Från laboratoriet till samhället
En undersökning angående stressbegreppets utveckling och förändring i Sverige mellan 1956 och 1980
Olof Byström
C-uppsats vårterminen 2015
Institutionen för idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet
Handledare: Torbjörn Gustafsson Chorell
Abstract
Olof Byström, Från laboratoriet till samhället: en undersökning angående stressbegreppets utveckling och förändring i Sverige mellan 1956 och 1980, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, VT 2015
Begreppet stress verkar under 1960- och 1970-talets Sverige ha gått igenom en stor förändring.
Begreppet, vilket tidigare hade beskrivit fundamentala biologiska reaktioner i nästintill varenda levande varelse, hade istället kommit att handa specifikt om arbetsförhållanden och sjukdomar.
Denna uppsats undersöker den svenska stressforskningen vid Karolinska institutet under 1960- och 1970-talet för att finna hur detta begreppsskifte kom till och hur det spreds till den svenska allmänbildningen. Stressforskningslaboratoriets publikationer tyder på ett försök att informera det svenska samhället om stress och hur man borde se på och behandla den. Ett fokus på vård inom arbetsmiljöer uppkom med störst sannolikhet på grund av chefen vid stressforskningslaboratoriet Lennart Levis intresse att förbättra arbetsförhållanden samt den sponsring som laboratoriet fick av grupper med samma ambitioner. Vid 1980 hade laboratoriet fullkomligt börjat fokusera på stress i olika samhällsmiljöer, och stressbegreppets förändring från biologiskt till socialbaserat blev ett faktum.
Keywords: stress, stressforskning, stressbegrepp, stress-sjukdomar, G.A.S., essentially contested concept, samhällsförändring, 1960-talet, 1970-talet, miljömedicin
Inledning 1
Syfte 1
Teoretisk utgångspunkt 2
Material 3
Tidigare Forskning 5
Hans Selye: upptäckten och utformandet av stress 6
Lennart Levi och stressbegreppet i Sverige 9
Stress som förklaringsmodell 9
Analys av olika stressbegrepp 16
Begreppsspridning: hur det svenska samhället mötte stress 17
Staffan Wiréns illustrationer 17
Filmen Stress 20
Symposierna Society, Stress and Disease 22
Slutsats och avslutande tankar 24
Litteraturförteckning 26
Publicerade artiklar 27
Otryckt material 28
Inledning
När en term eller ett begrepp går ifrån att endast användas inom specifika kretsar till att bli en del av vardagligt samtal och samhällsfrågor, påbörjas en förändring i dess mening och betydelse.
Detta borde man kunna känna igen och ta för givet, då det är en stor skillnad på det som samhället ännu inte fått bli introducerad till och det som samhället har fått tid och möjlighet till att undersöka, ta del av och själv forma; i det säkrade och konceptuella stadiet blir begreppets användning fast bestämt, men världen utanför laboratoriet eller skrivstugan, redan befolkad med bestämmelser, förväntningar och ambitioner tillåter begreppet att röra sig åt olika håll. På så sätt förändras det till någonting annat; många av begreppets essentiella delar tycks behållas, men ett epistemologiskt skifte sker i begreppet vilket kan komma att omforma dess syfte, användningsområde och mening i samhället. Denna uppsats menar att undersöka om denna begreppsförändring förekom i begreppet stress, och hur denna förändring i så fall kom att se ut och utföras.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det svenska begreppet stress kom att förändras under 1960- och 1970-talet. Undersökningen kommer att ha sitt fokus i Karolinska institutets laboratorium för klinisk stressforskning som skapades 1959, samt den forskning och de böcker och annan media som kom att publiceras i samband med institutets arbete. Dess pedagogiska och lättlästa stil i samband med de uttrycksfulla illustrationer som ingick tyder också på ett intresse för att introducera begreppet för samhället i stort.
Uppsatsen tar även upp skapelsen av begreppet genom att se på stressforskningens grundare, Hans Selyes egen forskning och hur han kom att presentera begreppet för allmänheten. Denna mycket tidiga forskning och presentation av begrepp är viktig att skriva om på grund av två skäl:
dels ger det en bild av formandet av begreppet, alltså dess vetenskapliga definition, och dels visar det hur begreppet förändras över tid.
Utöver detta kommer uppsatsen också gå igenom de åtgärder som stressforskningsinstitutet och deras supportrar vidtog för att få begreppet stress och kunskapen om stress att spridas och fullkomligt bli en del av det svenska samhället och dess tankeströmningar.
Undersökningen kommer även använda av stressforskningsinstitutet för att se hur en vetenskap kan komma att förändras genom olika faktorer utanför sig själv. Exempelvis huruvida
en forskare kan anpassa sin forskning utefter sina egna ideal, och hur vetenskap kan bli politiskt laddat och anpassat efter ett samhälle. Just denna punkt är en mindre del i undersökningen på grund av dess omfattning, men då detta har en viss relevans i samband med stressbegreppets spridning i Sverige är den en del av undersökningens syfte.
Då stressforskningen i Sverige började angå arbetsmiljö och samhällsfrågor i ett tidigt stadium kommer denna undersökning inte beröra någon forskning som pågick efter 1980. 1980 är även det år då laboratoriet kom att omformas till Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin, vilken kom att fokusera ytterligare på miljöfrågor. Det finns därför ingen anledning att i denna uppsats gå över denna tidpunkt.
Uppsatsens frågeställningar är alltså som följande: hur såg Hans Selyes och Lennart Levis versioner av stressbegreppet ut, och vilka metoder använder Levi och stressforskningsinstitutet för att förändra stressbegreppets användning ifrån Selyes till deras egen, samt sprida kunskapen om detta stressbegrepp till Sveriges allmänbildning under tiden 1956-1980?
Teoretisk utgångspunkt
Denna uppsats och undersökning är inte grundad i en specifik, utarbetad och omvälvande teori, men det är nödvändigt att erkänna att det finns tidigare bestämda och accepterade metoder för hur man borde se på begrepp, dess användning och deras sätt att förändra sig. Det är omöjligt att påstå att dessa teoriuppbyggningar inte har varit inflytelserik och användbar för uppsatsen och dess undersökning.
Uppsatsens frågeställningar och analys ligger i närheten av den begreppshistoriska forskningen, vars mål är att finna olika begrepps uppkomst och förändring. I Idéhistoria i tiden1 förklarar Jonas Hansson att för att använda begrepp måste man först förstå dess historiska kontext, och det språkbruk som existerade under begreppets uppkomst. För väldigt specifika och äldre begrepp blir detta mycket viktigt då begreppet kan totalt ha förändrat sin innebörd.
Begreppshistoria utvecklades främst av historikerna Quentin Skinner, Reinhart Koselleck och John Pocock. Dessa olika historiker har gett begrepp mycket olika innebörder, men Kosellecks idé om begreppet som ”ett koncentrat av historiska sammanhang”.2 Kosellecks teoribildning angående begrepp tycks vara, enligt Hansson, en av grundpelarna i begreppshistorien som ett
1 Andersson, Nils & Björck, Henrik, red. Idéhistoria I tiden : perspektiv på ämnets identitet
2 ibid. s. 283
idéhistoriskt ämne.
Då denna uppsats undersöker just ett begrepp och dess förändring är det viktigt att ett par begreppshistoriska grunder är tydliga: för det första är ett begrepp, till skillnad från ett ord, flertydigt och omstritt. Ett ord har endast en betydelse. Uppsatsen har alltså inte att göra med ordet stress och dess uppkomst i stort, utan begreppet stress och dess förändring. Begrepp kan också ses utifrån ett begreppsfält, där andra näraliggande begrepp och ord markeras. De näraliggande begreppen varierar naturligtvis beroende på den historiska kontexten och vad man analyserar, då fältet förändras när begreppet förändras. Begreppsfältet kan också innehålla synonymer och antonymer då dessa också förändras. Användning av ett begreppsfält kan på så vis ge en klarare bild av vad ett begrepp innebär.
Undersökningen av stressbegreppet i denna uppsats är också till stor del baserat på ett mikroperspektiv: ett begrepp och dess innebörd i endast ett land och under en relativt kort tid utifrån ett par specifika forskare och författare är endast en liten del av ett begrepps långa och breda historia. Enligt Koselleck var motsatsen, makroperspektivet, vad man borde sträva efter att finna då ett mikroperspektiv inte ger en nog klar bild av begreppet.3
Även W. B. Gallies teori om essentially contested concepts, vilket senare används extensivt inom politisk teori med hjälp av bland annat William E. Connolly, är nära kopplad till uppsatsens syfte och undersökning. Teorin menar att i vissa fall när olika parter med olika antaganden och idéer använder sig av specifika koncept eller begrepp, så kan konceptet ha olika meningar för de olika parterna och på så vis skapas en konflikt om hur begreppet egentligen borde användas.4 Vanligtvis verkar diskussioner om dessa problem förekomma i samband med fundamentalt politiska begrepp (såsom demokrati) till skillnad från de begrepp som man möjligen skulle se som mer bestämda, exempelvis medicinska begrepp. I uppsatsens undersökning kommer stress som ett contested concept presenteras och utredas.
Material
Uppsatsens primära material består ett antal publikationer skrivna av forskare vid laboratoriet under 1960- och 1970-talet. En stor del av dessa böcker och artiklar är skrivna av Lennart Levi, laboratoriets grundare. Till dessa hör det enkla häftet Stress samt dess utökade och till engelska
3 ibid. s. 288-289
4 Chambers, Samuel A. & Carver, Terrell, red, William E. Connolly: Democracy, pluralism and political theory (London, 2008), s. 257f
översatta version med identisk titel. Dessa böcker är skrivna som introduktioner till stressbegreppet och de potentiella farhågor som den kan vara kopplad till. Den engelskspråkiga versionen innehåller en stor mängd ytterligare artiklar angående stress, vilka i stor mån liknar det skrivet i boken Stress i arbetslivet5: Här lägger författarna sitt fokus specifikt på arbetsmiljöer och beskriver även stressforskningen och dess resultat, samt de samhällsproblem som de anser uppfatta genom sin forskning. Från sjuksäng till arbetsbänk6 handlar om den sjukvård och terapi som är nödvändig för att få en patient att enkelt kunna ta sig tillbaka till arbetslivet. Fastän denna bok inte explicit har att göra med stress, är den dock skriven av Lennart Levi under stressforskningslaboratoriets verksamhet samt är kopplad till arbetsmiljö. Dessa publikationer är till stor del publicerade av Personaladministrativa rådet, med undantag av det förstnämnda häftet Stress7, vilket är publicerat av Skandiakoncernen, samt den engelska versionen av Stress8, fastän de tillagda artiklarna även här kommer ifrån det Personaladministrativa rådet.
Fem volymer med föredrag ifrån fem svenska symposier med temat Society, Stress and Disease, vilka laboratoriet för klinisk stressforskning spelade en stor roll i både som arrangörer och deltagare, är en viktig källa till hur laboratoriet utökade sin verksamhet och sitt inflytande.
Lennart Levi ansvarade som redaktör för dessa samlingar, som innehåller en stor mängd texter skrivna av olika forskare och andra tänkare. Samlingarna är uppdelade efter de fem symposierna med följande titlar: Volume 1 : The psychosocial environment and psychosomatic diseases9, Volume 2 : Childhood and adolescence10, Volume 3 : The productive and reproductive age - Male/female roles and relationships11, Volume 4 : Working life12 samt Volume 5 : Old Age13.
Hans Selyes till svenska översatta bok och sammanfattning av hans forskning, även denna
5 Bronner, Kurt & Levi, Lennart, Stress i arbetslivet : medicinska och psykologiska synpunkter på arbetslivets stress (Stockholm, 1969)
6 Levi, Lennart, Från sjuksäng till arbetsbänk : En introduktion till medicinsk rehabilitering och arbetsvård (Stockholm, 1966)
7 Levi, Lennart, Stress (Stockholm, 1969)
8 Levi, Lennart, ed., Emotional stress : physiological and psychological reactions : medical, industrial and military implications (Basel, 1967)
9 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 1 : The psychosocial environment and psychosomatic diseases (Oxford, 1971)
10 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 2 : Childhood and adolescence (Oxford, 1975)
11 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 3 : The productive and reproductive age - Male/female roles and relationships (Oxford, 1978)
12 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 4 : Working life (Oxford, 1981)
13 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 5 : Old Age (Oxford, 1987)
med titeln Stress14, från 1958 används för att förklara Selyes användande av stressbegreppet samt visa hur forskningen presenteras.
Lennart Levis biografi, Stressen i mitt liv15, vilket delvis angår stressbegreppet, stressforskning samt frågor om arbetsmiljö och sjukdomar, har använts för att få en anekdotisk bild av Levis och stresslaboratoriets historia. Då detta är en biografi kan den endast användas för att få en möjlig idé av hur stressforskningen såg ut och kan inte användas som en primär källa. Boken används på så vis endast som en källa för Levis åsikter under skrivandet av biografin samt som en hjälpreda till redan etablerade primärkällor.
Tidigare forskning
Russel Viners Putting Stress in Life: Hans Selye and the Making of Stress Theory16 är en undersökning angående den ökade populariteten angående stress, och beskriver brett hur stressforskning kom att bli stor i Europa och Nordamerika. Verket innehåller en diskussion om stressbegreppets utveckling, men beskriver praktiskt taget ingenting om stressforskningen och stressbegreppet i Sverige. Boken Stress: A Brief History17 av Gary L. Cooper och Philip Dewe är en kort och enkel genomgång av några av de viktiga punkterna i stressens historia och utveckling.
Boken innehåller ett kort kapitel om stressforskningen vid Karolinska institutet i Sverige, med ett fokus på de forskningsmetoder som skapades och användes. Kapitlet innehåller även en något kort beskrivning över de svenska stressforskarnas intresse för arbetsrelaterad stress. Ett senare kapitel tar även upp vad stressbegreppets mening har varit och vad detta har inneburit. Detta kapitel tar dock inte upp det svenska stressbegreppet.
Antologin Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom? innehåller ett antal olika forskares och tänkares skrifter om den psykiska ohälsan som finns i nutid, och tar upp hur sjukdomar inom exempelvis stressforskning kom att upptäckas och introduceras alltmer oftare ju längre fram i tiden man går. Karin Johannisons bidrag till boken tar upp frågan om hur många sjukdomsdiagnoser som kan vara baserade på det relativa eller upplevda istället för det objektiva eller biologiska, vilket har lett till ett underligt samhällsproblem där det finns olika tolkningar av
14 Selye, Hans, Stress (1956), sv. övers. (Stockholm, 1958)
15 Levi, Lennart, Stressen i mitt liv (Stockholm, 2002)
16 Viner, Russell, ”Putting Stress in Life: Hans Selye and the Making of Stress Theory”, Social Studies of Science, Vol. 29, No. 3 (New York, 1999), s. 391-410
17 Cooper, Cary L. & Dewe, Philip, Stress: A Brief History (Malden, 2004)
problem och diagnoser och politiska debatter som uppstått på grund av detta. Boken är viktig för uppsatsen då den visar på en förskjutning ifrån det biologiska till det mer samhälleliga i medicin, vilket är en del av uppsatsens analys.
Maria Björks doktorsavhandling Problemet utan namn? Neuroser, stress och kön i Sverige 1950 till 198018 behandlar primärt olika tankar om stress-sjukdomar och neuros i relation till kön som existerade i Sverige mellan 1950 och 1980. Avhandlingen tar upp både Hans Selye och stressforskningslaboratoriet samt deras tankar angående stress i stil med undersökningen i denna uppsats, men detta är endast en del av en större undersökning om hur många olika grupper såg på sjukdomar och på det kvinnliga könet. Denna undersökning angående stressbegreppet inom just laboratoriet för klinisk stressforskning kan ses som en förlängning av det som Björk tar upp i sin avhandling.
Hans Selye: upptäckten och utformandet av stress
Hur stress upptäcktes och hur det fick sitt namn är frågor som har olika svar i olika författares texter, men fadern till det stressbegrepp vilket kom att påbörja den fortsatta stressforskningen och vetenskapen var den österrikisk-kanadensiske forskaren Hans Selye. Selye fann under mitten av 1930-talet vad han trodde var en dittills icke upptäckt hormon genom ett antal experiment med råttor. I sökandet efter detta hormon, vilket i slutändan aldrig hittades, började han notera att råttorna reagerade mot många olika former av fara och skada med samma reaktioner. Denna mekanism som observerades i alla råttor, och så småningom i praktiskt taget alla levande varelser, kallade Selye för General Adaptation Syndrome, i Sverige ofta översatt till generella adaptionssyndromet, och i båda fallen förkortat som G.A.S.19 G.A.S. syftar på tre bestämda reaktioner eller stadier som kroppen utsätts för efter ett bemötande med vissa stimuli som verkar farliga för subjektet, och är uppdelade på grund av att de behandlar olika former av förändringar i kroppen såsom utsöndring av specifika hormoner och förändring i blodtryck. Det första stadiet är alarmreaktionen, vilket ger kroppen ökat adrenalin och blodtryck, samt höjer produktionen av hormoner. Det andra stadiet, motståndsstadiet, tar tillbaka kroppen till dess ursprungliga läge. Det tredje stadiet, utmattningsstadiet, vilket förekommer antingen då faran har försvunnit eller då
18 Björk, Maria, Problemet utan namn? Neuroser, stress och kön i Sverige 1950 till 1980 (Uppsala, 2011)
19 Selye, Hans, Stress (1956), sv. övers. (Stockholm, 1958), s. 30-35
kroppen inte längre kan upprätthålla sig själv, ökar återigen hormonutsöndringen.20 Med enkla termer kan man säga att det första stadiet är en chock, det andra ett anpassande till situationen och det tredje en återhämtningsfas. Selye upptäckte först alarmreaktionen, men kom sedan att lägga till de andra stadierna för att skapa en fullständig modell. L.A.S., det lokala adaptionssyndromet, är även en viktig underkategori till G.A.S. som syftar på en reaktion vilken endast påverkar vävnader i en viss kroppsdel.
Möjligtvis kan G.A.S. tyckas vara vad man idag skulle säga vara den rena definitionen av stress, och även den definitionen som existerade innan Selyes upptäckt: alltså påfrestning.
Etymologiska ordböcker vittnar om att ordet användes tidigare än upptäckten av alarmreaktionen som både ett ord för tryck eller motstånd ur en rent fysisk synpunkt samt som en psykisk påfrestning i stil med distress. Russel Viner finner även att ordet hade använts av medicinska grupper under samma tidsperiod21 som Selyes upptäckt. Selye beskriver själv hur han under olika perioder döpte många olika delar av de kroppsliga reaktioner som han konstant undersökte till stress: under sitt tidiga arbete var stress den grad av slitage i kroppen som uppkom i samband med intag av olika reaktioner, och senare förändrades definitionen till ”summan av alla ospecifika förändringar orsakade av funktion eller skada” 22. Ännu senare blev just G.A.S.
utnämnd till ”stress-syndromet”23, och på så vis blev begreppet konstant svårare att begripa.
Men vad var då den definition av stress som Selye faktiskt använde sig av och som var grunden till den ursprungliga vetenskapliga termen? Selye beskriver stress i boken Stress, publicerad 1950 och översatt till svenska 1958, som följande:
Stress är ETT TILLSTÅND SOM MANIFESTERAR SIG I ETT SYNDROM. Vi skulle inte kunna bedöma stresstillståndet utan de förändringar det framkallar. Vi kan säga om en person: »Han befinner sig under stress«.
Men bara genom de synliga tecknen på hans exponering för stress kan vi dra denna slutsats.24
Stress ligger alltså någonstans emellan vad som skapar stressen, vilket Selye döper till stressor, och den reaktion som stressen skapar, av selye kallat stressreaktion. Stress är alltså ett något abstrakt begrepp för Selye, och han erkänner själv detta fastän han inte finner det mer
20 ibid. s. 45-46, 119-124
21 Viner, Russell, ”Putting Stress in Life: Hans Selye and the Making of Stress Theory”, Social Studies of Science, Vol. 29, No. 3 (New York, 1999) s. 393-394
22 Selye, Hans, Stress (1956), sv. övers. (Stockholm, 1958) s. 61
23 ibid. s. 43,
24 ibid. s. 61
abstrakt än en term som exempelvis ”liv”25. Intressant att notera är att stress enligt Selye endast är något som kan noteras genom att faktiskt observera stresstecken.
Att just ordet stress valdes för dessa upptäckta reaktioner och tillstånd berodde enligt Selye på ordets tidigare betydelse och dess likhet med de svårigheter som den medicinska stressen som koncept hade. Selye ansåg att ordet i sin fysiska betydelse innehöll samma osäkerhet som han kände angående hur G.A.S. faktiskt uppstod, och på så vis fann han att det var ett passande namn26. Levi föreslår i sin biografi att nämnandet av termen var ett språkligt misstag, då Selye som ursprungligen var ifrån Österrike inte fullständigt förstod engelska under den period då han upptäckte och skrev om sina iakttagelser. Den tidigare engelska definitionen för påfrestning skulle ha menat ett stimulus som skapar en reaktion, alltså vad Selye senare kallar för stressor.27 I och med allt detta hade stress kommit att bli en ganska svårförstådd term, då det tycktes finnas flera olika åsikter om vad det faktiskt betydde, vilket tycks vara en av anledningarna till ett antal diskussioner om begreppets användning under 1960- och 70-talet och möjligtvis även längre fram än så.
Men det är enkelt att förstå att ett nytt begrepp för en ny sorts vetenskap kommer att behöva tid för att fullständigt kunna förstås och uppskattas. Dessa diskussioner hölls under de första åren efter begreppets myntande inom grupper med medicinsk bakgrund och erfarenhet. I Sverige kom inte begreppet stress att vara känt förrän under 1960-talet, åren efter Selyes Stress översattes och såldes i landet. Stress som biologiskt och medicinskt begrepp var således endast en del av den medicinska världen, och dess kringgående diskussion och redovisning kom att presenteras med en mer steril och biologisk infallsvinkel än hur det senare skulle komma att se ut. Selyes Stress kan ses som en introduktion till stressbegreppet, och angår primärt förklaringar för hur forskning angående stress har sett ut och de metoder som används för experimentering, samt de sjukdomar som kan vara orsakade av stress som visad genom denna forskning och slutligen ett antal tankar angående stressforskningens framtid. Ett stort antal sjukdomar och dess koppling till stress presenteras såsom hjärt-och-kärlsjukdomar, inflammationer, cancer och även kortfattat om mentala sjukdomar. Selye förklarar stressens potentiella farorisk i vissa situationer genom att visa olika däggdjurs reaktioner till en ohälsosam mängd stress. I vissa fall presenteras unika fall för olika människor (exempelvis angående en ung kvinnas havandeskapskramp och de utsöndringar
25 ibid. s. 52
26 ibid. s. 48
27 Levi, Lennart, Stressen i mitt liv (Stockholm, 2002) s. 33-34
och blodtrycksförändringar som kan leda till farliga och sjukliga förändringar i kroppen),28 men för det mesta tycks många experiment använda sig av djur såsom kycklingar och råttor. Inte heller i samband med möjliga mentala sjukdomar (exempelvis sexuella rubbningar) som stress kan orsaka används det människor, utan Selye visar än en gång hur råttor reagerar i samband med att bli injicerade med olika hormon i olika delar av kroppen. Selye menar dock såklart att det är mycket möjligt att dessa olika fysiska och psykiska symptom också förekommer i människan, och att det skulle finnas en möjlighet i framtiden att undersöka detta.
Selyes Stress presenterar stress som en fundamental del av många olika levande varelser och ser mest på stressen utifrån ett rent biologiskt perspektiv, en studie i sekretion och kroppsförändring vilket inte ofta har att göra med vad själva stressoren är, och hur man ska lösa sådana problem. Det är värt att nämna att Selye höll på att bygga upp vad han kallade för reaktonteorin, vilket inte utvecklas mycket i Stress men som har att göra med de ”minsta materiekropparna kapabla till liv”, och vilka reaktioner man skulle kunna finna i dessa mest grundläggande livsformer.29 Det finns ett tydligt intresse för det rent biologiska, minimala och specifika i Selyes tänkande kring stress, och det var antagligen denna modell av begreppet som var den första att introduceras i Sverige genom en populärvetenskaplig publikation. Sveriges stressforskning visar sig dock gå mot ett annat håll än det rent biologiska, och istället emot det sociala.
Lennart Levi och stressbegreppet i Sverige
Inte långt efter den svenska översättningen av Selyes Stress tycks den biologiska stressen i Sverige bli ett fenomen i behov av ytterligare forskning. Läkaren Lennart Levi, som var intresserad av psykosomatisk medicin, var den svensk som först tog steget till att skapa vad som vid 1959 kom att bli kallat för Laboratoriet för klinisk stressforskning.30 Levi var tidigt intresserad av att se till människans hälsa och vård istället för att endast forska på djur. Mellan 1959 och 1982 publicerades över 500 studier, rapporter, skrifter och översättningar av
28 Selye, Hans, Stress (1956), sv. övers. (Stockholm, 1958) s. 143-145
29 ibid s. 208-209
30 Levi, Lennart, Stressen i mitt liv (Stockholm, 2002) s. 59f
föregående31 med koppling till stressforskningslaboratoriet, och många av dessa publikationer angick samhället och de stressrelaterade problem som kunde orsakas av det.
Stress som förklaringsmodell
Redan 1957 berättar Levi om stressbegreppet i ett kort föredrag med titeln Some Experimental Stress Situations with Simultaneous Study of Physiological and Psychological Variables,32 som skrevs för den Tredje europeiska konferensen för psykosomatisk forskning i Köpenhamn. Levi beskriver i denna skrift hur forskningen för stress i Sverige hade påbörjats: det fanns ett intresse för att mäta kroppsförändringar såsom kortisolvärden och andra hormoner (genom blod- och urinprov) i relation till olika stressfyllda situationer, i detta fall våldsamma och obehagliga filmer.
Levi menar att nästa steg i stressforskningen borde vara att se på stress i arbetslivet, och att han och hans medarbetare hade börjat konstruera experiment som skulle simulera en arbetsmiljö och dess påfrestningar för deltagarna på en så autentisk nivå som möjligt. Denna modell tycks bli en av grunderna till stressforskningslaboratoriets experiment, då liknande ”verklighetsliknande”
experiment återkommer om och om igen under dess levnadstid.
1959 skriver Levi än en gång om stressbegreppet i relation till psykosomatisk medicin: I boken Kropp, själ och sjukdom: en introduktion till psykosomatisk medicin, publicerat av det Personaladministrativa rådet, beskriver Levi i första hand vad psykosomatisk medicin innebär, men tar även upp stress och dess roll i samhället, specifikt i arbetslivet. Personaladministrativa rådet beskriver sig själva i boken som ”en fristående institution med uppgift att främja arbetsvetenskaplig forskning och att verka för praktisk tillämpning av vetenskapens rön”.33 Inledningen avslöjar även att Levi arbetade vid ”statens arbetsklinik”, en del av karolinska institutet med fokus på forskning angående arbetsfysiologi och arbetspsykologi, under denna period.34 Boken kom att publiceras i ytterligare utgåvor under Levis stressforskningskarriär.
Den psykosomatiska medicinen beskrivs av Levi som medicin vilken angår både de fysiska och psykiska aspekterna av olika sjukdomstillstånd. Samspelet mellan kroppsliga processer och
31 List of Publications 1958-1982 (Karolinska Institutets arkiv: Laboratoriet för klinisk stressforskning)
32 Levi, Lennart, Some experimental stress situations with simultaneous study of physiological and psychological variables (1957), Four decades of Lennart Levi’s research (Stockholm, 1990)
33 Levi, Lennart, Kropp, själ och sjukdom : en introduktion i psykosomatisk medicin (Stockholm, 1959) s. 1
34 ibid. s. 4-5
psykiska beskrivs som en fundamental del av psykosomatik: människan är inte en dualistisk varelse vars kropp och psyke är totalt självständigt från varandra, man måste anta att verkligheten är materialistisk.35 Efter detta introducerar Levi begreppet stress: Levi beskriver stress och sammankopplade begrepp såsom GAS och dess olika faser likt Selye före honom, men en detalj är värd att notera: Levi erkänner Selyes tidigare beskriva definition av stress, men använder istället termen för att betyda ”påfrestning, en strävan att organismen i deras inbördes balans”,36 alltså mer i liknelse till den tidigare och möjligtvis mer begripliga definitionen av begreppet. När Levi beskriver olika exempel av stressfaktorer tar han, till skillnad från Selye, upp människans och samhällets egenskapade problem vilka har ökat sannolikheten att bli sinnesrubbad och sjuklig. Redan här kan man se ett intresse för att beskriva det moderna samhället som ett problem för människan och som att vara i behov för förändring för människans bästa. Två senare kapitel,
”människan och samhället” samt ”arbetslivets stress” fortsätter med denna röda tråd genom att ytterligare stärka tron på samhället, speciellt arbetsmiljöer, som fyllt av skadliga stressfaktorer:
Arbetslivet kan alltså rymma stressfaktorer av många olika slag, och av alla svårighetsgrader. Denna stress kan möta individen dag efter dag. Den kan – som vi redan sett – leda till psykiska spänningstillstånd, som individen tolkar som överansträngning.37
Efter dessa två något tidigare publikationer påbörjas verksamheten vid laboratoriet, och den senare forskningen visar på ett totalt fokus på just stress. Under 1960-talet kan man se en ökad publikation av populärvetenskapliga böcker ämnade att lära ut och ge tips om stressjukdomar, stresshantering, sjukvård och förbättrandet av olika samhällsmiljöer (ofta arbetsplatser). Några av dessa böcker beskriver även de experiment som laboratoriet utförde och dess resultat. Även dessa böcker kom tillbaka i ytterligare utgåvor under 1960- och 1970-talet.
Den kanske mest korta och koncisa av de stressrelaterade publikationerna var en enkel skrift i häfte, även denna med den enkla titeln Stress, skriven av Lennart Levi och publicerad av försäkringsbolaget Skandiakoncernen.38 Stress är till mestadels en förenklad version av en tidigare bok skriven av Levi och industripsykologen Kurt Bronner; Stress i arbetslivet39,
35 ibid s. 13-14
36 ibid. s. 24
37 ibid. s. 55
38 Levi, Lennart, Stress (Stockholm, 1969)
39 Bronner, Kurt & Levi, Lennart, Stress i arbetslivet : medicinska och psykologiska synpunkter på arbetslivets stress (Stockholm, 1969)
publicerat av det tidigare nämnda Personaladministrativa Rådet. Stress tycks vara skriven för att förklara vad stress är, då det fortfarande är ett nytt begrepp med vars betydelse många är förvirrade över. Stress i arbetslivet verkar ha ett större mål i sikte: att finna var stressen kommer ifrån, och hur man löser den. Stressen som beskrivs i båda böckerna är närmare i Selyes beskrivning än Levis tidigare definition:
Stress är ett tillstånd i organismen. Tillståndet utgörs av de gemensamma dragen i organismens reaktion på olika påverkningar, av vad slag de än vara må. Man kan uttrycka sig så att stress är organismens generalplan för den kombination av försvarsåtgärder som ska vidtas, vilken angripare det än må vara frågan om.40
Levi tar dock direkt efter upp användningen av stress i dagligt tal, där det skulle syfta på ”de ogynnsamma, de obehagliga, de skadliga försvarsåtgärderna.41
När Levi talar om stressorer beskriver han här två olika former: psykiska och fysiska stressorer. De fysiska stressorera skulle vara olika fysiska påfrestningar, såsom hetta, kyla, bakterier och sjukdom, som utlöser stressreaktioner. Den psykiska stressoren är dock speciellt:
den oro och alarmberedskap som människan kan ha till vissa situationer gör att det finns stressorer som egentligen inte fysiskt existerar, sådant som man måste göra sig redo för ifall det händer. Här finner vi samhällsproblemen: ”ekonomisk otrygghet, dålig människokontakt, olyckligt äktenskap eller pressande arbetsförhållanden…”.42 Levi menar att arbetsmiljön och familjelivet är två arenor varvid stressen kan slå som hårdast, på grund av dåliga villkor och bristande kommunikation. En ”vanlig dos” stress är inte farlig, men det moderna samhället har enligt Levi börjat röra sig i en takt som människan inte är byggd för. Om stressreaktioner börjar bli ”för starka, för svaga eller ’felinriktade’” har stressen börjat bli ett problem. Människan bor alltså i en onaturlig miljö, vilket ökar möjligheten till påverkan av de potentiella stressorerna för henne, vilket kan leda till ohälsosamma stressreaktioner.43
De områden i samhället som Levi tycks anse vara mest potentiellt skadliga är i första hand arbetsmiljön, vilket han tidigare har skrivit om, samt familjemiljön. I arbetsmiljön är stressorerna många men kan sammanfattas som att ha att göra med människans svårighet att anpassa sig till sin arbetsplats. Levi och Bronner betonar att förutom vanliga biologiska behov (vilket samhället
40 Levi, Lennart, Stress (Stockholm, 1969) s. 3
41 ibid. s. 4
42 ibid. s. 4
43 ibid. s. 5-6
praktiskt taget har lyckats tillfredsställa) har människan även sex primära sociala behov, och när dessa behov inte uppfylls leder det till att personen i fråga blir frustrerad vilket leder till stressreaktioner:
I vårt samhälle, där tillfredställandet av flertalet av de biologiska behoven är säkerställt för i stort sett alla människor, gör sig nya behov starkt gällande. Även om dessa förvärvade eller sociala behov inte nögvändigtvis måste tillfredsställas för att individen överhuvud taget skall kunna överlevaär deras betydelse mycket stor. Om deras tillfredställelse hindras uppstår starka frustrationer med åtföljande stressreaktioner.44
De konstanta behoven i arbetsmiljöer, såsom känslan att man alltid måste avancera och röra sig uppåt i yrket, att uppskattas och vara socialt sammankopplad med arbetskamrater, att känna sig trygg i sitt arbete och i sin ekonomiska situation, handlingsfrihet samt känslan att man gör skillnad är viktiga att uppfylla, då ifall man inte uppfyller sina behov så utsätts man för stress. Att misslyckas med att uppfylla sina behov tycks alltid ha sin grund i själva arbetsplatsen, genom exempelvis dålig kommunikation, för stora lokaler, roll-oklarhet och konstant övervakning.45
Dessa stressreaktioner som uppkommer genom arbetsmiljöer leder enligt Levi till ett antal stressbaserade symtom och sjukdomar ifall stressen inte behandlas korrekt. Sjukdomarna skiljer sig ifrån de av Selye tidigare beskrivna problem såsom hjärt-kärlsjukdomar och cancer, då de även har att göra med den drabbades psyke och beteende. De fysiska sjukdomarna finns dock kvar som en fara, och Levi menar att många problem kan bero på ett visst beteende i arbetslivet.
Magsår presenteras som ett mycket vanligt problem vilket tycks vara baserat på specifika arbeten och personlighetsdrag:
Läkare, arbetsledare och företagsledare anges ha en hög magsårsfrekvens, medan jordbruksarbetare har en låg.
Magsårspatienten beskrivs ofta som noggrann, hårt arbetande och ambitiös. […] Det har påståtts att det föreligger ett klart samband mellan magsår och ängslan i arbetet. Magsår skulle enligt detta sätt att se vara en yrkessjukdom.46
Även den konstanta blodtrycksförhöjningen som förekommer i olika arbeten kan så småningom leda till ”organskador, som skulle som skulle bidra till att göra blodtrycksförhöjningen bestående”47. Levi presenterar även undersökningar som visar på ett ökande av fetthalten i blodet
44 Bronner, Kurt & Levi, Lennart, Stress i arbetslivet : medicinska och psykologiska synpunkter på arbetslivets stress (Stockholm, 1969) s. 57-58
45 Ibid. s. 58-91
46 Ibid. s. 19
47 Ibid. s. 22
under påfrestande arbetssituationer, samt att arbetare som en ”stressad livsstil” har större chans att drabbas av kranskärlssjukdomar.48
De psykiska problem som en stressad individ kan drabbas av kan vara aggression, projicering, förskjutning eller regression beroende på den drabbades situation. Alla dessa är någon form av aggression, men i de fallen då beteenden som raserianfall kan leda till uppenbara negativa konsekvenser så utmynnar den i andra delar av livet utanför arbetet eller någon annan möjlig miljö. Om inte detta är möjligt leder det istället till att den drabbade blir deprimerad eller trött.49 Dessa psykiska symptom leder enligt Levi till att de drabbade får det ännu svårare att anpassa sig i sin arbetsmiljö, vilket i slutändan kommer att leda till en problematisk förändring i arbetsmiljön, exempelvis kan den drabbade bli sjukskriven eller bli avskedad från sitt jobb.
Stressbegreppet har alltså genom Levi och Bronner kommit att handla om både psykiska behov och psykiska skador utöver de fysiska symtom som Selye beskrev. Detta återkommer även i de förslag Levi och Bronner ger för hur man borde bota stress genom att förändra individen:
antingen kan man ta hjälp av medicin för att stabilisera kroppens utsöndring av olika hormoner, vilket kan ”dämpa individens reaktion på olika stressorer men självfallet aldrig påverka djupare liggande psykiska mekanismer”50, eller så kan man använda sig av psykoterapi vilket skulle hjälpa de individer som är drabbade av stress på denna mycket djupare nivå. Detta skulle inte bara lösa stressymptomet, men även det beteende och personlighetsdrag vilket skulle ha skapats redan i barndomen.51 Ifall man inte har tillgång till denna sorts terapi skulle det också vara en hjälp för individen att få vad Levi kallar ”ett psykiskt första förband”, vilket går ut på att den drabbade får tala ut till någon annan om hur han mår utan att bli avbruten eller uppläxad. Denna metod är passande för arbetskamrater och arbetsledare för att lösa de problem som en stressad individ kan få i en arbetsmiljö.52
Dessa olika botemedel löser dock enligt Levi och Bronner inte de orsaker till stress som samhället har skapat, då botandet av de stressjukdomar som skapas i olika samhällsmiljöer endast hjälper kortsiktigt. Stressrelaterade sjukdomar är ett sådant stort problem att man måste finna orsaken istället för att lösa symptomen:
48 Ibid. s. 26-27
49 Ibid. s. 31-34
50 Ibid. s. 117
51 Ibid. s. 114
52 Ibid. s. 114-117
Det står klart att det här rör sig om nationalekonomiska problem och folkhälsoproblem av allra största betydelse, problem som med sina verkningar berör alla åldrar, yrkesgrupper och samhällsklasser. Trots detta har problemkomplexet hittills endast ägnats ett sporadiskt och splittrat intresse, utan försök till med varandra samordnade profylaktiska och kurativa åtgärder som griper över hela det socialpolitiska verksamhetsfältet.
Sammanfattningsvis kan sägas, att vad som behövs är en systematisk anpassning av samhället till individen, till hans biologiskt rotade psykiska och kroppsliga förmåga och behov, inte bara ständiga krav på individen att anpassa sig till ett alltmer komplicerat och på stressfaktorer allt rikare samhälle.53
Levi har i många av sina mer populärvetenskapliga böcker skrivit om hur samhället måste anpassas till individen, och mycket borde förändras för att detta ska ske. Fastän arbetslivet ofta ligger i fokus för Levis forskning och skrivande så är det även många andra delar av samhället som också borde ändras, ända från familjebildning och barnuppfostran till äldreomsorg. Den röda tråden som Levi och Bronner beskriver i Stress i arbetslivet för hur man ska lösa alla dessa olika problem är att man ska ha en ökad upplysning om olika psykologiska störningar och sjukdomar, större tillgång till psykologer, läkare och allmän terapi, ett ökat stöd för stressforskning och en bättre vägledning för att finna rätt roll i samhället. Företagen blir krävda på mest antal åtgärder, såsom att bättre introducera arbetare, visa mer hänsyn, ge ökade möjligheter för anställda att påverka företaget och utveckla sig själva.54 Värt att notera är att dessa företagsåtgärder även borde integreras med personaladministration för ett ännu bättre resultat. Den slutliga lösningen som Levi föreslår är ett statligt välfärdsprogram som skulle hjälpa stressdrabbade på både ett finansiellt och terapeutiskt sätt:
Att konfektionera samhället så, att det passar alla eller nästan alla medborgare, och att därtill hjälpa dem att finna den för var och en lämpligaste och trivsammaste platsen i samhället – det är det mentalhygieniska välfärdsprogrammet i ett nötskal.55
Tankarna om ett samhälle som har gått för långt ifrån människans naturliga sätt att anpassa sig och uppfylla sina behov samt tanken om att detta samhälle måste förändras för att lösa olika sjukdomar är något som Levi ofta skriver om i sina mer populärvetenskapliga böcker, och är även relaterat till vad hans stressrelaterade forskning har fokuserat på. I boken Från sjuksäng till arbetsbänk, även denna bok publicerad av det personaladministrativa rådet, skriver Levi om hur
53 Ibid. s. 120
54 Ibid. s. 120-133
55 Ibid. s. 135
handikappade och psykiskt skadade människor borde bete sig och hur de borde behandlas för att än en gång kunna ta del av samhället.56 Fastän detta ligger ett steg bort från stressrelaterade problem så kvarstår fortfarande detta fokus på samhället som svårt att anpassa sig till, och samhällets svårighet att anpassa sig till individen.
Genom dessa olika skrifter ifrån Levi tycks det som om en förklaringsmodell för samhällets problem och dess potentiella lösningar i relation till stress har skapats: stressforskningen tycks till en stor del handla om hur man kan finna problemen och lösa dem i det vanliga livet i allmänna samhällsmiljöer, vilket skiljer sig något ifrån Hans Selyes fokus på direkta biologiska reaktioner och kroppens hormonutsöndringar. Dessa strikta biologiska förändringar som Selye skriver om kan naturligtvis fortfarande finnas i de mer vetenskapligt utförda experiment som laboratoriet för klinisk stressforskning genomförde, där ett utförligt arbete görs för att finna alla de olika möjliga biologiska förändringarna kopplade till de relevanta stressreaktionerna. Vad man däremot för det mesta får se inom de populärvetenskapliga texterna är denna, som tidigare visat, kallelse till att förändra samhället för individens välmående.
Analys av olika stressbegrepp
De tre stressbegrepp som nu har presenterats, Selyes, Levis och den allmänna användningen av stress som beskriven av både Levi och Selye, har som visat ett antal skillnader. Selyes stressbegrepp är starkt kopplat till reaktion, en fundamental del av alla levande ting vilket kan skada delar av den biologiska kroppen till en sådan mån att permanenta skador kan uppstå. Denna form av begreppet tycks ligga mycket nära G.A.S. och de reaktioner som kan finnas genom hormoninjektioner på olika djur, då det för det mesta var detta som Selye undersökte: stressen blir fundamental, biologisk och primal. Levi utökar begreppet till att bli kopplat till samhället och olika mer kända sjukdomar, och försöker även finna lösningar till dessa problem: stress blir här kopplat till människan och hennes miljö, och tycks även bli ett begrepp vilket betecknar något farligt genom de stressjukdomar som Levi presenterar. Selye beskriver också sjukdomar kopplade till stress, men använder sig av djur och mycket stark utsöndring av hormoner i deras kroppar. Levi använder sig däremot av forskning som har gjorts på människor för att bevisa att dessa sjukdomar är ett faktum som kan drabba vilka arbetare som helst. Den allmänna
56 Levi, Lennart, Från sjuksäng till arbetsbänk : En introduktion till medicinsk rehabilitering och arbetsvård (Stockholm, 1966)
uppfattningen om stressbegreppet tycks vara en utökning av Levis användning av begreppet, men med ett fullständigt fokus på stress som något farligt och sjukligt. Det är möjligt att den mer vetenskapliga beskrivningen av stress inte är speciellt hjälpsamt för att snabbt kunna förstå begreppets underliggande betydelse.
Dessa tre olika former av stress tyder på att det svenska stressbegreppet är ett essentially contested concept. Begreppen tycks från början betyda samma sak, men om man skulle sätta de olika begreppen i specifika situationer så skulle det visa sig att förespråkarna för begreppen inte längre skulle hålla med varandra. Ett exempel för en sådan situation skulle kunna vara att man möter ett vilddjur som går till attack. Upplever man stress i denna situation? Selye skulle antagligen mena att individen utsätts för stress, och det skulle Levi möjligtvis också göra, men enligt det samhällsrelaterade stressbegrepp som han skrivit om skulle inte stress passa här. Istället skulle möjligtvis panik eller rädsla användas. När det kommer till det allmänna stressbegreppet så skulle den nog aldrig kopplas direkt till en vilddjursattack, utan istället än en gång använda sig av andra begrepp. En annan situation skulle kunna vara en familjemedlem som har dött på ett lugnt och stillsamt sätt utan fara. Skulle Selye mena att denna situation är en stressor? Möjligtvis, men G.A.S. tycks vara ett syndrom som endast aktiveras i farliga situationer då man måste vara redo.
Levi skulle säkert se situationen som ett upphov till stress, och det skulle antagligen även det allmänna begreppet. Dessa är endast exempel, men det tycks som om det har skett en förändring i vad stress som begrepp betyder genom stressforskningen i Sverige.
Begreppsspridning: hur det svenska samhället mötte stress
Att Lennart Levi och laboratoriet för klinisk stressforskning i samband med olika grupper såsom personaladministrativa rådet hade ett sätt att se på stress betyder inte att det svenska samhället direkt blev påverkade, men under 1960- och 1970-talet började laboratoriet använda sig av ett antal metoder, ovetandes eller ej, vilket hade resultatet att öka allmänhetens kännedom och förståelse om stress och dess sammanlänkande sjukdomar. I detta kapitel presenteras och analyseras tre av dessa metoder.
Staffan Wiréns illustrationer
Hans Selyes Stress använder sig av två olika sorters bilder: illustrerade system eller detaljerad fotografi. Illustrationer tycks förekomma när man måste ge en bild av någonting som man inte
kan visa i bild, och som är komplicerat nog att det behövs visas. En sådan illustration är en helhetsbild av människokroppen och alla kroppsdelar som är delaktiga till att utsöndra och ta in olika hormoner då en stressor startar en alarmreaktion i en individ.57 Fotografi används då det finns konkreta bevis som kan beskådas av läsaren, såsom synliga kroppsliga effekter. En råtta som har utsatts för kraftig stress genom insprutade vätskor finns fotograferad och avbildad av Selye för att visa faran med alltför mycket stress.58 Dessa bilder visas nedan i Bild 1.
Bild 1: Detaljer ur Hans Selyes Stress, stressreaktionen och stresspåverkade råttor
Selyes bilder är informella men inte speciellt hjälpsamma för någon som inte har ett förstående eller ett intresse för det stressbegrepp som han skriver om. Om man jämför dessa bilder med de illustrationer som förekommer i Lennart Levis Stress i arbetslivet, Stress och den engelska boken Stress: sources, management & prevention så ser man att bilderna har blivit något mer minimalistiska. Bilderna är illustrerade av tecknaren Staffan Wirén och presenterar de olika
57 Selye, Hans, Stress (1956), sv. övers. (Stockholm, 1958) s. 115
58 ibid. s. 184-185
diskussionspunkterna som böckerna har att göra med genom en teckningsstil som är informell och enkel att förstå. I Bild 2 kan man se hur Wirén visar hur stressreaktioner fungerar. I jämförelse med den illustration som Selye använder visar Wirén människokroppen som en silhuett där endast fyra primära punkter detaljeras.59 En annan av Wiréns bilder visar människan som en stenåldersmänniska med en plastkostym vid sidan om honom: bilden illustrerar Lennart Levis syn på människan som fortfarande kvar i sin urtidstillstånd med problem att anpassa sig till de krav som ställs i den moderna världen.60
59 Bronner, Kurt & Levi, Lennart, Stress i arbetslivet : medicinska och psykologiska synpunkter på arbetslivets stress (Stockholm, 1969) s. 13
60 ibid. s. 10
Bild 2: detaljer från Stress i arbetslivet, illustrationer av Staffan Wirén
En annan illustration visar den metod man borde använda för att ge en stressad individ ett
”psykiskt första förband”: En man lägger handen på en annan mans axel, och mannen får tala ut.61 Den sista illustrationen visar människor som ett verktyg, en enligt Levi vanlig känsla som kan förekomma i dåliga arbetsmiljöer.62 Stress i arbetslivet innehåller ca 30 stycken illustrationer av Wirén, som är lustiga och verkar vara med i boken för att kunna hjälpa läser att förstå det som Levi skriver och även kunna känna igen sig i problemen. Wiréns karaktärer är målade i kontrasterande svart och vitt, och deras ansikten och maner är mycket överdriven i stil med serietidningskaraktärer.
Med denna stil som finns med i alla de stressrelaterade populärvetenskapliga böckerna skrivna av Levi verkar det som om en mer lättillgänglig stil skulle kunna få mer människor intresserade av stressbegreppet och utöka kännedomen om hur stress fungerar och hur det skulle kunna åtgärdas.
Filmen Stress
En svensk kortfilm vid namn Stress skapades och visades 1962 i Sverige genom intresse för Facit AB att väcka debatt om stress. Filmen har att göra med stress som ett problem i hela samhället, speciellt i arbetsmiljön, den är runt 20 minuter lång och innehåller en syn på stress som är mycket lik den Lennart Levi skriver om, och Levi har själv skrivit kortfattat om filmen minst en gång, i den engelskt översatta antologin av hans populärvetenskapliga skrifter kallad Stress: sources, management & prevention.63 Filmen är enligt det svenska filmarkivet utkommen redan under 1957, men två olika böcker av Levi föreslår att filmen var framställd 1962 ”för den svenska Facit-koncernen”.64 Filmen presenterar ett antal arbetare som har olika fysiska eller psykiska åkommor på grund av stress, och menar att dessa problem kan komma ifrån andra delar av samhället som har satt en massa olika krav för individen. Än en gång kan man finna Lennart Levis förklaringsmodell för samhället: människan förklaras och uppvisas som att vara en stenåldersmänniska (se Bild 3) och menar att människan alltid är tvingad till att ”hävda sig”.
61 ibid s. 115
62 ibid. s. 54
63 Levi, Lennart, Stress : sources, management & prevention : medical & psychological aspects of the stress of everyday life (New York, 1967) s. 162
64 Levi, Lennart, Stress (Stockholm, 1969) s. 24
Bild 3: Huvudkaraktären i Stress liknas till en stenåldersmänniska
Lösningarna till stressproblemen är också mycket lika de som Levi skriver om: anpassa samhället till människan, ge arbetaren mer möjligheter och visa mer hänsyn. Detta skulle tyda på att Levi och stressforskningslaboratoriet jobbade med filmen tillsammans med Facit-koncernen, men något belägg för ett sådant samarbete har inte kunnat hittas under undersökningen. Filmen visar dock ett behov om att berätta för allmänheten om hur man ska hantera stress på ett praktiskt taget likadant vis som Levi och stressforskningslaboratoriet, så ett samarbete verkar mycket troligt.
Utöver den visuella metaforen om den moderna människan som praktiskt taget likadan som sin stenålderssläkting innehåller filmen även bilder av det moderna samhället som etn kaotisk, högljudd och mentalt farlig miljö, samt en bild av hur samhället skulle kunna vara en mycket lugnare, säkrare och mer produktiv plats ifall den rätta kunskapen om människans reaktioner och kroppsfunktionen skulle nå allmänbildningen. Filmen går igenom alla stadier av en människas liv, och hur allt ifrån uppfostring till arbete kan ge kraftiga fysiska och mentala skador lika mycket i nutiden som i framtiden ifall implementeringen av dessa strukturer inte är baserade på en förståelse av stress. Filmen kritiserar många en den då moderna tidens samhälle, men lägger mest vikt på arbetsmiljön, och hur arbetsgivare med ett par enkla steg kan lösa många av de stressrelaterade problem som presenteras.
Symposierna Society, Stress and Disease
Mellan 1970 och 1976 anordnade World Health Organization och Uppsala Universitet i samarbete med Lennart Levi och Laboratoriet för klinisk stressforskning fem mycket stora symposier, alla med temat Society, Stress and Disease. Dessa fem symposier tog upp varsitt ämne: det första behandlade psykosociala miljöer och psykosomatiska sjukdomar65, det andra barndom och uppväxt66, det tredje reproduktionsåldern67, det fjärde arbetslivet68, och det femte ålderdom69. Återkommande gäster var forskare som Lennart Levi, Hans Selye, hormonforskaren Ulf von Euler och många andra både inom och utom Sverige. Det var dock inte endast stressforskare och medicinare som deltog i dessa symposier, utan det fanns även ett antal politiskt kopplade personer som deltog, debatterade och höll föredrag. Exempel av dessa var Camilla Odhnoff, socialdemokrat som under denna tid var del i regeringen med ansvar för familj- och barnfrågor, Margaret Vestin som var undervisningsråd, socialdemokraten och före detta statsråd Anna-Greta Leijon, samt många andra läkare, chefer professorer och WHO-medlemmar. Torgny Segerstedt, rector magnificus vid Uppsala universitet och även en av symposiernas skapare deltog vid alla symposier. Många föredrag hade att göra med hur man kunde förändra samhället för att lösa många av de olika problem som ansågs finnas, väldigt liknande de samhällsproblem som Levi skriver om. Levi fick senare uppdragen att samla ihop dessa föredrag i fem antologier, där Levis bild om ett ideellt samhälle återigen förekommer. Symposierna fick mycket mediabevakning och ett stort antal artiklar publicerades angående vad de olika deltagarna hade kommit fram till.70 Majoriteten av de artiklar som fanns i arkiven ser symposierna som positiva, och fokuserar nästan ensidigt på de diskussioner som tycks vara kopplade till den tidens politiska debatter. Ett exempel av detta är ett antal artiklar vilka behandlar Camilla Odhnoffs deltagande i symposierna angående hur barn borde uppfostras. Ett flertal artiklar kan tyckas vara något
65 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 1 : The psychosocial environment and psychosomatic diseases (Oxford, 1971)
66 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 2 : Childhood and adolescence (Oxford, 1975)
67 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 3 : The productive and reproductive age - Male/female roles and relationships (Oxford, 1978)
68 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 4 : Working life (Oxford, 1981)
69 Levi, Lennart, ed., Society, Stress and Disease Volume 5 : Old Age (Oxford, 1987)
70 Samling tidningsartiklar (Karolinska Institutets arkiv: Laboratoriet för klinisk stressforskning, Stockholm)
inriktade på sensationalism, med rubriker som exempelvis ”Skiftarbete skadligt för vissa människor!”71 och ”Är dina barn stressade? Du kan vara orsaken!”72. Det tycks även ha funnits ett stort intresse för de utländska gästerna som deltog i symposierna, möjligtvis på grund av någon implikation om hur dessa möten skulle kunna göra Sverige alltmer relevant i den globala vetenskapsvärlden.
Det är såklart viktigt att påpeka att dessa artiklar är en del av en privat samling inom stressforskningsinstitutet, och på grund av detta är det inte möjligt att se på dessa artiklar som en fullständig kompilation av de artiklar angående symposierna som publicerades under dessa år. Av de få artiklar som påpekar att det fanns en viss kritik mot stressforskningen bland vissa åskådare vid symposierna är stödet för forskarna praktiskt taget fullständig. Den stora mängden av artiklar tillsammans med faktumet att många av de större svenska dagstidningarna och kvällstidningarna såsom Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen tyder dock på att dessa symposier var en stor nationell händelse, vilket även tyder på att stressforskningsinstitutionens forskning och teori började bli alltmer accepterat som en förklaringsmodell i Sverige.
Bild 4: Fotografi från symposium 1973. Deltagare filmas av TV-team
71 Uddenberg, Agneta, “Skiftarbete skadligt för vissa människor!”, Kvällsposten, 17/4 1970
72 Ohquist, Nils, “Är dina barn stressade? Du kan vara orsaken!”, Aftonbladet, 26/5 1971
