Negativ icke verbal kommunikation i klassrummet

2006:049

E X A M E N S A R B E T E

Negativ icke verbal kommunikation i klassrummet

Sara Sandberg Barbro Strömberg

Luleå tekniska universitet Lärarutbildning

Allmänt utbildningsområde C-nivå

Abstrakt

Syftet med arbetet var att undersöka vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker. Det var även att ta reda på om det fanns skillnader i detta mellan de klasser vi undersökt, som var en år 4 och en år 8.

Med negativ icke verbal kommunikation menar vi arga respektive hånfulla blickar, ansiktsuttryck och handrörelser samt beröring i form av sparkar, knuffar och slag. Vi genomförde först sex observationstillfällen och avslutade med en enkätundersökning.

Resultatet visade att det förekommer alla typer av negativ icke verbal kommunikation i båda klasserna och att det inträffar mer av denna kommunikation i år 4 än vad det gör i år 8.

Eleverna i år 8 upplever i de flesta fall att sådan kommunikation sker oftare än vad observationerna visade medan elevernas uppfattning av förekomsten i år 4 inte skiljer sig särskilt mycket åt från observationernas resultat.

Innehållsförteckning

Abstrakt

Innehållsförteckning

Bakgrund... 1

Inledning... 1

Förankring i styrdokument ... 1

Tidigare forskning ... 2

Definition av icke verbal kommunikation... 2

Blickar ... 4

Ansiktsuttryck ... 4

Handrörelser ... 4

Beröring... 5

Definition av begrepp... 6

Syfte ... 7

Metod... 8

Val av metod ... 8

Observation ... 8

Enkät... 8

Försökspersoner ... 9

Genomförande ... 9

Tidsplan ... 10

Bearbetning, analys och tolkning ... 10

Bortfall ... 10

Resultat... 11

Observationsresultat ... 11

Arga blickar... 11

Hånfulla blickar... 11

Arga miner... 11

Hånfulla miner... 11

Arga handrörelser ... 12

Hånfulla handrörelser ... 12

Slag... 12

Knuffar ... 12

Sparkar ... 12

Sammanfattning ... 12

Enkätresultat... 13

Arga blickar... 13

Hånfulla blickar... 13

Arga miner... 14

Hånfulla miner... 15

Arga handrörelser ... 15

Hånfulla handrörelser ... 16

Slag... 17

Knuffar ... 17

Sparkar ... 18

Jämförelse enkät och observation ... 19

Diskussion ... 20

Resultatdiskussion ... 20 Fortsatt forskning ... 22 Referenslista... 23 Bilagor

1 Observationsschema 2 Enkät

3 Formel för z-analys

Bakgrund Inledning

I vårt kommande yrke som lärare kommer vi att ha många olika arbetsuppgifter. En av de viktigaste är att förmå eleverna att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Det kan som lärare vara svårt att upptäcka trakasserier och mobbning, särskilt den tysta som i stor utsträckning sker dold för de vuxna i skolan. Vi vill därför belysa den negativa icke verbala kommunikationen som förekommer mellan elever i skolan. Vi behöver den kunskapen för att förstå och vara bättre rustade för att kunna förhindra sådan kommunikation. Den negativa icke verbala kommunikationen i klassrummet kan vara en arena för mobbning och därför är det viktigt att vara medveten om den. Det är även viktigt utifrån att elevernas trivsel i skolan till stor del kan påverkas av hur de blir bemötta av sina klasskamrater även om det inte handlar om mobbning. Vi har inte lyckats hitta någon forskning som tittat på den negativa icke verbala kommunikationen mellan elever i klassrummet och jämförelsen mellan olika åldrar, vilket vår uppsats innehåller. Däremot har Westergren (2001) forskat om de yngre grundskoleelevernas tankar kring icke verbal kommunikation. Vi har valt att inrikta oss på klassrummet för att avgränsa vårt arbete. Att vi har valt att genomföra vår undersökning i en klass för grundskolans tidigare respektive senare år beror på att en av oss vill arbeta med de tidigare åren och en med de senare.

Förankring i styrdokument

Enligt styrdokumenten ingår det i lärarens uppdrag att motverka trakasserier, vantrivsel och mobbning. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (1994) säger att:

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. (s. 9)

Huvuddragen i detta är att skolan ska förstå andra människor, bry sig om hur de mår och utvecklas. Ingen ska mobbas i skolan och vid tecken på trakasserier ska det åtgärdas direkt. Vidare säger Lpo94 att:

Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (s. 12)

Detta innebär att eleven ska respekteras i skolan för sin personlighet och sitt arbete.

Skolan ska arbeta för gemenskap, trygghet och ett lustfyllt lärande. Lpo94 säger även att:

Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor. (s. 13)

Med detta menas att skolan ska arbeta för att eleverna visar respekt mot varandra och att de inte stöder att en människa trycks ner eller förolämpas. Eleverna ska även vara ett stöd till andra människor.

Tidigare forskning

Westergrens rapport (2001) handlar om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Enligt författaren verkade eleverna i undersökning ha god förmåga att kunna avläsa och tolka olika icke verbala signaler. På olika sätt kan de se om deras bästa kompis är arg, glad eller ledsen. Westergren refererar till Lewis som 1980 forskade om barn i samspel med varandra och vuxna. Enligt honom har barn lättare än vuxna att avläsa och förstå kroppsspråk. Det beror på att de är närmare den ålder, spädbarnsåldern, då kroppsspråket var viktigare än det talade språket för att göra sig hörd. Ju äldre vi blir, desto mer lär vi oss det verbala språket vilket gör kroppsspråket mindre viktigt. Ansiktet är nämnt av Westergren (2001) som en viktig informationskälla för att ta reda på i vilket sinnestillstånd som kompisen befinner sig i. När eleverna läser av icke verbala signaler kombinerar de ofta personens röst med dess kroppsuttryck. Westergren säger vidare att icke verbal kommunikation i skolan har stor betydelse för eleverna.

Definition av icke verbal kommunikation

Icke verbal kommunikation spelar en betydande roll i vårt samspel med andra människor.

Enligt DeVito, Guerrero & Hetcht (1999) sker uppemot 60-65 % av vår kommunikation icke verbalt. De menar också att vi människor litar mer på kroppsspråket än det talade ordet. Det beror på att det anses vara ett spontant uttryck för våra inre tankar och känslor, som inte ljuger utan blottar vårt innersta. Därför är den icke verbala kommunikationen särskilt betydelsefull när det vi säger inte överensstämmer med de icke verbala signalerna. Tidigare nämnda författare exemplifierar detta med följande situation. Om någon svarar ”nej” på frågan om något är fel med en dämpad röst och sedan vänder sig bort med armarna korsade över bröstet, ska man då tro på den verbala eller den icke verbala informationen? DeVito m.fl. (1999) menar att de flesta vuxna i USA tror på den icke verbala informationen.

I vissa situationer har de icke verbala signalerna extra stort inflytande. Argyle (1988) anser att förmedla känslor, presentera sin personlighet för andra, uttrycka attityder som dominans eller underlägsenhet och förstärka talet är den icke verbala kommunikationens primära funktion.

Backlund (1991) formulerar sig annorlunda. Hon menar att icke verbala signaler används, förutom istället för vissa ord, för att visa hur vi förhåller oss till oss själva, varandra och till omvärlden. Ett exempel där hon förtydligar detta är om vi brister ut i ett hjärtligt leende. Det lockar fram ett leende hos andra vilket medför glada känslor. Hon beskriver vidare att tankarna och känslorna föder uttrycken, i form av icke verbala signaler, som i sin tur lägger grunden för känslorna och tankarna.

DeVito m.fl. (1999) definierar icke verbal kommunikation till alla signaler som utbyts mellan människor i en interaktiv kontext. Signalerna måste ha en social mening, sändas av ett särskilt syfte eller tolkas av andra i ett särskilt syfte. Det innebär att både sändaren och mottagaren räknas i den icke verbala kommunikationen, däremot inte nödvändigtvis samtidigt. En signal kan sändas men inte uppfattas av någon, liksom någon kan tolka en signal som inte sändaren är medveten om att den sänder. Vidare anser författarna att alla beteenden inte heller skapar kommunikativa signaler. Signaler står för någonting annat än sig själva medan ett beteende står för sig självt och inte kommunicerar någonting. Ett exempel de visar på är normal blinkning, blinkning för att hålla tillbaka tårar eller att flirta med ögonen. Normal blinkning är ett beteende och ingen kommunikation till skillnad från den sistnämnda som är en kommunikativ signal till någon annan. Att blinkande försöka hålla tillbaka tårarna är oftast inte något man vill att omgivningen ska upptäcka men när någon gör det blir det en signal som en mottagare tolkar.

Det finns tre faktorer som påverkar utbytet av icke verbal kommunikation skriver DeVito m.fl. (1999). Det första är ifall sändaren har för avsikt att sända en signal eller inte. Det andra är ifall mottagaren uppmärksammar och tolkar signalen. Det tredje är om mottagarens tolkning är riktig. Vid tolkning av icke verbala signaler bör man ta hänsyn till kultur, vilken relation sändare och mottagare har samt i vilken situation kommunikationen sker menar DeVito m.fl. (1999). Inne på samma linje är Nilsson & Waldemarson (1994) som anser att den stora svårigheten, när man studerar icke verbal kommunikation, är att komma fram till slutsatser om vad en människa tänker, känner och hur denne beter sig och avsikterna med det, genom att ha sett en gest eller ett ansiktsuttryck hos denne. Det är först när man kan sätta in uttrycken i ett sammanhang som man får en större förståelse. Vidare påpekar DeVito m.fl.

(1999) att vissa icke verbala signaler kan betyda olika vid olika situationer. Samma signal till sin partner kan betyda något helt annat till sin arbetskollega och det faktum att vi uppför oss olika i offentlig miljö jämfört med hemmiljö gör också att betydelserna skiljer sig åt.

Eftersom det finns en mängd olika former av icke verbal kommunikation delas den inom forskningen in i olika kategorier. Olika forskare gör indelningen en aning olika men vanligtvis delas den in i åtta kategorier, något som DeVito m.fl. (1999) även valt att göra. Denna indelning består av följande amerikanska termer: kinesics, physical appearence, olfactics, vocalics, proxemics, haptics, chronemics och environmental features.

 Med kinesics menas de signaler som sänds med kroppen.

 Physical appearence utgörs av vilka signaler dina kläder, accessoarer, frisyr, kroppsbyggnad osv. sänder ut.

 Olfactics är de signaler som dofter utsänder.

 Till Vocalics räknas de signaler som hur du säger något skapar, exempelvis användandet av varierad röststyrka och tystnader.

 Proxemics innefattar hur avståndet mellan människor avläses. Människor som inte känner varandra har större avstånd till varandra vid samtal än vad nära vänner har.

 Haptics kategoriseras som beröring såsom knuffande, kramande och att klappa någon på axeln.

 Chronemics har att göra med hur hanteringen av tid sänder ut olika signaler. Att komma försent, spendera mycket tid med någon eller att göra andra saker samtidigt som man talar med någon skapar olika signaler.

 Environmental features innebär att temperatur, färg, ljudnivå, arkitektur och möblering också utger olika kommunikativa signaler. Att använda levande ljus ger en särskild stämning liksom en kal väntsal ger en annan.

Fortsättningsvis ska vi hålla oss till två kategorier, kinesics och haptics, eftersom det är inom dessa områden vi ska genomföra vår undersökning. Närmare bestämt är det blickar, ansiktsuttryck, handrörelser och beröring vi ska beskriva.

Blickar

Blickar sägs vara själens spegel. Blickar är ett bra sätt att skapa kontakt med andra människor, och en växling av dessa underlättar när personer ska samtala med varandra enligt Backlund (1991). En tredjedel av tiden vi pratar med någon håller vi ögonkontakt. Detta för att se om personen vi pratar med lyssnar på det vi säger, och för att utläsa hur denne reagerar. Vidare finns det olika sätt att se på andra. Har man en intensiv ögonkontakt kan det bero på att man vill hota eller dominera över personen. En skarp och kall stirrande blick kan en människa som är arg på någon använda sig av. Den är tänkt att få den andra personen att titta bort. Men rent hierarkiskt tittar inte den högre personen i rang så ofta på personen under dem, de ser istället förbi och bortom dem för att markera en utfrysning enligt Backlund (1991).

Om en person är arg på någon annan, drar dennes pupiller ihop sig när de tittar på varandra enligt Pease (1991). Det finns personer som använder sig av ögonblockering vid samtal. Det innebär att hålla ögonlocken stängda en sekund eller mer, för att visa att man ignorerar det personen man pratar med säger. Detta är exempel på en hånfull blick.

Ansiktsuttryck

Enligt Nilsson & Waldemarson (1994) är ansiktet det första vi ser när vi träffar en ny människa, främst dess mun och ögon. Alla ansikten är lika varandra om man tänker på hur de olika delarna i ansiktet t.ex. ögon, mun, näsa sitter i förhållande till varandra. Anletsdragen såsom leenden och mimik är däremot personliga och uttrycks på ett för individen speciellt sätt i olika situationer skriver Nilsson & Waldemarson (1994).

Backlund (1991) säger att ansiktet är den del av kroppen där man tydligast kan läsa av känslor. En persons ansikte kan uttrycka många hundra olika kombinationer av signaler. En del hinns inte ens registreras av den andra personen i ett samtal. Ansiktet med dess ansiktsuttryck visar på vilket sätt vi vill möta andra och vad vi avser att erbjuda dem. Att le är det vanligaste ansiktsuttrycket i vår kultur. Vi använder oss av detta för att dölja känslor som t.ex. hat eller avsky. Backlund (1991) säger att leendet syns då inte så ofta i ögonen och genomskådas genom att ansiktet gör en snabb grimas.

Andersen (1999) anser att det finns ett typiskt ansiktsuttryck som visar att en person är arg och som utförs i alla kulturer. Då rynkas och dras ögonbrynen ner, blicken smalnas, käken spänns och munnen öppnas vanligtvis så att tänderna blottas. Vidare refererar Andersen (1999) till Ekman och Friesens forskning från 1986 som säger att vårt sätt att uttrycka hånfullhet sker med ett särskilt ansiktsuttryck. Då är ansiktet uttryckslöst samtidigt som munnen stramas åt och läpparna kröks skriver Andersen (1999). Använder en person sidoblickar tillsammans med rynkad panna, nerdragna ögonbryn och mungipor, visar denne att den är misstänksam, fientlig eller har en hånfull attityd skriver Pease (1991).

Handrörelser

DeVito m.fl. (1999) hänvisar till Ekman och Friesens forskning från 1968 som beskriver fem olika typer av handrörelser. Dessa är de amerikanska termerna emblems, illustators, adaptors, affekt displays och regulators. Emblems är, enligt de två forskarna, gester som har en direkt betydelse och som vi skulle kunna säga med ord men istället använder en gest till. Att sätta pekfingret över munnen betyder ”tyst”, sätta upp tummen i luften betyder ”bra gjort” eller

”jag vill ha lift”, vilket är exempel på emblems. Användandet och betydelsen av emblems skiljer sig åt från land till land. Det finns vissa som överensstämmer och de som är likartade,

men det är långt ifrån alla. Vidare anser de att illustrators används när man visualiserar det man säger, alltså gör gester som förtydligar vad man menar eller använder en gest istället för ett ord i ett samtal. Skillnaden mellan denna kategori och den förra är att många illustrators inte kan översättas till ett ord eller en fras som emblems kan. Dessa utförs också alltid av talaren i en konversation och inte som med emblems under tystnad. Exempel på illustrators är att med händerna visa hur stort eller litet någonting är.

Adaptors är rörelser som ursprungligen är inlärda beteenden för att tillfredställa kroppsliga behov, som att klia sig eller peta sig i näsan, men som inte är normalt att utföra i sociala sammanhang. Måste vi utföra dessa ändå försöker vi att göra det så diskret som möjligt, men det är ändå uppenbart för en betraktare att förstå vad syftet är. Hit räknas även handrörelser som avslöjar inre känslotillstånd. Att återupprepande gnida sina händer, snurra sin ring eller en hårtuss runt sitt finger är sådana exempel och som utstrålar en nervös sinnesstämning.

Affekt displays förtydligar, enligt dessa forskare, känslouttryck som att klappa i händerna av lycka eller att slå ut uppgivet med händerna. Slutligen regulators som används för att strukturera och tydliggöra ett samspel. Sådana exempel är att sträcka fram sin hand för att avbryta någon som talar, eller att en samtalsledare pekar på den som får tala.

Att peka på en annan person är enligt Andersen (1999) en gest som ofta uppfattas som hånfullt eller överdrivet dominant. Remland (2004) beskriver detta beteende som en kränkning som signalerar respektlöshet mot en annan persons kropp och endast kan användas av en person med hög social status. Människor visar ilska genom handrörelser när de utför hotande gester eller knyter sin näve, anser Andersen (1999).

Beröring

Enligt Lyle (1991) finns det fem grundläggande typer av beröring. Dessa är yrkesmässig beröring, social beröring, vänskaplig beröring, kärleksfull beröring och sexuell beröring. Inom yrkeskategorier, som t.ex. frisörer, läkare och massörer, är fysisk beröring tillåtet skriver Backlund (1991). Den är även accepterad vid högtidligheter som bröllop, examen eller när människor hälsar på varandra. Den förekommer även i miljöer där människor trängs med varandra. Annars används beröring enligt författaren för att visa vad man tycker om andra människor. Det finns positiv beröring som när man visar kärlek och medkännande. Det finns även negativ sådan, som används av människor för att markera makt och status, ilska eller ägande. Exempel på detta är när någon klappar en annan människa på axeln eller tar tag hårt i armen på denna skriver Backlund (1991).

Nilsson & Waldemarson (1994) skriver att när en person rör vid en annan får den som blir berörd en känsla av vad den andra personen vill uttrycka. Styrka, hårdhet och bestraffning är exempel på vad andras händer som rör vid en vill säga. Men det är först när man sätter beröring i förhållande till situationer och avsikter som man kan tolka den på ett mer rättvisande sätt.

I vår undersökning kommer vi att studera förekomsten av sparkar, knuffar och slag mellan eleverna, och dessa hör till begreppet beröring.

Definition av begrepp

Enligt nationalencyklopedin innebär hånfull att uttrycka låg värdering på ett illvilligt och förlöjligande sätt om en annan person eller handling. Denna uppslagsbok definierar arg som att känna vrede eller ilska och oftast också visa det^.

Syfte

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker. Undersökningen gör vi i en år 4 och en år 8 för att ta reda på om det finns skillnader mellan åldrarna. Vi ska även jämföra elevers upplevelser av förekomsten av negativ icke verbal kommunikation med observationerna.

Metod

Val av metod

De metoder som vi använt i undersökningen är observationer och enkäter. Observationer har vi valt eftersom vi ville studera vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet, samt hur ofta och vid vilka tillfällen detta sker. Valet baseras även på att vi ville träna oss i att bättre uppmärksamma detta beteende i klassrummet eftersom det kan vara svårt att upptäcka. Enkätmetoden har valts för att få alla elevers åsikter, om vilken negativ ickeverbal kommunikation som de ser förekommer i klassrummet. Dessa två metoder kompletterar varandra eftersom det är svårt att få en helhetsbild av förekomsten genom att enbart använda en metod. Om eleverna endast berättar sina upplevelser är det inte säkert att den bilden stämmer överens med verkligheten eller om de är omedvetna om omfattningen av de negativa signaler elever sänder mellan varandra. Om vi enbart använder oss av observationer kan eleverna undanhålla oss vad som sker eller att vi har för stora svårigheter med att upptäcka all negativ icke verbal kommunikation för att ge en rättvisande bild. Användandet av enkäter och observationer gör det möjligt att jämföra observerade upptäckter med elevernas åsikter och på så sätt få en helhetsbild av hur det förhåller sig.

Observation

Det finns tre krav på direkta, systematiska observationer, som innebär att betoningen ligger på att iaktta och lyssna inte att delta, enligt Svenning (2003) och som vi arbetat för att uppfylla.

Dessa krav är att för det första göra noggranna definitioner över vad man ska titta på, vad som ska räknas in respektive uteslutas. För det andra ska man fastställa hur omfattande och vid vilka tillfällen studien ska äga rum. Det tredje kravet är att upprätta någon form av observationsschema. Vi har använt oss av ett strukturerat observationsschema när vi gjort observationerna (se bilaga 1). Valet av observationsschemats form och innehåll har gjorts utifrån Svennings (2003) riktlinjer över hur ett sådant bör se ut. Enligt honom bör observationsschemat ha en översiktlig layout för att underlätta registreringar. Vidare anser han att den ska innehålla väl definierade och varandra uteslutande kategorier. Det innebär att ett beteende bara får vara möjligt att registrera i en enda kategori för att undvika att observatören känner tveksamhet. Kategorierna bör vidare inte vara för få för att riskera att undersökningsunderlaget blir för litet för att kunna utläsas. Dessa bör heller inte vara för många eftersom det kan försvåra möjligheten att hinna uppfatta allt. Vi valde att avgränsa oss till att observera förekomsten av arga respektive hånfulla blickar, ansiktsuttryck och handrörelser samt om det förekom beröring i form av sparkar, knuffar och slag.

Enkät

I utarbetningen av enkäten gjordes samma avgränsning som vid observationerna. Enkäten bestod av nio frågor, med givna svarsalternativ, för att göra det möjligt att statistiskt jämföra klassernas svar (se bilaga 2). Eleverna svarade anonymt på enkäten. Eftersom extrempunkterna ska vara varandras motsatser använde vi aldrig och alltid. Att vi valde dessa, trots att det inte rekommenderas, är för att vi anser att det är fullt möjligt att vissa handlingar exempelvis slag och sparkar inte förekommer i klassrummet. Enligt nationalencyklopedin betyder alltid ”vid varje tillfälle”. Det innebär att en form av icke verbal kommunikation måste ske vid varje lektionstillfälle för att räknas som alltid. Enligt Trost (2001) lämpar sig enkät som metod när man vill göra en kvantitativ undersökning. En kvantitativ undersökning innefattar siffror, antingen direkt eller när det handlar om överförd

data. När det gäller frågeställningar som hur ofta och hur många, är det en kvantitativ studie man ska göra. Att göra gruppenkäter är enligt författaren vanligt i skolor eftersom de som tillfrågas är samlade och det är lätt att genomföra en undersökning. All insamlad data i en enkät med givna svarsalternativ gör att den som ska sammanställa data inte behöver tolka svaren, utan endast mäta frekvensen bland svarsalternativen. Nackdelen med en enkätundersökning är att de som svarar kan tolka frågorna på olika sätt. Givna svarsalternativ ger enligt författaren ingen nyanserad och djupare information, utan endast en överblick av vad de som svarar tycker. Vidare säger Trost (2001) att eftersom det blir en slags envägskommunikation i enkäten kan de som analyserar svaren inte känna till de eventuella faktorer, exempelvis sinnestämning eller motivation, som ligger bakom svaren. Det är möjligt att minska inflytandet av vissa av dessa faktorer genom val av tidpunkt för genomförandet, tydliga instruktioner och noggrann formulering av frågor. En person kan vara närvarande vid undersökningen för att svara på eventuella funderingar och motivera de som ska svara att verkligen svara och göra det på ett ärligt sätt, vilket vi valde att göra.

Försökspersoner

Vi valde att genomföra vår undersökning i en grupp i år 4 med 12 elever (5 pojkar och 7 flickor), respektive en grupp i år 8 med 19 elever (11 pojkar och 8 flickor), eftersom vår lärarutbildning är inriktad mot dessa åldrar. Vi ville även att det skulle vara några år mellan klasserna eftersom vi skulle undersöka om förekomsten av den negativa icke verbala kommunikationen skiljde sig åt mellan åldrarna. Valet av den år 8 som medverkade i undersökningen berodde på slumpen och var de första som tillfrågades. Vi var i kontakt med flera klasser i år 4 för att få samma antal elever som i år 8, men alla hade färre elever. Att vi valde den år 4 vi gjorde berodde på att klassläraren var positiv till undersökningen och det passade även bra planeringsmässigt. När det gäller observationerna och enkätundersökningen valde vi att ta med samtliga elever från varje klass i undersökningen, då de frågor vi ville ha svar på innefattade alla elever i respektive klass.

Genomförande

Observationerna var den första metoden i ordningen, och genomfördes under sex lektionstillfällen, där varje tillfälle var 40 minuter, utspridda under veckorna 42-43.

Observationerna i år 4 utfördes under en matematiklektion, en svensklektion, och fyra lektioner med arbetspass där eleverna själva fick välja vad de ville arbeta med inom ämnena matematik, svenska, samhällsorienterande ämnen och bild. I år 8 utfördes observationerna vid två tillfällen av vardera matematik-, svensk- och engelsklektioner. Vi studerade alla elever i varje klass och förde anteckningar över vad som hände under varje observationstillfälle i varje klass. Enkätundersökningen gjordes på fredagsförmiddagen vecka 43, efter att alla observationstillfällena var genomförda. Detta för att eleverna inte skulle misstänka under observationstillfällena att vi tittade på deras negativa icke verbala kommunikation. Eleverna visste att vi observerade dem, men inte vad vi tittade på. Enligt Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning får en forskare avstå från att meddela de som ingår i undersökningen vad som ska observeras ifall en förhandsinformation kan äventyra undersökningens syfte. Därför avstod vi. Vi övervägde att kontakta föräldrarna, men i samråd med lärarna kom vi fram till att det inte var nödvändigt. Enligt tidigare nämnda principer räcker det med en sådan kontakt för att genomföra en undersökning om undersökningen inte är privat eller etiskt känslig, vilket vi ansåg att vår inte var. Alla elever som var närvarande i båda klasserna svarade på enkäten. En av oss genomförde alla undersökningar i år 4 och den

Tidsplan

V. 36 PM skrivs för inlämning, PM godkänns V. 37-38 Bakgrund, syfte och metod skrivs

V. 39 Framställande av observationsschema och enkätformulär V. 42-43 Observation- och enkätundersökningar genomförs V. 44-45 Bearbetning av undersökningsmaterial

V. 46-47 Sammanställning av resultat

V. 48-49 Diskussionsdel, abstrakt, innehållsförteckning och referenslista skrivs V. 50 Sista korrigeringen av arbetet innan seminariet

V. 51 Seminarium för arbetet

Bearbetning, analys och tolkning

Från observationsresultaten har vi fått en översiktlig bild av hur ofta negativ icke verbal kommunikation förekommer mellan elever i klassrummet, utifrån de områden vi valt att studera. Vi har även studerat i vilka situationer de förekommer. Enkätsvarsresultaten har vi tolkat utifrån hur ofta eleverna upplever att det förekommer negativ ickeverbal kommunikationen i klassrummet. Vi har analyserat både observations- och enkätsvaren, för att få fram en rättvisande bild om hur kommunikationen ser ut i de båda klassrummen. Vi har även jämfört klassernas enkätsvar med varandra. För att statistiskt säkerställa om det är skillnader mellan vad klasserna svarat, att de skulle motsvara två olika populationer i undersökningen, krävs en z-analys enligt Rudberg (1993). För att kunna göra detta använde vi en formel (se bilaga 3). Tillförlitlighetsprövningen gjordes med z-analys på 5 %-nivån som innebär att z måste uppnå värdet plus eller minus 1,96 för att säga att en skillnad är tillförlitlig på 5 %-nivån. Man uttalar sig då med 5 % risk att ha fel. Tillförlitlighetsprövning är en lämplig metod för att bestyrka att den skillnad som iakttagits är verklig och att den inte beror på slumpen enligt Rudberg (1993).

För att kunna jämföra enkäter med observationer väljer vi att gradera antalet observerade händelser enligt följande.

 För att räknas som aldrig ska det inte inträffa någon gång under observationerna.

 Till begreppet sällan räknas förekomster av negativ icke verbal kommunikation vid en till två observationstillfällen upp till tre noterade förekomster.

 För att anses som ibland gäller två till tre observationstillfällen och mellan tre till sex noterade förekomster.

 När en form av icke verbal kommunikation sker ofta ska den inträffa vid tre till fem observationstillfällen och innefatta minst sju noterade förekomster.

 För att räknas som alltid ska det inträffa vid varje observationstillfälle.

Bortfall

I år 4 var det en frånvarande vid fyra observationstillfällen, men olika personer varje gång.

Vid tillfället för enkätundersökningen var 2 personer frånvarande. I år 8 var samtliga elever närvarande.

Resultat

Resultatet av observationerna presenteras genom en sammanfattning av varje fråga klassvis.

Sedan följer en sammanfattning med jämförelser av båda klassernas observationsresultat.

Enkätresultatet presenteras fråga för fråga, där svaren från båda klasserna är sammanfattade.

För att tydliggöra resultatet har vi gjort diagram till alla frågor. Avslutningsvis följer en jämförelse mellan enkätens och observationernas resultat i de båda klasserna.

Observationsresultat

Vi genomförde observationer i båda klasserna där vi tittade på nio olika kategorier av negativ icke verbal kommunikation (se bilaga 1). Nedan följer en sammanställning av undersökningen.

Arga blickar

I år 4 var antalet arga blickar åtta stycken sammanlagt under de sex observationstillfällena. De arga blickarna förekom under alla typer av lektioner vi studerat. Situationer när arga blickar gavs från en elev mot en annan var i ett tävlingsmoment där alla elever deltog individuellt och när det pratades för högt i klassrummet. Fler situationer var när en elev blev anklagad för att ha fuskat och vid en diskussion om vem som skulle städa bort arbetsmaterial. Vidare gavs arga blickar när en elev berättade för läraren något som den andre eleven gjort och vid tre tillfällen när elever skulle rätta uppgifter åt varandra. Två arga blickar utfärdades i år 8 vid två olika observationstillfällen. Vid båda tillfällena utdelades den arga blicken mot en som retades eller störde andra elever.

Hånfulla blickar

Under observationstillfällena förekom en hånfull blick under ett arbetspass i år 4. Situationen när den hånfulla blicken gavs var när två elever pratade om arbetsmaterial. I år 8 gavs tre hånfulla blickar vid tre observationstillfällen. De hånfulla blickarna utdelades efter att en elev svarat på frågor eller givit kommentarer till diskussioner i klassen.

Arga miner

Två gånger under observationstillfällena förekom arga miner i år 4. En situation när så skedde var när en elev blev anklagad för att ha fuskat och en vid en diskussion mellan två elever om vem som skulle städa bort arbetsmaterial. I år 8 förekom arga miner tre gånger vid tre olika observationstillfällen. Vid två tillfällen utdelades den arga blicken till en som retades eller störde andra elever. Vid det tredje tillfället utdelades blicken som svar på en annans elevs kommentar om denne.

Hånfulla miner

I år 4 förekom det tolv hånfulla miner under observationstillfällena. Det skedde när det pratades om en annan elev på skolan, samt tre tillfällen vid prat om en elevs arbetsmaterial.

Vidare gavs hånfulla miner vid ogillande av dagens lunch på skolan, samt vid ett samtal om multiplikationstabellen mellan två elever. En hånfull min gavs även när det förekom en diskussion om att vara hemma när man är sjuk, samt vid ytterligare diskussioner där vi inte

Arga handrörelser

Upptäckten av arga handrörelser under observationstillfällena var fyra till antalet i år 4. De situationer där det förekom mellan elever var vid samtal om matematik samt vid ett tävlingsmoment där alla elever deltog individuellt. En situation var också när en elev av misstag råkat ta en annan elevs arbetsmaterial samt när en elev stötte till ett bord där det satt andra elever. I år 8 förekom inga arga handrörelser vid observationstillfällena.

Hånfulla handrörelser

Fyra gånger gavs det hånfulla handrörelser mellan elever i år 4. Vid hälften av gångerna gjorde samma elev hånfulla handrörelser mot en elev och dennes arbetsmaterial. De andra situationerna var när en elev bad om ett arbetsmaterial och en annan elev viftade med detta framför elevens ansikte, samt när en elev inte kunde svara på en faktafråga i ett ämne. Inga hånfulla handrörelser förekom under observationstillfällena i år 8.

Slag

I år fyra var antalet slag under observationstillfällena tre stycken. Två av gångerna delades slag ut när en elev gick förbi samma elev två gånger och slog denne utan att de samtalat i anslutning till slagen. Den tredje situationen var när en elev slog en annan elev efter att de diskuterat ett svar på en fråga. Eleverna i år 8 satte sig vid ett av observationstillfällena framför en TV och väntade på att läraren skulle spola fram en film. I anslutning till detta delades nio slagserier ut mellan elever. Vid ett annat tillfälle utdelades ett slag i samband med att eleven bad om att eleven som fick slaget skulle sluta retas.

Knuffar

Inga knuffar förekom vare sig i år 4 eller år 8 under observationstillfällena.

Sparkar

Inga sparkar förekom vare sig i år 4 eller år 8 under observationstillfällena.

Sammanfattning

Det förekom fler arga blickar i år 4 än vad det gjorde i år 8. I år 4 förekom flest arga blickar mellan elever när det gällde vad eleverna presterat i ett visst moment. Resterande uppstod vid anklagelse om fusk och under en konflikt över städning. I båda klasserna förekom det att en arg blick utdelades när någon störde genom att tala för högt. De hånfulla blickarna delades i båda klasserna ut vid diskussioner mellan elever.

I båda klasserna utdelades de arga minerna vid liknande situationer som med de arga blickarna. I år 4 var det vid anklagelse om fusk samt under konflikt över städning. I år 8 uppstod de mot retsamma elever samt för att markera ogillande över en kommentar. Det var stor skillnad mellan klasserna när det gällde hånfulla miner. Dessa förekom inte i år 8 men tolv gånger i år 4. Likaså gäller det arga respektive hånfulla handrörelser som inte kunde observeras i år 8 men vid fyra tillfällen vardera i år 4. Det utdelades tre gånger så många fler slag i år 8 än i år 4. Inga observerade sparkar eller slag förekom i någon av klasserna.

Enkätresultat

Vi genomförde en enkätundersökning i båda klasserna där antalet frågor var nio (se bilaga 2).

Nedan följer en sammanställning av undersökningen.

Arga blickar

Vi kan utifrån elevernas svar utläsa att det förekommer arga blickar i både år 4 och år 8. I år 4 tyckte de flesta eleverna aldrig, sällan eller ibland, medan en elev sa alltid. I år 8 uppgav en majoritet av eleverna att det aldrig eller sällan förekommer, där aldrig överväger, medan ett mindre antal tyckte ibland eller ofta. Ingen i år 8 tyckte att det alltid förekommer, medan ingen elev i år 4 svarat ofta (se fig. 1). Det går inte att statistiskt säkerställa att det är skillnader på vad klasserna svarat enligt z-analys (Rudberg, 1993) (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 1,02 och medelvärdet var 2,3 i år 4 och 1,58 i år 8.

Figur 1 I klassrummet förekommer det arga blickar mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Hånfulla blickar

Vi kan utifrån elevernas svar utläsa att det förekommer hånfulla blickar i både år 4 och år 8.

Hälften av eleverna i år 4 har svarat att det aldrig eller sällan förekommer hånfulla blickar, där sällan överväger, medan den andra halvan svarat att det förekommer ibland. I år 8 har majoriteten svarat aldrig eller sällan, där sällan överväger. Ett fåtal elever har svarat ibland.

Ingen elev i år 4 eller år 8 har svarat ofta eller alltid. (se fig. 2). Det går inte att statistiskt säkerställa att det är skillnader på vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 1,19 och medelvärdet var 2,3 i år 4 och 1,74 i år 8.

Figur 2 I klassrummet förekommer det hånfulla blickar mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Arga miner

Enligt elevernas svar förekommer det arga miner både i år 4 och år 8. Hälften av eleverna i år 4 har svarat aldrig eller sällan, med ett marginellt övervägande för alternativet sällan. Andra halvan har svarat ibland eller alltid, med ett marginellt övervägande på ibland. Ingen elev har svarat ofta. I år 8 har majoriteten svarat jämt fördelat mellan aldrig, sällan, och ibland med ett marginellt övervägande för alternativet sällan. En minoritet av eleverna har uppgett ofta, medan ingen angett att det alltid förekommer (se fig. 3). Det går inte att statistiskt säkerställa att det är skillnader på vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 0,86 och medelvärdet var 2,7 i år 4 och 2,05 i år 8.

Figur 3 I klassrummet förekommer det arga miner mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Hånfulla miner

Vi kan utifrån elevernas svar utläsa att det förekommer hånfulla miner i både år 4 och år 8. I år 4 är elevernas svar utspridda relativt jämnt över alla svarsalternativen. Sällan är det enskilda svarsalternativet som överväger marginellt, medan en elev har svarat ofta. I år 8 har majoriteten av eleverna svarat aldrig eller sällan, där sällan överväger och ett fåtal elever har svarat att det förekommer ibland. Ingen elev i år 8 har svarat ofta eller alltid på frågan (se fig.

4). Det går med mer än 96 % säkerhet att statistiskt säkerställa att det är skillnader mellan vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 3,51 och medelvärdet var 2,8 i år 4 och 1,68 i år 8.

Figur 4 I klassrummet förekommer det hånfulla miner mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Arga handrörelser

Enligt elevernas svar förekommer det arga handrörelser i både år 4 och år 8. Drygt hälften av eleverna i år 4 har svarat aldrig eller sällan, där sällan överväger. Resten av eleverna har uppgett ibland och alltid, jämnt fördelat. Ingen elev tyckte att det förekommer ofta. Drygt hälften av eleverna i år 8 har svarat sällan, medan resterande svarat aldrig eller ibland, med ett litet övervägande för ibland. Ingen elev har svarat ofta eller alltid på frågan (se fig 5). Det går med mer än 96 % säkerhet att statistiskt säkerställa att det är skillnader mellan vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 3,52 och medelvärdet var 2,6 i år 4 och 1,42 i år 8.

Figur 5 I klassrummet förekommer det arga handrörelser mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Hånfulla handrörelser

Enligt elevernas svar i år 4 och år 8 förekommer det hånfulla handrörelser i båda klasserna.

Hälften av eleverna i år 4 har svarat ibland. Nästan alla av de resterande eleverna i år 4 har svarat sällan, medan en person har svarat alltid. Ingen elev har uppgett att det aldrig eller ofta förekommer. Nästan hälften av eleverna i år 8 har svarat sällan på frågan, medan resterande svarat aldrig eller ibland, där svarsalternativet aldrig är det övervägande. Ingen elev i år 8 har uppgett att det ofta eller alltid förekommer (se fig. 6). Det går med mer än 96 % säkerhet att statistiskt säkerställa att det är skillnader mellan vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 3,34 och medelvärdet var 2,8 i år 4 och 1,42 i år 8.

Figur 6 I klassrummet förekommer det hånfulla handrörelser mellan oss elever

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Slag

Vi kan utifrån elevernas svar utläsa att det förekommer slag i både år 4 och år 8. I år 4 har drygt hälften av eleverna svarat sällan. Resterande av eleverna har svarat ibland, ofta eller alltid med ett marginellt övervägande för ibland. Ingen elev har svarat aldrig. Majoriteten av eleverna i år 8 har svarat att de sällan eller aldrig slår varandra. En minoritet har svarat ibland eller ofta och det är svarsalternativet ofta som förekommer mest av dessa två. Ingen elev i år 8 har uppgett alltid. (se fig. 7). Det går inte att statistiskt säkerställa att det är skillnader på vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 0,38 och medelvärdet var 2,7 i år 4 och 2,05 i år 8.

Figur 7 I klassrummet förekommer det att vi elever slår varandra

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Knuffar

Enligt elevernas svar i år 4 och år 8 förekommer det knuffar i båda klasserna. Hälften av eleverna i år 4 har svarat att det sällan förekommer. Andra halvan har svarat aldrig, ofta eller alltid, med ett marginellt övervägande för aldrig. I år 8 är svaren jämt fördelade mellan aldrig, sällan och ibland med ett marginellt övervägande för sällan. En minoritet av eleverna har svarat ofta, medan ingen har svarat alltid. (se fig. 8). Det går inte att statistiskt säkerställa att det är skillnader på vad klasserna svarat. (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 1,7 och medelvärdet var 2,4 i år 4 och 1,68 i år 8.

Figur 8 I klassrummet förekommer det att vi elever knuffar varandra

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Sparkar

Vi kan utifrån elevernas svar utläsa att det förekommer sparkar i både år 4 och år 8. I år 4 säger en majoritet av eleverna aldrig eller sällan. Resterande har svarat ibland och alltid jämnt fördelat, medan ingen elev har svarat ofta. Av eleverna i år 8 har drygt hälften svarat aldrig och en tredjedel sällan. En minoritet av eleverna har angett att sparkar förekommer ibland eller ofta jämt fördelat. Ingen elev i år 8 har svarat alltid på frågan. (se fig. 9). Det går med mer än 96 % säkerhet att statistiskt säkerställa att det är skillnader mellan vad klasserna svarat (se bilaga 3). Det observerade z-värdet var 3,21 och medelvärdet var 2,1 i år 4 och 1,58 i år 8.

Figur 9 I klassrummet förekommer det att vi elever sparkar varandra

Andel i %

0 10 20 30 40 50 60

aldrig sällan ibland ofta alltid

år 4 år 8

Jämförelse enkät och observation

Eleverna i år 4 har svarat övervägande i likhet med vad observationen visar. När det däremot gäller arga miner, knuffar och sparkar upplever eleverna att det förekommer oftare än vad observationen säger. De upplever å andra sidan att det förekommer färre arga blickar än vad som upptäckts i observationen. Eleverna i år 8 tycker däremot övervägande att negativ icke verbal kommunikation förekommer oftare än de visat under observationen. Detta gäller båda formerna av miner och handrörelser samt knuffar och sparkar. Deras upplevelse av förekomsten stämmer endast med observationen när det gäller hånfulla blickar. Antalet arga blickar och slag är fler enligt observationerna än enligt eleverna.

Diskussion

Vi upplever att arbetet med vår undersökning har fungerat bra trots svårigheterna att observera negativ icke verbal kommunikation. Det är som Nilsson & Waldemarson (1994) säger, att det är svårt att komma fram till slutsatser om vad en människa tänker, känner och hur denne beter sig och avsikterna med det, genom att ha sett en gest eller ett ansiktsuttryck hos denne. Det är först när man kan sätta in uttrycken i ett sammanhang som man får en större förståelse. Detta gjorde vi när vi genomförde observationerna, genom att studera i vilka situationer de uppstod, vilket underlättade genomförandet av undersökningen. Vi gjorde en tydlig avgränsning när det gäller vad som skulle undersökas och upplever att de former av negativ icke verbal kommunikation som vi i förväg bestämt oss för att observera också var de som förekom i klassrummet.

I vårt kommande yrke som lärare tar vi med oss kunskaper från vår undersökning. Som lärare bör man förutsätta att det förekommer negativ icke verbal kommunikation i klassrummet, eftersom det kan vara svårt att hinna upptäcka detta i undervisningssituationer, men vi ser det i vår undersökning. Det gör att man bör ta upp detta med eleverna och diskutera ämnet för att förhindra trakasserier, vantrivsel och mobbning.

Validitet

Syftet med vårat arbete var att undersöka vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker. Sedan skulle vi även ta reda på vilka skillnader som finns mellan en år 4 och en år 8. Vi anser att vi fått svar på vårt syfte.

Vi har mätt det vi avsåg att mäta.

Reliabilitet

Något som dock kan vara ett hinder för reliabilitet är att vi inte observerade tillsammans utan undersökte en grupp var. Det gör att det finns en möjlighet att vi inte har uppfattat de olika definitionerna lika eller inte uppmärksammat negativ icke verbal kommunikation i samma utsträckning. Till detta ska också läggas till att vi observatörer säkerligen inte upptäckte all negativ icke verbal kommunikation som förekom, dels för att eleverna var medvetna om att vi tittade och för att det är väldigt svårt att uppfatta icke verbal kommunikation, något som också förklarar varför enkäten i vissa fall visar större förekomst än observationerna.

Vad vi inte vet när vi jämfört de båda klassernas svar på enkäten, är hur eleverna graderat de olika svarsalternativen aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid. Elevernas subjektiva upplevelser blev därför vår utgångspunkt vid jämförelsen. Resultatet kanske hade blivit annorlunda om vi i förväg hade specificerat för eleverna vad vi menade med de olika svarsalternativen.

Resultatdiskussion

Anletsdragen i form av ansiktsuttryck är personliga och uttrycks på ett för individen speciellt sätt i olika situationer säger Nilsson & Waldemarson (1994). Det har gjort att det har varit svårt att uppmärksamma alla blickar och ansiktsuttryck. Det som varit till stor hjälp är att vi studerat i vilken situation den negativa icke verbala kommunikationen uppstått. Genom att vi har tolkat kommunikationen utifrån detta har det underlättat upptäckten av negativ icke verbal kommunikation. Detta styrks av Nilsson (1994) som anser att det är svårt att komma fram till vad en människa icke verbalt vill uttrycka genom att enbart ha sett en gest eller ett

ansiktsuttryck hos denne. Det är först när man kan sätta in uttrycken i ett sammanhang som man får en större förståelse.

Enligt Backlund (1991), visar sig känslorna mest i ansiktet än någon annan del av kroppen.

Detta påstående stämmer överens med observationernas resultat som visade att det förekom mer negativ icke verbal kommunikation i form av ansiktsuttryck än övriga observerade kategorier. Andersen (1999) anser att det finns ett typiskt ansiktsuttryck som visar att en person är arg. Det är när en persons ögonbryn rynkas och dras ner, blicken smalnas, käken spänns och munnen öppnas vanligtvis så att tänderna blottas. Vi har inte sett alla Andersens kriterier utföras samtidig när vi observerade eleverna. Det vi inte uppmärksammade var ifall eleverna blottade tänderna när de var arga.

Använder en person sidoblickar tillsammans med rynkad panna, nerdragna ögonbryn och mungipor, visar denne att den är hånfull, skriver Pease (1991). Denna typ av ansiktsuttryck har vi också upptäckt i klassrummet, i olika varianter. Intressant att notera är att det förekom mer hånfulla miner i år 4 än i år 8 och att det istället inträffade fler hånfulla blickar i år 8 än i år 4. Det kan bero på att vi observatörer inte uppfattat blickar respektive ansiktsuttryck i samma utsträckning eller att elever i år 8 är mer måna om att vara diskreta med sina signaler.

Att sända en blick är nämligen mindre tydligt och svårare för omgivningen att hinna uppfatta än ett ansiktsuttryck.

Människor visar ilska genom handrörelser när de utför hotande gester eller knyter sin näve, enligt Andersen (1999). Det förekom några sådana arga handrörelser i år 4. En av dessa var under ett tävlingsmoment i klassen. Detta tror vi beror på att en konkurrenssituation om att vinna uppstod och det skapade ilska hos den elev som utförde rörelsen. Att peka på en annan person är en gest som ofta uppfattas som hånfullt eller överdrivet dominant säger Andersen.

Två gånger gavs det hånfulla handrörelser mellan elever i år 4 i form av att en elev hånade en annan elevs arbetsmaterial. Det kopplar vi ihop med att den elev som utförde rörelsen tyckte att det den andra eleven presterat i arbetsmaterialet inte var bra.

Beröring används för att visa vad man tycker om andra människor enligt Backlund (1991).

Det används i negativt syfte genom att någon markerar makt och status, ilska eller ägande.

Beröring förekommer bland annat i miljöer där människor trängs med varandra. Enligt observationsresultatet i år 8 delades nio av tio slag ut i väntan på en filmvisning. Vi tror att otåligheten hos de elever som utdelade slagen, att behöva vänta på filmen, samt trängseln runt TV:n var upphovet till slagen. Två av de tre slag som utdelades i år 4 förekom vid skilda tillfällen fast mot en och samma elev av en och samma elev. Den som observerade detta upplevde inte att eleven som slog blev provocerad till detta. Vi tror att eleven ville markera sin makt genom slagen. Nilsson & Waldemarson (1994) skriver att det är först när man sätter beröring i förhållande till situationer och avsikter som man kan tolka den på ett mer rättvisande sätt. Det utdelades fler slag i år 8 än vad det gjorde i år 4. Det kan dock vara missledande eftersom nio av tio slag delades ut vid samma tillfälle, i samband med en filmvisning som dessutom tog ovanligt lång tid att få igång. Endast ett slag gavs vid ett annat tillfälle, något som kan betyda att det är mer sällan förekommande än vad observationen visat.

90 % av eleverna i år 8 har också svarat att det aldrig eller sällan förekommer slag i klassrummet vilket stöder den teorin.

Att det överlag förekommer mer negativ icke verbal kommunikation i den lägre åldersgruppen kan bero på att de har ett friare arbetssätt och har bänkarna placerade i små

rör sig eleverna också mer under en lektion eftersom de själva hämtar arbetsmaterial under lektionens gång. I år 8 har eleverna med sig sitt arbetsmaterial när lektionen börjar och får annat material utdelat till sig medan de sitter kvar på sina platser, något som också gör kontakttillfällena färre. Detta visar sig tydligt när eleverna i år 8 satte sig ostrukturerat framför TV:n vilket medförde en markant ökning av negativ ickeverbal kommunikation.

Elever som sitter i rader har också större uppsikt på sig av läraren än vad elever placerade i grupper har. Dessa kan ha ryggen mot läraren och på så sätt känna sig friare att kommunicera negativt icke verbalt. Vi kan nämligen anta att eleverna vet att vuxna inte accepterar sådan negativ kommunikation som studerats. Särskilt inte sparkar, knuffar och slag. Denna tes kan styrkas eftersom elevernas enkätsvar visar på en övervägande högre förekomst av dessa typer av icke verbal kommunikation än vad observationen gör. Däremot är det ytterst troligt att eleverna i år 8 är mer medvetna om att inte utföra sådant när vuxna ser på till skillnad från elever i år 4 som inte är lika medvetna om det. Detta speglar också resultatet av observationerna i och med att det över lag var vanligare med negativ icke verbal kommunikation i år 4.

Eleverna i år 4 har vissa av enkätsvaren jämt fördelade mellan alla eller nästan alla alternativ vilket tyder på att eleverna inte är överens om hur ofta dessa förekommer. Det kan förklaras med att de flesta gånger negativ icke verbal kommunikation sker är det mellan två eller några få personer i år 4, medan det i år 8 oftare sker inför större delen av gruppen. Därför upplever vissa elever i år 4 aldrig detta medan vissa ofta gör det.

Fortsatt forskning

Det skulle vara intressant att göra en djupare observationsstudie i hur den negativa icke verbala kommunikationen ser ut i en klass. Studierna skulle göras i deras klassrum, men även vid rasterna eftersom vi tror att det förkommer mycket sådan kommunikation där.

Observationerna skulle vara fler och även andra negativa icke verbala handlingar än de vi tittade på skulle undersökas. Det skulle efter det att studien är gjord, vara meningsfullt att dela med sig av resultatet till klassens berörda lärare, så att de får underlag att jobba vidare med eleverna när det gäller deras negativa icke verbala kommunikation.

Referenslista

Andersen, P.A. (1999). Nonverbal communication Forms and funktions. Montain wiew.

ISBN 0-55934-762-0

Argyle, M. (1988). Bodily communication. London: Methuen. ISBN 0-416-38140-5

Backlund, B. (1991). Inte bara ord: En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

ISBN 91-44-32321-2

De Vito, J., Guerrero, L. & Hetcht, M. (1999). The nonverbal communication reader: classic and contemporary readings. Waveland: Prospect Heights. ISBN 1-57766-040-4

Lewis, D. (1980). Barnets hemliga språk. Borås: Natur och Kultur. ISBN 91-27-00934-3 Lyle, J. (1991). Kroppens språk. Stockholm: B. Wahlström. ISBN 91-32-31598-8

Nationalencyklopedin. Hånfull. [Elektronisk]

http://80-www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O187316 [20051220]

Nationalencyklopedin. Arg. [Elektronisk]

http://80-www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O106955 [20051220]

Nationalencyklopedin. Alltid. [Elektronisk]

http://80-www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O102612 [20051220]

Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (1994). Kommunikation mellan människor. Lund:

Studentlitteratur. ISBN 91-44-60401-7

Pease, A. (1991). Dina gester avslöjar dig. Södertälje: Fingraf AB. ISBN 91-32-31624-0 Remland, M.S. (2004) Nonverbal communication in everyday life. Boston: Houghton Mifflin.

ISBN: 0-618-26020-X

Rudberg, B. (1993). Statistik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-37701-0

Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorenz förlag. 5 utg. ISBN 91-974891-0-7 Skolverket. (1994). 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk]

http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 [20051220]

Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-0181

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk]

http://www.du.se/upload/5175/Hum-sam.pdf [20051220]

Westergren, A. (2001). Icke verbal kommunikation- De yngre grundskoleelevernas tankar

Observationsschema

Antal elever:

Händelse Antal gånger Situation Arga blickar

Hånfulla blickar

Arga miner

Hånfulla miner

Arga handrörelser

Hånfulla handrörelser

Sparkar

Knuffar

Slag

Bilaga 1

Enkät

Enkäten är anonym.

1. Kön: Kille

 Tjej

(Sätt ett kryss i den ruta som stämmer överens med din åsikt)

2. I klassrummet förekommer det mellan oss elever:

- Arga blickar

- Hånfulla blickar

- Arga miner

- Hånfulla miner

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Bilaga 2

3. I klassrummet förekommer det mellan oss elever:

- Arga handrörelser

- Hånfulla handrörelser

4. I klassrummet förekommer det mellan oss elever:

- Att vi slår varandra

- Att vi knuffar varandra

- Att vi sparkar varandra

Tack för din medverkan!

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Formel för z-analys

Bilaga 3