Lokalförsörjningsplan 2020–2029 Förskoleförvaltningen

(1)

Lokalförsörjningsplan 2020–2029

Förskoleförvaltningen

Upprättad Datum:

Version:

Ansvarig:

Förvaltning:

Enhet:

2019-09-10 1.0

Elina Lindeborg Förskoleförvaltningen Enheten för fysisk miljö

FSKF-2019-15680

(2)

Innehåll

1. Inledning ... 3

2. Förskoleförvaltningens verksamhet och organisation ... 4

2.1. Mål och strategier för lokalplaneringen ... 4

3. Befolkningsprognos ... 6

3.1 Prognos för efterfrågan ... 7

4. Lokalkapacitet ... 9

4.1 Förändringar i lokalkapacitet ... 9

5. Prognos för lokalbehovsutvecklingen 2020–2029 ... 11

6. Geografiskt uppdelade prognoser för lokalbehovsutvecklingen 2020–2029 ... 13

6.1. Innerstaden ... 15

6.2. Västra innerstaden ... 16

6.3. Västra hamnen/Hamnarna ... 18

6.4. Kirseberg/Värnhem ... 19

6.5. Limhamn ... 21

6.6. Bunkeflo/Klagshamn ... 22

6.7. Tygelsjö ... 23

6.8. Hyllie ... 24

6.9. Söder ... 26

6.10. Oxie ... 28

6.11. Öster... 29

6.12. Behov av kontorslokaler ... 30

7. Ekonomiska konsekvenser av lokalbehovsutvecklingen ... 31

8. Uppföljning och effekt av tidigare lokalförsörjningsplaner ... 33

9. Prioriterade behov och effektiviseringar ... 34

10. Sammanfattande bedömningar och slutsatser ... 36

(3)

3 │ Förskolenämnden │ Lokalförsörjningsplan 2020-2029

1. Inledning

Inom den kommunala organisationen ansvarar förskolenämnden för förskolan och pedagogisk omsorg fram till dess att barnet börjar förskoleklass. Som en del av detta ansvarar nämnden även för lokalplanering och den fysiska miljön kopplat till verksamhetsområdet.

Till detta ansvar hör att årligen inkomma med en lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen.

Årets lokalförsörjningsplan omfattar perioden 2020–2029 och redogör för utvecklingen av behov och kapacitet gällande förskoleplatser under planeringsperioden.

Förskolenämndens viktigaste ansvar avseende lokalförsörjningen är att säkerställa att den platsmässiga kapaciteten möter upp behovet av förskoleplatser, med andra ord att alla barn ska få plats i förskola. I föreliggande lokalförsörjningsplan framgår att det totala antalet förskoleplatser i Malmö enligt nuvarande planering är tillräckligt under planeringsperioden 2020–2029. Det bedöms dessutom finnas en överkapacitet under stora delar av perioden.

Årets befolkningsprognos visar på en långsammare befolkningsutveckling än tidigare år.

Detta innebär en svårighet i att motivera den samlade utbyggnaden av förskolor som i stor utsträckning är ett resultat av tidigare års befolkningsprognoser. Då nämndens resurstilldelning i hög grad styrs av befolkningsutvecklingen har den förändrade prognosen påtagliga ekonomiska konsekvenser. Nuvarande lokalplanering har styrts för att bättre överensstämma med den årliga efterfrågan på förskoleplatser, bedömningen är dock att planeringen behöver justeras ytterligare.

För förskolenämnden har arbetet med att ersätta bristfälliga lokaler med kvalitativa och ändamålsenliga lokaler varit en central strategi sedan flera år. Arbetet grundar sig i målet om en likvärdig förskola och har stor påverkan på den totala utbyggnadsvolymen. På liknande sätt påverkar utbyggnaden av förskolor i Malmös nybyggnadsområden lokalplaneringen och utbyggnadsvolymen. Dessa faktorer problematiseras i lokalförsörjningsplanen och ses som starkt drivande bakom den planerade utbyggnadsvolymen och den prognostiserade lokalkostnadsutvecklingen.

I föreliggande lokalförsörjningsplan beskrivs inte enskilda projekt, istället anges en prognos för den samlade lokalkapaciteten i platser kontra utvecklingen av befolkning och efterfrågan.

Alla kapacitetsförändringar grundar sig dock i enskilda projekt och de tidplaner som enligt nuvarande förutsättningar bedöms som möjliga.

Lokalförsörjningsplanen sätter framförallt utvecklingen av behov och kapacitet gällande förskoleplatser i ett Malmöperspektiv med prognoser för lokalförsörjningen över hela staden.

Planen belyser även den geografiska fördelningen och utvecklingen som visar på fortsatta geografiska obalanser.

Den förväntade överkapaciteten samt lokalkostnadsutvecklingen pekar mot ett behov av ytterligare styrning vad gäller lokalplaneringen och lokalkostnadsutvecklingen. För att möjliggöra detta krävs nya strategier och ställningstaganden för lokalplaneringen.

(4)

2. Förskoleförvaltningens verksamhet och organisation

Förskolan har en central roll i utvecklingen av den hållbara staden och tidiga satsningar på barns utveckling är väsentliga för ökad jämlikhet i hälsa i Malmö. Sett ur ett livslångt perspektiv ger investeringar i förskolan stor utdelning, och ger enligt Malmökommissionens rapport för ett socialt hållbart Malmö särskild effekt för barn vars föräldrar har begränsade socioekonomiska villkor. Förskolans roll för Malmös hållbara utveckling är en viktig utgångspunkt för förskoleförvaltningens arbete. Vidare är läroplanen för förskolan tillsammans med skollagen viktiga styrdokument för förskoleverksamheten.

Förskoleverksamheten består av cirka 220 organisatoriska förskoleenheter. Antalet förskolelokaler är något fler och uppgår till cirka 250, vilket beror på att vissa förskolelokaler är sammanslagna till en gemensam organisatorisk enhet. Förskolorna är organiserade i 51 förskoleområden som leds av rektorer. Förskoleområdena är i sin tur organiserade i fem utbildningsområden som leds av utbildningschefer; Norr, Innerstaden, Väster, Söder och Öster.

Förskoleförvaltningen erbjuder verksamheter för alla barn från att de fyller ett år till att de börjar förskoleklass. Det finns verksamheter för barn som är i behov av särskilt stöd och det finns även förskoleverksamhet på kvällar, nätter och helger, så kallad ob-verksamhet. För barn som inte är inskrivna i förskoleverksamheten finns öppen förskoleverksamhet. Den öppna förskoleverksamheten kommer successivt övergå till familjecentraler, en samverkan mellan barnavårdcentral, mödravårdcentral, öppen förskoleverksamhet och individ- och familjeomsorg.

Det finns även förskoleverksamhet i enskild regi, så kallad fristående verksamhet, med olika driftsformer. Förskolenämnden ger godkännande att driva fristående verksamhet och har tillsyn över verksamheten. Fristående verksamheter tillhandahåller idag cirka 17 procent av Malmös platser i förskolor och pedagogisk omsorg.

2.1. Mål och strategier för lokalplaneringen

Lokalförsörjningsplanen grundar sig i analyser av lokalkapacitet kontra efterfrågan baserad på befolkningsutveckling och tidigare efterfrågenivåer. Den planerade utbyggnaden av förskolor har även motiverats av ett flertal mål och strategier, både kommungemensamma samt förvaltningsspecifika. Några av de mest centrala målen och strategierna med konsekvenser för lokalplaneringen listas nedan. För att förstå utbyggnadsvolymen i lokalförsörjningsplanen är en förståelse för dessa väsentlig. I föreliggande lokalförsörjningsplan problematiseras ett flertal av dessa mål och strategier, och bedömningen är att nya strategier krävs för den fortsatta lokalplaneringen.

• Förskola för alla barn - Förskolenämnden ansvarar för att erbjuda plats i förskola till alla barn vars vårdnadshavare uppfyller kraven och önskar en plats. Den långsiktiga ambitionen är att öka antalet barn som går i förskola så att i princip alla barn har en förskoleplats.

• Likvärdig förskola – Målet om en likvärdig förskola handlar om att erbjuda alla barn en likvärdig förskoleverksamhet. Till följd av detta har även en strategi för likvärdiga förskolemiljöer sedan flera år setts som central för lokalplaneringen.

(5)

Strategin handlar om att kunna erbjuda alla verksamheter ändamålsenliga, trygga och kvalitativa lärmiljöer som bidrar till verksamhetens måluppfyllelse. För att verka för likvärdiga förskolemiljöer är det angeläget att ersätta bristfälliga lokaler med kvalitativa och ändamålsenliga lokaler. Arbetet för likvärdiga förskolemiljöer bedöms dock vara en starkt drivande faktor bakom den planerade utbyggnadsvolymen samt lokalkostnadsutvecklingen.

• Närhet till förskola – Enligt skollagen ska ett barn erbjudas plats så nära barnets eget hem som möjligt. Även kommunala riktlinjer i översiktsplanen förespråkar förskoleplanering inom gångavstånd från hemmet. Närhet till förskola kan ha påverkan på nyttjandegraden och är för vissa familjer avgörande för om barnet går i förskola eller ej. Nya förutsättningar för behovs- samt lokalkostnadsutvecklingen innebär att målet om geografisk närhet inte bedöms kunna prioriteras fullt ut inom lokalplaneringen. Detta bedöms dock kompenseras inom förskoleförvaltningens placeringsverksamhet.

• Stora förskoleenheter – Enligt det kommunala styrdokumentet Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö anges att förskolor bör planeras för minst 80 barn och uppåt för att vara rationella att driva. Med större förskoleenheter finns flera kvalitetsmässiga, arbetsmiljömässiga samt ekonomiska fördelar.

• Samverkan med grundskolan – Förskoleförvaltningen arbetar sedan flera år tillsammans med grundskoleförvaltningen för planering av förskolelokaler som kan överlämnas till grundskoleverksamhet. Bakgrunden till denna strategi är att etablering av grundskola är mer komplex än etablering av förskola samt att grundskolan har ett kraftigt ökat lokalbehov.

• Lokalutformning i den täta staden - En övergripande inriktning för Malmös stadsutveckling är att staden ska vara en nära, tät, grön och funktionsblandad stad.

Förskolan kan bidra till denna stadsutveckling genom att exempelvis förtäta inom befintliga enheter samt genom att eftersträva samnyttjande och ökad flexibilitet i alla lokaler och utemiljöer. Det krävs ett kommungemensamt synsätt på framtidens förskolemiljöer. Detta gäller bland annat samverkan med servicenämnden angående krav på förskolebyggnader samt samverkan med stadsbyggnadsnämnden angående krav för friytor och riktlinjer för parkering.

• Tidig planering av förskola i utbyggnadsområden – Kommunala riktlinjer i översiktsplanen förespråkar tidig planering och etablering av samhällsservice så som förskola i utbyggnadsområden. För att kunna matcha de behov som uppstår när staden växer krävs tidig planering av samhällsservice, samtidigt är etablering av förskolor i nybyggnadsområden en starkt drivande faktor bakom den totala bruttoutbyggnaden och kostnadsutvecklingen.

• Kostnadseffektiva förskolelokaler – Kostnadsutvecklingen är en stor utmaning för förskolenämnden. Lokalplaneringen måste därmed kopplas till tydliga ekonomiska avvägningar och förskolenämndens grunduppdrag.

(6)

3. Befolkningsprognos

Lokalförsörjningsplanen utgår från stadskontorets befolkningsprognos för perioden 2019–

2029. Befolkningsprognosen är beslutad av kommunstyrelsen i juni 2019. Årets befolkningsprognos skiljer sig från 2018 års prognos och pekar på en långsammare befolkningsutveckling i åldrarna 1–5. Även 2018 års prognos innebar en nedskrivning av befolkningsutvecklingen och skillnaden mellan 2019- och 2017 års befolkningsprognos för åldrarna 1–5 är markant, se diagram 1 nedan.

Diagram 1. Jämförelse befolkningsprognoser 1–5 år 2017–2019.

Under kommande tioårsperiod fram till 2029 förväntas antalet 1–5-åringar öka med cirka 890 individer. Det här jämfört med en total ökning om cirka 1220 individer i 2018 års prognos samt cirka 2040 individer i 2017 års prognos. Anmärkningsvärd är den negativa befolkningsutveckling som väntas till 2020. Någon märkbar utveckling väntas sedan inte ske förrän 2023 och framåt. Detta innebär att antalet 1-5åringar 2023 förväntas ligga på ungefär samma nivå som har uppvisats under 2019.

Förändringar i befolkningsprognosen är av betydelse för bedömningar av det samlade lokalbehovet. Jämfört med 2017 års prognos väntas det i årets prognos cirka 1730 barn färre i mitten av prognosperioden (2024), och i slutet av perioden (2027) väntas cirka 1480 barn färre.

Det minskade behovet behöver beaktas i lokalplaneringen. Samtidigt har planering och utbyggnad av förskolelokaler huvudsakligen stöd i andra faktorer än befolkningsutveckling, så som de mål och strategier som listades i avsnitt 2.1. Det finns därmed en problematik i att enbart koppla utbyggnad och finansiering av denna till befolkningsutvecklingen.

I arbetet för att motverka geografisk obalans avseende förskoleplatser och för att kunna erbjuda förskoleplats till Malmöbor i alla delar av Malmö är det för förvaltningen viktigt att

22 000 22 500 23 000 23 500 24 000 24 500 25 000 25 500 26 000

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Jämförelse befolkningsprognoser 1-5 år 2017-2019

Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019

(7)

följa upp den områdesvisa befolkningsutvecklingen. I figur 1 nedan presenteras befolkningsutvecklingen av 1-5åringar mellan 2019–2029 uppdelat delområdesvis.

Figur 1. Befolkningsutveckling 1–5 år 2019–2029 uppdelat på delområden.

Som kan utläsas av figur 1 väntas den största befolkningsutvecklingen av 1-5åringar under perioden 2019–2029 ske i flera av stadens nybyggnadsområden, Hyllievång, Elinelund, Limhamns hamnområde, Västra hamnen, Inre hamnen, Norra Sorgenfri, Fortuna Hemgården samt Jägersro. Den största minskningen av 1-5åringar under perioden väntas ske i Bunkeflostrand samt flera av Malmös mest centrala delar så som Möllevången och Västra Sorgenfri. Den områdesvisa befolkningsutvecklingen har en betydande påverkan på den geografiska balansen avseende kapacitet och efterfrågan. Den geografiska balansen presenteras och fördjupas i avsnitt 6.

3.1 Prognos för efterfrågan

Då förskolan inte omfattas av skolplikt är befolkningsprognosen endast ett vägledande verktyg för att bedöma den faktiska efterfrågan på förskoleplatser. Förskolenämnden har i uppdrag att erbjuda förskoleplats till de barn vars vårdnadshavare uppfyller kraven och önskar en plats. Det gäller från att barnet fyller ett år till att barnet börjar förskoleklass.

Förskoleplats ska erbjudas inom fyra månader från att ansökan om plats har kommit in. Detta innebär att barn börjar i förskolan året runt.

Den samlade efterfrågan på förskoleplatser varierar beroende på tid på året samt barnets ålder. Den varierar dessutom med geografin och ser olika ut i olika delar av Malmö.

(8)

Efterfrågan är generellt lägre för de yngsta barnen och högre för de äldsta barnen, och antas vara som högst i maj månad då även sexåringar går i förskola innan de börjar förskoleklass.

I lokalförsörjningsplanen redovisas inte variationer i efterfrågan. Variationerna beaktas och generaliseras, och den sammanvägda efterfrågan antas vara 90% av den totala befolkningen i 1-5årsåldern under hela prognosperioden. En generalisering av efterfrågan bedöms som nödvändig i den långsiktiga lokalplaneringen som innebär långa genomförandetider. Mer exakta beräkningar av efterfrågan krävs dock för nästkommande år inom ekonomi- och placeringsarbetet.

Att sexåringar som går i förskola under våren innan de börjar förskoleklass inte är medräknade i prognosen för befolkning eller efterfrågan innebär en risk för att behovet underskattas. I den sammanvägda bedömningen av efterfrågan anses detta dock kompenseras i och med att efterfrågan bland ettåringar är betydligt lägre samt att befolkningsprognosen avser december varje år och därmed är något större än om den hade avsett våren.

(9)

4. Lokalkapacitet

Bedömningen av en förskolelokals kapacitet är komplex och påverkas av flera lokalmässiga såväl som verksamhetsmässiga förutsättningar. Lokalmässiga förutsättningar innefattar flera parametrar i både inomhus- och utomhusmiljö och påverkas i hög grad av både lag- och myndighetskrav samt föränderliga mål och riktlinjer. För att göra en realistisk bedömning av kapaciteten behöver även verksamhetsmässiga förutsättningar så som personal, pedagogik samt barngruppers sammansättning tas i beaktan.

Förskoleförvaltningen genomför just nu en kapacitetsutredning där samtliga förskolelokalers fysiska och tekniska kapacitet inventeras och uppdateras. I denna lokalförsörjningsplan definieras dock kapacitet efter både fysiska samt verksamhetsmässiga förutsättningar.

Befintliga förskolelokalers kapacitet har justerats något sedan förra årets lokalförsörjningsplan och utgår från förskoleförvaltningens beslutade kapacitet för maj 2019.

Befintlig kapacitet i maj 2019 uppgick till cirka 21 310 platser. Av dessa platser fanns cirka 18 070 platser i kommunal regi.

4.1 Förändringar i lokalkapacitet

Under planeringsperioden 2020–2029 omfattas cirka 5 080 platser i 41 om- och nybyggnadsprojekt. För 10 av dessa projekt, vilket motsvarar cirka 1460 platser, finns beslutade hyresavtal. 9 projekt, motsvarande cirka 1 230 platser, har riskavtal med Stadsfastigheter. För 8 projekt, motsvarande cirka 940 platser, finns beställning till LiMa.

Tabell 1. Nybyggnation under planeringsperioden 2020–2029.

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2020–

2029 Utbyggnadsområde 522 184 0 520 200 160 160 320 0 160 2 226 Ersättningsplatser -

lokal med brister 0 120 120 0 300 230 110 160 160 0 1 200 Ersättningsplatser -

tillfälliga bygglov

och till grundskola 200 295 300 160 0 160 0 0 0 120 1 235

Övrigt 0 0 55 0 0 140 0 100 120 0 415

Nybyggnation total 722 599 475 680 500 690 270 580 280 280 5 076 I tabell 1 ovan redovisas nybyggnationer år för år under planeringsperioden 2020–2029. Av de totalt 41 om- och nybyggnationsprojekten under planeringsperioden är 19 projekt, vilket motsvarar cirka 2 230 platser, planerade i något av Malmös utbyggnadsområden. 9 projekt, motsvarande cirka 1 200 platser, planeras som ersättningslokaler för förskolelokaler med omfattande brister och där statusen på den fysiska miljön medför att fortsatt underhåll inte är ekonomiskt motiverat. 10 projekt, motsvarande cirka 1 240 platser, planeras som ersättningslokaler för förskolelokaler som behöver lämnas till grundskolan eller som behöver lämnas på grund av tillfälliga bygglov. De 4 projekt som inte ingår i någon av dessa tre kategorier innefattar cirka 420 platser. Dessa projekt kan ses som strategiska satsningar i

(10)

områden med brist på förskoleplatser i kombination med att lokaler är önskvärda att avveckla i området.

Under planeringsperioden innefattas också avvecklingar av lokaler som motsvarar cirka 4 300 platser. Av dessa bedöms 42 lokaler, motsvarande cirka 3 100 platser, vara högt prioriterade avvecklingar. Avvecklingar som bedöms som högt prioriterade är de fall där lokalen behöver lämnas till grundskolan, paviljongslokaler med tillfälliga bygglov samt lokaler med så omfattande brister att det inte är ekonomiskt motiverat med fortsatt underhåll.

Planerad om- och nybyggnation om cirka 5 080 platser samt avveckling om cirka 4 300 platser resulterar i en nettoutbyggnad om cirka 780 platser under planeringsperioden 2020–

2029. I tabell 2 nedan redovisas hur planerad nybyggnation, avveckling och nettoutbyggnad har förändrats sedan 2016.

Det bör lyftas att den bruttoutbyggnad om cirka 5 080 platser som ingår i planeringen framförallt motiveras av behovet av avvecklingar samt inriktningen om att etablera förskolor i nybyggnadsområdena. Befolkningsutvecklingen har endast en marginell årlig effekt på utbyggnadsbehovet.

Tabell 2. Jämförelse av planerad utbyggnad, avveckling samt nettoutbyggnad i lokalförsörjningsplaner 2016–

2019.

År samt planeringsperiod

2016 LFP 2016–2025

2017 LFP 2018–2027

2018 LFP 2019–2028

2019 LFP 2020–2029

Nybyggnation 10 000 8 950 5 600 5 080

Avveckling 4 000 4 450 3 900 4 300

Nettoutbyggnad 6 000 4 500 1 700 780

Liksom i 2018 års lokalförsörjningsplan följer årets lokalförsörjningsplan en mer återhållsam planering jämfört med tidigare år. Både befolkningsprognosen samt kostnadsutvecklingen för förskolelokaler är bidragande orsaker till den mer återhållsamma planeringen.

Kostnadsutvecklingen samt de ekonomiska konsekvenserna av lokalplaneringen utvecklas vidare i avsnitt 7.

De planeringsvolymer som presenteras i årets lokalförsörjningsplan skiljer sig från de planeringsvolymer som presenterades i 2018 års lokalförsörjningsplan. Dock har generellt förskjutningar av projekt gjorts inom planeringsperioden snarare än att stoppa projekt helt.

Jämfört med förra årets lokalförsörjningsplan har antalet nybyggda förskoleplatser reducerats något samtidigt som de planerade avvecklingarna är fler vilket resulterar i en lägre nettoutbyggnad.

Överlag har överväganden gjorts kring möjligheter att flytta fram nybyggnationer i tid samt möjligheter att planera för avvecklingar som sedan länge bedömts som önskvärda. Detta för att kapaciteten under planeringsperioden ska stämma bättre överens med efterfrågan på förskoleplatser. Nettoutbyggnaden överstiger dock trots den mer återhållsamma planeringen efterfrågan, och bedömningen är att ytterligare justeringar behövs.

(11)

5. Prognos för lokalbehovsutvecklingen 2020–2029

Lokalbehovsutvecklingen presenteras enligt balans mellan lokalkapacitet och efterfrågan, och är ett resultat av lokalplanering och kapacitetsförändringar samt befolkningsprognosen för individer mellan 1–5 år. Utgångsvärdet för prognosen är år 2019 och prognosen sträcker sig fram till år 2029.

I tabell 3 presenteras prognosen för lokalbehovsutvecklingen i hela Malmö mellan 2019–

2029. I prognosen ingår befolkningsutvecklingen för individer mellan 1–5 år, den beräknade efterfrågan på förskoleplatser, den totala kapaciteten och kapacitetsförändringar avseende förskoleplatser, samt balansen mellan kapacitet och efterfrågan. Avseende balansen indikerar ett positivt värde att det finns fler förskoleplatser än vad som efterfrågas och ett negativt värde indikerar att efterfrågan på förskoleplatser är större än kapaciteten. Efterfrågan är beräknad till 90% under hela perioden. Både efterfrågan och kapacitet avser maj månad, det vill säga när behovet av förskoleplatser är som störst.

Den kapacitet som anges innefattar samtlig förskoleverksamhet i Malmö, vilket innebär att både kommunal och fristående verksamhet är medräknad. I kapaciteten innefattas både beslutade såväl som planerade kapacitetsförändringar. Den totala kapaciteten i heltidsplatser bedöms uppgå till 22 367 platser 2029 vilket är en ökning med cirka 770 platser jämfört med 2020. Under samma period väntas efterfrågan på förskoleplatser öka med cirka 890 platser.

Gällande de cirka 3 200 platserna som ingår i fristående verksamheter görs generellt inga antaganden kring förändringar i prognosen. Bekräftade uppstarter samt avvecklingar av fristående verksamheter är dock medräknade i prognosen.

Tabell 3. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i hela Malmö 2019–2029.

Malmö 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029

Befolkning 23 322 23 226 23 252 23 251 23 330 23 523 23 698 23 886 24 025 24 142 24 216 Efterfrågan 20 975 20 888 20 912 20 911 20 982 21 155 21 313 21 482 21 607 21 713 21 779 Kapacitet 21 313 21 595 21 579 21 403 21 729 21 676 21 630 21 699 22 014 22 187 22 367

Balans 339 707 668 492 747 521 317 217 407 474 588

Prognosen för lokalbehovsutvecklingen som presenteras i tabell 3 indikerar att antalet förskoleplatser kommer vara tillräckligt under kommande tioårsperiod. Prognosen indikerar dessutom en överkapacitet under stora delar av kommande period, där kapaciteten överstiger efterfrågan betydligt. Detta gäller framförallt åren 2020–2024 samt 2028–2029 då kapaciteten väntas överstiga efterfrågan med cirka 470–750 platser.

Att den största differensen mellan kapacitet och efterfrågan uppstår under perioden 2020–

2024 bedöms bero på dels befolkningsutvecklingen som under denna period skiljer sig markant från tidigare års prognoser, samt dels på att flera av nybyggnadsprojekten som ger utslag under denna period är så pass långt gångna att de bedöms som svåra att stoppa eller förskjuta. För prognosperiodens senare år bedöms möjligheten att justera lokalplaneringen ytterligare vara god, överkapaciteten under denna period är därmed föga bekymrande.

(12)

Ur ett lokalförsörjningsperspektiv har bedömningen tidigare varit att en lämplig balans mellan kapacitet och efterfrågan bör vara cirka 300 platser. En sådan balans medger ett nödvändigt handlingsutrymme för den fortsatta lokalplaneringen och bedöms vara en tillräcklig buffert för oförutsedda händelser. Nuvarande bedömning är dock att balansen skulle kunna ligga så nära 0 som möjligt, och att både förskoleverksamheterna samt förvaltningens lokalplanerings- och placeringsverksamhet har verktyg och resurser för att parera oförutsedda händelser. Prognosen för balansen mellan kapacitet och efterfrågan enligt nuvarande lokalplanering överstiger dessa nivåer under hela perioden mellan 2020–2029.

Planeringsvolymerna under perioden bedöms som problematiska ur ett ekonomiskt perspektiv, och särskilda strategier och ställningstaganden för att undvika dessa behövs.

Förslag på sådana strategier och ställningstaganden utvecklas i avsnitt 9.

Det bör framhållas att det finns en osäkerhet i befolkningsprognosen, samt att det inom lokalplaneringen alltid finns osäkerheter i tidplaner och genomförande av projekt. Dessa osäkerheter rör framförallt de senare åren i prognosen. Nuvarande prognos ska således ses som ett möjligt scenario som under andra förutsättningar kan förändras.

(13)

6. Geografiskt uppdelade prognoser för lokalbehovsutvecklingen 2020–2029

Följande avsnitt presenterar den geografiska fördelningen av platser i staden genom prognoser för lokalbehovsutvecklingen mellan 2020–2029 enligt 11 geografiska kluster.

Klustren är oberoende förskoleförvaltningens utbildningsområden och utgörs av 38 mindre kluster med Malmös delområden som minsta beståndsdel.

De geografiskt uppdelade prognoserna är uppbyggda på samma sätt som prognosen för lokalbehovsutvecklingen för hela Malmö som presenterades i tabell 3. I prognoserna presenteras befolkningsutvecklingen för individer mellan 1–5 år för aktuellt geografiskt kluster. Efterfrågan på förskoleplatser beräknas vara 90% i samtliga kluster. Det finns dock en vetskap om att efterfrågan varierar med geografin i staden, i en fördjupad analys bör detta beaktas. I kapaciteten ingår både kommunal och fristående verksamhet samt kapacitetsförändringar inom det aktuella klustret. Balansen visar differensen mellan kapacitet och efterfrågan där ett positivt värde indikerar att det finns fler förskoleplatser än vad som efterfrågas och ett negativt värde indikerar att efterfrågan på förskoleplatser är större än kapaciteten.

För samtliga geografiska kluster presenteras även balansen mellan kapacitet och efterfrågan i kartor. I kartorna presenteras balansen inom de geografiska klustren enligt mindre kluster där röda områden innebär en betydande platsbrist, orange innebär viss platsbrist, vit innebär jämvikt mellan kapacitet och efterfrågan, ljusgrön innebär viss överkapacitet, och mörkgrön innebär betydande överkapacitet. För samtliga geografiska kluster presenteras två kartor som jämför nuvarande balans inom området (2019) med balansen vid prognosperiodens slut (2029). I kartorna syns även befintliga förskolor, både kommunala och fristående. Avseende förskolorna har ingen ändring gjorts i de jämförande kartorna, förändringar i lokalbeståndet kan alltså inte utläsas i dessa.

De geografiskt uppdelade prognoserna för lokalbehovsutvecklingen under perioden 2020–

2029 visar på en fortsatt geografisk obalans avseende förskoleplatser där det i flera kluster råder en betydande överkapacitet, medan det i några kluster råder en betydande platsbrist.

Den geografiska fördelningen skiljer sig dock från den som presenterades i 2018 års lokalförsörjningsplan då ett generellt mönster med kapacitetsmässig obalans i de centrala klustren presenterades. I årets prognos visas istället en betydande överkapacitet i flera av de kluster där en platsbrist tidigare har prognostiserats.

I figur 2 presenteras en sammanställning av balansen mellan kapacitet och efterfrågan i samtliga mindre kluster i Malmö och en jämförelse mellan nuläge (2019) samt i slutet av prognosperioden (2029). I nuläget råder en betydande platsbrist i kluster Limhamns hamn, Ribersborg, Gamla staden, Djupadal, samt Nydala. Fram till 2029 väntas den betydande platsbristen bestå i kluster Limhamns hamn och Nydala, men väntas även i kluster Dammfri, Örtagård samt Hamnarna. I nuläget råder en betydande överkapacitet i kluster Elinelund, Lorensborg, Hästhagen samt Gullviksborg. Fram till 2029 väntas den betydande överkapaciteten bestå i kluster Elinelund, Hästhagen samt Gullviksborg, men också i kluster Södertorp, Herrgården, samt Östra Skrävlinge.

(14)

Figur 2. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster i hela Malmö.

Generellt väntas en utveckling där viss platsbrist råder i fler kluster 2029 jämfört med nuläget, samtidigt som kluster med en betydande överkapacitet också väntas bli fler. Det är i årets prognos svårt att utläsa geografiska mönster i balans mellan kapacitet och efterfrågan, men generellt sett väntas en viss eller betydande överkapacitet framförallt i Malmös mest centrala delar samt ytterområden, medan en viss eller betydande platsbrist framförallt väntas i Malmös gränsområden, mellan innerstaden och ytterområdena.

Att motverka de geografiska obalanser som råder i staden är ett av flera mål och strategier som driver på den totala utbyggnaden av förskolor. Skollagen samt kommunala riktlinjer i översiktsplanen förespråkar förskoleplacering i närhet av hemmet, och att planera för att motverka geografiska obalanser har under flera år varit en prioriterad strategi för förskoleförvaltningens lokalplanering. Geografisk närhet till förskola kan ha påverkan på nyttjandegraden och är särskilt viktig i områden där många familjer inte har resurser att förflytta sig långa avstånd för att lämna och hämta barn på förskola. Den geografiska obalansen kan också innebära en högre omflyttningsgrad, då barn och vårdnadshavare initialt kan erbjudas förskoleplats i en annan del av staden för att vid önskemål erbjudas omflyttning till en plats närmre hemmet. En hög omflyttningsgrad är problematisk ur aspekten att barn behöver trygghet och kontinuitet i sin vardag. Det behöver dock tillägas att ambitionen om geografisk närhet och balans är en starkt drivande faktor till både utbyggnadsvolym samt kostnadsutveckling, vilket i förlängningen påverkar förutsättningarna för att bedriva kvalitativ pedagogisk verksamhet.

Den betydande platsbristen som väntas i några kluster bedöms i flera fall vägas upp av närliggande områden med en betydande överkapacitet, så som kluster Nydala som bedöms vägas upp av kluster Gullviksborg, eller som kluster Örtagård som bedöms vägas upp av kluster Herrgården. Den betydande platsbristen är dock problematisk i kluster Limhamns hamn, där intilliggande kluster väntas antingen ligga precis i balans sett till den egna efterfrågan, ha en viss platsbrist, eller ha en betydande platsbrist. Att den betydande platsbristen som råder i Limhamns hamn inte väntas kunna balanseras upp i närområdet innebär att många familjer i närområdet inte kommer kunna erbjudas förskoleplats nära

(15)

hemmet. Verksamheterna samt förskoleförvaltningens placeringsverksamhet bedöms dock ha goda verktyg och resurser för att balansera upp geografiska obalanser.

En strategi avseende den geografiska fördelningen av kapacitet och efterfrågan är att undvika den betydande överkapacitet som väntas i flera områden. Det är framförallt prioriterat att undvika överkapacitet i Malmös ytterområden, så som kluster Östra Skrävlinge och Bunkeflostrand, där det är svårare att erbjuda förskoleplatser till familjer utanför närområdet.

Den överkapacitet som väntas i Malmös mest centrala delar ses dock inte som problematisk.

En överkapacitet i centrum ses istället som en möjlighet och förutsättning för att kunna hantera den geografiska obalansen i staden, samt för att kunna avveckla bristfälliga lokaler och arbeta för en omställning mot mer likvärdiga förskolelokaler.

6.1. Innerstaden

I analysområde Innerstaden ingår de mindre klustren Gamla staden, Hästhagen, Triangeln, Möllevången och Norra Sofielund. Under perioden 2020–2029 väntas befolkningen mellan 1–5 år minska med cirka 650 individer i området. En befolkningsminskning väntas i en majoritet av delområdena inom klustret, men är som mest påtaglig i Möllevången och Västra Sorgenfri. Befolkningsminskningen väntas ske i betydligt snabbare takt än prognostiserat tidigare år. Den kraftigt minskande befolkningen har en betydande påverkan på behovsutvecklingen och balansen mellan kapacitet och efterfrågan i området, se tabell 4.

Enligt nuvarande lokalplanering minskar kapaciteten i området med cirka 430 platser under perioden 2020–2029. Viktiga lokalförändringar i området inkluderar Molnets förskola med planerad öppning våren 2020 samt Källängens förskola med planerad öppning hösten 2021.

Projekten innebär att paviljonger med tillfälligt bygglov samt lokaler tillhörande grundskolan kan lämnas. Ytterligare tre projekt finns med i lokalplaneringen för området, dessa är dock planerade under den senare delen av perioden och är fortfarande osäkra. Totalt innebär projekten i området nybyggnation om cirka 630 platser.

Under perioden 2020–2029 är även flera avvecklingar planerade, vilket är orsaken till den minskade nettokapaciteten. De planerade avvecklingarna omfattar cirka 900 platser.

Avvecklingarna omfattar både lokaler med omfattande brister, lokaler som behöver lämnas till grundskolan, lokaler med tillfälliga bygglov samt lokaler som inte är anpassade för att bedriva förskoleverksamhet. I området finns flera lägenhetslokaler som inte har bra förutsättningar för att bedriva förskoleverksamhet i, och som sedan länge har varit önskvärda att avveckla. I och med den överkapacitet som väntas råda i Innerstaden bedöms flera av dessa kunna avvecklas.

Tabell 4. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Innerstaden 2020–2029.

Som presenteras i tabell 4 väntas antalet platser i Innerstaden vara tillräckligt under hela perioden mellan 2020–2029. Enligt prognosen är dessutom den planerade kapaciteten betydligt högre än den förväntade efterfrågan, och det råder därmed en överkapacitet

Innerstaden 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 4 262 4 231 4 160 4 040 3 930 3 833 3 772 3 739 3 691 3 632 3 577 Efterfrågan 3 836 3 808 3 744 3 636 3 537 3 450 3 395 3 365 3 322 3 269 3 219 Kapacitet 4 043 4 157 4 090 4 001 3 957 3 872 3 636 3 636 3 728 3 728 3 728 Balans 207 349 346 365 420 422 241 271 406 459 509

(16)

avseende förskoleplatser. Trots att den planerade kapaciteten minskar under perioden ökar skillnaden mellan kapacitet och efterfrågan, överkapaciteten är större i slutet av perioden än i början av perioden.

Prognosen skiljer sig markant från förra årets prognos, då det periodvis väntades råda en brist på platser i området. Att höja kapaciteten för att möta upp efterfrågan i Innerstaden har de senaste åren varit en prioriterad strategi, den nya prognosen innebär ett förändrat planeringsläge. En överkapacitet i Innerstaden kan dock ses som en strategisk fördel. Det är generellt hög efterfrågan på förskoleplatser i området, och det finns på grund av det geografiska läget goda möjligheter att placera barn från stora delar av staden här.

Figur 3. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Innerstaden.

Som kan utläsas i figur 3 råder en överkapacitet av förskoleplatser framförallt i kluster Hästhagen, både 2019 och 2029. En viss överkapacitet råder även i kluster Triangeln 2019 och 2029, i kluster Norra Sofielund 2019, samt i kluster Möllevången 2029. En viss platsbrist väntas i kluster Norra Sofielund 2029, detta beror dock på avvecklingar av lokaler som planeras i samband med nybyggnation i det intilliggande klustret Möllevången. En betydande platsbrist råder i kluster Gamla staden 2019, denna platsbrist förväntas jämnas ut till slutet på perioden vilket enbart beror på en kraftigt minskad befolkning.

6.2. Västra innerstaden

I analysområde Västra innerstaden ingår de mindre klustren Ribersborg, Bellevue, Dammfri och Lorensborg. Under prognosperioden 2020–2029 väntas befolkningsutvecklingen vara nästintill oförändrad i området, och minskar med cirka 30 individer. Inom ramen för planprogram Lorensborg och Bellevuegården planeras nybyggnation för cirka 1700 bostäder.

Detta kommer ha betydande inverkan på befolkningsutvecklingen i området och behöver följas löpande.

(17)

Enligt nuvarande lokalplanering minskar den totala kapaciteten i området med cirka 230 platser under perioden. Våren 2021 planeras öppning av nya Rönneholms förskola vilket möjliggör avvecklingar av bristfälliga lokaler, lokaler med tillfälliga bygglov samt lokaler som tillhör grundskolan. Ytterligare två projekt planeras i området under perioden 2020–2029 och totalt innebär projekten nybyggnation om cirka 550 platser.

Den minskade nettokapaciteten orsakas av de flertalet planerade avvecklingarna i området under perioden. De planerade avvecklingarna omfattar cirka 770 platser och rör både lokaler med omfattande brister, lokaler med tillfälliga bygglov, samt lokaler som tillhör grundskolan.

I området finns flera tillfälliga och bristfälliga lokaler som behöver avvecklas.

Tabell 5. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Västra innerstaden 2020–2029.

Västra

innerstaden 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 2 576 2 479 2 425 2 420 2 413 2 434 2 460 2 480 2 477 2 466 2 448 Efterfrågan 2 318 2 231 2 183 2 178 2 172 2 191 2 214 2 232 2 229 2 219 2 203 Kapacitet 2 336 2 276 2 221 2 087 2 087 2 104 2 118 2 118 2 118 2 048 2 048 Balans 18 45 39 -91 -85 -87 -96 -114 -111 -171 -155 Enligt nuvarande lokalplanering väntas antalet förskoleplatser i området vara tillräckligt fram till och med 2021, mellan 2022–2029 väntas kapaciteten inte möta upp den förväntade efterfrågan, se tabell 5. Det är de planerade avvecklingarna som orsakar en minskad kapacitet och en bristsituation avseende förskoleplatser i området.

Figur 4. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Västra innerstaden.

Västra innerstaden är ett av de få kluster som enligt årets prognos väntas ligga i kapacitetsmässig obalans under perioden 2020–2029. På grund av flertalet tillfälliga och bristfälliga lokaler i området är det svårt att begränsa det stora antalet avvecklingar.

(18)

Obalansen i området ses dock inte som bekymrande då den beräknas kunna vägas upp genom strategiska placeringar i intilliggande områden så som Innerstaden där det råder en överkapacitet.

Som kan utläsas av figur 4 råder i nuläget en betydande överkapacitet i kluster Lorensborg.

Det är framförallt denna överkapacitet som väger upp den betydande platsbrist som råder i kluster Ribersborg. 2029 väntas en betydande platsbrist istället i kluster Dammfri, medan det fortfarande råder en viss platsbrist i kluster Ribersborg. Samtidigt väntas en viss överkapacitet i kluster Lorensborg som inte längre väger upp platsbristen i övriga kluster, och en platsbrist i området som helhet väntas.

6.3. Västra hamnen/Hamnarna

I Västra hamnen/Hamnarna ingår de mindre klustren Västra hamnen samt Hamnarna.

Under perioden 2020–2029 förväntas en befolkningsökning om cirka 448 individer.

Befolkningsökningen väntas vara något större än prognostiserat tidigare år.

Befolkningsökningen väntas framförallt ske i delområdena Västra hamnen, Inre hamnen samt Frihamnen där befolkningsökningen under den tidigare delen av prognosperioden framförallt sker i Västra hamnen, och under den senare delen av prognosperioden i Inre hamnen. Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Nyhamnen planeras cirka 7000–9000 nya bostäder. Denna utveckling kommer ha betydande påverkan på behovsutvecklingen i området framöver och behöver följas löpande.

Enligt nuvarande lokalplanering ökar den samlade kapaciteten inom området med cirka 80 platser under perioden 2020–2029. Sjösättningens förskola planeras färdigställas hösten 2020 och möjliggör avveckling av paviljonger med tillfälligt bygglov. Våren 2021 planeras Ubåtens förskola färdigställas. Nybyggnation av ytterligare två förskolor planeras i området under perioden vilket resulterar i nybyggnation om totalt cirka 420 förskoleplatser. Planering för projekt inom Nyhamnen har ej påbörjats och är därmed inte med i nuvarande prognos.

Att nettokapaciteten endast ökar med 80 platser beror på att flertalet avvecklingar är nödvändiga under perioden. Detta beror på att det finns flera förskolor i paviljonger med tillfälliga bygglov som löper ut under perioden. Avvecklingarna uppgår till totalt cirka 340 platser under perioden 2020–2029.

Tabell 6. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Västra hamnen/Hamnarna 2020–2029.

Västra hamnen/

Hamnarna 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 828 889 951 991 1 057 1 127 1 189 1 237 1 279 1 317 1 377 Efterfrågan 745 800 856 892 951 1 014 1 070 1 113 1 151 1 185 1 239 Kapacitet 815 815 907 907 1 067 1 039 1 039 1 039 895 895 895 Balans 70 15 51 15 116 25 -31 -74 -256 -290 -344 Liksom presenteras i tabell 6 väntas antalet platser i området vara tillräckligt fram till och med 2024, under något enstaka år råder dessutom viss överkapacitet. Därefter möter inte kapaciteten upp den förväntade efterfrågan och området väntas ha en betydande platsbrist från 2027 och framåt. För att undvika överkapacitet i området bör tidigare avveckling av tillfälliga paviljonger beaktas, alternativt senareläggning av nybyggnationer. Den platsbrist som presenteras från 2025 och framåt är föga bekymrande. Bedömningen är att det vid behov finns mycket goda möjligheter att etablera nya förskolor som möter upp den kraftigt

(19)

ökade efterfrågan. Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Nyhamnen finns utrymme för 7–8 nya förskolor.

Prognosen följer liknande mönster som förra årets prognos, då tillräcklig kapacitet och periodvis överkapacitet väntades under större delen av perioden, och där platsbrist prognostiserades under prognosperiodens senare år. I årets prognos för Västra hamnen/Hamnarna är den väntade överkapaciteten i området inte lika stor som förra året, däremot är platsbristen under prognosperiodens senare år betydligt större. Som tidigare nämnt väntas det dock finnas mycket goda möjligheter för att väga upp denna platsbrist genom nybyggnationer.

Figur 5. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Västra hamnen/Hamnarna.

Som kan utläsas i figur 5 råder en viss överkapacitet idag i kluster Västra hamnen. I slutet av prognosperioden, 2029, väntas kluster Västra hamnen ligga i kapacitetsmässig balans samtidigt som det i kluster Hamnarna prognostiseras råda en betydande platsbrist vilket innebär att det i hela området väntas råda en betydande platsbrist i slutet av perioden. Som tidigare nämnt bedöms möjligheter att vid behov etablera nya förskolor i Nyhamnen vara mycket goda. Platsbristen i kluster Hamnarna kan även vägas upp av den väntade överkapaciteten i närliggande områden så som Innerstaden samt Kirseberg/Värnhem.

6.4. Kirseberg/Värnhem

I Kirseberg/Värnhem ingår de mindre klustren Kirseberg, Värnhem samt Johanneslust.

Under perioden 2020–2029 väntas en befolkningsökning om cirka 290 individer i området.

Befolkningsökningen väntas framförallt ske i delområdena Segevång, Kirsebergsstaden, Ellstorp och Katrinelund. Den prognostiserade befolkningsökningen är något högre jämfört med förra årets befolkningsprognos. Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Södra Kirseberg och Östervärn planeras cirka 4500–5000 nya bostäder. Detta kommer ha betydande påverkan på behovsutvecklingen i området. Samtidigt pågår även utveckling inom ramen för planprogram Norra Sorgenfri samt kring Sege park inom ramen för planprogram för del av Östra sjukhuset 2. Utvecklingen kring dessa områden behöver följas löpande.

Enligt nuvarande lokalplanering ökar den samlade kapaciteten i området med cirka 270 platser under perioden 2020–2029. Våren 2021 planeras öppning av Ellstorps förskola.

Under perioden 2020–2029 planeras ytterligare två projekt som fortfarande är behäftade med osäkerheter. I nuvarande lokalplanering och prognos ingår nybyggnation i området om totalt cirka 380 platser.

(20)

Under perioden 2020–2029 planeras någon enstaka avveckling av bristfälliga lokaler i området. Denna avveckling omfattar cirka 30 platser. Den minskade ökningen av nettokapaciteten beror framförallt på avveckling av fristående verksamhet i området.

Tabell 7. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Kirseberg/Värnhem 2020–2029.

Kirseberg/

Värnhem 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 1 735 1 775 1 793 1 809 1 846 1 897 1 944 1 977 2 007 2 033 2 062 Efterfrågan 1 562 1 598 1 614 1 628 1 661 1 707 1 750 1 779 1 806 1 830 1 856 Kapacitet 1 830 1 767 1 887 1 813 1 913 1 913 1 913 1 913 2 073 2 073 2 073 Balans 269 170 273 185 252 206 163 134 267 243 217 Enligt nuvarande planering väntas antalet platser i Kirseberg/Värnhem vara tillräckligt under hela perioden 2020–2029. Det väntas dessutom råda en betydande överkapacitet i området.

En betydande överkapacitet i området prognostiserades även i förra årets lokalförsörjningsplan, överkapaciteten i årets lokalförsörjningsplan är dock något lägre.

En central strategi inom lokalplaneringen har tidigare varit att nyttja överkapaciteten i Kirseberg/Värnhem för att väga upp den platsbrist som tidigare har funnits i stora delar av Innerstaden. Nu när det även i Innerstaden väntas råda överkapacitet behöver den påtagliga överkapaciteten hanteras. Balansen innebär att de planerade nybyggnadsprojekten behöver skjutas fram om möjligt. Samtidigt väntas tidigare nämnda planarbeten ha en betydande påverkan på behovsutvecklingen i området även efter prognosperioden vilket behöver beaktas och följas löpande.

Figur 6. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Kirseberg/Värnhem.

Som figur 6 indikerar råder i nuläget en viss överkapacitet i samtliga mindre kluster inom Kirseberg/Värnhem. Överkapaciteten består under hela tioårsperioden vilket innebär att det i området som helhet råder en betydande överkapacitet under hela perioden fram till 2029.

(21)

6.5. Limhamn

I Limhamn ingår de mindre klustren Limhamns hamn, Gamla Limhamn, Djupadal samt Elinelund. Under perioden 2020–2029 väntas en befolkningsutveckling om cirka 340 barn i förskoleålder. Befolkningsökningen väntas framförallt ske i utbyggnadsområdena Limhamns hamnområde samt Elinelund, samtidigt väntas en viss befolkningsminskning i Djupadal. En snabbt ökande befolkningsutveckling har även prognostiserats tidigare år. Omfattande planarbeten pågår i Limhamns hamn samt Elinelund vilket har en påtaglig effekt på behovsutvecklingen under prognosperioden.

Enligt nuvarande lokalplanering ökar den samlade kapaciteten med cirka 300 platser under perioden 2020–2029. Våren 2020 planeras öppning av Tärnans förskola i Limhamns hamnområde samt Tröskans förskola i Elinelund. Ytterligare tre projekt är planerade i området under perioden 2020–2029 och den samlade nybyggnationen i området uppgår till cirka 630 platser under perioden.

Avvecklingar i området uppgår till cirka 150 platser under perioden 2020–2029. Detta är dels avvecklingar av lokaler med tillfälligt bygglov som går ut under perioden, och dels av lokaler med omfattande brister i inomhus- och utomhusmiljön.

Tabell 8. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Limhamn 2020–2029.

Limhamn 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 2 143 2 263 2 341 2 422 2 457 2 494 2 523 2 559 2 594 2 607 2 601 Efterfrågan 1 929 2 037 2 107 2 180 2 211 2 245 2 271 2 303 2 335 2 346 2 341 Kapacitet 1 683 1 951 1 951 1 951 2 071 2 071 2 071 2 071 2 071 2 071 2 251 Balans -246 -86 -156 -229 -140 -174 -200 -232 -264 -275 -90 Enligt nuvarande planering väntas en platsbrist i Limhamn under hela perioden 2020–2029.

Platsbristen väntas vara betydande under större delen av perioden, men avtar något under prognosperiodens sista år, se tabell 8. En betydande platsbrist prognostiserades även i förra årets lokalförsörjningsplan, men platsbristen förväntades då avta redan 2027. Det finns en stor osäkerhet i ett par projekt inom området vilket har resulterat i att tidplaner har flyttats fram och perioden med betydande platsbrist har därmed förlängts.

Att tillskapa platser i framförallt Limhamns hamnområde har varit en prioriterad strategi för att jämna ut det underskott av platser som råder i området. Trots flera nybyggnadsprojekt väntas en fortsatt platsbrist. Platsbrist råder även i fler intilliggande områden så som Västra innerstaden och Hyllie, vilket försvårar bristsituationen i området. Verksamheterna samt förskoleverksamhetens placeringsverksamhet bedöms dock ha resurser för att kompensera och balansera upp den väntade platsbristen.

Enligt den prognos för lokalkostnadsutvecklingen som presenteras i avsnitt 7 har förskolenämnden inte tillräckliga medel för att möta upp den ökade efterfrågan som väntas i nybyggnadsområden så som Limhamns hamnområde. Då förskolenämndens resurser i stor utsträckning styrs av befolkningsutvecklingen i Malmö totalt återspeglas inte områdesvisa ökade behov. Detta påverkar både den kommunala ambitionen om att tidigt etablera samhällsservice i nybyggnadsområden samt ambitionen om geografisk närhet till förskola.

Liksom presenteras i figur 7 råder en betydande platsbrist i kluster Limhamns hamn som väntas bestå under hela prognosperioden. Det råder även en betydande platsbrist i kluster Djupadal som däremot avtar till viss platsbrist i slutet av perioden, vilket enbart beror på en

(22)

förväntad minskad befolkning. Under hela perioden väntas en betydande överkapacitet i kluster Elinelund som väger upp platsbristen i övriga områden något. Befolkningen i Elinelund väntas dock fortsätta öka kraftigt även efter prognosperioden vilket kan komma att ändra behovsbilden för området.

Figur 7. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Limhamn.

6.6. Bunkeflo/Klagshamn

I Bunkeflo/Klagshamn ingår de mindre klustren Bunkeflostrand och Klagshamn. Under perioden 2020–2029 väntas en befolkningsminskning i området om totalt cirka 110 individer.

Befolkningsminskningen väntas ske i något långsammare takt jämfört med 2018 års befolkningsprognos. Befolkningsminskningen sker enligt prognosen framförallt i delområde Bunkeflostrand vilket är det delområde i staden med störst väntade befolkningsminskning enligt befolkningsprognosen. Inom området pågår dock ett flertal omfattande planarbeten som kan komma att påverka befolknings- och behovsutvecklingen i området.

Den samlade kapaciteten i området planeras minska med cirka 80 platser under perioden 2020–2029. Under perioden planeras nybyggnation av Ängslätts förskola i Bunkeflostrand.

Enligt nuvarande planering uppgår nybyggnation av cirka 140 förskoleplatser. Under perioden planeras även avveckling om cirka 220 platser. Detta rör framförallt avvecklingar av lokaler med tillfälligt bygglov som går ut under perioden, men även bristfälliga lokaler som inte har rätt förutsättningar för att bedriva förskoleverksamhet.

Enligt nuvarande planering väntas platsantalet vara tillräckligt för att möta upp den väntade efterfrågan i området. Under delar av perioden väntas dessutom en viss överkapacitet, se tabell 9. Jämfört med förra årets lokalförsörjningsplan är den väntade överkapaciteten i området mindre.

(23)

Tabell 9. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Bunkeflo/Klagshamn 2020–2029.

Bunkeflo/

Klagshamn 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 1 276 1 241 1 288 1 280 1 255 1 232 1 204 1 185 1 167 1 148 1 127 Efterfrågan 1 148 1 117 1 159 1 152 1 130 1 109 1 084 1 067 1 050 1 033 1 014 Kapacitet 1 218 1 218 1 218 1 218 1 142 1 139 1 139 1 139 1 139 1 139 1 139

Balans 70 101 59 66 13 30 55 73 89 106 125

Med tanke på områdets geografiska läge är det viktigt att området är självförsörjande på förskoleplatser. Samtidigt är det också av vikt att det inte råder en överkapacitet i området då dessa platser är svåra att erbjuda familjer från andra delar av staden. Som tidigare nämnt pågår ett flertal planarbeten i Bunkeflostrand som kan ge utslag i behovsutvecklingen i området.

Figur 8. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Bunkeflo/Klagshamn.

I nuläget råder kapacitetsmässig balans i både kluster Bunkeflostrand och kluster Klagshamn, vilket dock resulterar i en viss överkapacitet i området som helhet. 2029 väntas en viss överkapacitet i kluster Bunkeflostrand, se figur 8, vilket resulterar i en viss överkapacitet i området som helhet.

6.7. Tygelsjö

Tygelsjö utgörs av det mindre klustret Tygelsjö. Under perioden 2020–2029 väntas en befolkningsökning om cirka 80 barn i förskoleålder. Ökningen väntas framförallt ske i delområde Tygelsjö by. Nybyggnation av bostäder inom ramen för planprogram Söder om Sjötorpsvägen väntas ha påverkan på behovsutvecklingen i området och behöver följas löpande.

(24)

Enligt nuvarande lokalplanering sker ingen förändring avseende kapaciteten under perioden 2020–2029. Nybyggnation av Hästskons förskola sker under tidig höst 2019 och i samband med detta sker även avvecklingar av lokaler med tillfälligt bygglov samt lokal som övertas av grundskolan.

Tabell 10. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Tygelsjö 2020–2029.

Tygelsjö 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 318 311 314 308 298 298 306 323 349 373 395 Efterfrågan 286 280 283 277 268 268 275 291 314 336 356 Kapacitet 367 359 359 359 359 359 359 359 359 359 359

Balans 81 79 76 82 91 91 84 68 45 23 4

Som kan utläsas i tabell 10 väntas kapaciteten möta upp den förväntade efterfrågan i Tygelsjö.

Fram till och med 2026 väntas dessutom en viss överkapacitet. Även i förra årets lokalförsörjningsplan prognostiserades en viss överkapacitet i området, den var dock något högre och sträckte sig längre i tid.

Det planeras och byggs en hel del i området, och det finns en risk för att befolkningsprognosen är underskattad. Området behöver bevakas särskilt, framförallt gällande utvecklingen under prognosperiodens senare år och framåt. Liksom Bunkeflo/Klagshamn behöver Tygelsjö vara självförsörjande avseende förskoleplatser på grund av dess geografiska läge. Av samma anledning bör det heller inte råda överkapacitet i området.

Figur 9. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029 i analysområde Tygelsjö.

Figur 9 visualiserar utvecklingen av balansen mellan kapacitet och efterfrågan i Tygelsjö. Det råder i nuläget en viss överkapacitet i området. Mot slutet av perioden ökar befolkningen och efterfrågan på platser, och kapaciteten väntas precis möta upp efterfrågan.

6.8. Hyllie

I Hyllie ingår de mindre klustren Hyllie, Lindeborg, Södertorp samt Kulladal. Under perioden 2020–2029 väntas befolkningen mellan 1–5 år i området öka kraftigt med cirka 510 individer.

Befolkningsökningen sker framförallt i delområde Hyllievång som står för den enskilt

(25)

kraftigaste befolkningsökningen bland Malmös delområden. Flertalet planarbeten pågår i Hyllie vilket har stor påverkan på behovsutvecklingen. Planarbeten pågår även i Holma inom ramen för planprogram för Holma och Kroksbäck. Dessa planarbeten väntas ha fortsatt påverkan på behovsutvecklingen både inom och efter prognosperioden och behöver följas löpande.

Enligt nuvarande lokalplanering ökar den samlade kapaciteten i området med cirka 690 platser under perioden 2020–2029. I området planeras ett flertal nybyggnationer vilket bland annat inkluderar Ärtans förskola med planerad öppning våren 2022 samt Sifs förskola med planerad öppning hösten 2022. Ytterligare sex projekt finns med i nuvarande lokalplanering för området. Sammanlagt planeras nybyggnation av cirka 920 platser under perioden 2020–

2029.

Under perioden ingår även avvecklingar om cirka 230 platser i området. Avvecklingarna omfattar dels lokaler med tillfälliga bygglov som löper ut under perioden och dels bristfälliga lokaler som inte har förutsättningar för att bedriva förskoleverksamhet i.

Tabell 11. Prognos för lokalbehovsutvecklingen i analysområde Hyllie 2020–2029.

Hyllie 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Befolkning 1 674 1 772 1 850 1 946 2 056 2 126 2 167 2 201 2 232 2 260 2 286 Efterfrågan 1 507 1 595 1 665 1 751 1 850 1 913 1 950 1 981 2 009 2 034 2 057 Kapacitet 1 249 1 229 1 199 1 283 1 423 1 543 1 789 1 836 1 943 1 943 1 943 Balans -258 -366 -466 -468 -427 -370 -161 -145 -66 -91 -114 Som visas i tabell 11 möter inte kapaciteten upp den förväntade efterfrågan i Hyllie. Fram till

och med 2026 väntas en betydande platsbrist, för att resten av perioden gå över till en viss platsbrist. Det råder en platsbrist i samtliga mindre kluster förutom kluster Södertorp.

Skillnaden jämfört med prognosen i förra årets lokalförsörjningsplan är markant då förra årets prognos presenterade bitvis balans och bitvis viss platsbrist.

Under 2019 har två oplanerade avvecklingar skett i området på grund av allvarliga mögelskador. Detta är en förklaring till den betydande platsbrist som väntas under den närmaste femårsperioden. Samtidigt finns ett behov av att ersätta bristfälliga lokaler i bland annat Holma.

I nuvarande planering finns ett flertal projekt med i Hyllie. Enligt nuvarande prognos för lokalkostnadsutvecklingen finns dock en risk för att förskolenämnden inte har tillräckligt med resurser för att etablera förskolor i nybyggnadsområden. Förskolenämnden anser att finansieringen av stadens gemensamma utveckling i nybyggnads- samt utvecklingsområden bör hanteras i särskild ordning. Detta resonemang utvecklas vidare i avsnitt 7.

Utbyggnadsområde Hyllie är fortfarande så pass nytt att det är svårt att följa upp och förutse området karaktär avseende exempelvis flyttmönster. Ett tänkbart scenario är att familjer väljer att bo kvar under en längre period och att de största behoven successivt flyttas över till grundskoleverksamhet. Ett annat tänkbart scenario är en fortsatt hög inflyttning och omsättning av småbarnsfamiljer och att en hög efterfrågan på förskoleplatser på så sätt kvarstår. Särskild analys och uppföljning av befolkningsutvecklingen i området är nödvändig.

(26)

Figur 10. Jämförelse av lokalbehovsutveckling 2019 och 2029, uppdelat enligt mindre kluster inom analysområde Hyllie.

I figur 10 kan utläsas att en viss platsbrist råder i kluster Lindeborg samt kluster Kulladal.

Under prognosperiodens slut väntas en viss platsbrist i kluster Hyllie samt kluster Kulladal, medan en betydande överkapacitet väntas i kluster Södertorp. I figur 9 speglas dock inte den betydande kapacitetsbrist som vänas i framförallt kluster Hyllie under perioden 2020–2024.

6.9. Söder

I Söder ingår de mindre klustren Heleneholm, Hindby, Söderkulla, Nydala, Gullviksborg samt Lindängen. Under perioden 2020–2029 väntas en befolkningsminskning om cirka 50 barn i förskoleålder. Jämfört med 2018 års prognos skiljer sig årets befolkningsprognos med mellan cirka 100–250 individer färre från 2021 och framåt, vilket har en betydande effekt på behovsutvecklingen. Befolkningen väntas framförallt minska i delområdena Augustenborg, Almhög samt Almvik samtidigt som en viss befolkningsökning prognostiseras i delområde Heleneholm.

Enligt nuvarande lokalplanering för perioden 2020–2029 sker en ökning av kapaciteten om cirka 60 platser. Under perioden planeras nybyggnation av förskola belägen på tidigare Tomasgården med planerad öppning hösten 2021. Ytterligare två projekt finns med i planeringen för aktuell period. Sammanlagt finns planering för nybyggnation om cirka 420 platser i området under perioden.

Under perioden 2020–2029 finns också planering för avveckling om totalt cirka 350 förskoleplatser. Avvecklingarna rör framförallt lokaler med brister samt lokaler med tillfälliga bygglov. Lokalerna med tillfälliga bygglov anses inte längre uppfylla deras primära syfte, det vill säga att möta upp ett tillfälligt behov, och inriktningen är därmed att de bör avvecklas så snart som möjligt.