligt. Det är data från korta frågor, mer öppna frågor till mer djupgående intervjuer. De data som samlas in behöver sedan sammanfattas, kategoriseras och struktureras för att fylla sitt syfte. (Saunders et al., 2009, ss. 480-482).

Den kvalitativa forskningsintervjun, enligt Kvale (1997) strävar efter en djupare förståelse för ämnen från den intervjuades perspektiv och hur denne förhåller sig till dem. Intervjun är halv strukturerad och har tillhanda en intervjuguide med fokus på teman och vissa frågor men säkerställer samtalet genom att ha en öppen form. Intervjun är därmed inte baserad på standardiserade frågor men heller inte helt icke-styrd. (Kvale, 1997, ss. 32-34).

(18)

revisorer med stor kunskap om uttalanden om företags fortlevnad samt vad relationen mellan revisorn och företagsledningen har för påverkan. Vi har valt att intervjua revisorer från stora revisionsbyråerna och våra frågor skickades till dem innan intervjun för att ge dem tillfälle och läsa igenom frågorna och hinna reflektera kring dem. Vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer från Grant Thornton, KPMG och PwC. Vi hade tidigare planer på att intervjua ytterligare två från Deloitte och Earnst & Young men de kunde tyvärr inte utföra intervjuerna.

3.3 Trovärdigheten av insamlad data

För att stärka trovärdigheten och kvaliteten för studiens insamlade data måste hänsyn tas till reliabiliteten (tillförlitligheten) och validiteten (giltigheten) (Saunders et al. 2009. s.156). En god reliabilitet uppnås då mätningen av studien inte har betydelse av vem den utfärdas eller under vilka omständigheter den utfärdas (Lundahl & Skärvad, 1999, s. 152). Kvale (1997) nämner dock att en strävan efter en alltför hög reliabilitet för att motverka subjektivitet och de frågor som ställs kan istället hindra kreativitet hos intervjuaren (Kvale, 1997, s. 213). Vi är därmed medvetna om att vår studie är sett från endast revisorers synvinkel och därför en subjektiv sådan. För bättre reliabilitet för studiens data närvarade vi båda vid intervjuerna och på så vis kompletterade varandra under diskussionerna. Utöver bandinspelningen antecknade vi viktiga punkter och våra tankar kring dem under intervjun i syfte att inte glömma varför vi antecknat just de punkterna (Saunders et al. 2009. s. 334). Det var även viktigt för oss att få respondenternas professionella erfarenheter och därför höll vi intervjuerna på deras arbetsplatser. Vi transkriberade intervjun till text och sammanställde den sedan till en beskrivande och tolkande text till vår empiri. Då intervjuerna transkriberas ordagrant undanröjs sannolikheten för feltolkningar vid sammanställningen.

(19)

personer eller revisionsbyråer. Vi har heller inte som syfte att finna resultat representativa för ett större urval. (Kvale, 1997, ss. 157- 158) Vi har tagit hänsyn till den tidsram inom vilken studien skall genomföras och beslutat att endast ha ett fåtal intervjuer.

 

3.4 Källkritik

Vår insamlade data kommer från erfarna revisorer från stora revisionsbyråer. Med anledning av det nyss anförda och det faktum att dessa personer har en lång arbetserfarenhet (av revision/redovisning) föranleder det oss att ha tilltro till deras kunskaper men detta innebär givetvis inte att vi bortser från att de kan vara i viss utsträckning subjektiva. Andra sekundära källor som använts i vår studie kommer från forskningsartiklar som vi funnit genom databaser kopplade till företagsekonomiska institutionen, såsom SamSök. Vi har även använt andra källor som nyhetstidningar men lägger inte lika stor tyngd i informationen vi funnit där och har inte behandlat dessa andra källor i vårt teorikapitel.

(20)

4. Empiri

En presentation av våra insamlade data från våra intervjupersoner ges i det empiriska kapitlet i vilket vi börjar med att kort presentera dem.

4.1 Intervjupersoner

Vi har intervjuat George Petterson från revisionsbyrån KPMG i Stockholm. Han har arbetat på KPMG i över 22 år och började arbeta där direkt efter sin utbildning. 1994 blev han auktoriserad revisor och har bland annat suttit i FAR:s styrelse i 6 år. Han sitter i rådet för finansiell rapportering och är även revisor för noterade bolag som bland annat Skanska och MTG.

Vidare har Andreas Mattson från revisionsbyrån PwC som har varit auktoriserad revisor sedan 2007 och arbetat på PwC i tolv år intervjuats. Han har en magister examen från Uppsala universitet.

Vi har intervjuat Lena Möllerström Nording som arbetar vid revisionsbyrån Grant Thornton där hon är styrelseordförande. Hon har arbetat som revisor i över 25 år och är auktoriserad revisor. Hon tog sin examen i Linköpings universitet.

4.2 Svårigheten med ett uttalande om företags fortlevnad

(21)

Det svåra enligt Petterson är att uttalandet om att det finns ett problem kan leda till själva problemet. Denna situation kan vara svår då företagsledningen kommer att beskylla revisorn för att företaget inte kan fortsätta med sin verksamhet. Företagsledningen kan ha en mer positiv bedömning av hur det kommer att gå för företaget och revisorn en sämre. Eftersom det handlar om subjektiva bedömningar om framtiden, ”tyckanden”, vet ingen egentligen vart sanningen ligger.

 

(22)

Möllerström tycker att en bedömning kring ett företags fortlevnad är en framtidsbedömning revisorer helst vill komma undan. Revisorer vill ha fakta när de bedömer och därför finns en osäkerhet hos revisorer vid bedömningen av företags fortlevnad. Helst vill de, enligt Möllerström, vara helt säkra på att det föreligger osäkerheter om ett företags fortlevnad eftersom ett feluttalande kan innebära problem för revisorn däribland skadeståndsanmälan. Likaså hamnar revisorn i svårigheter hos Revisorsnämnden om revisorn avviker från att uttala sig om företags fortlevnad när revisorn borde. Möllerström tycker att uttalandets svåra bedömning och de olika sanktioner som revisorn kan råka ut för visar det dilemma som revisorer befinner sig i. Dilemmat uppstår eftersom uttalandet om minsta tvivel kan ge väldigt starka reaktioner från lån- och kreditgivare och revisorer vill ogärna döma ut företaget på förhand. Därför har, enligt Möllerström, så många företag gått i konkurs utan ett uttalande om företagens fortlevnad i revisionsberättelserna.

Oavsett hur tillförlitlig företagsledningens löften om förbättringar är måste en revisor alltid ta hänsyn till vad de kan styrka med revisionsbevis. Detta kan vara en svårhanterlig situation för en revisor att hamna i menar Möllerström. Bedömningens svårighet har även att göra med det tillgängliga underlaget för att bedöma om företags fortlevnad. Enligt Möllerströms uppfattning får revisorer sällan all det underlag som vore tillfredställande för en bedömning och det anförda beror inte endast på att företagsledningen inte har underlag utan snarare på hur pass tillförlitligt underlaget faktiskt är för en framtidsbedömning av detta slag.

Enligt Möllerström infinner sig revisorer i en beroende position gentemot företagsledningen och de underlag som företagsledningen tagit fram vid bedömningen av företags fortlevnad. Företagsledningen kan verksamheten bättre än revisorerna och de måste på något vis förlita sig på prognoserna företagsledningen tar fram. Däremot finns alltid en viss skepticism till företagsledningens underlag och andra parametrar spelar in för att höja tillförlitligheten. Har företagsledningens tidigare prognoser hållit finns där en viss trygghet till deras prognoser. En företagsledning som hon tidigare arbetat med sammanställde prognoser som aldrig höll och det företaget fick senare ett uttalande om osäkerheter kring sin fortlevnad då det inte gick att förlita sig på företagsledningens framställda underlag.

4.3 Företagets och företagsledningens inflytande på uttalanden om företags

fortlevnad

(23)

granskningen. Viktigt är även företagets förmåga att klara sig under sämre tider. Hur företagsledningen ser ut har också en påverkan på revisorn och revisorns arbete, enligt Petterson. Om revisorn handskas med en mindre professionell företagsledning är det lätt hänt att ta på sig rollen att hjälpa till för mycket då man vill väl. När det gäller hur företagsledningen kan påverka ett uttalande om företags fortlevnad nämnde Petterson att det viktigaste för en revisor är att ha professionell skepticism. Det skall vara ledstjärnan för revisorer att inte ta allt som sägs för givet och tro på den bild som målas upp, utan det ska passa in i vad revisorn kan om branschen samt revisionsbevisen. Skepticismen är även högre då en revisor arbetar med en företagsledning som revisorn inte arbetat med tidigare. När en revisor arbetat länge med företagsledningen vet revisorn om de är optimister, pessimister eller realister och det är lättare att arbeta när du känner dem. Då vet revisorn hur relationen varit tidigare och om ledningen brukar tala sanning eller inte. Detta är svårare när en revisor arbetar med en ny företagsledning och inte hunnit bygga en uppfattning om ledningen. En revisor ska inte lita blint på vad som sägs utan också ha revisionsbevis, det materiella, som styrker påståenden. Det kan vara en för positiv företagsledning som under press ser allt positivt och är allmänt överoptimistiska och då är det tufft som revisorer att veta att uttalandet kan påverka hur bankerna ser på lånen. Då skall revisorn vara tydlig med att det inte är revisorns problem om företagsledning bryter mot revisionen. Det gäller för revisorn att vara så påläst som möjligt och kunna sina företag så bra som möjligt. Det blir en enklare process om revisorn är tydlig och dessutom gör det i god tid för företagsledningen att hantera problemet för att undvika uttalande om företags fortlevnad.

Mattson anser inte att företagstypen spelar någon roll för bedömningen av företags fortlevnad, oavsett skall samma bedömning göras. När en revisor handskas med en företagsledning som inte riktigt har situationen med företags fortlevnad under kontroll och inte vet vad som gäller kan det enligt Mattson bli en svår situation. Detta har hänt honom när han haft att göra med utländska företag och då gäller det att förklara tydligt för dem att de måste anpassa sig till den svenska lagen och upprätta en kontrollbalansräkning. Då handlar det om att tala om vad som gäller och inte diskussioner i sig som är viktiga.

(24)

prognoser och annat underlag. Har företagsledningen en hög risknivå är det säkrast att skriva om osäkerheter kring företags fortlevnad innan företaget hamnat i den situationen. Är det däremot andra olyckliga omständigheter som ligger till grund för varför företaget ifråga hamnat i en svår ekonomisk situation kanske revisorn tar hänsyn till detta och låter bli att skriva något tills vidare. Det handlar trots allt om tillförlitligheten till deras prognoser och annat underlag och det innebär indirekt tillförlitligheten till företagsledningen. Underlagets tillförlitlighet hänger även samman med hur företagsledningen tagit hänsyn till branschutvecklingen och sina konkurrenter. Det är en kombination av företagets historia, företagstypen, och omvärlden som alltså spelar in säger Möllerström.

 

4.4 Vad en bra respektive dålig relation har för implikationer på uttalanden

om företags fortlevnad

I en god relation har båda parter kunskap om de regler som gäller och vad som är respektive parts ansvar. Problemet är med en företagsledning som inte vet vad som gäller och det kan bli farligt när ansvarsindelningen är oklar för dem. Petterson blir mer formalistisk och tar sig till gällande lagar när en sådan situation uppstår. När det gäller underlaget som företagsledningen ger så är det väldigt viktigt att Petterson vet vad han förväntar sig och vilken information som ska fram och enligt honom brukar det fungera bra. Han ska då som revisor vara tydlig mot företagsledningen om vad han vill ha fram för information. Väldigt viktigt är också externa revisionsbevis och vilka förutsättningar det finns för företaget framöver.

(25)

mer formalistisk och klargör vart deras ansvar ligger. En oerfaren revisor kanske fungerar sämre i en pressad miljö och under tidspress. Har företagsledning inte materialet framme i tid så kan revisorn inte göra något åt det och kan revisorn inte ge en rätt bedömning så kan han bli tvungen att inte skriva under revisionsberättelsen och det kan vara svårt för en revisor att säga, detta är ett tungt besked att komma med.

 

(26)

tillit till varken företagsledningen eller deras underlag. Finns där ingen ömsesidig respekt och tillit är det svårt att få relationen att fungera och även svårt för revisorn att arbeta. Vid diskussioner måste en revisor kunna på något vis kompromissa säger Möllerström. En företagsledning kan ibland inte ge det optimala mängd underlag en revisor kräver för en rättvis bedömning om företags fortlevnad. Däremot kan revisorn ha en minimum gräns som trots allt kan säkerställa en så riktig bedömning som möjligt. Kan företagsledningen vara övertygande om att företaget kommer kunna fortsätta verksamheten måste revisorn då se till att företagsledningen dokumenterar att de varit ärliga och gett revisorn all underlag och inte dolt något för revisorn. Det är ett sätt för revisorn att minimera riskerna när revisorn avviker att uttala sig om företags fortlevnad menar Möllerström. Det finns även ett samband enligt henne mellan en företagsledning som inte är samarbetsvillig och ett företag med fortlevnadsproblem. En revisor måste då vara försiktig och misstänksam när de möter en icke samarbetsvillig företagsledning som drar ut på procedurer och inte ger det underlag som behövs för bedömningen av företags fortlevnad. En revisor ska enligt Möllerström vara framåt och våga ta upp de obekväma frågorna när det gäller diskussioner om företags fortlevnad. Revisorn ska kunna diskutera dem med företagsledningen utan rädsla för konfrontation eller motstånd. En revisor ska inte ge sig, vara kritisk i de oklara situationerna och våga gräva djupare om revisorn känner det vara rätt och inte släppa sina misstankar. En revisors arbete går inte ut på att ”sitta inlåst i ett rum och bläddra i papper” och därför är dialogen med företagsledningen en väldig viktig del i revisorns arbete enligt Möllerström.

 

4.5 Relationen mellan revisor och företagsledning under hot mot företags

fortlevnad

(27)

som framfördes under diskussionerna inte hade substans. Petterson kunde heller inte se några spår av fel året innan utan det var projekt utomlands som hade gått fel under året. Det var en högrisk verksamhet helt enkelt. Med erfarenhet, enligt Petterson, ser man tydligare vem som bär ansvaret för företags fortlevnad. Det är företagsledningen och inte revisorn och det gäller att tydliggöra detta. Revisorer kan ha fel uppfattning om detta enligt honom och därför ta ansvar för själva bedömningen av företags fortlevnad och inte enbart granskningen utav det.

 

Mattson har lämnat en oren revisionsberättelse med uttalande om företags fortlevnad och företaget gick i konkurs efteråt. Då det handlar om framtidsbedömning är det enligt honom svårt av naturen och det finns inget rätt eller fel förrän efteråt med facit i hand. Aktiekapitalet var förbrukat i det företag som fick ett uttalande av honom och det var klart vad som väntade i det specifika fallet. Däremot förklarar han att det funnits andra fall där han inte skrivit en oren revisionsberättelse med uttalande om företags fortlevnad som inte varit lika glasklara och där bedömningarna varit betydligt svårare. Vid ett negativt resultat där inget tyder på en vändning är bedömningen klart svårare då det fortfarande är en framtidsbedömning. Även om företagsledningen har en uppfattning om att det ska vända så är det svårt att bedöma riktigheten i det påståendet. Det är självfallet inte roligt för företagsledning att inte kunna styrka sina påståenden om företags fortlevnad ordentligt men mestadels är ledningen samarbetsvilliga. I de fall företagsledning inte är samarbetsvilliga avgår vi som revisorer säger Mattson.

(28)
(29)

5. Analys

Detta kapitel presenterar sammankopplingen av den teoretiska referensramen och våra empiriska resultat och leder vidare till att besvara uppsatsens syfte.

 

5.1 Svårigheten med ett uttalande om företags fortlevnad

Adrian och Torén (2006) har framfört att det är revisorn som skall granska att företagsledning tillämpat fortlevnadsprincipen rätt vid upprättandet av årsredovisningen (Adrian & Torén, 2006). Campbell och Mutchler å andra sidan hävdar i sin studie att bedömningen, enligt vissa yrkesprofessionella, går bortom revisorns traditionella roll då det krävs antaganden om framtiden (Campbell & Mutchler, 1988, s. 43). Mattson förklarar hur svårt det kan vara att bedöma om huruvida ett företag kan fortsätta att bedriva sin verksamhet. Detta gäller specifikt i gränsfall där företagsledningen är övertygade att situationen ska vända men där Mattson har svårt att bedöma riktigheten i deras påståenden. Petterson, Mattson och Möllerström understryker alla vikten av att företagsledning kan styrka sina påståenden med dokumentation för att de som revisorer ska kunna göra en säkrare framtidsbedömning. I RS 570 fortsatt drift står det att företagsledningen ska styrka sina påståenden om åtgärder för företagets fortlevnad med dokumentation (RS 570 fortsatt drift, p. 26).

Grunden är, enligt Mattson, att inte misstänka företagsledningens underlag. Även Rennie et al. (2003) nämner att revisorer måste ha någon grad av förtroende till företagsledningen då den är bäst insatt i verksamheten (Rennie et al., 2003, 3-4). Mattson håller med om detta påstående och säger att revisorn inte kan göra en bättre bedömning som en extern person än företagsledningen som har bättre insyn i verksamheten. Däremot ska revisorer vara skeptiska till företagsledningens underlag till en viss grad (Rennie et al. 2003, ss, 3-4). Även Möllerström och Petterson nämner skepticism och att det måste finnas med i bakgrunden vid revisionen. Bedömningen av företags fortlevnad är en framtidsbedömning och då används prognoser men inte bokföringsmaterial som underlag och det kan vara otillräckligt för en korrekt bedömning enligt Mattson. Enligt Johanssons mening (2005) föredrar revisorer att granska hård data, bokföringsmaterial, som är lättare att granska då den är i riktlinje med regelverk. Mjuk data baserad på framtidsbedömningar, som prognoser, är däremot en framtidsbedömning revisorer inte känner sig säkra med. (Johansson, 2005, ss. 69-71)

(30)

omständigheter (Svanström, 2008, s. 18). Detta håller Petterson med om och betonar svårigheten med bedömningen av huruvida företag kan fortleva med hänsyn till just sådana klausuler. Enligt Petterson handlar det om att försöka uppskatta hur långivarna kommer att agera i framtiden vilket revisorer omöjligen kan veta. Enligt Mattson måste revisorer tänka noggrant och vara säkra på uttalandet eftersom det kan ge utlopp för starka reaktioner från långivarna. Möllerström går på samma linje och säger att dilemmat som revisorn befinner sig i orsakas efterson minsta tvivel om företagets fortlevnad kan ge starka reaktioner från lån- och kreditgivare. På grund av det nämnda har många företag som gått i konkurs inget uttalande om dess fortlevnad i deras revisionsberättelse enligt henne. Hon säger vidare att bedömningen av företags fortlevnad är något revisorer helst inte vill behöva göra.

Mattson menar att med tanke på den självuppfyllande profetian ska en revisor fundera riktigt noga innan ett uttalande ges. Det som försvårar bedömningen om företags fortlevnad är enligt Petterson att uttalandet om företags fortlevnad i revisionsberättelsen kan leda till själva problemet. Situationen kan bli ansträngande då företagsledningen kan tycka att det är revisorns fel att företaget inte kommer att kunna fortsätta verksamheten. Louwer (1998) nämner företagsledningens rädsla för att revisorns uttalanden om företags fortlevnad kan bli en självuppfyllande profetia (Louwer, 1998, s. 145). Det kan få företagsledningen att försöka påverka revisorn att inte uttala sig i syfte att få en positiv bild av företaget i revisionsberättelsen (Svanström, 2004, s. 69). Enligt Nogler (2008) överväger revisorer risken att uttalandet kan bli en självuppfyllande profetia. Däremot måste de även överväga risken att inte göra rätt bedömning och riskera skadeståndsanmälan. (Nogler, 2008, s. 52) Möllerström nämner också revisorns utsatta position och säger att fortlevnadsbedömningen är något revisorer helst vill komma ifrån. Fortlevnadsbedömningen är svårt till sin karaktär och innebär många risker för revisorn, bland annat, anmälan hos Revisorsnämnden.

(31)

innebära att revisorer kan misslyckas med revisionen. Detta i samband med svårigheterna med självuppfyllande profetian och svårigheterna då företagsledning och revisorer har skilda uppfattningar försvårar revisorns möjligheter att på ett rätt sätt bedöma företags förmåga och möjligheter till att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

5.2 Företagets och företagsledningens inverkan på uttalanden om företags

fortlevnad

Kvaliteten på den redovisningsinformation som en företagsledning upprättar beror på ledningens erfarenheter och professionalitet. Yngre och oerfarna företag kan upprätta informationen i årsredovisningen fel. (Svanström, 2008, ss. 180-181) Enligt Petterson kan revisorer i de fall en företagsledning är mindre professionella ta på sig mer arbete i önskan att hjälpa till. Mattson tror att det kan uppstå en svår situation när revisorn har att göra med en företagsledning som inte har kunskap om gällande regler men då gäller det att tala om detta. Det är enligt honom inte själva diskussionen med företagsledningen som är viktig i sådana situationen utan att revisorn klargör vad som gäller. Kleinman och Palmon (2000) diskuterar svårigheten med revisorns och företagsledningens olika uppfattningar om vilka frågor som går att förhandla om och en bakomliggande orsak kan vara företagskulturen (Kleinman & Palmon, 2000, ss. 26-27).

(32)

dessa påverkar årsredovisningens information och hur pass tillförlitlig informationen är för berörda intressenter. (Beattie, 2003, ss. 279-281)

Andra faktorer som Möllerström och Petterson tar hänsyn till vid bedömningen av företags fortlevnad är huruvida det är en högriskverksamhet och företagets tillväxtmöjligheter. Beattie et al. (2003) tar även upp hur det faktum att ett företag är en högriskverksamhet påverkar samspelet mellan företagsledningen och revisorn. Revisionen blir mindre säker under sådana omständigheter. (Beattie et al., 2003, ss. 259-260) Kleinman et al (2000) tror vidare att ett företags ekonomiska tillstånd och andra omständigheter som påverkar dess tillväxt påverkar även vilka lösningar företagsledningen anser vara viktiga under deras och revisorns förhandlingar. (Kleinman et al., 2000, s. 30) Vissa företag med finansiella svårigheter har försökt få Möllerström att inte uttala sig om företags fortlevnad då ledningen varit övertygad om att företaget längre fram skulle klara sig trots att inget i det läget visade på detta. Enligt Möllerström är det en svår situation att hantera när företagsledning inte är förberedda på uttalandet och inte håller med om revisorns agerande.

Baserat på det som anförts ovan är vi av uppfattningen att företagskulturen, företagsledningens grad av erfarenhet och företagets ekonomiska tillstånd har inverkan på samspelet mellan företagsledning och revisorn. Dessa faktorer påverkar företagsledningens ställning till de frågor som parterna diskuterar och förhandlar om. Företagsledningens attityd kan påverkas av att verksamheten går dåligt. Det gäller för revisorn under sådana omständigheter att veta hur företagsledningen fungerar och det vet revisorn om denne haft ett långt samarbete med ledningen ifråga. Vi tycker att det är bra med ett långt samarbete då revisorn har bättre kunskap om hur företagsledningen arbetar. Däremot kan det innebära andra svårigheter, såsom att ett längre samarbete kan orsaka ett för högt förtroende till företagsledningen där revisorn förbiser företagets finansiella svårigheter på grund av detta.

5.3 Vad en bra respektive dålig relation har för implikationer på uttalanden

om företags fortlevnad

(33)

För en bra relation är det också viktigt att vara framåtblickande enligt Petterson och Mattson, och se till att diskussioner om problemen tas upp i god tid för att kunna lösas. I RS 570 fortsatt drift står det i enlighet med det respondenterna anfört att revisorn ska ta upp problemen om företags fortlevnad inom rimlig tid för att företagsledningen ska kunna åtgärda problemen (RS 570, p. 13). Mattson påpekar även att i en bra relation så tas problemen upp tidigt då parterna vågar ta upp problemen under diskussionerna. Tjoswold och Poon (1998) tar upp hur viktigt det är för parterna att vara öppna och ärliga med sina åsikter under diskussionerna och arbeta mot gemensamma mål för att relationen ska vara bra och problemen ska kunna lösas (Tjoswold och Poon, 1998, s. 340). Beattie et al. (2000) tar också upp hur viktigt det är för relationen att problem tas upp och hanteras tidigt för att undvika tidspress samt konflikter mellan parterna. Det är nära sammankopplat med att ha en bra relation enligt författarna. (Beattie et al. 2000, s. 19)

En sämre relation uppstår enligt Mattson och Möllerström när företagsledningen och revisorn inte har löpande kontakt och där företagsledningen inte talar om de problem som uppstår för revisorn. Det gäller även när de undanhåller viktig information och inte ger det underlag som revisorn vill ha enligt Möllerström och Mattson. Är parterna oense enligt Möllerström så är relationen dålig och det finns lite tillit till deras underlag. Det finns ett samband mellan en icke samarbetsvillig företagsledning och ett företag med fortlevnadsproblematik enligt henne. Det gäller för revisorn att vara försiktig och misstänksam under sådana omständigheter. En revisor ska våga ta upp viktiga frågor, inte vara rädda för konfrontation, och inte ge sig enligt Möllerström. Även Beattie et al. (2000) behandlar det förhållandet att det är viktigt för revisorer att stå på sig under förhandlingar om viktiga frågor, exempelvis fortlevnadsfrågan (Beattie et al., 2000, s. 21). Resultaten från samspelen och kvaliteten på resultaten beror enligt Beattie et al. (2003) på revisorers karaktär, deras mod och övertygelse i de fall bedömningsfrågorna är komplexa (Beattie et al., 2003, s. 285).

(34)

5.4 Relationen mellan revisor och företagsledning under hot mot företags

fortlevnad

Under samspelet med företagsledningen som fick ett uttalande om företags fortlevnad såg Petterson till att framföra argument som kunde bevisas och inte var baserade på ”tyckanden”. Detta hade enligt honom försvårat deras diskussioner om företags fortlevnad. Beattie et al. (2000) har samma tankemönster i deras studie, där författarna menar att när det gäller viktiga frågor som företags fortlevnad måste revisorer kunna presentera bra grundade argument (Beattie et al., 2000, s.21). Möllerström talar om svårigheterna för en revisor i en situation där företagsledningen har svårt att acceptera fortlevnadsproblematiken. Ledningen kan ha svårt att acceptera situationen som beror på yttre omständigheter snarare än företagets verksamhet. Möllerström har erfarenheter av företagsledningar som försökt övertyga henne att inte uttala sig om företags fortlevnad. Ett uttalande innebar inga fler lån för företaget, och då företagsledningen var övertygade att företaget kunde överleva ville den undgå ett uttalande. Petterson beskriver att det kan bli en svår situation om företagsledningen och revisorn har skilda uppfattningar om hur det skall gå för företaget i framtiden. Detta eftersom det handlar om framtidsbedömningar baserade på subjektiva bedömningar. Beattie et al. (2003) diskuterar revisionens kvalitet och dess sammankoppling till samspelet mellan revisorn och företagsledningen. I studien nämns hur ett dåligt samspel kan bero på parternas skilda uppfattningar om sakfrågan samt hur svårt det då blir för parterna att förhandla och komma fram till gemensamma mål. Skilda uppfattningar påverkar revisionens kvalitet och det resultat som uppnås. (Beattie et al., 2003, s. 267) Carcello et al. (2000) nämner i deras studie att bedömningen om företags fortlevnad ofta är resultatet av intensiva förhandlingar mellan revisorn och företagsledningen (Carcello et al., 2000, s. 455).

(35)

6. Slutsats

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan revisor och företagsledning påverkar revisors uttalanden om företags fortlevnad i revisionsberättelsen. För att undersöka om samspelet har en påverkan på revisorers uttalanden om företags fortlevnad har vi studerat detta utifrån våra intervjupersoner och med hjälp av vår teoretiska referensram. Våra resultat visar att samspelet har en stor betydelse för revisorns granskningsarbete och därmed revisorns uttalanden om företags fortlevnad. Svårigheten att som en extern person försöka bedöma ett företags fortlevnad sätter revisorer i en beroendeställning till företagsledningens upprättade underlag och därför är deras samspel viktig för revisorn för en rätt bedömning. En professionell företagsledning underlättar revisorns granskningsarbete och det gäller även när revisorn tidigare arbetat med företagsledningen. I ett bra samspel har parterna givande diskussioner om företags fortlevnad där de arbetar mot gemensamma mål. Löser de problemen med företags fortlevnad i tid kommer revisorn inte behöva uttala sig men i annat fall kommer revisorn att uttala sig.

Det finns en sammankoppling mellan hög kvalitet på revisionen och ett bra samspel mellan företagsledning och revisor. Eftersom en hög kvalitet på revisionen, givet ett bra samspel, innebär att revisorn gör en så korrekt bedömning som möjligt om företagets finansiella tillstånd kan detta vidare betyda att ett bra samspel påverkar revisorn att uttala sig om företags fortlevnad när situationen är som sådan.

Ett sämre samspel resulterar i sämre kvalitet på revisionen och kan leda vidare till att revisorn inte gör en rätt bedömning av företags fortlevnad och därför inte uttalar sig om det. När de har ett sämre samspel försvåras granskningsarbetet då revisorn inte kan ha givande diskussioner med företagsledningen och revisorerna inte får det underlag som behövs för en rätt bedömning. Däremot ökar revisorns skepticism i de fall företagsledningen inte är samarbetsvillig och det kan leda till att revisorn blir mer frågvis till det underlag som företagsledningen tagit fram. Även ett dåligt samspel kan därmed påverka revisorns uttalanden om företags fortlevnad.

7. Vidare forskning

(36)
(37)

8. Källförteckning

Adrian, H. & Torén, M. 2006. ”RS 570 Fortsatt drift- ytterligare reflektioner: Tillämpning och revisorers rapportering i revisionsberättelsen”, Fars komplett Balans nr. 3 2006. [tillgänglig online 2010-11-16]

Alvesson, M. & Sköldberg, K. 2009. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Arnold, V., Collier, P. A., Leech, S. A. & Sutton, S. G. 2001. ”The impact of political pressure on novice decision makers: are auditors qualified to make going concern judgements?”, Critical Perspectives on Accounting, vol. 12, no. 3, ss. 323-338.

Barnes, P. & Huan, H. D. 1993. “The auditors going concern decision: some UK evidence concerning independence and competence”, Journal of Business Finance and Accounting, vol. 2, no. 2, ss. 213-228.

Beattie, V., Fearnsley. S. & Brandt, R. 2003. Behind closed doors: What company audit really is about. Wiltshire: Anthony Rowe Ltd.

Beattie, V., Fearnsley, S. & Brandt, R. 2000. “ Behind the Audit Report: A Descriptive Study of Discussions and Negotiations Between Auditors and Directors”, International Journal of Auditing, vol. 4, no. 2, ss. 177-202.

Campbell, J.E. & Mutchler, J.F. 1988. ”The expectations gap and going concern uncertainties”, Accounting Horizons, vol. 2, no. 1, ss. 42-49.

Carcello, J.V. Neal, T.L. 2000. “Audit Committee Composition and Auditor Reporting.” The Accounting Review. vol. 75, no. 4, ss. 453-467.

Cassel, P. 1997. Den reviderade revisorsrollen. Falun: Scandbook AB.

Defond, M.L. Raghunandan, K. Subramanyam, K.R. 2002. ”Do non audit services fees impair auditor independence? Evidence from going concern audit opinions.” Journal of Accounting Research, vol. 40, no. 4, ss. 1247-1274.

Diamant, A. 2004. Revisorer oberoende – om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustutus Förlag.

Fant, J.E. 1994. Revisorns roll- En komparativ studie av revisorers, företagsledares och aktieägares attityder till extern revision i Finland och i Sverige. Helsingfors: Svenska hanadelshögskolan.  

Francis, R.J. 2004. What do we know about audit quality “The British accounting review” vol. 36, no. 4, ss. 345-368.  

Iredahl, L. & Skough, B. 2009. ”Stora krav på revisorn vid bedömning av fortsatt drift”, Fars

komplett balans nr 6-7, 2006. [ tillgänglig online 2010-11-16]

(38)

Kleinman, G. &. Palmon, D. 2000 “A Negotiation-Oriented Model of Auditor-Client Relationships” Kluwer Academic Publishers, vol. 9, no. 1, ss. 17-45.

Kvale, S. & Brinkmann, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Louwers, T.J. 1998. “The Relation between Going-Concern Opinions and the Auditor's Loss Function”, Journal of Accounting Research, vol. 36, no. 1, ss. 143-156.

Lundahl, U. & Skärvad, P-H. 1999. Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.

Martens. Bruynseels. L., Baesensa. B., Willekens. M. & Vanthienen. J. 2008. ” Predicting going concern opinion with data mining” Decision support systems, vol. 45, no. 4, ss. 765-777.

 

Mutchler, J.F. 1985. ”A multivariate analysis of the auditors going- concern opinion decision”, Journal of Accounting Research, vol. 23, no. 2, ss.668–682.

Nogler, G.E. 2008. “Going concern modifications, CPA firm size, and the Enron effect”, Managerial auditing journal, vol. 23, no. 1, ss. 51-67.

Rennie. M., Kopp., L. & Lemon. M. 2003. ”A Model of Trust and Professional Skepticism in the Auditor-Client Relationship”, University of Waterloo, ss. 1-28.

Ruiz-Barbadillo, E., Gómes-Aguilar, N., de Fuentes-Barbará, C. & Garciá-Benau, M.A. 2004. ”Audit quality and the going-concern decision-making process: Spanish evidence”, European accounting review, vol. 13, no. 4, ss. 597-60.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2009. Reasearch methods for business students 5th edition. Prentice Hall.

Svanström, T. 2004. Revisorn och rådgivning: en studie av mindre och medelstora företags relationer till revisorn. Umeå: Print & Media.

Svanström, T. 2008. Revisorn och rådgivning: Efterfrågan, kvalitet och oberoende Umeå: Print & Media.

Taffler, J. R., Citron, D., Sudarsanam, S. & Uang, J-Y. 2006.”Management Going-concern Disclosures: Impact of Corporate Governance and Auditor Reputation”, European Financial Management, vol. 12, no. 5, ss. 789–816.

Tjoswold, Dean. Poon, Margaret. “ Using and valuing accounting information: joint decision making between accountants and retail managers”, 1998. Kluwer Academic Publishers. vol. 7, no. 4, ss. 327-345.

(39)

Rodgers, W., Guiral, A. & Gonzalo, J. A. 2009 “ Different Pathways that Suggest Whether Auditors’ Going Concern Opinions are Ethically Based”, Journal of Business, vol. 86 , no. 3, ss. 347-361.

Öhman, P. 2007. Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman. Sundsvall: Universitetstryckariet.

Lagar och standarder

IFAC- ISA, 2010. G5 International standard on auditing 570 Going Concern. Hämntad 2010-11-19 från http://web.ifac.org/clarity-center/isa-570

RR 22, 2009. Utformning av finansiella rapporter. Redovisningsrådets rekommendationer. Stockholm: FAR SRS Förlag.

RS 200, 2009. Mål och generella principer för revisorer. Revisionsstandard i Sverige. Stockholm: FAR SRS Förlag.

RS 570, 2009. Fortsatt drift. Revisionsstandard i Sverige. Stockholm: FAR SRS Förlag. Revisionslag (1999:1079)

Årsredovisningslag (ÅRL) SFS (1995:1554). Hämtad 2010-10-29 från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19951554.htm  

Personlig intervju

George Petterson, 29 november, 2010. Auktoriserad revisor på KPMG. (Stockholm) Andreas Mattson, 9 december, 2010. Auktoriserad revisor på PWC. (Uppsala)

References

Related documents

Utbildningsminister Gustav Fridolin beskriver några av de förändringar som alla barn har rätt till I undervisningen i en bra förskola, vilket är grunden för ett jämlikt

Efter att avtalsrådet beslutat om avtalsplattformar och motioner går dessa vidare till förhandlings- delegationerna för att formuleras till precisa avtalskrav inom res-

För när- varande anslår världshushållet knappast några resurser alls för ändamålet, och även om risken är mycket liten, motive- rar det katastrofala utfallet att betydligt

En av de mest fundamentala grunderna i redovisningsteorin är fortlevnadsprincipen going concern som belyser antagandet om att företaget ska förutsättas fortsätta

Där hotar mörkret, skuggorna eller psy- kosen; där reduceras en outsider till en nollpunkt; där mördas en person eller slås till marken; där gör sig en mora skyldig till en

För att få publiken att göra övningarna använder sig Abramović av sin egen närvaro, vilket visar sig redan från början då hon på morgonen tar alla besökare i hand innan de

Vår undersökning syftar till att ta reda på hur förskollärare talar om lärandet i och med det förändrade uppdraget, samt att ta reda på hur förskollärare säger sig främja

Elevhälsans uppgift bör således vara att i samverkan med övrig personal i skolan åstadkomma en god miljö för lärande och främja en allmän utveckling hos eleverna, det vill