• No results found

”George Floyd och hans kriminella bakgrund…?”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”George Floyd och hans kriminella bakgrund…?”"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”George Floyd och hans

kriminella bakgrund…?”

En mixed methods-analys om hur George Floyd och ”vi och dem” representeras samt konstrueras i Twitter-kommentarer

Författare: Herman Salomonsson & Linnéa Harrysson

Handledare: Mahitab Ezz El Din Examinator: Kristoffer Holt Termin: VT 2021

Examensarbete

(2)

Abstract

Author: Herman Salomonsson & Linnéa Harrysson

Title: A mixed methods analysis of how George Floyd and ”us and them” are represented and constructed in Twitter comments

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 41

This study examines the user comments left on Twitter posts surroundning the murder of George Floyd, by the two biggest evening papers in Sweden. George Floyd was killed on the 25th of May 2020 during an arrest by Minneapolis police, which sparked outrage across the globe. People took to the streets to protest against police brutality and racial injustice, but thorough discussion also took place on social media and most notably, Twitter. Former research expresses a big interest in studying the public discourse tied to these topics, as it reflects public opinion. This study uses a mixed methods analysis, which includes a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The material studied are comments left on

Aftonbladet- and Expressen’s Twitter posts from the day George Floyd was killed until a week after the police officer who was responsible was found guilty, almost a full year later. The purpose with this study was to deduce how the comments represented George Floyd, and how “Us” and “Them” were constructed. The study also aimed to find out which deliberative or non-deliberative qualities appear in the comments, and which of them generated the most attention. This was achieved with the theoretical basis of Critical Race Theory, Deliberative Democracy and Othering.

The results show that George Floyd is mainly represented as a criminal, and that the comments constructed a strict “Us” and an even stricter “The Others”. The

comments contained many non-deliberative qualities, and these were the ones who gained the most traction.

Nyckelord

George Floyd, Critical Race Theory, Twitter-kommentarer, Vi och dem, Deliberativ Demokrati, Media, Mixed methods-analys

(3)

Tack

Vi som forskare vill tacka våra härliga klasskamrater för all energi våra pratstunder har gett oss emellan varven av skrivande.

Men framför allt så vill vi ägna det största tacket till Mahitab Ezz El Din, vår handledare. Ditt engagemang och din outtröttliga vilja att hjälpa oss har varit guld värd!

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Bakgrund och problemformulering 2

2.1 Studiens samhälleliga relevans 2

3 Litteraturgranskning 3

3.1 Studiens tillskott till forskningslucka 3

3.2 Tidigare forskning 3

3.2.1 Brutalitet mot svarta amerikaner i USA 3

3.2.2 Sociala medier och rasism 3

3.2.3 Online-kommentarer och sociala medier 4

3.2.4 Rasism i svenska online-diskurser 5

3.3 Teori 5

3.3.1 Critical Race Theory 5

3.3.2 Deliberativ demokrati 7

3.3.3 Othering 8

3.3.4 Sammankoppling av teorier 10

3.4 Syfte och frågeställning 10

4 Metod och material 11

4.1 Introduktion till metod 11

4.2 Kvantitativ innehållsanalys 11

4.2.1 Tillvägagångssätt 11

4.2.2 Förklaring till variabler 12

4.2.3 Variabeldefinition 12

4.2.4 Pilotstudie och interkodarreliabilitetstest 13

4.2.5 Material och urval 13

4.3 Kvalitativ textanalys 14

4.3.1 Tillvägagångssätt 14

4.3.2 Modell för textanalys 15

4.3.3 Material och urval 17

4.4 Metodkritik 18

4.4.1 Kritik mot kvantitativ innehållsanalys 18

4.4.2 Kritik mot kvalitativ textanalys 18

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 18

4.6 Forskningsetik 19

5 Resultat och analys 21

5.1 Resultat av kvantitativ innehållsanalys 21

5.1.1 Representationen av George Floyd 21

5.1.2 Kommentarer med deliberativa samt icke-deliberativa kvalitéer 22

5.2 Resultat av kvalitativ textanalys 25

5.2.1 Tema kriminell 26

5.2.2 Tema offer 28

5.2.3 Tema främlingsfientlighet 30

5.3 Sammanställning av kvantitativt- samt kvalitativt resultat 32

6 Diskussion och sammanfattning 33

6.1 Diskussion 33

(5)

Bilagor I Bilaga A: Kodinstruktioner I Bilaga B: Kodschema II

(6)

1 Inledning

Den 25:e maj 2020 i Minneapolis, Minnesota går George Floyd in i en mataffär för att köpa cigaretter. Personalen på plats misstänker att sedeln som Floyd använt som betalning är förfalskad, och ringer polisen enligt affärens policy. Ett par minuter efter samtalet anländer polisen till platsen, och hittar Floyd sittandes i en bil runt hörnet. En av poliserna drar omedelbart vapen och sliter ut en ursäktande Floyd ur fordonet, innan han handfängslas och uppehålls. När han ska föras in i polisbilen faller han till marken och förklarar för polisen att han är klaustrofobisk. Efter ytterligare ansträngningar faller han återigen till marken, varpå en polis sätter sitt knä på mannens nacke. Polisen håller fast sitt grepp i över sju minuter, trots att både Floyd och en iakttagande samling människor upprepar att han inte kan andas. Sex minuter in tappar Floyd till slut medvetandet, och hans puls kontrolleras av en annan polis. Ingen puls hittas, och efter att en medvetslös George Floyd förts till sjukhus avlider han som en direkt konsekvens av polisingripandet (“George Floyd: What happened in the final moments of his life”, 2020).

Rörelsen Black Lives Matter fick efter mordet på George Floyd stor uppmärksamhet i nyhetsmedier (Maqbool, 2020), till skillnad från hur det enligt Campbell et al.

(2011) finns ett mönster i hur svarta vanligtvis representeras i nyhetsförmedling i USA. Svarta marginaliseras och är underrepresenterade i nyhetsinnehåll i TV till skillnad från vita samt porträtteras annorlunda, som till exempel våldsamma

kriminella (Campbell et al., 2011). I samband med sociala mediers framfart som det nya offentliga rummet, har rasism och främlingsfientlighet följt. Det är något som lett det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet till vidare forskning kring varför och hur det tar form på plattformar som exempelvis Twitter (Fernández &

Farkas, 2021).

Polismordet på George Floyd fick även mycket uppmärksamhet i Sverige, då protester bröt ut i Stockholm under följande höst (Sima, 2021, 30 mars). En

namninsamling i rättvisans namn startades av Amnesty International i svallvågorna av händelsen, som fick 45 253 svenska underskrifter (Amnesty International, 2020).

En studie kring den svenska diskursen i svallvågorna av George Floyds död på Twitter är därför av stor relevans.

(7)

2 Bakgrund och problemformulering

Black Lives Matter (BLM) har som slogan enligt Maqbool (2020) utmynnat i en hashtag och flera djupt rotade organisationer samt moralistisk kollektivism av aktivister. Rörelsen är starkast förknippad med namnen på offren som fått utstå grymhet på grund av rasism, och där bland George Floyd. BLM kan spåras ända tillbaka till 2013 då George Zimmerman sköt Trayvon Martin i Florida för att ha sett misstänksam ut efter att ha lämnat en butik. Ett facebookinlägg publicerades senare och väckte uppmärksamhet med rubriken “Black Lives Matter”, eftersom att Mr.

Zimmerman inte dömdes för mord. Men störst genomslagskraft fick Black Lives Matter i och med polismordet på George Floyd (Maqbool, 2020). En tidigare studie av Tillery (2019) har genom tre innehållsanalyser på Twitter, undersökt vad Black Lives Matter är för typ av rörelse. Det störst fyndet som studien genererade var att sorg, förtvivlan och ilska uttrycks genom rörelsen som svar på polisbrutalitet och mord på afroamerikaner i USA (Tillery, 2019).

Twitter som ligger till grund för studiens urval är enligt ESRC (2021) en social medieplattform som människor kan använda som en miniblogg genom att posta tweets med upp till 280 karaktärer på. Användandet av Twitter har ökat bland akademiker, studenter, opinionsbildare, politiker samt av den allmänna världsliga befolkningen (ESRC, 2021).

Ekman (2018) anser att mer studier behöver genomföras på sambanden mellan främlingsfientlighet och kommunikation på internet för att få en djupare förståelse för hur en mobilisering av rasistiska åsikter formas online. Med det som bakgrund och baserat på den tidigare kvantitativa studien av Chen, Fadnis & Whipple (2020) som undersökte online-kommentarer i samband med nyheter om fyra

ursprungsrelaterade skjutningar i USA, syftar den här studien till att undersöka representationer av George Floyd och konstruktioner av vi- och dem, i online- kommentarer ur en svensk kontext, avgränsat till polismordet på Floyd istället för de fyra skjutningar som den tidigare studien av Chen et al. (2020) undersökte. Fallet har valts då det under året 2020 fick mycket uppmärksamhet online, och ledde till demonstrationer världen över. Hultén (2009) har funnit korrelationer i

nyhetsmediers rapportering om invandrare, där hennes forskning pekar på att artiklar som behandlar ämnet skildrar invandrare som ett samhällsproblem, ett ekonomiskt hot och något som kan förstöra den nationella välfärden. Den här studien undersöker online-kommentarer i samband med nyhetsartiklar och undersöker alltså inte nyhetsartiklar i sig, men Harlow (2015) menar att online- kommentarer påverkas av samma rasistiska diskurs som påverkar konkret nyhetsrapportering vilket motiverar studiens urval.

2.1 Studiens samhälleliga relevans

Den samhälleliga relevansen i den här studien ligger i att kartlägga vad en svensk population mottagare har för åsikter kring händelser som handlar om övergripande samhälleliga problem som rasism, samt hur denna population väljer att uttrycka sina åsikter och vilken diskurs de skapar. Studien kan användas som ett verktyg för den som vill få en inblick och förstå hur svenska Twitter-användare diskuterar ämnen som etnicitet, och vilka “vi” och “dem” som existerar i den här kontexten.

(8)

3 Litteraturgranskning

Innehållet i det här kapitlet inleds studiens tillskott till forskningslucka som sedan följs av tidigare forskning kring brutalitet mot svarta amerikaner i USA, sociala medier och rasism samt online-kommentarer och sociala medier. Rasism i svenska online-diskurser avslutar sedan tidigare forskning med syfte att rama in studien i en svensk kontext. Därefter presenteras de teorier som lägger grund för studiens analys i form av Critical Race Theory, Deliberativ demokrati samt Othering som avslutar avsnittet.

3.1 Studiens tillskott till forskningslucka

Harlow (2015) skriver att mycket tidigare forskning har ägnats åt internet i allmänhet samt rasism online, dock inte lika mycket åt läsarkommentarer online.

Den kvantitativa innehållsanalys av läsarkommentarer online som Harlow (2015) gjort är av sådana som är postade på nyhetsmediers egna hemsidor. Den här studien har möjlighet att dyka djupare genom en mixed methods-analys, samt att den undersöker kommentarer på Twitter där regelverket gentemot internet i allmänhet ser annorlunda ut (Åkerlund, 2020). Andra svenska studier har studerat dess invånares kommentarer och åsikter på Facebook (Merrill et al., 2020), men studier om interaktioner på svenska Twitter verkar saknas. Den här studien har därmed möjlighet att fylla en lucka som svensk forskning verkar sakna där George Floyd och vi och dem undersöks i en svensk Twitterkontext.

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Brutalitet mot svarta amerikaner i USA

Carbado (2017) skriver om den inbäddade dimensionen av “Fourth Amendment law” som legaliserar rasprofilering. Det här möjliggör det för polisen att tvinga sig på Afroamerikaner utan anledning. Den stora utsträckning som det sker i visar att Afroamerikaner inte bara är offer för polisens övervakning utan också för fysisk misshandel och mord. Att Fourth Amendment law legaliserar rasprofilering och reducerar avståndet mellan att förhindra svarta människor och att döda dem (Carbado, 2017). Holmes (2020) publicerade en artikel som svar på protesterna för

#BlackLivesMatter efter morden på bland andra George Floyd. I artikeln läggs bevis fram i form av människors personliga upplevelser, forskning samt relevanta

händelser som visar att det finns många olika sätt att döda svarta människor på med rasism. Polisers våld mot svarta är det som människor främst refererar till när de tänker på den rasism som dödar svarta. Men Holmes (2020) tar även upp att förväntan på att svarta ska tillfredsställa andras behov, performativ aktivism, att ge ansvaret till svarta människor att lösa rasism samt att utbildning löser rasism, även är rasism som dödar svarta (Holmes, 2020).

3.2.2 Sociala medier och rasism

I en tidigare kvantitativ innehållsanalys av läsarkommentarer online, undersöker Harlow (2015) hur läsare diskuterar etnicitet och rasism på amerikanska

nyhetsmediers plattformar. Resultaten som innehållsanalysen gav visade på att kommentarerna kunde innehålla termer som syftade på etncitet trots att nyhetsartikeln som de var publicerade i samband med, inte gjorde det. Studien

(9)

visade även att när läsarna nämnde termer som syftade på etnicitet, gjorde de det med negativ ton (Harlow, 2015).

Ekman (2019) skriver i sin kvalitativa- samt kvantitativa studie där han analyserat den svenska Facebookgruppen Stå upp för Sverige, att sociala medier är digitala plattformar som erbjuder underhållning, sammankoppling och interpersonell kommunikation. De återspeglar även politiska diskurser och människors

identitetsskapande, och det är viktigt att förstå deras sociotekniska roll i skapandet av sociala relationer - särskilt de som syftar till rasism. Åsikter som är emot invandring genomsyrar Norden, särskilt efter flyktingkrisen under 2015. Sociala mediers sociotekniska roll hjälper till att stärka de här allmänna åsikterna om flyktingar och invandrare. En av de vanligaste strategierna för att lyfta åsikter gentemot invandring är att rekontextualisera neutral nyhetsrapportering om frågor som rör invandring, till nyheter som genomsyras av en rasistisk agenda. Sådana frågor som nyhetsmedia väljer att lyfta handlar vanligtvis om kriminalitet eller andra ämnen i negativ bemärkelse, som till exempel allmänhetens oro, kulturella missförstånd och ekonomiska problem. Det här kontinuerliga flödet av dåliga nyheter om invandring upprättshålls genom att ständigt cirkulera på stora medieplattformar som Facebook och Twitter. En slags omgivande rasism rör sig vardagligt på de här plattformarna i form av mikrokommunikation som

användarkommentarer och tweets, vilket gör att anti-invandrare kan nå en stor mängd människor med begränsade resurser (Ekman, 2019).

3.2.3 Online-kommentarer och sociala medier

Åkerlund (2020) menar i sin flermetodstudie om en högerextremistisk diskurs på Twitter, att till skillnad från traditionella medier så innefattar sociala medier inte samma ramverk av regler för vad som får publiceras vilket gör det lättare för högerextrema åsikter att spridas. De åsikter som får störst spridning och

uppmärksamhet på sociala medier visar sig ha en mer ohövlig ton till skillnad från andra, vilket även visar sig i den högerextremism som får stor uppmärksamhet online. Twitter som står i fokus som plattform i den här studien har dessutom ett eget ramverk av regler vilket påverkar hur högerextrema åsikter uttrycks. Det kan dessutom vara svårare att upptäcka inflytelserika åsikter på Twitter då grupper formas efter tillfälliga och snabbt föränderliga hashtags (Åkerlund, 2020).

Fernández & Farkas (2021) skriver i sin kvantitativa studie kring hat och rasism online, om hur sociala medier agerar som plattform där etnicitet och rasism inom den digitala sfären görs uttryck för på ett triggande sätt. Sociala medier har därmed blivit ett separat forskningsfält som undersöker sociala medier i samband med samhällsfrågor. Samtidigt har även forskare ökat uppmärksamhet kring rasism och hat online (Fernández & Farkas, 2021).

Hall (2000) menar att rasism som verkar osynlig kan påverka hur nyheter förmedlas (Campbell et al., 2011). Forskningen som Hultén (2009) har gjort om

nyhetsmediernas rapportering om invandrare, pekar även på att invandrare oftast diskuteras tillsammans med negativa termer som brottslighet (Hultén, 2009). Även Graf (2019) skriver om den forskning som utförts kring medier och dess

(10)

porträttering av invandrare, som visar på att de oftast nämns i samband med ämnen som kriminalitet och brott.

3.2.4 Rasism i svenska online-diskurser

När det kommer till rasism på sociala medier i en svensk kontext finns det en del tidigare studier som genomförts, där en gemensam nämnare de emellan är att de är fallstudier av en specifik grupp användare eller en online-gemenskap, vars beteende, kommentarer och åsiktsuttryck innehåller former av främlingsfientlighet.

Diskurs som socialt fenomen kan enligt Fairclough och Wodak (1997) vara med och forma, skapa och framhäva ideologier hos de som deltar genom att bidra till en förstärkning av ojämna maktstrukturer i samhället. Exempel på en sådan

maktstruktur kan vara rasism, och det är genom kritiskt granskande av diskurser och vad de består av som rasism och andra sociala maktrelationer blir synliga och föremål för diskussion. Med det här faktumet som utgångspunkt granskar Merrill et al. (2020) diskursen i Facebook-gruppen Stå Upp För Sverige, som själva hävdar en nolltolerans för rasism i sina diskussioner, men som media refererar till som

Sveriges största hatgrupp. Den här studien består av en kvantitativ innehållsanalys samt en kvalitativ kritisk diskursanalys, och datan som studeras är inlägg och kommentarer som publicerats i gruppen. Merrill et al. (2020) finner att den övergripande tonen i diskussionerna förlitar sig på väletablerade, gamla former av diskurs som drivs av uppenbara eller mer undangömda rasistiska åsikter.

Medlemmarna bygger resonemang på idén om ett “rent” och “vitt” Sverige som var bättre förr, där invandring och invandrare ses som befläckade och något som förstör nationen med kriminalitet och våld. Resonemangen som skapas här bygger också på en uppfattning om att landet Sverige är försvagat och icke fungerande på grund av en multietnisk population, och att de verkliga offren i situationen är hederliga, vita män (Merrill et al., 2020).

Merrill et al. (2020) resonerar även kring Facebook och rollen det sociala nätverket har i det här fallet. Rasism och främlingsfientlighet i diskursen är inget som

uppkommit först vid Facebook:s start, men plattformen gör en normalisering av den här typen av samtal möjlig. Hemsidans struktur, som bygger på att koppla ihop likasinnade människor med varandra, leder följaktligen till en ackumulering av både tydlig och inbäddad rasism. Enligt Merrill et al. (2020) kunde Stå upp för Sverige agera som en inkörsport och tillflyktsort för standardiserad rasism genom de villkor som gavs på det sociala mediet.

3.3 Teori

3.3.1 Critical Race Theory

Critical Race Theory (CRT) är en teori som samlar aktivister och forskare som är intresserade av att studera och förändra relationen mellan ras, rasism och makt (Delgado och Stefancic, 2012). Teorin utformades i slutet av 1900-talet då en grupp aktivister och forskare definierade en rashierarki som ett stort problem, trots de formella rättsliga förändringarna i och med medborgarrättsrörelsen. Utifrån ett CRT-perspektiv som definierar ras som en social hierarki, är diskriminering, till skillnad från skepsis till evig ojämlikhet, något att förvänta sig. Flera tidigare

(11)

rasforskare har under åren lagt fram teoretiska modeller för hur rasism reproduceras genom olika mekanismer, men senare forskning har bytt fokus och presenterat en

“vit rasram” för att förklara produktionen av rasism (Christian et al., 2019).

Hall (1992) skriver att massmedier används som medel för att sprida en

maktstruktur med vita människor i toppen till en bredare publik. Global Critical Race and Racism (GCRR) menar dessutom att global och djup vithet upprätthålls genom mikro-, meso- och makromekanismer och knyter an nytänkande länder till global rashierarki (Christian et al., 2019).

Song (2014) skriver i sin granskning av rasekvivalens i Storbritannien, att allmänhetens uppfattning av rasism formas av samhällets snabbare

kommunikationstakt i och med sociala medier. Det innebär att uppfattningen blir mer bred och odefinierad vilket leder till att ett större spektrum av fenomen

uppfattas som rasism. Det stärks av en medierad spridning av “omvänd rasism” som vill dra uppmärksamhet från rasismen i ett maktsystem till att alla människor kan ha rasistiska fördomar (Song, 2014). Pantti et al. (2019) skriver även i sin studie om rasism i finsk nyhetsmedia, att i västerländska nationer som officiellt motsätter sig diskriminering och rasmotiverat hat så anses rasism som något extremt inom politiken, och att avvikande individer som uttalar sig och handlar hatiskt är

“rasister” (Pantti et al., 2019).

CRT föreslår en rad olika grundprinciper. För det första så är rasism något som är en del av svarta människors vardagliga liv och sedan handlar det även om

intressekonvergens. Det vill säga att rasism främjar intresset för den vita eliten och även den vita arbetarklassen vilket leder till att färre kämpar för att utrota rasismen.

Teorin menar även att ras inte är detsamma som biologiskt ursprung utan är en social konstruktion i form kategorier som samhället skapar, manipulerar eller avskedar när det känns bekvämt. Ytterligare en grundprincip inom Critical Race Theory är att olika minoritetsgrupper får utstå rasism vid olika tillfällen beroende på hur samhället ser ut just då. En förutsättning för teorin är att ta del av

minoritetsgruppers erfarenheter av rasism för att få ett mer narrativt perspektiv (Delgado & Stefancic, 2012).

Teorin har enligt Carlson (2012) applicerats på ett svenskt fall där svensk lagstiftning 2008 medvetet tog bort “ras” som term från listan över olagliga diskrimineringsgrunder. Beslutet grundade sig på att det är oacceptabelt att dela in människor efter biologiska perspektiv. Riksdagen menade även att regeringen ska undvika termen “ras” i internationella sammanhang och i officiella skrifter, och istället föreslå en ny term så fort som möjligt. Det hade dock inte gjorts av varken riksdagen eller regeringen när Carlson (2012) publicerade sin avhandling.

Riksdagens beslut i det här kan ställas mot arbetsdomstolens beslut att i ett fall på en arbetsplats, inte fälla ett uttalande av medarbetare som syftade till diskriminering av ras. Arbetsdomstolen menade att den utsatte hade samtyckt till uttalandet som skämt. Paradoxen i att riksdagen garanterar ett skydd mot diskriminering av biologisk bakgrund som inte erbjuds i domstolen har då undersökts genom Critical Race Theory. Resultatet med teorin som glasögon visar på en historisk process där den strukturella diskrimineringen i samhället inte tas på allvar (Carlson, 2012).

(12)

Critical Race Theory gör sig relevant för studien då rasism utifrån Delgado och Stefancic (2012) än idag enligt alla sociala bevis är något som präglar svarta människors vardagliga liv. Det innebär för studien att rasismens existens kan tas för givet. På samma sätt som Lawson-Borders (2019) använder sig av Critical Race Theory som teoretiskt ramverk för att undersöka medias täckning av skillnader i socialpolitik gör sig teorin relevant för den här studien genom att studera en eventuell underliggande rasism i online-kommentarer, och appliceras främst på studiens kvalitativa textanalys. Critical Race Theory menar som teori enligt Delgado och Stefancic (2012) att rasism existerar i alla diskurser trots att den kan verka osynlig, vilket har gjort den relevant som teoretiskt ramverk att applicera på den här kvalitativa textanalysen. Den kvalitativa textanalysen har det vill säga tolkats utifrån Critical Race Theory, och som forskare har vi varit kritiska gentemot vår egen tolkning för att uppnå största möjliga insikt (Esaiasson et al., 2017).

3.3.2 Deliberativ demokrati

När det talas om diskursen kring relationer mellan olika etniciteter i ett samhälle är det också relevant att ha teorin om Deliberativ demokrati i åtanke. Det här är relevant eftersom den forskning som utförs kring det här ämnet syftar till att förhindra och belysa problematik kring rasism, något som kräver en noggrant övervägd deliberativ diskurs. Teorin om deliberativ demokrati grundar sig i att samtliga deltagare i en demokrati aktivt för en diskussion som är inkluderande, rationell, politiskt relevant och framför allt lösningsorienterad. Om en sådan diskurs förs på en offentlig och samhällsenlig nivå kommer det enligt teorin leda till större tolerans och förståelse för komplexa problem som samhället innehåller, vilket gör det möjligt att komma fram till lösningar som annars hade varit omöjliga (Jacobs et al., 2009). Teorin kom ursprungligen från det politiska vetenskapsfältet, och

studerades inte utbrett i sin nuvarande form förrän 1990-talet, trots att grundstenarna för den byggts under 70- och 80-talet. Deliberativ demokrati var tänkt som ett verktyg i att utveckla en teori kring demokratisk legitimitet, och blev således relevant för de studier som undersöker demokratiska rättigheter som till exempel yttrandefrihet och allmän diskurs (Dryzek, 2012).

När det gäller diskussioner på sociala medier ur ett deliberativt synsätt förklarar Jamieson et al. (2017) begreppet Incivility. Det här kan förekomma i diskussioner kring omtvistade ämnen och kännetecknas av en respektlös, elakartad diskurs som har som mål att nedvärdera och tysta ner åsikter och resonemang som skiljer sig från normen (Jamieson et al., 2017). Det kan manifesteras i verbala attacker,

skymfningar och förminskningar av människor på grund av mildare faktorer som åsiktsskiljaktigheter, men även grövre faktorer som etnicitet och sexualitet (Kosmidis & Theocharis, 2020). En sådan nedvärderande diskurs baserad på ideologiska eller kulturella skillnader är mer eller mindre vad begreppet Othering innebär enligt Yangs (2010) definition av det.

Eftersom den här studien analyserar diskursen i kommentarsfält på Twitter behövs en vidare precisering inom teorin som helhet. Chen (2017) skriver om att

kommentarer kan innehålla deliberativa attribut, även kallade kvalitéer. Dessa ögonblick kan utläsas från till exempel en kommentars förmåga att grunda ett uttalande i fakta med hjälp av källor eller ställa konstruktiva frågor med en uppriktig

(13)

avsikt att nå djupare förståelse. Kommentarer och diskussioner som inte använder sig av sådana präglas till stor del av Incivility, som också kan översättas till en avsaknad av deliberativa kvalitéer, (Chen et al., 2020) så kallade icke-deliberativa kvalitéer. Att en kommentar innehåller Incivility behöver dock inte betyda att den helt saknar deliberativa egenskaper, och vice versa (Chen, 2017).

När deliberativ diskurs hos mottagare ska studeras i samband med publiceringen av nyhetsartiklar om ett händelseförlopp, kan det också vara relevant att studera deliberativa kvalitéer hos sändaren själv. Katz (1992) argumenterar för att

nyhetsrapportering driver på en diskurs, som i sin tur formar en allmän åsikt. Det är sedan den allmänna åsikten som leder till handling. Dzur (2002) anser att

journalister har ett ansvar att utvärdera deras professionella tillvägagångssätt, och se till att de hjälper till att främja deliberativ diskurs och demokrati. Som kanal kan media agera självständigt och objektivt utan externa påtryckningar, och ge möjligheter till jämställda och inkluderande diskussioner. Som kritiker kan de samtidigt ifrågasätta diskursen och belysa fördomar och ideologiska hinder som utgör den (Dzur, 2002). Även om nyhetsartiklar inte är den här studiens fokus, kan det vara relevant att ha dem i åtanke när den här teorin appliceras, då Harlow (2015) menar på att diskursen i kommentarerna reflekterar de budskap som artikeln i sig innehåller.

Teorin om deliberativ demokrati är relevant för den här studien eftersom

användbara slutsatser kan dras genom att studera tonen, strukturen och innehållet i kommentarsfält på internet. Detta för att förstå vad som kan behöva ändras i diskursen kring rasrelaterat våld i ett modernt samhälle för att undvika vidare aggressivitet.

3.3.3 Othering

Othering som sker i en kontext där vita människor alienerar svarta behöver

undersökas ur ett historiskt perspektiv, för att få en full förståelse för varifrån teorin kommer (Brons, 2015). Den grundar sig i postkolonial teori, som utgörs av de maktrelationer som följt med västvärlden under koloniseringen av bland annat Afrika. Teorin innebär att all kultur påverkas och har påverkats av den

imperialistiska processen fram till idag. Det är maktrelationer som fortfarande etableras i bland annat populärkultur och media, och som menar att vithet ger en individ den sociala makten att fastställa sig själv som det normala, och de som koloniseras eller har koloniserats som “De andra” (Lindgren, 2009). “De andra” har således inte en möjlighet att definiera sig själva, utan måste finna sig i den definition som tilldelats dem. I USA är till exempel en sådan historisk maktrelation den som existerade under slaveriet av svarta fram till 1800-talets senare hälft.

Det sociokulturella fenomenet Othering eller “De andra” bygger på idén om att människan delar in sin verklighet i två olika grupper. De grupper som konstrueras är ett “vi”, där en individs föreställningar kring sin identitet tydliggörs genom att se gemenskap och likheter med andra likasinnade individer. Ytterligare en grupp som konstrueras är “De andra”, som innefattar de individer som inte inkluderas i den förstnämnda gruppen på grund av en mängd möjliga anledningar. Teorin utvecklades utifrån flera traditionella teorier och filosofier, däribland

(14)

genusforskning, postkolonial teori samt psykoanalys (Jensen, 2011). Men det var Spivak (1985) som först använde begreppet Othering på ett systematiskt sätt.

Fenomenet existerar som ett sätt för en individ att finna tillhörighet, antingen genom gemenskap och likheter, men även genom distansering och avgränsning från det individen inte anser sig vara (Yang, 2010). Brons (2015) argumenterar att Othering- teorin bygger på att fjärma och avlägsna sig från “De andra” genom att attribuera underlägsna kvalitéer till dem, för att ur det framställa en uppfattning om ett “jag”.

Men Othering behöver inte endast vara begränsat till att se ned på de som valts ut till att vara “De andra”, det handlar även om anse sig att vara bättre än dem. När det handlar om etnicitet och postkoloniala strukturer kallas det för White Supremacy, och är enligt Jenkins (2020) en samling tankar, idéer och övertygelser som föreslår att vita är naturligt bättre än andra etniciteter. White Supremacy är enligt Crozier, Burke och Archer (2016) en konstruktion som faller inom teorin kring Othering.

Gillborn (2006) argumenterar för att White Supremacy inte bara finns i de medvetna aktioner som förekommer i rasistiska hatgrupper, utan att de politiska, ekonomiska och kulturella system samhället står på kontrolleras av den här övertygelsen.

Begreppet har även det en historia som sträcker sig tillbaka till kolonialismen, då det ansågs vedertaget att den vite mannen föddes med ansvaret att civilisera andra folkslag genom imperialism. Vita ansågs även som biologiskt överlägsna och mer intelligenta än andra. Idag kopplas begreppet starkt till ultranationalistiska,

rasistiska eller fascistiska grupper. I dessa grupper har användning av våld blivit en vanlig metod för att få ut sitt budskap (Jenkins, 2020).

Enligt Fernández & Farkas (2021) har högerextrema ledare i länder som USA fått stor spridning på internet under de senaste åren. Åkerlund (2020) skriver om att det centrala för reproducering av högerextremism både offline och online är att skapa ett “vi och dem”, som innebär en inkludering av en homogen inne-grupp och en exkludering av dem som inte ingår i den gruppen. I en svensk kontext så ingår invandrare i en sådan grupp som exkluderas på grund av att de hotar inhemska kulturer, värderingar och traditioner (Åkerlund, 2020). Det innebär även att två grupper skapas som “invandrare” och “svenskar”, och att de tilldelas olika egenskaper (Camauër & Nohrstedt, 2006).

I ett medialt samhälle så har media stor inverkan på vi-och-dem-tänkandet. Enligt Camauër et al. (2006) så har mediernas roll och påverkan på opinionsbildning länge studerats. Forskare har studerat medias roll i att fastställa normer i ett samhälle, som påverkar människor och där bland journalister. De flesta journalister har växt upp i ett socialt samhälle där ett vi-och-dem-tänkande speglas genom skolgången och det mediala samt politiska systemet. Det här vi-och-dem-tänkandet förstärks sedan för journalisterna genom en utbildning inom sitt område, då normen om “de andra”

bekräftas. Till sist så intar de sig på en arbetsmarknad som är medial och reproducerar vidare den institutionella diskrimineringen (Camauër et al., 2006).

Den hierarki som Christian et al., (2019) redogör för, där den “vita rasramen” står högst upp och skapar en konstant ojämlikhet, bidrar till ytterligare Othering. Den här teorin är relevant eftersom materialet som kommer analyseras behöver göras så med rätt perspektiv. Othering är ett fenomen som är ständigt närvarande i

(15)

människors medvetanden, och för att komma fram till precisa slutsatser i en studie av en människas uttryck kring en annan människa behövs teorin tillämpas.

3.3.4 Sammankoppling av teorier

I den här studien används de tre teorierna tillsammans då White supremacy skapar ett “vi” och ett “de andra” som utgår ifrån att en ras står över en annan, vilket är aktuellt att studera utifrån Critical Race Theory. Tidigare studier har även sett ett samband mellan Critical Race Theory och Deliberativ demokrati när kommentarer ska undersökas, då deliberativa samt icke-deliberativa kvalitéer oftast kan granskas kritiskt utifrån maktrelationer kopplat till ras.

3.4 Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien är att undersöka hur George Floyd representeras i användarkommentarer på svenska nyhetsmediers Twitter-inlägg, samt hur ”vi och dem” konstrueras. Syftet undersöks genom att studera Aftonbladet- och Expressens kommentarsfält i samband med nyhetsrapporteringen om polismordet på George Floyd i USA, utifrån Critical Race Theory, Deliberativ demokrati, samt Othering.

Studiens frågeställningar är:

• Hur representeras George Floyd i Twitter-kommentarerna?

• Hur konstrueras vi och dem i Twitter-kommentarerna?

• Vilka deliberativa eller icke-deliberativa kvalitéer förekommer i kommentarerna?

• Vilka deliberativa eller icke-deliberativa kvalitéer genererar mest uppmärksamhet?

(16)

4 Metod och material

Detta kapitel inleds med en introduktion till studiens två olika metodansatser. Efter det presenteras den kvantitativa innehållsanalysens tillvägagångssätt och urval av material, och därefter detsamma för den kvalitativa textanalysen. Kritik för respektive metod presenteras därefter och slutligen diskuteras validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt forskningsetik.

4.1 Introduktion till metod

Den här studien har genomförts med hjälp av med både en kvantitativ samt en kvalitativ metod. Den kvantitativa innehållsanalysen utfördes på den totala populationen online-kommentarer under den utsatta tidsperioden, för att ge en allmängiltig, övergripande bild (Esaiasson et al., 2017). Efter det togs en kvalitativ textanalys vid på ett strategiskt urval av den populationen. Den här kvalitativa analysen genomfördes för att få möjligheten att undersöka den allmängiltiga bilden vidare, finna djupare betydelser och tolka svar på de frågor studien ställer

(Esaiasson et al., 2017).

Syftet med användningen av mixed methods var att undvika den partiskhet som enmetodsforskning kan skapa, och ge ett mer objektivt resultat (Bogdan & Biklen, 2006). Urvalet bestämdes efter tidpunkterna som gav händelsen uppmärksamhet i det offentliga rummet, från dagen händelsen ägde rum tills dess att den ansvarige förklarades skyldig (Edgar, 2021, 20 april). Detta för att kunna följa Twitter- användares reaktioner på händelseförloppet.

4.2 Kvantitativ innehållsanalys

4.2.1 Tillvägagångssätt

En kvantitativ innehållsanalys är enligt Esaiasson et al. (2017) en undersökning av liknande och jämförbara uppgifter hos en så pass stor population analysenheter att det går att se kvantifierade resultat. Undersökningen i en kvantitativ innehållsanalys sker på innehållet i ett skriftligt, muntligt eller bildmässigt uttryckssätt. En

kvantitativ innehållsanalys kan ge svar på olika frekvenser av bestämda kategorier i ett utvalt innehåll. Syftet som en kvantitativ innehållsanalys hade i den här studien var att ge en generell bild av det insamlade materialet. Metoden var lämplig för att söka efter och fastställa konkreta kategorier i det omfattande antalet data genom utformandet av olika variabler (Esaiasson et al., 2017). Analysen är grundad i teorin om deliberativ demokrati och Othering, och har en deduktiv ansats. Detta har tillsammans med den framlagda tidigare forskningen koncentreras till indikatorer som den här studien kan kvantifiera.

Enligt Esaiasson et al. (2017) handlar en kvantitativ innehållsanalys i praktiken om att föra in datamaterialet i en tydlig svarsmatris. En så kallad kodbok behöver därför utformas innan en undersökning startas, med tydliga variabler som ska registreras hos datamaterialet. Kodboken blir alltså verktyget som tillämpas för att tyda vad det är som analysenheterna innehåller, förutsatt att den är utformad efter att finna rätt saker i materialet (Esaiasson et al., 2017). En kodbok togs fram bestående av samtliga variabler (se Bilaga B), där variabler och dess olika värden även fördes in i

(17)

programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Värden som variablerna innehåller presenteras i Bilaga A. Den här innehållsanalysens variabler har inspirerats av Chens et al. (2020) kodningskategorier med justeringar för att anpassas efter den här studiens teoretiska ramverk. För att göra kodningsprocessen så objektiv för forskningspersonerna som möjligt togs ett antal tolkningsregler även fram. Tolkningsregler fastställer hur en kodare ska närma sig material och variabler för analys (Bergström & Boréus, 2012).

4.2.2 Förklaring till variabler

Nio totala variabler togs fram för att göra en analys som fullföljer studiens syfte möjlig. Variablerna blev: V1. Tidningens ID, V2. Kommentarens ID, V3.

Publiceringsdatum, V4. Kommentarens uppmärksamhet, V5. Källhänvisning, V6.

Representation, V7. Stötande språk samt V8. Personangrepp.

4.2.3 Variabeldefinition

4.2.3.1 Kommentarens uppmärksamhet

Tidigare forskning visar på att för att en Twitter-kommentar ska få mycket

uppmärksamhet och uppbackning av andra människor, behöver den innehålla åsikter och komponenter som diskursdeltagare håller med om (Muddiman & Stroud, 2017).

Att studera vilka kommentarer som får mest medhåll och uppmärksamhet blir således ett sätt att komma fram till hur det övergripande klimatet på diskursen ser ut, och vilka som verka delta i den. Variabeln har baserats på Twitters egna funktioner för att visa medhåll och sprida diskursen vidare, nämligen deras “Gilla”-funktion samt deras “Retweet”-funktion. Genom att trycka på “Gilla” på en kommentar visar användare att den på något sätt tycker om innehållet i kommentaren. Genom att trycka på “Retweet” delar användare kommentaren på sin egen Twittersida. För den här studien har det endast varit intressant att räkna summan av likes och retweets utan att skilja på deras funktioner, då syftet är att endast räkna den uppmärksamhet kommentaren har fått.

4.2.3.2 Källhänvisning

Enligt Chens et al. (2020) studie kring deliberativa kvalitéer i Twitter-kommentarer så visar en kommentars förmåga att argumentera utifrån tidigare forskning och statistik visar prov på en deliberativ diskurs. En argumentation som presenterar uttalanden som fakta utan någon som helst teoretisk grund är således tecken på en diskurs som ej innehåller deliberativa kvalitéer. För att kvantifiera det här ställer den här studien frågan om en akademisk giltighet går att utläsa i en kommentar, för att senare kunna avgöra vilken typ av diskurs materialet har bidragit till. Till exempel kan en kommentar hävda att George Floyd var ett offer, och stärka sitt argument med en hyperlänk till en nyhetsartikel som kommit fram till samma slutsats.

4.2.3.3 Stötande språk

Användandet av svordomar och stötande språk i samband med Twitter-

kommentarer om dödliga polisingripanden studerades också av Chen et al. (2020).

Studien fann att de kommentarer som innehöll något av dessa var mindre troliga att bidra med deliberativa kvalitéer till diskursen, och bidrog istället till ökad Incivility.

Genom att tillskriva en annan grupp egenskaper baserat på etnicitet, på ett

(18)

förminskande eller attackerande sätt, uttrycker en kommentar ett försök att definiera ett “dem” (Kosmidis et al., 2020). Det här bidrar alltså till en “Othering” som studien har för avsikt att kvantifiera utifrån hur kommentarer väljer att porträttera människor som befinner sig i ett “dem”.

4.2.3.4 Representation och Personangrepp

Enligt tidigare forskning av Camauër et al. (2006) så skapas två grupper i en svensk kontext som “invandrare” och “svenskar”, och representeras utifrån ursprung, olika egenskaper. Merrill et al. (2020) skriver i sin kvantitativa analys över

Facebookgruppen Stå upp för Sverige att jargongen i gruppen förmedlar att det finns ett före detta Sverige som var “vitt” och “rent”, och att invandrare nu förstört det gamla med brott och kriminalitet. Även Graf (2019) skriver om att invandrare representeras med negativa termer som brott och kriminalitet i media, och därmed skuldbeläggs för det. I och med det som även Jenkins (2020) skriver om White Supremacy där vita ställs som en grupp mot alla andra etniciteter, har representation och personangrepp därför varit två relevanta variabler att studera utifrån ett

Othering-perspektiv.

4.2.4 Pilotstudie och interkodarreliabilitetstest

För att testa kodbokens relevans till syftet utfördes även en pilotstudie. Utan pilotstudie riskerar den kompletta undersökningen missa sitt avsedda mål, och kommer behöva göras om helt. En mindre undersökning på förhand är därför nödvändig (Hassan & Schattner et al., 2006). Storleken på pilotstudien var 22 analysenheter, det vill säga så nära 5 % som möjligt med ett totalt urval på 441 enheter. Detta baseras på Fink (2003), som anser att minsta antalet enheter för en pilotstudie bör vara 10 enheter. Den här mängden kvantifierades sedan med kodchemat (se Bilaga B). Kodschemat justerades sedan för att se till att värdet

“Annat” inte skulle genereras i en för stor andel av datamaterialet.

Efter pilotstudien utfördes även ett interkodarreliabilitetstest. Den här studien använde sig av Holstis reliabilitetstest (Holsti, 1969) för att avgöra om materialet kodas på samma sätt av två separata kodare (Holsti, 1969). Testet utfördes genom att två separata kodare kodade 10 % (44st) av analysenheterna. Med åtta variabler i kodschemat blev det totala antalet svar 352. Testet visade att 14st svar skilde sig från varandra. Holstis formel “PAo = 2A/(N1+N2)” applicerades för att ge en procentuell likhet i svaren (“PAo”). “A” står för totala antalet svar som stämmer överens med varandra, och “N1” samt “N2” står för antalet svar av respektive kodare (Holsti, 1969). Formeln ser i det här fallet ut på följande sätt:

2x338/(352+352)=0.9602

Testet påvisade att den procentuella likheten av den separata kodningen var 96,02 %. Enligt Esaiasson et al. (2017) visar det här på en acceptabel nivå av reliabilitet.

4.2.5 Material och urval

Det material som analyserades med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys är hela populationen kommentarer angående George Floyd lämnade på samtliga av

Aftonbladet- och Expressens delade nyhetsartiklar på Twitter. Den här populationen

(19)

bestod av exakt 441 kommentarer. Tidningarna Aftonbladet och Expressen valdes för att de var de två online-tidningarna med störst räckvidd i Sverige under

urvalsperioden (Orvesto, 2021), vilket innebär att diskurs kring ämnet kommer med störst sannolikhet hittas i kommentarsfält på deras inlägg.

För att få en komplett samling kommentarer på artiklar gällande George Floyd och för att avgränsa studien till en rimlig omfattning samlades samtliga kommentarer från 2020-05-25 till 2021-04-25 in. Händelsen inträffade den 25 maj 2020 (“George Floyd: What happened in the final moments of his life”, 2020), vilket betyder att det först då började publiceras artiklar för folk att kommentera på. Avgränsningen vid den 25 april 2021 är gjord för att det är en arbetsvecka efter att Derek Chauvin, polisen som åtalades för mordet på George Floyd, förklarades skyldig på samtliga punkter (Edgar, 2021, 20 april). Således täcks hela händelseförloppet som det utspelats när den här studien utförs, ett drygt år efter Floyds död. Datainsamlingen skedde med hjälp av Twitters inbyggda sökverktyg med formeln:

“(George OR Floyd) (from:aftonbladet OR from:expressen) until:2021- 04-25 since:2020-05-25”

Formeln innebar att alla artiklar som nämnde ordet George eller Floyd från antingen Aftonbladet eller Expressen under den utsatta tidsperioden dök upp. Den här studien kommer inte göra skillnad på kommentarer lämnade på de olika tidningarnas Twittersida, då det inte är relevant för syftet med undersökningen. Tidningarna har valts ut då de är de två ledande kvällstidningarna på en nationell nivå (Weibull &

Wadbring, 2020). De har också flest följare av alla svenska kvällstidningar på Twitter, där Aftonbladet har 164 200 följare och Expressen 204 600 (Twitter, 2021).

En särskiljning på förnamnet George och efternamnet Floyd gjordes för att inte få bortfall på eventuella nyheter som endast använde sig av mannens efternamn i artikeln.

Den totala populationen var 441 kommentarer lämnade på alla artiklar publicerade av Aftonbladet och Expressen på Twitter, vilket ledde till att en totalundersökning valdes som den lämpligaste metoden. Enligt Dahmström (1996) är

totalundersökning det bästa alternativet om en population är för liten för att

motivera en urvalsprocess. Det innebär att man analyserar hela populationen utan att sålla bort något för att få ett representativt material. Ett slumpmässigt urval kan i ett sådant fall endast skada studien genom att gå miste om olika delgrupper som kan existera inom populationen, eftersom de kan bli underrepresenterade på grund av slumpen (Dahmström, 1996).

4.3 Kvalitativ textanalys

4.3.1 Tillvägagångssätt

Den kvalitativa textanalysen har enligt Esaiasson et al. (2017) sina rötter i

hermeneutiken, vilket är läran om läsning och tolkning, och handlar om att tolka och förstå vad en text säger i förhållande till den fråga som ställs. Behovet av

tolkningsarbete beror på tre faktorer och en av de är frågans karaktär, vilket handlar om frågan är intresserad av textens manifesta eller latenta. Det vill säga om frågan är intresserad av det som finns på ytan eller det som kräver en djupare analys

(20)

(Esaiasson et al., 2017). I den här studiens fall så handlar det om en eventuell latent, underliggande rasistisk diskurs enligt CRT, vilket enligt hermeneutiken gör en kvalitativ textanalys relevant (Esaiasson et al., 2017). Inom hermeneutiken talas det även om den hermeneutiska spiralen som främst syftar till att förstå en del i relation till en helhet. Att innebörden av ett ord i en del av en text, beror på resterande delar av texten, vilket kan ge innebörd till hela texten (Esaiasson et al., 2017). Det innebär för den här kvalitativa textanalysen, att inte endast ord av rasistisk karaktär har utgjort analysen, liksom i den kvantitativa innehållsanalysen där enskilda ord definierat variablerna. Utan att det här har tagits hänsyn till kommentarerna i relation till det sammanhang som de är publicerade kring.

En kvalitativ textanalys handlar enligt Esaiasson et al. (2017) till skillnad från en kvantitativ, om att djupdyka i textens delar, helhet och den kontext som den ingår i.

Genom analytiska verktyg i en kvalitativ textanalys kan budskap som ligger under ytan tas fram. Vid användning av en kvalitativ textanalys finns intresse för mening och meningsskapande processer, det vill säga vad någonting betyder beroende på aktör eller kontext. Ett exempel som Esaiasson et al. (2017) tar upp är begreppet

“flyktingkris” som kan ha olika betydelser för olika aktörer och kontexter, vilket i den här studien har applicerats på vad “George Floyd” och “vi och dem” har för betydelse för olika aktörer och kontexter. Människor uttrycker enligt Esaiasson et al.

(2017) den betydelse som fenomen har för dem genom text och bild, vilket gör det möjligt att studera med hjälp av en textanalys. Och forskare som använder sig av kvalitativa textanalyser brukar utgå från att mening skapas i social interaktion mellan aktörer (Esaiasson et al., 2017), vilket har motiverat användarkommentarer på Twitter som urval för att kvalitativt analysera den mening som skapas mellan olika användare.

Den kvalitativa textanalysen som har utförts berättar en historia om kommentarerna som har analyserats utifrån specificerade frågor formade efter Ekström och

Johansson’s (2019, Kapitel 8) modell för textanalys, som konkretiserat studiens syfte och frågeställningar, enligt vad Esaiasson et al. (2017) menar är syftet med en kvalitativ textanalys. De här frågorna är formade efter en systematiserande

undersökning som enligt Esaiasson et al. (2017) syftar till att lyfta fram mening tematiskt och systematiskt genom att ordna textinnehåll i enklare kategorier.

Frågorna har det vill säga formats efter att strukturera totalurvalet från den kvantitativa innehållsanalysen i enklare kategorier.

4.3.2 Modell för textanalys

De frågor som har använts har formats efter den modell av textanalys som Ekström et al. (2019, Kapitel 8) beskriver. Modellen innehåller fyra analyskategorier vilka är innehåll, relation, form och intertextualitet. Med innehåll så syftar modellen på textens teman och de påståenden som texten gör om sina teman, samt deltagarnas olika roller i form av vem som gör vad och vad som påverkar vem. Med relation så menar modellen de relationsskapande resurser som språket i texten har, och form är det som som binder ihop innehåll och relation rent språkligt. Till sist så fungerar intertextualitet som en dimension som genomsyrar de tre tidigare

analyskategorierna, och är den tematisering och kategorisering som analysen har resulterat i. Frågorna som har formats efter dessa analyskategorier har använts för

(21)

att dekonstruera kommentarernas innehåll, för att som Ekström et al. (2019, Kapitel 8) beskriver, kunna ifrågasätta det som kan verka självklart och visa att det kan finnas andra betydelser under ytan (Ekström et al., 2019, Kapitel 8).

De frågor som har analyserats i den här kvalitativa textanalysen är följande, och är citerade ur Ekström’s et al. (2019, Kapitel 8) textanalys:

Innehållet:

o “Vad handlar texten om och vad påstår den?

o “Vem är aktiv och vem blir påverkad?”

Relation:

o “Vad skapar interaktion mellan en skribent och en läsare?”

o “Hur riktar sig texten till sin läsare? Hur bjuder den in och utestänger läsare?”

Form:

o “Vilka funktioner kan man dela upp texten i?”

o “Vilka yttre och inre textegenskaper har texten?”

Intertextualitet:

o “Vad är detta för slags text; vilken genre tillhör den?”

o “Vilka normer och värderingar bär texten på? Hur ser man dem?”

(Ekström et al., 2019, Kapitel 8) 4.3.2.1 Kontextuell analys

Det finns enligt Ekström et al. (2019, Kapitel 8) ett sätt att dela upp de iakttagelser som gjorts i sin analys, och det utgår ifrån att en övergripande kontextuell analys görs. Den sociala situation som texten skapas i måste beaktas då betydelser uppstår i relation till dess sociala omgivning. Därefter fördjupar modellen sig i variabler utifrån de fyra analyskategorierna. I en textanalys så närmar man sig texten förutsättningslöst, men en övergripande kontextuell analys brukar vanligtvis inleda analysen för att observera de förutsättningar som man kan knyta språkliga

iakttagelser till. Den beskriver kommunikationssituationen genom att först beskriva vilken verksamhet som iakttas, till exempel nyhetsförmedling eller reklam, för att sedan beskriva vem avsändaren och mottagaren är. Den kontextuella analysen beskriver helt enkelt textens vem, vad, var och när för att fastställa en genre för texten och där utifrån undersöka dess syfte och grundstruktur (Ekström et al., 2019, Kapitel 8).

4.3.2.2 Innehåll

När textens kommunikationssituation fastställts så gäller det att djupdyka i dess innehåll, det vill säga vem som skrivit texten och vad den handlar om samt vilka dess huvudteman är. En analys av textens innehåll inkluderar en analys av textens verb och subjekt, för att beskriva vem som är aktiv och vem som gör något och hur det påverkar varandra. Det går att göra genom att studera enskilda ord och

(22)

pronomen för att se vilket perspektiv texten är skriven ur. Här studeras vilken inställning som skribenten har till sin text i form av ord som till exempel hjälpverb som “kan”, “ska” och “måste”, och satsadverbial som “tyvärr” och “antagligen”

(Ekström et al., 2019, Kapitel 8).

4.3.2.3 Relation

Texten kan även enligt Ekström et al. (2019, Kapitel 8) ha förmågan att skapa en relation till läsaren. En analys av språkhandlingar kan därför avslöja hur skribenten och läsaren kommunicerar med varandra. Då undersöks om texten består av

påståenden eller om den består av uppmaningar, frågor och erbjudanden. Sådana texter som består av frågor och uppmaningar handlar ofta om att läsaren på något sätt ska reagera och handla medan sådana texter som består av påstående ofta är mer informativa. I en analyskategoris relation handlar det även om att identifiera textens deltagare, och det går att göra genom att studera pronomen och se hur texten tilltalar läsaren och omtalar sig själv i form av pronomen som vi, jag, du och dem, som laddas med olika betydelser. Det kan innebära att vissa läsare bjuds in av skribenten, och att vissa utesluts. Textens relation kan slutligen visa sig genom de attityder som uttrycks, vilket kan handla om olika språkhandlingar, värderingar och omdömen.

Olika beskrivningar kan även locka olika läsare och på så sätt vända sig till olika målgrupper (Ekström et al., 2019, Kapitel 8).

4.3.2.4 Form

Form som analyskategori handlar om vilka funktioner textens olika delar har och vilket deras syfte är. På en textnära nivå kan en texts olika funktioner och samband studeras. Beroende på hur en mening struktureras och dess ords ordningsföljd, kan olika fokus förmedlas. En mening inleds vanligtvis med känd information, det vill säga tema, och avslutas med okänd och ny information. Beroende på vad som står först i en mening kan det avgöras vad fokus i textens form ligger (Ekström et al., 2019, Kapitel 8).

4.3.3 Material och urval

Den kvalitativa textanalysens urval har baserats på de resultat som funnits i den kvantitativa innehållsanalysen. Utifrån de mest framträdande teman och mönstren som funnits genom kodningen med variablerna i kodboken, har ett begränsat urval gjorts för att dyka djupare i med en kvalitativ textanalys.

I den här kvalitativa textanalysen har ett strategiskt urval i form av ett kritiskt fall under gynnsamma omständigheter använts, vilket enligt Esaiasson et al. (2017) syftar till att urvalet ska ge stöd till studiens teoretiska ramverk. I den här kvalitativa analysen innebär det att de kommentarer som valts ut som analysenheter alla innehåller information som påvisar att teorierna är trovärdiga (Esaiasson et al., 2017).

Av representation som variabel i kodboken så utgjorde ingen representation som variabelvärde majoriteten av kommentarerna, men av de representationer som gjorde sig synliga i den kvantitativa innehållsanalysens resultat utgjorde kriminell och offer majoriteten. Det gjorde sig därför intressant att i den kvalitativa

textanalysen exkludera ingen representation och strategiskt lyfta fram kriminell och

(23)

offer som två olika teman. Stötande språk som anspelar på främlingsfientlighet har även valts ut som ett tredje tema i den kvalitativa textanalysen då det var ett av den kvantitativa innehållsanalysens mest framträdande teman.

Totalt 30 kommentarer har därefter strategiskt valts ut för att stödja studiens teorier.

Kommentarerna har som tidigare nämnt valts ut utifrån ett strategiskt urval och med det urvalet var det viktigt att varje kommentar skulle ha något unikt för att enligt Ekström et al. (2019, Kapitel 8) uppnå teoretisk mättnad, det innebär att varje tema inte innehåller lika många analyserade kommentarer. Kommentarerna som har använts som urval i den kvalitativa textanalysen har analyserats med frågor från en modell för textanalys som Ekström et al. (2019, Kapitel 8) utformat.

4.4 Metodkritik

4.4.1 Kritik mot kvantitativ innehållsanalys

Det som kan kritiseras med kvantitativ innehållsanalys är enligt Esaiasson et al.

(2017) en tendens att gå miste om dolda betydelser och tolkningsmöjligheter, eftersom en kvantitativ metod belyser övergripande trender ur ett mer statiskt arbetssätt. En kvantitativ metod tillämpad på ett inkorrekt sätt kan därför missa vissa aspekter av data som hade potential att leda till träffsäkra slutsatser. En annan kritik är att kvantitativ metod är för fokuserad på att se varför någonting äger rum, och avfärdar att se hur det någonting påverkar en verklighet. Metoden på egen hand kan därför anses som kortsiktig, och kan kräva en kompletterande metod som adresserar dessa problem (Bryman, 2018).

4.4.2 Kritik mot kvalitativ textanalys

Kvantitativa forskare brukar enligt Bryman (2018) rikta kritik mot kvalitativa undersökningar för att de är subjektiva. Att de bygger på forskarnas eget intresse och uppfattningar om vad som är viktigt. En kvalitativ undersökning kan inledas på ett öppet sätt för att sedan precisera frågeställningar, vilket gör att den som läser en kvalitativ undersökning kan få vaga förklaringar till varför ett specifikt urval gjorts.

Kritiken som riktas menar även att kvalitativ undersökning kan vara svår att generalisera utöver den kontext som den appliceras i (Bryman, 2018). Den här studien har mött de kvantitativa forskarnas kritik genom att kombinera kvalitativ metod med kvantitativ metod. Kombinationen fyller den funktion som

flermetodsforskning kan ha genom att reducera nackdelarna och stärka fördelarna med de två olika metoderna (Bryman, 2018).

4.5 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet i en studie innebär att undersökningen som utförs uppnår samma resultat vid upprepade försök, oberoende av vem som utför det (Ekström & Johansson, 2019). Studien ska alltså vara pålitlig även om den undersöker det den satt ut för att göra. I den kvantitativa sektionen av den här studien har ett

interkodarreliabilitetstest genomförts för att fastställa att kodschemat och forskningsmetoden har hög reliabilitet.

Enligt Esaiasson et al. (2017) syftar validitet till en studies förmåga att undersöka och mäta exakt det den uppger sig göra. För att uppnå validitet behövs alltså en total

(24)

frånvaro av systematiska fel, det vill säga en användning av feljusterade mätinstrument som inte räknar in samtliga faktorer. Det betyder att det en överensstämmelse mellan operationella indikatorer och teoretiska definitioner saknas, och att slutsaterna som dras gör så utifrån felaktiga eller missvisande resultat (Esaiasson et al., 2017). I fastställandet av variabler har den här studien utgått ifrån tidigare forskning kring kommentarer på sociala medier med liknande teoretiska ramverk.

En metod för att stärka validitet är triangulering, det vill säga att applicera olika forskningsmetoder för att studera ett och samma fenomen. Detta för att minska förekomsten av partiskhet som kan uppkomma vid studier genomförda med en metod (Bogdan et al., 2006). Eftersom den här uppsatsen undersöker både ur ett kvalitativt och kvantitativt perspektiv blir validiteten högre.

Eftersom den här studien analyserar den totala populationen kommentarer, strävar den efter ett nomotetiskt forskningsideal. Det innebär att studiens resultat är allmängiltigt och undviker att dra slutsatser från enstaka data (Esaiasson et al., 2017). När det gäller den kvalitativa delen av studien är generaliserbarhet inte aktuellt, då syftet med den kvalitativa tillämpningsmetoden är att gå vidare från övergripande trender och fokusera på kontext och djupare mening i specifika bitar av datamaterialet (Esaiasson et al., 2017). I och med att den kvalitativa analysen agerar som komplement till den övergripande kvantitativa delen påverkas inte generaliserbarheten i studien.

4.6 Forskningsetik

I en rapport i form av en revidering av boken “God forskningssed” av

Vetenskapsrådet (2017) skrivs det att forskningsetik tidigare hade i syfte att skydda försökspersoner i vetenskapens namn, men att forskningens effekter börjat studeras ur ett mer globalt perspektiv på senare år. Forskningsetik handlar om att hitta en balans mellan olika legitima intressen, till exempel mellan kunskapsintresse och integritetsintresse. Det vill säga att hitta en balans mellan forskningens intresse för ny kunskap och försökspersoners skydd för skada i forskning. I den här studiens fall så är det ingen stor fråga om skydd för försökspersoner då materialet och urvalet är baserat på användarkommentarer, mer än att låta kommentarerna i studien vara anonyma så att ingen obehörig kan återupprätta kommentarerna. Trots att kommentarerna redan är offentligt publicerade, har vi som forskare valt att inte nämna kommentarernas författare (Vetenskapsrådet, 2017).

I och med att vi i den här studien har en relation som medforskare till varandra, är det enligt Vetenskapsrådet (2017), viktigt att ta hänsyn till forskningsetik som rör medforskare. Vi kom tidigt i studien överens om arbetsfördelningen för forskningen för att det skulle bli en jämn fördelning samt gjorde en tidsplan inför hela arbetet som vi även följde upp i början av varje ny vecka. Vi började med att dela upp den tidigare forskningen samt de teorier som studiens teoretiska ramverk bygger på, för att sedan informera varandra om de fynd vi hade hittat. Med hjälp av att varje vecka ha en tydlig tidsplan uppstod inga oklarheter eller missuppfattningar om vad som skulle göras vilket har underlättat arbetets gång under studien.

(25)

I och med att en handledare har haft ansvar att handleda den här studien, finns det aspekter inom forskningsetiken att ta hänsyn till mellan handledare och doktorand. I den här kontexten är det trots avsaknad av doktorand relevant, då det handlar om en handledare och forskare. Handledaren har i uppgift att överföra sina kunskaper till forskaren och vägleda hen genom en tydlig, individuell studieplan. Handledaren ska fungera som idégivare och råd och mellan handledaren och forskaren testas olika resonemang. Handledaren ska uppmuntra och ge beröm men också ge kritik, utebliven vetenskaplig kritik kan resultera i framtida påverkan på forskarens arbete (Verksamhetsrådet, 2017). Användbara tips och råd om tidigare forskning för den här studien har lagts fram av handledare och tydlig konstruktiv kritik har erbjudits för oss som forskare att ta hjälp av och forskningsetiskt förhålla oss till.

När forskning börjar ge resultat är det viktigt att bedöma hur tillförlitliga resultaten är genom att ta hänsyn till felkällor till exempel (Vetenskapsrådet, 2017). Den här studiens resultat uppfyller tillförlitlighet då de olika variabler som används för att koda det material som utgör studiens resultat genomgått både en pilotstudie samt reliabilitetstest.

Inom forskningsetiken finns även fyra krav för forskning som brukar kallas för CUDOS-kraven. De har fått en del kritik men är viktiga att ta hänsyn till för förutsatt god forskningssed (Verksamhetsrådet, 2017). Den här studien har tagit hänsyn till det första vid namn communism genom att låta forskningsresultaten vara offentliga för samhället. Därefter har den här studien upprätthållit det andra kravet vid namn universalism, genom att endast ta hänsyn till vetenskapliga aspekter vid tolkning av resultat och inte sådana som handlar om ursprung eller identitet kopplat till oss som forskare. Ett fjärde krav för forskningsetik är disinterestedness som handlar om att forskarnas motiv endast ska syfta till ny kunskap, vilket den här studien upprätthållit genom att baseras på endast tidigare forskning och teoretiska ramverk. Till sist så finns kravet för organized skepticism som menar att forskarna ständigt ska kritiskt granska sina fynd tills det finns en tillräcklig grund att stå på, vilket vi som forskare tagit hänsyn till genom att fram till slutet haft ett holistiskt synsätt på ny information samt information att eventuellt eliminera i uppsatsen.

Som forskare bakom den här studien menar vi att den uppfyller god forskningssed genom att följa de krav som forskningsetik enligt Vetenskapsrådet (2017)

presenterar.

(26)

5 Resultat och analys

Följande kapitel är strukturerat utifrån de två olika analysmetoder som utförts i studien. Resultatet från den kvantitativa analysen presenteras först, och resultatet presenteras därefter.

5.1 Resultat av kvantitativ innehållsanalys

Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen är kategoriserad med avstamp i de variabler, det vill säga kodschema, som besvarats i den kvantitativa undersökningen.

5.1.1 Representationen av George Floyd

Resultatet visar att en majoritet av kommentarerna innehåller någon form av representation av George Floyd (51,9%) (se figur 1). Kommentarerna representerar främst George Floyd som kriminell (36,7%) (t.ex. “George Floyd och hans kriminella bakgrund...?”), och 11,1% representerar honom som ett offer (t.ex. “No SHIT!! Alla såg mordet på fucking video!!”) (se figur 1). Representationen av George Floyd som kriminell kan tyda på Othering, då det kan anses som en tilldelning av egenskaper hos “de andra” (Camaüer et al., 2006). Att tilldela just egenskapen kriminell kan även ses som Othering, då Graf (2019) antyder att grupper som tillhör “de andra”

ofta nämns i samband med kriminalitet.

Figur 1: N = 441. Andel av representationer av George Floyd i kommentarerna.

Av de kommentarer som representerade George Floyd som kriminell anspelar 19,7% på etnicitet (t.ex. “Ni är perverst fokuserade på en kriminell amerikan p.g.a hudfärg, vilken rasism”), och 32,1% på främlingsfientlighet (t.ex. “Ja men sluta vara så förbannat kriminell så får ni inte problem med polisen. Idioter!”) (se tabell 1). 4% av kommentarerna som

representerade George Floyd som kriminell använder svordomar (t.ex. “Det blir så när

(27)

man är jävligt stor i käften och tror man äger gatan. Eller som Floyd som var påverkad av droger.”) (se tabell 1).

Tabell 1: N = 441. Förekomsten av stötande språk i kommentarer med representation.

5.1.2 Kommentarer med deliberativa samt icke-deliberativa kvalitéer En majoritet av kommentarerna (53,1%) innehåller stötande språk i någon form (se figur 2). Det kan därför anses som relevant för att besvara frågan angående icke- deliberativa kvalitéer utifrån vad Kosmidis et al. (2020) uttrycker, det vill säga att det kan manifesteras i anspelningar på till exempel etnicitet. 18,4% av

kommentarerna innehåller anspelningar på etnicitet (t.ex. “Alla svarta är offer? Eller så rycker man upp sig, utbildar sig och jobbar! Ta eget ansvar isf att skylla på alla andra”), och 24,9%

anspelar på någon form av främlingsfientlighet (t.ex. “I Mitt Sverige så har vi skickat hem alla Öst afrikaner och MENA invandrare som inte kan försörja sej själva”) (se figur 2). 6,1% av kommentarerna innehåller svordomar (t.ex. “Det var ett jävla gnäll. Sluta begå brott och umgås med brottslingar så slipper man problem med polis.”) (se figur 2).

References

Related documents

Det handlar isåfall om ontologi (huruvida något ”finns”, vad det nu betyder): om sannolikhetsvågen inte ”finns” innan man mäter den (att den inte är

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför

engelska och pratar då och då engelska i matsalen. Allt för att få in engelskan på så många sätt som möjligt. Lärare C beskriver att hon försöker att synliggöra

I en annan studie framkom det att sjuksköterskor har svårt att förstå patienternas önskemål eftersom människor från andra kulturer ofta har annorlunda kroppsspråk och

Vidare i ämnets syfte listar sedan Skolverket (2011) nio punkter som ”Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla” (s. Av dessa nio

Här redovisas hur Växjö kommun tillsammans med RF Sisu Småland och Linnéuniversitetet tagit fram materialet för certifiering till ”Säker och trygg förening” och hur det

informationsportalen Dunder som preoperativ förberedelse för att minska oro hos barn mellan tre till tio år.. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes med

När han går ut för att köpa godis brukar han därför fördela en lämplig summa pengar i sina två bakfickor på så sätt att summan alltid är lika stor som produkten av de