Alla får vara med
Förskollärares uppfattningar om den fria leken
Everyone can join
Preschool teacher’s perceptions of free play
Emma Bång
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Olga Keselman
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2021-06-29
1
© 2021 – Emma Bång Alla får vara med Everyone can join
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Emma Bång, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-license: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
2
Abstract
The purpose of the study is to investigate how preschool teacher describe chil- dren’s strategies in free play. With the help of semistructured interviews and a phenomenographic analysis model, I got answers to my research questions.
The collection of this material has been analyzed and discussed from Corsaro's theory and concepts. The study is also discontinued Pihlgren's analytical model of activity patterns and Tellgren's access and exclusion strategies. The results shows that preschool teachers think that it is important to be active in the chil- dren's free play in to see the different access strategies and exclusion strategies that the children use in the free play. The majority of preschool teachers in this study work with the rule "Everyone can participate". This is one of the different strategies that preschool teachers have observed that children use in free play.
The result also shows that preschool teachers believe that it is through play that social interaction develops. The result also show that preschool teachers be- lieve that the children's language, conflict management and community are de- veloped through free play. If you do not work early with the group dynamics, the preschool teachers describe that there can be exclusion in school age or even in adulthood. It is therefore important to work with this as early as possi- ble.
Keywords:
Exclusion, free play, inclusion, peer culture, strategies
3
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver barns strategier i den fria leken. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fenomenogra- fisk analysmodell fick jag svar på mina frågeställningar. Det insamlade materi- alet har analyserat och diskuterats ifrån Corsaros teori och begrepp. Studien utgår också från Pihlgrens analytiska modell av aktivitetsmönster samt Tell- grens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Resultatet visar att förskol- lärna tycker det är viktigt att vara närvarande i barnens fria lek för att kunna se de olika tillträdesstrategierna och uteslutningsstrategierna som barnen använ- der sig av i leken. Majoriteten av förskollärarna i denna studie arbetar med regeln ”Alla får vara med”. Detta är en av dem olika strategierna som förskol- lärarna har observerat att barnen använder sig av i den fria leken. Resultatet visar därutöver att förskollärarna anser det är via leken som barnens språk, konflikthantering och gemenskap utvecklas. Förskollärarna beskriver att om man inte arbetar tidigt med gruppdynamiken kan det bli exkludering i skolål- dern eller till och med i vuxen ålder. Det är därför viktigt att arbeta med detta så tidigt som möjligt.
Nyckelord
Exkludering, fria leken, inkludering, kamratkultur, strategier
4
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 6
1.1 BAKGRUND ... 7
1.2 BEGREPPSDEFINITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 9
1.2.1 Strategier ... 9
1.2.2 Inkludering ... 9
1.2.3 Exkludering ... 9
1.2.4 Delaktighet ... 10
1.3 SYFTE ... 10
1.4 FRÅGESTÄLLNING/AR ... 10
2 TIDIGARE FORSKNING ... 11
2.1.1 Barns delaktighet i den fria leken ... 11
2.1.2 Barns olika strategier ... 12
2.1.3 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13
3 METOD ... 14
3.1 URVAL OCH DELTAGARE... 15
3.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 15
3.3 GENOMFÖRANDE ... 16
3.4 TILLFÖRLITLIGHET ... 17
3.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 17
4 METODANSATS ... 19
4.1 FENOMENOGRAFI ... 19
4.1.1 Fenomenografisk analysmodell ... 20
5 TEORI ... 21
5.1 KAMRATKULTUR ... 21
5.2 ANALYSMODELL PIHLGREN ... 23
5.3 ANALYSMODELLER TELLGRENS TILLTRÄDES- OCH UTESLUTNINGSSTRATEGIER ... 24
5.3.1 Analysmodell Tellgrens uteslutningsstrategier ... 25
6 RESULTAT ... 26
6.1 BARNS TILLTRÄDESSTRATEGIER ... 26
6.2 BARNS UTESLUTNINGSSTRATEGIER ... 27
5
6.3 FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEN FRIA LEKEN ... 29
6.4 FÖRSKOLLÄRARES ROLL I BARNS FRIA LEK ... 30
6.5 FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEM OLIKA STRATEGIERNA SOM DE ANVÄNDER I BARNS FRIA LEK ... 31
6.6 SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 33
7 ANALYS ... 34
7.1 ANALYS AV BARNS TILLTRÄDESSTRATEGIER ... 34
7.2 ANALYS AV BARNS UTESLUTNINGSSTRATEGIER ... 34
7.3 ANALYS AV FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEN FRIA LEKEN ... 35
7.4 ANALYS AV FÖRSKOLLÄRARES ROLL I BARNS FRIA LEK... 35
7.5 ANALYS AV FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEM OLIKA STRATEGIERNA SOM DE ANVÄNDER I BARNENS FRIA LEK ... 35
8 DISKUSSION ... 36
8.1 BARNS TILLTRÄDESSTRATEGIER ... 36
8.2 BARNS UTESLUTNINGSSTRATEGIER ... 37
8.3 FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEN FRIA LEKEN ... 38
8.4 FÖRSKOLLÄRARES ROLL I BARNS FRIA LEK ... 39
8.5 FÖRSKOLLÄRARES UPPFATTNINGAR OM DEM OLIKA STRATEGIERNA SOM DE ANVÄNDER I BARNS FRIA LEK ... 40
8.6 SAMMANFATTNING AV DISKUSSION ... 41
8.7 METODDISKUSSION... 42
8.8 SLUTSATSER ... 43
REFERENSER ... 45
BILAGOR ... 47
6
1 INLEDNING
Mitt intresse för hur barn lär och utvecklats har alltid varit stort och personligen tycker jag det är viktigt i min kommande yrkesroll som förskollärare. Barns sociala samspel är en stor del i förskolans utbildning. Att barn leker associerar jag till att de får en utveckling och lärande i den fria leken. När man fokuserar på det sociala samspelet mellan barnen i den fria leken kan de använda sig av olika strategier för att bjuda in varandra eller sig själva i leken. Det finns ett annan perspektiv av den fria leken och det är när barnen utesluter och skapar maktpositioner. När jag jobbade som timanställd och hade VFU perioder såg jag att det förekom inkludering och exkludering i den fria leken. Jag tycker det är viktigt att se vilka strategier barnen använder sig av vid inkludering och exkludering i den fria leken. Detta för att ge barn förutsättningar att lära och utvecklas. Förskollärna ska arbeta utifrån läroplanen och den belyser att för- skolan ska erbjuda en miljö där leken har betydelse för barnens lärande, ut- veckling och välbefinnande (Skolverket, 2018). Skolverket belyser att leken är grunden för all utveckling och lärande för barnen och på så sätt har leken en central del i förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Att leka menar Öhman, (2011) bidrar till en god självkänsla hos barnen. Ytterligare fördelar med leken som Skolverket (2018) lyfter fram är barnens kommunikation, samarbete och motorik som stimuleras när barnen leker (Skolverket, 2018). Tellgren, (2004) menar att det inte är lätt att se vilka strategier barnen använder sig av i den fria leken. Detta har lett till att jag vill undersöka hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken. Detta för att få en mer förståelse i min kommande yrkesroll som förskollärare. I läroplanen för förskolan har förskolläraren ett ansvar att arbeta med att motverka exkludering och skapa en bra samvaro i barngruppen (Skolverket, 2018).
7
1.1 Bakgrund
Under 1800-talet ansågs barns lek vara viktig i barnomsorgen. När barnstuge- utredningen tillsattes på 1900-talet fördes det en diskussion kring vad barnom- sorgen har för betydelse för barnens utveckling. Då tyckte man att barn ska ha likvärdiga uppväxtvillkor. Dessutom ansåg man att barn utvecklar flera för- mågor genom att leka och det är via leken som barnen lär känna världen och utvecklar ett samspel med andra (Öhman, 2011). Löfdahl, (2014) beskriver kamratkultur som ett samlingsbegrepp för barns möten och samspel. Barnen delar sina upplevelser, regler och värderingar som skapar en betydelse för gruppen. Löfdahl, (2014) beskriver att Corsaro såg att barnen skapade sina kamratkulturer genom att vara tillsammans under längre perioder på förskolan.
Dessa kamratkulturer skapar barnen tillsammans genom olika aktiviteter, nor- mer och rutiner. Jonsdottir, (2007) menar att det är viktigt att barnet får möj- lighet att etablera relationer med sina kamrater och vuxna. När barnet får sina behov och önskemål tillgodosedda leder detta till att barnet utvecklar ett bra självförtroende. När barnet ska utveckla ett bra självförtroende måste hen upp- leva olika former vad som Jonsdottir, (2007) kallar flerdimensionellt erkän- nande som utgår ifrån tre olika nivåer. Den första nivån är instämmande och bekräftande av både barn och vuxna. Detta får barnet när de får känslomässigt stöd av både vuxna och barn. Den andra nivån innebär självrelation som består av människans medvetenhet. Detta får barnet när hen ger och får respekt som leder till en ökad självrespekt. Den tredje nivån innefattar människans medve- tenhet som leder till värdefulla förmågor. Barnet upplever dessa genom att både vuxna och barn på förskolan visar sin sammanhållning i gruppen. Detta leder till att barnet får en ökad känsla av egenvärde. Hon menar också att det är viktigt att skapa en gemenskap i barngruppen för att barnen ska känna sig inkluderade (Jonsdottir, 2007). Melin, (2013) menar att förskollärarna har ett ansvar för att skapa en delaktighet i barnens fria lek men det är svårt att veta hur delaktigheten ska skapas. Det kan vara att det är ett barn som har svårt att hantera interaktionen med andra barn. När förskolläraren är delaktig i leken har det barnet lättare att komma in i leken för hen blir inte exkluderat. Hon beskriver även att om förskolläraren är delaktiga i leken utvecklas barns lä- rande (Melin, 2013).
8
Tellgren, (2004) menar att regeln ”Alla får vara med” är vanligt inom försko- lans verksamhet. Detta för att barnen ska inkludera varandra i den fria leken.
Hon beskriver dessutom att barnen är medvetna om denna regel och barnen använder denna själva när det gäller att bli inkluderad i den fria leken. När det blir konflikter mellan barnen i den fria leken försöker förskolläraren mestadels använda regeln ”Alla får vara med”. Detta använder förskolläraren för att skapa en gemenskap hos barnen (Melin, 2013). Tellgren, (2004) menar att denna regel inte alltid fungerar för det kan bli en passiv roll för det barn som kommer in i leken. Hon beskriver det kan hända när barnet har fått en plats i leken så kan hen gå därifrån för barnet har fått en passiv roll. Detta beskriver Skånfors, (2013) som en sekundär anpassning som innebär att barnen använder sig av att utveckla de dolda strategierna i leken, exempelvis att ge barnet en passiv roll. Tellgren, (2004) menar att när inte förskollärarna är närvarande i leken kan det vara svårt att se när exkluderingen sker.
Corsaro, (2003) menar att barn har en önskan att vara tillsammans och ibland vill de vara ensamma tillsammans i leken. Barnen använder då olika tillträdes- strategier och uteslutningsstrategier för att kunna kontrollera detta. Ytterhus, (2003) skriver att den sociala samvaron kan innehålla inkludering och exklu- dering. Har förskollärarna denna kunskap om vad barnen använder för strate- gier i den fria leken kan det bidra till inkludering och motverka exkludering i barnens fria lek. Melin, (2013) beskriver det är inte lätt att arbeta med inklu- dering på grund av det inte finns någon mall på hur arbetet ska gå till. Känner inte barnen en gemenskap och blir exkluderade i den fria leken kan det bli konsekvenser senare i livet (Jonsdottir, 2007).
9
1.2 Begreppsdefinition och avgränsningar
Under detta kapitel kommer jag redogöra för studiens centrala begrepp som är strategier, inkludering, exkludering, delaktighet.
1.2.1 Strategier
Barnet kan använda olika tillträdesstrategier för att komma in i en pågående lek och det är flera stycken som hen provar innan man kan få tillträde i leken (Tellgren, 2004). Barnen kan även använda olika uteslutningsstrategier för att exkludera sin kamrat i leken. De flesta uteslutningsstrategierna skapas mer dolt i den pågående leken. Detta leder till att förskollärarna inte ser vilka strategier barnen använder sig av i den fria leken (Tellgren, 2004). Utifrån denna studie är jag intresserad av vad förskollärarna har för uppfattning om vilka tillträdes- strategier och uteslutningsstrategier som barnen använder sig av i den fria le- ken.
1.2.2 Inkludering
I denna studie kommer jag ta upp begreppet inkludering som handlar om barns samspel med varandra. I en förskola är det vanligt att det uppstår olika kam- ratrelationer bland barnen som vistas på samma avdelning. När det gäller in- kludering i leken på förskolan kan det vara tillfälliga gemensamma intressen och material som finns tillgängligt som gör att barnen utvecklar inkludering.
Detta innebär att barnen gör ett val med vilka de vill leka med (Jonsdottir, 2007). Detta kan leda till att barnen skapar ett starkare band till varandra för de leker mer regelbundet (Jonsdottir, 2007). Inkludering handlar även om att förskollärarna ska skapa goda lärmiljöer. Förskollärarna ska också stödja och utmana barnen i deras lärande för att deras nyfikenhet och lust att lära ska sti- muleras (Jonsdottir, 2007). I denna studie är jag intresserad av vad förskollä- rarna har för uppfattning om vilka strategier som barnen använder sig av för att inkludera varandra i den fria leken.
1.2.3 Exkludering
När det är exkludering i den fria leken innebär det att ett barn inte får vara med.
Om barnet exkluderas ifrån gemenskapen och det är över en längre tid kan hen utveckla en försvagad själv förmåga som leder till minskad tillit till sin egen förmåga (Jonsdottir, 2007). Enligt Öhman, (2011) ska man vara en stöttande pedagog och skapa en trygghet för barnet. När barnet får känna en trygghet utvecklas det en god självkänsla och barnet vågar därmed ta steget att komma
10
in i leken. I denna studie är jag intresserad av vad förskollärarna har för upp- fattning om vilka strategier som barnen använder sig av för att exkludera varandra i den fria leken.
1.2.4 Delaktighet
I denna studie är jag intresserad av vad förskollärarna har för uppfattning om barns delaktighet i den fria leken. I läroplanen för förskolan står det att barns delaktighet och tilltro sin egen förmåga ska byggas upp. Det står också att alla barn ska få känna en delaktighet i gruppen (Skolverket, 2018). Barnens åsikter ska tas tillvara på i utbildningen för på så sätt utvecklar barnen sin tilltro till sin egen förmåga och blir delaktiga och får ett inflytande över utbildningen (Skolverket, 2018).
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns strate- gier i den fria leken.
1.4 Frågeställning/ar
För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar utformats:
• Vilka tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier ser förskollärarna att barnen använder sig av i den fria leken?
• Vad har förskollärarna för uppfattning av deras roll i den fria leken?
• Vad har förskollärarna för uppfattning om den fria leken och dess be- tydelse för barns sociala utveckling?
11
2 TIDIGARE FORSKNING
I detta kapitel kommer jag utgå ifrån tidigare forskning som jag anser är mest relevant för min studie. I sökandet av tidigare forskning har jag använt mig av databaserna via universitets hemsida.
2.1.1 Barns delaktighet i den fria leken
Melin, (2013) har i sin avhandling gjort observationer, fältanteckningar och intervjuade förskollärare för att förklara barns sociala delaktighet i förskolans utbildning. Hon beskriver att delaktigheten är en social process och det har tre olika innebörder. Den första beskriver hon som delaktighet i rollen som med- borgare. Det innebär att barnen ska få vara delaktiga och kunna få ha ett infly- tande i besluten. Den andra beskriver hon som delaktighet i kontrollen av det egna livet. Det innebär att barnet ska få vara delaktig i det som handlar om barnet själv. Detta leder till att barnet får en bra självkänsla. Den tredje bety- delsen innebär delaktighet i vardagslivet. I detta ingår socialt delaktighet som handlar om barns upplevelser av att få tillhöra en gemenskap. Resultatet som hon kom fram till var att vuxna ska kunna förklara förutsättningarna för barns delaktighet och hur dessa kan påverkas. Hon beskriver det på följande vis att om det uppstår det en konflikt mellan barnen ska förskolläraren inte avbryta leken. Förskolläraren ska istället vara närvarande och vara en medlare för bar- nen. När barnen får lösa konflikten själva stärker man barnens självkänsla (Me- lin, 2013).
Jonsdottir, (2007) beskriver i sin avhandling om kamratrelationer mellan bar- nen och pedagogernas uppfattningar om barnens sociala egenskaper. Hon har gjort observationer och intervjuer på nio olika förskolor för att se inkludering och exkludering i den fria leken. Hon redogör i sin avhandling att den fria leken på förskolan är idag viktigt för barnens utveckling och lärande. Den fria leken bidrar till att barn skapar en empati för varandra när de samspelar och intera- gerar. Det vill säga att i samspel med sina kamrater utvecklar dem sina kom- munikativa färdigheter. Studiens resultat visar att flertalet barn känner en del- aktighet med sina kamrater. Resultaten visar också att det finns ett samband mellan hur barn uppfattar sina sociala relationer och hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter. Pedagogerna uppfattar barnens so- ciala egenskaper som mer nyfikna, har ett samspel och mindre oberäkneliga när de är inkluderade i den fria leken (Jonsdottir, 2007).
12
Aras, (2016) beskriver i sin artikel att syftet med studien var att lära sig om barns fria lek och vad förskollärarna har för engagemang i den fria leken. Me- toden han använde sig av var observationer och intervjuer. Resultatet han kom fram till när han intervjuade förskollärarna om barns fria lek och förskollärar- nas engagemang tyckte de att det är viktigt att leka med barnen. Men när han observerade förskollärarna såg han att dem inte var delaktiga i barnens lek på grund av att de höll på med pappersarbete och de lät barnen leka på egen hand (Aras, 2016).
Skånfors, (2013) har forskat om barns sociala vardagsliv i förskolan och menar att förskollärarna behöver se barns kamratkultur. Med det menar hon att förs- kollärarna behöver vara nyfikna på vad barnen leker i den fria leken. Detta för att kunna se vilka strategier barnen använder sig av för att inkludera och ex- kludera varandra i den fria leken. Resultatet hon kom fram till var att barnen ser det viktigare att behålla sammanhållningen med sina kamrater än släppa in en ny kamrat i leken (Skånfors, 2013).
2.1.2 Barns olika strategier
Tellgren, (2004) har undersökt hur barn samspelar med varandra i den fria le- ken. Hon har utgått ifrån Corsaros undersökning när han såg vad barnen an- vände för olika tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier i den fria leken.
Hon såg att barnen använde uttrycket som du kan inte ha den leksaken för jag hade den först eller vi får bara vara tre i rummet, detta för att exkludera sin kamrat. Hon såg att barnen också kan ge sin kamrat en passiv roll i leken om hen har fått tillträde. När barnet vill få tillträde i leken kan hen använda ut- trycket jag vill vara med och leka eller det är min leksak. Barnet kan även komma in i leken utan att säga något eller puttas för att få tillträde i leken.
Barnen kan också inkludera varandra genom att bjuda in varandra i den fria leken. Resultatet hon såg var att barnen kan använda olika strategier i den fria leken. Det kan handla om verbal och icke verbal kommunikation både när det gäller inkludering och exkludering. Hon såg också att barnen kan få det svårt att få tillträde i den fria leken på grund av barnens kamratkultur som de har skapat tillsammans.
13
Harrist & Bradley, (2003) artikel handlar om att minska exkludering mellan barnen. De har utgått ifrån Vivians Paleys regel You can’t say you can’t play.
Detta kan jämföras med regeln som Tellgren, (2004) beskriver att ”Alla får vara med”. Harrist & Bradley, (2003) använde sig av olika strategier för att minska exkluderingar och öka inkluderingar. De använde sig av bland annat av rollekar som innebär att barnen fick dramatisera olika scenario som hand- lade om exkludering och inkludering. De använde sig även av diskussioner som utfördes tillsammans med barnen. Detta för att barnen skulle få en förstå- else kring inkludering och exkludering. Resultatet de kom fram till var att bar- nen fick en förståelse hur det känns att bli att exkluderat i den fria leken.
2.1.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattning av tidigare forskning visar att det är viktigt att förskollärarna har en nyfikenhet i barnens fria lek och får en medvetenhet om vilka strategier barnen kan använda sig av i den fria leken (Skånfors, 2013). De strategier som barnen använder i den fria leken kan vara svåra att se för det kan vara både verbal och icke verbal interaktion (Tellgren, 2004). Det kan också bero på att man måste göra pappersarbete som leder till att man missar de olika strategi- erna som barnen använder sig av i den fria leken (Aras, 2016). I forskningen står det också att när man arbetar med både inkludering och exkludering genom att exempelvis dramatisera upp scenario och ha en diskussion får barnen en mer medvetenhet kring vad det innebär att bli inkluderat och exkluderat i den fria leken (Harrist & Bradley, 2003). I forskningen står det att det är viktigt att stötta upp de barn som blir exkluderade i leken och blir det en konflikt i leken mellan barnen ska förskolläraren inte ingripa för fort för att lösa det utan att låta barnen försöka lösa det själva. Detta leder till man stärker barnens själv- känsla när de får lösa konflikten själva (Melin, 2013).
Tidigare forskning visar att den fria leken är viktigt för barns utveckling och lärande (Jonsdottir, 2007). Det är via den fria leken som barnen utvecklar ett bra självförtroende och får känna en gemenskap. Den fria leken skapar både kommunikativa färdigheter och en empati för varandra när de samspelar i leken (Melin, 2013). Utifrån den tidigare forskningen ger min studie en inblick hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken.
14
3 METOD
Med inspiration ifrån min handledare valde jag att använda en film om barns olika strategier som de använder i den fria leken. Jag använde mig av tillhö- rande instuderingsfrågor (bilaga 3) som utgångspunkt vid intervjuerna. Jag an- vände denna film som ett arbetssätt för att förskollärarna skulle känna sig be- kväma i intervjun och den passar bra som en fenomenografisk ansats. Detta på grund av inom fenomenografi får man en uppfattning av människors uppfatt- ningar om ett visst fenomen (Svensson, 2006). Förskollärarna fick titta på fil- men först för att få igång samtalet vid intervjuerna. Genom att utgå ifrån ett så kallad ”case” menar Christoffersen & Johannessen, (2020) gör det enklare för den som blir intervjuad att komma in i intervjun och känna sig bekväm i situ- ationen. I denna studie användes en kvalitativ metod med hjälp av semistruk- turerande intervjuer då jag ville undersöka hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken. När man arbetar med semistrukturerande intervjuer ifrån en fenomenografisk ansats beskriver Back & Berterö, (2019) att frågorna är mer öppna för att få en inblick i informanternas uppfattningar om ett visst fenomen. Man ställer även följdfrågor för att uppmuntra informanterna att ut- veckla sitt svar. Detta kan bidra med mer innehållsrikt svar ifrån informanterna med tanke på det utgår ifrån deras uppfattningar och åsikter om ett visst feno- men. Frågorna i denna studie berör ett visst fenomen och detta gör att det passar som en kvalitativ metod (Back & Berterö, 2019). Studiens kvalitativa analys tar inspiration från fenomenografisk analysmodell som jag kommer beskriva i kapitel 4. Dahlgren & Johansson, (2019) beskriver att en fenomenografisk an- sats bidrar till informanternas olika uppfattningar om ett fenomen i sin omvärld och deras svar kan variera. Detta gör att denna studie passar som en fenome- nografisk ansats.
15
3.1 Urval och deltagare
Jag har intervjuat fem förskollärare och på grund av de rådande omständighet- erna med pandemin så fick jag inte tag på fler som ville vara med i min studie.
Jag valde dessa fem förskollärarna för att jag har en bra kontakt med dem vilket underlättade intervjuerna. Enligt Trost, (2010) är detta ett så kallad bekväm- lighetsurval och det innebär att använda sig av personer som man känner sen innan. Då denna studies syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken kände jag att det inte behövde vara en speciell ålder på barnen för att undersöka syftet. Förskollärarna arbetar med barnen som är i åldrarna mellan 1-5 år.
3.2 Datainsamlingsmetod
I denna studie användes intervjuer som metod då jag ville undersöka hur förs- kollärarnas beskriver barns strategier i den fria leken. Christoffersen & Johan- nessen, (2020) beskriver att kvalitativa intervjuer är en användbar metod när intervjuaren vill ta del av informanternas egna uppfattningar och åsikter om ett visst fenomen. Detta kan leda till det blir ett innehållsrikt material. Den metod som användes för att samla in empirin i denna studie var semistrukturerande intervjuer. Christoffersen & Johannessen, (2020) beskriver när man arbetar med semistrukturerande intervjuer ifrån en fenomenografisk ansats är frågorna utformande i en intervjuguide. Frågorna är utformande så att det inte finns nå- got svarsalternativ och det är nödvändigt med en viss standardisering. Det vill säga att alla informanterna får samma frågor. Jag använde mig av plattformen Zoom som ljudupptagning för att kunna gå tillbaka och lyssna igen på de svar som förskollärarna gav mig. Trost, (2010) anser när man har en ljudupptagning kan man fokusera på det som informanterna berättar och lättare kan ställa even- tuella följdfrågor. Dahlgren & Johansson, (2019) beskriver när man använder sig av ljudinspelning i en fenomenografisk ansats transkriberas vartenda ord och intervjuaren kan gå tillbaka i ljudupptagningen för att lyssna om något är oklart. Jag intervjuade förskollärarna enskilt och inte gruppintervju, detta för att de skulle känna sig delaktiga och ha lättare för att kunna uttrycka sina egna tankar och åsikter. Trost, (2010) menar att det finns en problematik med gruppintervjuer och det är den som är pratsam kan ta över samtalet. Det finns en risk att de andras uppfattningar och åsikter inte kommer till tals.
16
3.3 Genomförande
Jag skrev först ett informationsbrev (bilaga 1) och samtyckesblankett (bilaga 2) som sedan skickades till handledaren för att få det godkänd innan det kunde skickas till samtliga förskollärarna. Jag tog kontakt med rektorn på förskolorna för att få deras godkännande att göra intervjuerna. Efter godkännande tog jag kontakt med förskollärarna för att berätta vad studien skulle handla om och fick deras mailadresser för att kunna skicka informationsbrev (bilaga 1), sam- tyckesblankett (bilaga 2). Förskollärarna ville även känna sig förberedda inför intervjun så jag bifogade med filmens instuderingsfrågor (bilaga 3). Jag be- stämde tid med var och en av förskollärarna när intervjun skulle ske. Jag gjorde även intervjufrågor (bilaga 4) som utgick ifrån studiens syfte och frågeställ- ningar. Intervjuerna genomfördes via plattformen Zoom och när det var dags för intervjuerna förklarade jag för samtliga förskollärarna hur det skulle gå till och förklarade varför intervjun spelades in. Jag började med att dela skärm för att deltagarna skulle kunna se filmen först. Jag började med att utgå ifrån fil- mens instuderingsfrågor (bilaga 3) och sedan utgick jag ifrån intervjufrågorna (bilaga 4). Under tiden som intervjuerna skedde ställde jag följdfrågor på det som sades. Genom att göra detta beskriver Dahlgren & Johansson, (2019) att det kan leda till man får en ökad insikt hur informanterna uppfattningar kring ett visst fenomen. Intervjuerna skedde under en tre veckors period och de tog mellan 20-45 minuter beroende på vilka diskussioner som uppstod under tiden.
Efter varje intervju transkriberade jag ordagrant vad som sades och utgick ifrån den fenomenografiska analysmodell som jag kommer beskriva mer ingående om vad den handlar om under kapitel 4. Efter det kunde jag sammanställa min data och få fram ett resultat. Resultatet analyserade jag med hjälp av Pihlgrens aktivitetsmönster samt Tellgrens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier.
Jag har även använt mig av teorin kamratkultur, samt begreppen interaktions- utrymme, sekundäranpassning och tolkande reproduktion när jag har analyse- rat mitt material. När jag gjorde sammanställningen med citat av förskollärarna valde jag att namnge dem med bokstäverna A, B, C, D, E för att inte avslöja deras identitet.
17
3.4 Tillförlitlighet
Den data som har samlats in genom intervjuerna är förskollärarnas egna upp- fattningar om barns strategier i den fria leken och vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. När jag gjorde transkriberingen lyssnade jag fler- talet gånger för att inte missa något. Genom att vara noggrann i processen när man transkribera ökar det tillförligheten (Fejes & Thornberg, 2019). Detta har sedan analyserat med hjälp av den fenomenografiska analysmodellen. Den in- spelade materialet ökar tillförligheten men är ändå mina egna tolkningar och uppfattningar som har en betydelse när likheter och skillnader och kategorier tas fram i studien (Dahlgren & Johansson, 2019). Resultatet i denna studie vi- sar exempel hur förskollärare kan uppfatta leken och kan inte bedömas som rätt eller fel. Hade jag haft fler deltagare i studien skulle jag få ett mer omfat- tande resultat. Men det är viktigt att inte bedöma något som rätt eller fel när man analyserar materialet (Dahlgren & Johansson, 2019). En annan forskare kanske skulle få ett annat resultat och dra andra slutsatser. Eftersom det bygger på förskollärarnas uppfattningar just nu kan det förändras över tid och det kanske skulle se annorlunda ut om jag intervjuade samma förskollärare om några år.
3.5 Etiska överväganden
Vetenskapsrådet, (2017) beskriver när man gör en forskning finns det olika etiska aspekter att ta hänsyn till. Dessa omfattar informationskravet, samtyck- eskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa etiska aspekter tog jag del av och hade en respekt för när jag arbetade med studien. Informations- kravet beskriver Vetenskapsrådet, (2017) att det tydligt ska framkomma studi- ens syfte i informationsbrevet samt villkoren för deltagarna i studien och att de kan när som helst välja att avstå. I informationsbrevet beskrivs även nyttjande- kravet. Det innebär att intervjuerna enbart kommer användas i studien (Veten- skapsrådet, 2017). Detta skickades till samtliga förskollärarna. I samband med informationsbrevet skickades samtyckestyckeskravet ut till förskollärarna som de fick skriva under för att delta i studien. Det är viktigt att samtyckeskravet är påskrivet innan man börjar samla in data (Löfdahl, 2014). Konfidentialitets- kravet innebär att de som deltar i studien är anonyma. Detta framkom i inform- ationsbrevet och samtyckesblanketten. Det gjordes även en nyanmälan av be- handling av personuppgifter med stöd av handledaren. Vetenskapsrådet, (2017) beskriver att dataskyddsförordningen innehåller en rad olika bestäm- melser gällande behandling av personuppgifter. En grundläggande princip är att personuppgifter endast får behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade. Behandlingen är endast laglig om den grundar
18
sig genom att man får ett samtycke av den registrerade. Vetenskapsrådet, (2017) beskriver även när man ska göra en studie är det viktigt att tänka på informanternas anonymitet. Ljudinspelningen i studien behandlar förskollärar- nas röster och det kan påverka förskollärarnas anonymitet. Detta är därför vik- tigt jag skulle få deras godkännande. För att säkerhetsställa förskollärarnas anonymitet har jag benämnt de med A, B, C, D, E.
19
4 METODANSATS
I detta stycke kommer jag beskriva vad en fenomenografi innebär och analys- modellen inom fenomenografi.
4.1 Fenomenografi
Svensson, (2006) beskriver att Fenomenografi är en kvalitativ forskningsme- tod som utvecklades av Ference Marton. Han började med att tala om att vi betraktar världen ifrån första och andra ordningens perspektiv. Den första ord- ningen är ontologi som innebär att fundera över världen och hur den är beskaf- fad. Den andra ordningen epistemologiskt som innebär uppfattningar och erfa- renheter människor har om världen. Inom fenomenografi är det riktat mot andra ordningens perspektiv det vill säga epistemologi. Detta kan användas genom att man analyserar intervjuer i olika beskrivningskategorier (Fejes &
Thornberg, 2019). Dahlgren & Johansson, (2019) menar att när man utgår ifrån att studera innehållet i intervjuer så är det en fenomenografisk ansats passande för att förstå variationen av uppfattningar. Innan intervjun sker är det viktigt att informera informanterna om att det är deras uppfattningar och erfarenheter som är det viktiga och det handlar inte om att bedöma något som är rätt eller fel (Dahlgren & Johansson, 2019). Genom att utgå ifrån intervjufrågorna (bi- laga 4) och ta inspiration ifrån fenomenografisk analysmodell kommer jag få uppfattningen om hur förskollärarna beskriver barns strategier i den fria leken och vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling.
20 4.1.1 Fenomenografisk analysmodell
Studiens analys är inspiration ifrån Dahlgren & Johansson, (2019) fenomeno- grafiska analysmodell som jag har valt att utgå ifrån när jag har analyserat data ifrån intervjuerna. De utgår ifrån sju steg i sin analys vilket benämns följande:
1. Bekanta sig med materialet. Det innebär att transkribera intervjuerna och sedan läsa materialet flera gånger.
2. Kondensation. Detta innebär att man klipper ut olika stycken ur intervju- erna.
3. Jämförelse. I detta steg innebär det att jämföra de olika styckena för att hitta likheter och skillnader.
4. Gruppering. I detta steg innebär att gruppera likheter och skillnader.
5. Artikulera kategorierna. Detta innebär att likheterna är i fokus för att få uppfattningen om hur stor en variation är inom en kategori.
6. Namnge materialet. I detta steg ska man namnge de olika kategorierna för att tala om vad det handlar om.
7. Kontrastiv fas. I detta steg innebär det att jämföra och granska för att se om utvalda stycken passar in i fler kategorier.
21
5 TEORI
Jag har valt att utgå ifrån Corsaros barndomssociologiska teori om kamratkul- tur. Jag kommer använda dessa begrepp: Sekundär anpassning, tolkande re- produktion och beskyddande av interaktionsutrymme. Jag kommer även att be- skriva Pihlgrens och Tellgrens analysmodell.
5.1 Kamratkultur
William A. Corsaro utförde fältarbeten i både USA och Italien där han stude- rade barns lek. Enligt Corsaro, (2003) utvecklar barnen kamratkulturer när de är tillsammans under längre perioder på exempelvis förskolan. Han beskriver att det finns två olika teman inom barns kamratkultur. Den första är att barn försöker ta kontroll över sina liv. Den andra menar han är att barn alltid försö- ker dela denna kontroll med varandra. Löfdahl, (2014) beskriver att kamrat- kultur kan hjälpa till att förstå vad som händer när barnen är i samspel med varandra. Hon beskriver även att när man är ett barn i förskolan är man en del av kamratkulturen. Hon menar att kamratkulturen innehåller kunskap om sta- tusposition. Med det menar hon med vem som kan leka med vem, vilka regler gäller och vem som bestämmer i leken (Löfdahl, 2014). Corsaro, (2003) såg i sin studie att barnen använder olika strategier för att inkludera och exkludera varandra i leken. Vilka dessa strategier är kommer jag förklara i kapitel 5.
Corsaro, (2003) såg att barnen är sociala av sig och vill dela med sig med andra barn men han såg också att barnen använder olika sätt för att skydda sitt inter- aktionsutrymme, detta för att behålla sina kamratrelationer. Han beskriver också hur barnen agerar beror på vad de har för tidigare erfarenheter ifrån de vuxna. Han menar att barnen skapar sina kulturer ifrån informationen de fått från vuxna. Detta leder till att barnen har två kulturer, vuxenkulturen och barn- kulturen, dessa två kulturer knyts samman (Corsaro, 2003). Enligt Corsaro, (2003) vet barnen på förskolan att vuxna har mer makt och barnen förväntar sig att förskollärare är på ett visst sätt och det kan göra det svårt för förskollä- rare att smälta in i leken. Han såg även att barnens samspel har en stor inverkan på deras personliga utveckling. Löfdahl, (2014) beskriver att genom att barnen träffar varandra och vuxna skapas den sociala utvecklingen och att förskolan ska främja barns utveckling och lärande.
22
Sekundär anpassning är ett begrepp inom kamratkulturen som innebär att bar- net agerar på ett sätt som gör att det ser ut som de följer de vuxnas regler, kulturer och normer. Men i själva verket gör barnen motstånd mot dessa. Det kan exempelvis vara att barnen förväntas följa de reglerna som pedagogerna har infört, en regel kan vara att ”Alla får vara med” i leken. Detta gör att barnen vet att pedagogerna tycker det är fel när de exkluderar varandra ur leken (Skån- fors, 2013). Löfdahl, (2014) beskriver att när hon observerade leken på försko- lan såg hon sekundära anpassningar. Barnen på den förskolan visste om regeln
”Alla får vara med” med gav ändå ett barn en passiv roll i leken efter att peda- gogen har sagt att alla får vara med. Enligt Löfdahl, (2014) är det viktigt att observera hur barnen kommunicerar med varandra både verbalt och med kroppsspråket för att kunna upptäcka när barnen exkluderar varandra i leken.
Skånfors, (2013) beskriver begreppet tolkande reproduktion som handlar om när barnen tolkar och försöker förstå sin omgivning. När barnet är i den fria leken så försöker hen förstå dem olika händelserna, normer och värderingar som de möter i samspelet med andra barn och vuxna. Barnet använder sin fan- tasi för att återskapa det i den fria leken (Skånfors, 2013). Det kan vara något de har sett hemma som de tolkar på förskolan och använder i den fria leken (Tellgren, 2004). Detta gör att barnet använder sig av olika strategier för att få möjlighet att komma in i leken (Skånfors, 2013).
Skånfors, (2013) tar upp begreppet beskyddande av interaktionsutrymme som innebär att barnen utesluter varandra för de vill bevara den pågående leken och vill skydda sitt eget lekutrymme. Det leder till att barnen vill upprätthålla det samspel som de har i leken för tillfället (Tellgren, 2004). Skånfors, (2013) be- skriver att i hennes studie var det två olika metoder som hon såg barnen an- vände för att dra sig undan leken. Den första strategin var att göra sig själv otillgänglig som innebär att barnet drar sig undan för att inte delta i den fria leken. Den andra strategin var att skapa och skydda gemensamma utrymmen som innebär att barnen som leker tillsammans drar sig undan (Skånfors, 2013).
Barnen försvarar sin lek än att låta andra barn komma in i leken (Löfdahl, 2004;
Skånfors, 2013).
23
5.2 Analysmodell Pihlgren
Jag har även valt att använda Pihlgrens analysmodell av aktivitetsmönster för att analysera mitt material och få uppfattningen om vad förskollärarna använ- der för aktivitetsmönster när det sker inkludering och exkludering i den fria leken. Genom att arbeta med de olika aktivitetsmönstren kan förskollärarna göra så att barnen får en förståelse och delaktighet i leken (Pihlgren, 2017).
Pihlgren, (2017) beskriver fem stycken aktivitetsmönster som används i under- visningsmiljön. Genom att utgå ifrån dessa aktivitetsmönster blir det lättare att göra medvetna val av hur man kan arbeta med att stödja och stärka lärande hos barnen, dessa aktivitetsmönster är följande:
• Låt gå undervisning: Syftet med denna undervisning är att aktivera bar- nen och förskolläraren ska inte reflektera över vilket kognitivt innehåll som eftersträvas. Förskolläraren låter barnen lösa konflikter på egen hand.
• Moralistiska undervisningsmiljö: Denna undervisning innebär att förs- kolläraren lär barnen hur man ska bete sig. Förskolläraren kan använda sig av regeln ”Alla får vara med”.
• Barnutforskande undervisningsmiljön: I denna undervisningsmiljö er- bjuder förskolläraren olika lärandemöjligheter genom material som gör att barnen själva väljer om de vill utforska vidare med det.
• I en allmän undervisningsmiljö ger förskolläraren barnen baskunskap- er. Det kan vara exempelvis att barnen sitter i samlingen och får välja sånger, i detta fall övar de turtagning. Efter det lär förskolläraren barnen en ny sång som de kan välja till nästa tillfälle och är stöttande.
• En scaffolding undervisningsmiljö innebär att barnen utmanas att lösa ett problem som förskolläraren medvetet har tänkt ut. Förskolläraren guidar och samarbetar med barnen för att dem ska kunna bemästra ny kunskap och efteråt är det en utvärdering om lärandet (Pihlgren, 2017).
24
5.3 Analysmodeller Tellgrens tillträdes- och uteslut- ningsstrategier
Jag har även valt att använda mig av Tellgrens analysmodell av tillträdesstra- tegier och uteslutningsstrategier för att analysera mitt material. Genom att an- vända mig av Tellgrens analysmodell får jag uppfattningen om vad förskollä- rarna anser att barnen använder sig av för tillträdesstrategier och uteslutnings- strategier i den fria leken. Tellgren, (2004) menar att barnen använder sig av olika strategier och inte bara av en för att få tillträde i leken. Dessa olika till- trädesstrategier benämns som:
• Icke – verbal entré: Barnet träder in i leken utan att säga något.
• Att producera en variant av pågående handling: Barnet skapar något som liknar det som andra leker.
• Avbrytande, störande entré: Barnet använder både kroppen och rösten för att distrahera de andra barnen i den pågående leken.
• Omringande av område: Barnet iakttar leken på håll.
• Att verbalt göra anspråk på området eller något föremål: Barnet går in i leken och verbalt uttrycker sig att exempelvis materialet är mitt.
• Fråga om tillträde: Barnet uttrycker sig verbalt och frågar om lov att vara med.
• Att fråga en deltagare: Barnet frågar vad de leker.
• Att referera till vuxnas auktoritet: Barnet använder sig av den vuxna vad som har sagts, exempelvis att vuxna har sagt att alla får vara med.
• Att erbjuda en sak: Barnet kan använda sig av att erbjuda material till något barn.
• Hälsning: Barnet hälsar på dem andra som leker.
• Refererar till vänskap eller medlemskap: Barnet säger exempelvis vi är vänner, detta för att vara med i leken.
• Hjälp från en icke deltagare: Barnet få hjälp ifrån exempelvis en vuxen för att få tillträde till leken.
25
• Accepterar inbjudan: Barnen som redan leker bjuder in det tredje bar- net.
• Föreslår andra aktiviteter: Barnet går in i leken och förslår en annan lek till ett eller flera barn.
• Att referera till individuella kännetecken: Barnet använder personliga egenskaper för att få tillträde i leken (Tellgren, 2004).
5.3.1 Analysmodell Tellgrens uteslutningsstrategier
Jag kommer också använda mig av Tellgren, (2004) uteslutningsstrategier.
Detta för att få uppfattningen om vad förskollärarna ser för uteslutningsstrate- gier som barnen använder sig av i den fria leken. Tellgren, (2004) såg i sin studie att när det gäller barns interaktionsutrymme kan dem använda sig av olika exkluderade strategier vilket är följande:
• Att jaga bort andra: Detta innebär att barnen jagar bort det barnet som vill komma in i leken.
• Springa undan och ignorera någon: Barnet springer iväg för att inte in- kludera sin kamrat.
• Lämna bort katterna strategin: Barnen ger kamraten en passiv roll som exempelvis en katt som sedan lämnas bort.
• Att äta upp någon strategin: Barnen säger till barnet att nu äter vi upp dig.
• Att hänvisa till farliga saker och till maktobjekt: Barnen kan säga det är farligt.
• Resa bort strategin: Barnen säger till det barnet att vi ska resa bort (Tell- gren, 2004).
Utifrån teorin och analysmodeller som jag har beskrivit kommer de användas som verktyg för att analysera resultatet i studien.
26
6 RESULTAT
Resultatet redovisas efter de kategorier som har utformats utifrån den fenome- nologiska analysmodellen och som framkom ifrån intervjuerna som är föl- jande: Barns tillträdesstrategier, barns uteslutningsstrategier, förskollärares uppfattningar om den fria leken, förskollärares roll i barns fria lek, förskollä- rares uppfattningar om dem olika strategierna som de använder i barns fria lek.
Kategorierna redovisas var för sig och utdrag från intervjuerna presenteras i form av citat. Förskollärarna har jag valt att namnge A, B, C, D, E för att inte avslöja deras identitet. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet.
6.1 Barns tillträdesstrategier
Flertalet av förskollärarna beskriver att hen har uppfattningen att barnen an- vänder sig av regeln i citatet ”Alla får vara med”
[… ]” Vi har tragglat den regeln ”Alla får vara med” så himla mycket. Dels så säger dom det själva om dom blir exkluderade i någonting så säger dom det direkt antagligen dom själva eller andra kompisar som försöker ex- kludera någon stoppas det direkt och så nej alla får vara med i leken”
(Förskollärare B).
”Vi pratar mycket om att alla får vara med i leken” (Förskollärare E).
”Vi ser att barnen använder sig av regeln ”Alla får vara med ” för att komma in i leken ” (Förskollärare D).
En annan strategi som förskollärarna har sett att barnen använder sig av för att inkludera varandra i den fria leken är att uttrycka sig verbalt och använda kroppsspråket. Även när ett barn vill få tillträde i leken kan hen gå in i leken.
”Dom frågar vill du vara med och leka, eller att dom går fram till varandra upp- lever jag. Det är inte egentligen så jättemycket verbalt utan att det är mer visar genom att gå efter någon eller genom att kom in och bygg med mig, det är svårt att se exakt hur dom gör det” (Förskollärare D).
[… ]”Men däremot så är dem ganska öppna med om det kommer in som vill vara med och leka så får de vara med. De säger inte att du inte får vara med här” (Förskollärare E).
27
Här förklarar förskollärarna en strategi som de har sett när ett barn vill an- sluta sig in i leken och vad det kan bero på.
[… ]”För en del tar sig in i leken genom att tex knuffa någon och startar ett bråk för att man blir utesluten” (Förskollärare D).
”Det kan handla mycket om saker, de har lite svårt ibland med turtagning att nu var den här saken upptagen då får jag vänta på min tur” (Förskollärare E).
6.2 Barns uteslutningsstrategier
Några förskollärare har uppfattningen att barnen exkluderar varandra i leken genom att springa iväg eller byta aktivitet. Förskollärarna beskriver det på föl- jande vis:
”Man springer iväg, och man byter lekar” (Förskollärare B).
”De kan välja aktiviteter, inte för att dom vill göra just det men att dom vet att det kan bara vara vi två så då behöver vi inte ha med någon annan” (För- skollärare E).
En annan strategi som förskollärarna har fått uppfattningen om är att barnen kan uttrycka sig verbalt och använda kroppsspråket. Följande citat beskriver deras uppfattningar.
”Ja dom säger väl princip till exempel om de leker i hemvrån så kanske dom säger nej men det finns redan en storasyster” (Förskollärare A).
”Ne men det är lite såhär, nu leker vi detta” (Förskollärare C).
[… ]”De utesluter med kroppsspråket också tänker jag, dom visar på att här får du inte vara med” (Förskollärare D).
Ett annat sätt som barnen kan exkludera varandra på är att ge en passiv roll i leken och de kan använda detta vid olika aktiviteter. Följande förskollärare ut- trycker sig på följande vis:
[… ]”Och att man får en roll som är väldig passiv du ska bara ligga där. Får inte en aktiv roll utan en roll som är att vi är att vi två är här uppe och du ska ligga där nere”. (Förskollärare D).
[… ]”Du kan sätta fart på gungan medan vi två gungar”. (Förskollärare C).
28
Två av förskollärarna har sett att barnen kan försvara sin lek för att exkludera varandra i leken. Följande förskollärare beskriver det på följande sätt nedan:
[… ]”Vissa barn leker mer med varandra och när ett annat barn kommer in så blir det svårt att släppa in den tredje” (Förskollärare D).
[… ]” Jo de kan säga om några har börjat i en lek säger i köket. Så kommer det in någon och då kan de tycka det stör deras lek som de håller på med (Förskollärare E).
29
6.3 Förskollärares uppfattningar om den fria leken
Förskolläraren A uppfattar att den fria leken är viktig för det är där språket utvecklas och konflikthanteringen sker. Det är via den fria leken som barnen processa sina tidigare upplevelser. Förskolläraren berättar om det på följande sätt:
”Alltså, ja men det är superviktigt att den är, för det är ju där språket kommer, det är där de kompromissar, det är där konflikthanteringen sker. Hur löser vi olika situationer? För i den fria leken då processas ju barnen sina upp- levelser som de har sen tidigare. Åh typ återupplever dom. Och inte allt för sällan som att dom är vuxna själva. Så jag tror det är jätteviktigt”
(Förskollärare A).
En annan förskollärare uppfattar den fria leken via att man behöver se varandra i alla situationer. Förskolläraren beskriver det på följande sätt:
”Att man ser varandra, man behöver se varandra jämt i alla situationer. Det på- verkar ju också leken att man blir lite uppmärksam. Ja men titta nu är han ute då kan vi fråga om han kan vara med. Vad vill du göra i leken lite så”
(Förskollärare C).
Förskollärare B uppfattar att barnen ska känna sig delaktiga i den fria leken. Förskolläraren berättar att de har arbetat mycket med delaktighet och det har gjort att barnen faktiskt leker med alla barn på förskolan.
Förskolläraren beskriver det på följande sätt:
”Men också känna en delaktighet i dem lekarna som jag är med i som pedagog.
Att de hela tiden får känna jag att jag har en plats här, jag är viktig. Om jag tittar utifrån den barngruppen jag har nu så ser jag på grund av att man har lagt en så bra grund för varje barn att känna delaktighet i det sociala och de kan leka med alla på avdelningen och leka med alla på hela förskolan. Det finns inga begränsningar. Man ser det har byggt upp en tolerans gentemot andra, empati för andra.” (Förskollärare B).
30
6.4 Förskollärares roll i barns fria lek
En förskollärare har uppfattningen att man inte ska blanda sig den fria leken.
När jag ställde frågan varför tänker du att vi inte ska blanda oss i den fick jag följande svar:
”Men jag har så svårt just för fria leken för jag tycker den ska inte vi vuxna ska blanda oss i. Varför tänker du att vi inte ska blanda oss i den? För jag tänker vi kan aldrig tänka vad barnen tänker. Vi kan aldrig ta deras per- spektiv på det sättet. Har de startat en lek så har de startat den leken av en anledning. Den anledningen vet inte vi och den anledningen ska inte barn behöva sätta ord på” (Förskollärare C).
Förskolläraren fortsätter beskriva att vi inte kan tänka att barnet blir utesluten.
De har arbetat mycket med gruppdynamiken där de har lärt barnen att man kan säga stopp och nej på ett snällt sätt. Förskolläraren beskriver detta på följande sätt:
”Vi kan inte hålla på att tänka så hela tiden utan att dem här leker då kan vi göra något annat då. För ibland har barn jättebra lekar på gång och då kan det bli stelt om man kommer in och stör. Vi har arbetar mycket med grupp- dynamiken hela tiden. Att man kan säga stopp och nej på ett snällt sätt och att man måste få kunna leka lekar utan att någon annan stör.” (Förs- kollärare C).
En annan förskollärare anser det är inte lätt att se alla strategier som barnen använder sig av i den fria leken. Det är därför viktigt att se det tysta som upp- står. Förskolläraren beskriver det på följande sätt:
”För man kan ju inte vara överallt även om man försöker vara med i barnens lek så är man ju inte i alla rum samtidigt. Det pågår nog väldigt mycket som man inte är medveten om fast man tror det. För det är ju så när man kom- mer in i rummet då kan ju barnen också och det vet ju dom om då blir man ju kanske lite såhär hur gör man så man vet vad man ska göra. Det är när vi inte är där som det händer” (Förskollärare D).
”Det är viktigt att se det tysta som uppstår för en blick ifrån ett barn kan säga jag vill vara med i leken” (Förskollärare D).
31
6.5 Förskollärares uppfattningar om dem olika strategi- erna som de använder i barns fria lek
En förskollärare beskriver det är viktigt att arbeta med gruppdynamiken. Får inte barnen lära sig hur man ska vara socialt mot varandra kan det bli exklude- ring i skolåldern och fortsatt upp till vuxen ålder. Förskolläraren säger det på följande sätt:
”Har man en barngrupp där det är många som barn som inte vet hur de ska han- tera sig socialt gentemot varandra genom delaktighet och inkludera varandra i sammanhang kommer detta fortskrida upp i skolåldern.
Kanske så långt som på arbetsplatser eller fryser ut folk senare i livet.
Med hårdare metoder än vad det var på förskolan. Det är därför viktigt att se dem här situationerna” (Förskollärare B).
Förskollärare C beskriver att vuxna är förebilder för barnen och ser hur vi be- handlar varandra detta säger hen på följandevis:
”Vuxna är ju goda förebilder där, hur behandlar vi varandra, hur behandlar vi varandra i ett arbetslag, hur bemöter vi kollegor. Jag tänker att barnen ser ju så mycket. Och dem ser ju även när barn och pedagog interagerar där märker dem också att vi pratar ju inte över huvudet på barnet, vi bemöter alla med respekt, man bemöter alla utifrån dennes förutsättningar. Det är viktigt för barnen att se det också” (Förskollärare C).
En förskollärare beskriver den strategin som hen arbetar med och det är prata om inkludering och exkludering.
[… ]”att barnen själva får sätta ord på känslorna. Vi frågar ju vad tycker ni man kan göra istället? för när de får tänka och komma med svar så vet dom ju ofta så tror jag är lättare för dem att göra så sen när dem har fått reflektera kring det” (Förskollärare E).
Samma citat som ovan fortsätter förskolläraren att beskriva om att man måste ta sig tiden och prata med barnen. Förskolläraren beskriver detta på följande sätt:
”Ibland är man nog för snabb och man vill bara hitta lösningen direkt. Man måste ge det lite tid och prata med barnen om varför och de får vara med och tänka hur ska vi göra nu? För de vill ju oftast leka tillsammans. Dom vill ju att andra kompisar ska vara med. Då får man ju dela med sig också” (Förskollärare E).
32
Förskollärare D tycker det är viktigt att ha en diskussion i arbetslaget om man ser om det är samma barn som blir exkluderade i den fria leken. Förskolläraren beskriver det på följande sätt:
”Men det är ju också jobbigt när det är samma barn hela tiden som utsätts för det för det kan ju vara så att det är samma barn som kommer in i leken och sen alla går. Man får vara lite uppmärksam på det som pedagog och ha en diskussion i arbetslaget. Ibland kan man observera barns lekar ge- nom att filma en stund när man inte är med i rummet för att se vad som händer. för då ser man kroppsspråket tänker jag och blickar ” (Förskol- lärare D).
33
6.6 Sammanfattning av resultatet
Förskollärarna visar tydligt att de uppfattar olika tillträdesstrategier och ute- slutningsstrategier som barnen använder sig av i den fria leken. Förskollärarna uppfattar att barn som vill ansluta sig till den fria leken kan använda olika stra- tegier som att uttrycka sig verbalt och utgå ifrån regeln ”Alla får vara med”.
Förskollärarna har även uppfattningen av att barnet kan även använda kropps- språket eller uttrycka sig verbalt för att få tillträde i leken. Förskollärarna anser barnen kan använda olika uteslutningsstrategier för att exkludera sin kamrat.
Barnen kan springa iväg, byta aktivitet eller uttrycka sig verbalt för att exklu- dera sin kamrat. Förskollärarna har även uppfattningen att får ett barn tillträde i en lek så kan hen få en passiv roll i leken av de andra barnen. En av förskol- lärarna beskriver det är därför viktigt att se det tysta för en blick ifrån ett barn kan uttrycka att hen vill vara med i leken. Förskollärarna har uppfattningen att i den fria leken är det viktigt att stötta upp det barnet som blir exkluderat och prata om inkludering och exkludering med barnen för de ska få en förståelse för hur det kan kännas att bli exkluderat och inkluderat i en lek.
34
7 ANALYS
I detta kapitel kommer resultatet analyseras med stöd av Pihlgren och Tellgrens analysmodeller, samt med stöd av studiens teori och begrepp.
7.1 Analys av barns tillträdesstrategier
Flertalet förskollärarens uppfattningar om vad barnen använder för strategier för att inkludera andra i leken är att de använder sig av regeln ”Alla får vara med”. Detta kan tolkas med det som Tellgren, (2004) beskriver som en tillträ- desstrategi att referera till vuxnas auktoritet. Det kan även utgå ifrån begreppet sekundär anpassning som Skånfors, (2013) beskriver i sin avhandling. Det framkom även att barnen kan inkludera varandra i leken genom att uttrycka sig verbalt genom att fråga sina kamrater om de ska vara med och leka. Detta kan tolkas med hjälp av Tellgren, (2004) tillträdesstrategi acceptera inbjudan. En annan förskollärares uppfattning är att barnet kan använda kroppsspråket för att bli inkluderat genom att följa efter eller att bara gå in i leken. När barnet gör detta är det inga problem för hen att vara med i leken. Tellgren, (2004) beskriver detta som en icke verbal entré. I intervjuerna framkom därutöver att barnet kan använda tillträdesstrategierna som Tellgren, (2004) kallar avbry- tande störande entré och att göra anspråk på området eller något föremål.
7.2 Analys av barns uteslutningsstrategier
I intervjuerna framkom det att barnen kan exkludera varandra genom att springa iväg eller byta aktivitet. Detta kan man utgå ifrån Tellgrens, (2004) uteslutningsstrategin springa undan och ignorera någon. En annan strategi som man kunde se utifrån förskollärarnas uppfattning är att barnen kan uttrycka sig verbalt och använda kroppsspråket för att exkludera sina kamrater eller ger en passiv roll i leken. Detta beskriver Tellgren, (2004) som uteslutningsstrategin att lämna bort katterna. Detta är ett sätt för barnen att hålla andra barn utanför deras interaktionsutrymme. En annan strategi som förskollärarna uppfattade var att barnen ville försvara sin lek. Detta kan man utgå begreppet beskyddande av interaktionsutrymme som Skånfors, (2013) beskriver i sin avhandling.
35
7.3 Analys av förskollärares uppfattningar om den fria leken
Utifrån intervjuerna framkom det att den fria leken ses som viktigt för språk- utveckling. Barnet ska även känna en delaktighet i den fria leken tillsammans med andra barn samt när förskollärarna är närvarande i leken. Det är även vik- tigt att barnen inom den fria leken får en förståelse om kamratkulturens makt och status. Vilka normer finns det och hur fungerar det sociala samspelet (Corsaro, 2003). En uppfattning var också att man behöver se varandra i alla situationer för att kunna inkludera sin kamrat i den fria leken.
7.4 Analys av förskollärares roll i barns fria lek
Förskolläraren som hade uppfattningen att man inte ska blanda sig i barnens fria lek kan man utgå ifrån Pihlgrens, (2017) aktivitetsmönstret låt gå under- visning. Det innebär att förskolläraren inte deltar aktivt i barnens fria lek. Detta kan även utgå ifrån teorin kamratkultur som innebär att barnen att skapar sina egna kamratkulturer i leken (Corsaro, 2003). Förskolläraren beskriver även att barnen ska kunna få leka ostörd när de har startat en lek. Detta kan man utgå ifrån begreppet beskyddande av interaktionsutrymme som innebär att barnen vill behålla samspelet som de redan har med varandra (Skånfors, 2013). I in- tervjuerna framkom det även att det inte alltid lätt att se alla olika strategier som barnen använder sig av för att exkludera varandra i den fria leken.
7.5 Analys av förskollärares uppfattningar om dem olika strategierna som de använder i barnens fria lek
Förskollärarna tycker det är viktigt att prata om exkludering och inkludering både med barn och i arbetslaget. Detta kan man utgå ifrån Pihlgrens, (2017) aktivitetsmönster som är en scaffolding undervisningsmiljö. Förskollärarna tycker även att det är viktigt att lägga en bra grund för att barnen ska veta hur de ska gentemot varandra. En av förskollärare använder strategin med att vara närvarande. Detta för att vara uppmärksam på en blick ifrån ett barn som kan uttrycka att jag vill vara med i leken. De beskrev även att det är viktigt att inte stressa och lösa konflikten som uppstår mellan barnen.
36
8 DISKUSSION
I detta kapitel kommer det bli en diskussion utifrån studiens resultat med in- spiration ifrån fenomenografiska analysmodell. Dessa är följande: Barns till- trädesstrategier, barns uteslutningsstrategier, förskollärares uppfattningar om den fria leken, förskollärares roll i barns fria lek, förskollärares uppfattningar om dem olika strategierna som de använder i barns fria lek. Detta avslutas med en sammanfattning av diskussionen och avslutningsvis blir det en metoddis- kussion och slutsatser.
8.1 Barns tillträdesstrategier
Utifrån intervjuerna har jag fått uppfattningen av att det sker både tillträdes- strategier och uteslutningsstrategier i den fria leken. Flertalet förskollärare uppger att de arbetar med regeln ”Att alla får vara med” detta för att barnen ska lära sig att sammanhållning och dela med sig av materialet. Denna regel har förskollärarna observerat att barnen använder det uttrycket om de ser någon blir exkluderad i leken eller om de själva blir det. Denna strategi beskriver Tellgren, (2004) som att referera till vuxnas auktoritet som innebär att barnen utgår ifrån det som vuxna har sagt. ”Alla får vara med”. Förskollärarna utgår de ifrån den moralistiska undervisningsmiljön som Pihlgren, (2017) beskriver i sin analysmodell. Det innebär att förskollärarna introducerar ett tänkt läran- demål i detta fall ”Alla får vara med”. Tellgren, (2004) beskriver regeln ”Alla får vara med” är att andra barn som leker får inte neka ett annat barn som vill komma in i leken. Jag fick dessutom uppfattningen av att det är vanligt att när barnet vill få tillträde i en lek kan hen använda sig av både kroppsspråket och uttrycka sig verbalt eller ta en leksak som ett annat barn har. Detta kallar Tell- gren, (2004) som avbrytande störande entré och göra anspråk på området eller något föremål. Avbrytande störande entré innebär att barnet använder både kroppen och rösten för att distrahera de andra barnen i den pågående leken.
Göra anspråk på området eller något föremål beskrivs det som att barnet går in i leken och verbalt uttrycker sig att materialet är. I intervjuerna framkom det även att barnen kan inkludera varandra i leken genom att uttrycka sig verbalt genom att fråga sina kamrater om de ska vara med och leka. Detta kan tolkas med hjälp av Tellgren, (2004) tillträdesstrategi acceptera inbjudan. Vilket in- nebär att barnen som redan leker bjuder in det barnet i leken. Enligt Tellgren, (2004) kan barn använda olika strategier för att ansluta sig själva i leken fun- gerar inte den första strategin kan de använda sig av flera olika innan de får tillträde in i leken. Detta fick jag uppfattningen om ifrån mitt resultat att barnen använder olika tillträdesstrategier för att komma in i leken. Detta kan man utgå utifrån begreppet tolkande reproduktion som enligt Skånfors, (2013) beskriver
