Yttr 7/2

(1)

Strat

Handlä Jens 08-68 jens.

Yttr 7/2

Bak Land WÅA så att sätt d uppd Moti trädd dels ansv men verks I dett rekom Samr regio Besl Förv Land Förs

Trafi att

att

egisk utveck

äggare Plambeck 86 1651 plambeck@s

rande ö 2012 – T

kgrund dstingsrevis AB och land t man styr m de planer oc drag samt h

ivet till gran de i kraft un det budgetb aret för den även med a samhet som ta ärende yt mmendatio råd har sket onplanering lutsunderl valtningsche dstingsrevis slag till b

iknämnden som svar p trafikplane yttrande, s förklara pa

kling

sll.se

över lan Trafikpla

sorerna har dstingsstyrel mot landsti ch strategie ur samordn nskningen b nder 2012 so beslut som f n översiktlig anledning a m beslutades

ttrar sig Tra oner för hur

tt med land g som lämna

lag

efens tjänste sorernas pro beslut

föreslås be på landsting

eringen i la samt aragrafen o

dstings anering

granskat om lsen genom ngets mål.

er som tagits ningen inom baseras på fl

om säger at fullmäktige ga trafikplan av den nya p

s november afikförvaltn r trafikplane dstingsstyrel ar ett eget y

eutlåtande 3 ojektrappor

sluta gsrevisorern

ndstinget ö

medelbart j

T 2

revisor gen i lan

m Trafiknäm mför fullmäk

Underfrågo s fram bidra m landstinge lera orsaker tt varje län s e tog 2009 d neringen frå politiska org

r 2010.

ningen över eringen i lan

lsens utsko yttrande på

30 januari 2 rt 7/2012 –

nas projektr överlämna fö

justerad

TJÄNSTEUTL 2013-01-30

Trafiknämn 2013-03-12

ernas p ndstinge

mnden, Tra ktiges uppdr or i granskn ar till att up et och exter r. Dels den ska ha en ko där SL/Trafi

ån regionpl ganisationen

revisorerna ndstinget ka tt för tillväx revisionsra

2013 Trafikplane

rapport 7/2 örvaltnings

LÅTANDE

nden 2 punkt 8

rojektra et

afikförvaltni rag för trafik ningen har v ppnå fullmä rnt fungerar nya kollekti ollektivtrafi ikförvaltnin ane- och tra n för landst

as rapport o an utvecklas xt, miljö och

pporten.

eringen i lan

2012 – chefens förs

Dia T InfK1

apport

ingen (fd. S kplaneringe varit på vilk äktiges mål

r.

ivtrafiklag s ikmyndighe ngen tog öve

afiknämnde tingets

och as.

h

ndstinget

slag till

1

arienummer TN 1212-026

fosäk. klass 1 (Öppen)

SL), en ket och

som et,

er en

(6)

69

(2)

Förv Revis men (num

3 4 5 6 7 8 9 1 Trafi bild a av de

3 Revis fram att T hand kolle komm konk Trafi arbet områ till T är se ska g måls För a gång från bens fram syfta kolle

valtninge sorerna kon pekar samt mreringen a

3. Nya koll 4. Trafikpla 5. Uppdrag 6. Andra tr 7. Trafikstr 8. Den stat 9. Samverk

0. Intern sa ikförvaltnin

av landsting e rekommen 3. Nya koll

sionen men mtagna strate

Trafikförvalt dlingsaltern ektivtrafikan

mersiell tra kurrensneut ikförvaltnin ta för att nå ådena trafik Trafiknämnd enarelagd). E

genomföras sättningarna att uppnå ök ger att det be samhället i

inpriset, pa mkomlighet.

ar till att öka ektivtrafiken

ens synpu nstaterar att tidigt på ett

vser revisio ektivtrafikl aneringen e get till SL om rafikplaneri

rategiska ar tliga trafikpl kan med kom

amverkan in ngen kan ko

gets trafikpl nderade åtg ektivtrafikl nar att hante

egier och pl tningen bör nativ/strateg

ndelen i län afik behöver tralt tillträd ngen har tag å målen i tra k, infrastruk den i början Efter det på i ett 10-års a och strate kade markn ehövs åtgär form av för arkeringsåtg Trafikförva a marknads n.

unkter på t landstinge antal rekom onsrapporte

agen och pl enligt RUFS m trafikpoli ngsuppdrag rbeten hos S laneringen mmunerna nom landsti nstatera att lanering och gärderna red agen och pl eringen av r laner är oty

fördjupa an gier som fin net. Vidare p

r tydliggöras de till infrast git fram tidl

afikförsörjn ktur, affär, o n av 2013 (fö åbörjas arbe sperspektiv egiernas inri

nadsandelar rder utöver

rändrade tr gärder samt altningens p sandelarna g

T 2

å revision ets aktörer u mmendatio ens kapitel):

laneringskr S 2010 och d

itik och öve g från lands SL/Trafiknä och samver

inget t lanstingsre ch de samarb dan är på gå laneringskr regionens tr ydliga. Reko

nalyserna o nns för att n pekar revisi s liksom hu truktur med lösa strategi ningsprogra

och hållbar örutom stra etet med att inom så kal

iktning.

r har SL/Tr nya trafikut rängselavgif

t ökad prior pågående ar genom ett p

nens reko uppfyller fu oner inom fö

: aven dess genom ergripande t stingsfullmä ämnden rkansforme

evisorerna h beten som f ång.

aven rafikpolitisk ommendatio och tydliggö nå målet om onen på att ur dialogen k

d mera ska ier för att ty

mmet. Stra utveckling ategin för ko t konkretise

llade utveck

afikförvaltn tbyggnader fter, beskatt ritet för koll rbete med S prioriterat s

LÅTANDE

mmenda ullmäktiges öljande omr

mförande trafikplaner

äktige r med lands

har en i huv finns samtid

ka målsättn onen från re ra vilka olik m att öka

utrymmet kring frågor

föras.

ydliggöra hu tegierna för ska tas upp ommunikat era vilka åtg klingsplaner

ningen påtal r, såsom pro

tning av lektivtrafike Stomnätsstr

tomnät för

Dia T InfK1

ationer uppdrag råden

ring

stinget

vudsak korr digt som fle

ningar i flera evisionen är ka

för r om

ur vi ska r

p för beslut tion som gärder som

r för att nå

alat flera oaktivitet

ens rategin

2

rekt era

a r

(6)

69

(3)

När d funkt snab komm samt disku trafik förut ska h av ko kolle en ko tillgå betal trafik

4 Revis strat behö geno denn Trafi geno prior det fö åtgär Läns regio Trafi inrik 2021 Trafi

5 I enli trafik regio viss d har f inbeg

det gäller re tion, utrym bb lösning. T

mersiella ak tidigt som v utera utveck kavtal geno tsättningarn handlas upp ommersiella ektivtrafiken orrekt bedö ång till infra

lsystem, mm kförsörjning 4. Trafikpla sionen sakn egi för att g över exempe omförandest na bör även

ikförvaltnin omförandep ritering tydl örutom i ge rdsplanerin sstyrelsen oc onal inriktn

iknämnden ktningen och

1-2025. I ma ikförvaltnin

5. Uppdrag ighet med f kpolitiken o onplane- och

del genomfö fokuserat på

gripa väg-oc

evisionens s mme samt hu

Trafikförval ktörerna ka vi naturligtv klingen på k

mförs samr na för att de p. I de fall T

a aktörer oc n kommer i ömning i att

astruktur, så m. Detta arb gsprogram.

aneringen e nar vissa de genomföra R

elvis tidsper trategin, fra återrapport ngen har val plan med ett liggörs. När enomförand ngen där Tra ch Trafikve ing (Länsst fastställde h skickade i ars kommer ngens priori

get till SL om fullmäktiges och den öve

h trafiknäm ört de plane å kollektivtr ch biltrafik

synpunkt om ur dialogen ltningen är f an behöva ti vis har pågåe

kollektivtraf råd med bl a essa skall ku Trafiknämnd ch samtidigt nte beslut o Trafikförva åsom termi bete behöve

enligt RUFS lar för att k RUFS 2010

rspektivet 2 amförallt gä teras till lan lt att utveck t tioårspersp r det gäller t deplanen äv

afikförvaltn rket regiona yrelsen och under okto in prioritera

r Trafiknäm teringar till

m trafikpoli s budgetbes rsiktliga tra mnden. Trafi eringsuppdr rafiken. Rev i sina plane

T 2

m att tydligg om dessa fr fortfarande id för att fin ende dialog fik-markna a kommersi unna utföra den bedöme

t styra mot om allmän t altningen be inaler, hållp er vara klart

S 2010 och d kunna anse a kan anses v 2020-2030

ällande prio ndstingsfull kla genomfö pektiv där f tidsperspek ven i arbetet ningen har e alt. Under 2 h Trafikverk ober SL:s ytt ade förslag mnden att ta

l både natio

itik och öve slut från 20 afikplanerin fikförvaltnin rag som full visionen me eringsdokum

göra den ko rågor ska fö e av den upp nna sina nisc ger i våra or aden. Inför e

iella aktörer a trafik i det

er att trafik landstinget trafikplikt a ehöver ta st platser samt t i god tid ti

dess genom att uppdrag vara slutför analyseras oritering och

lmäktige.

örandestrate frågor om fi ktivet 2020- t med den st en aktiv roll 2012 tog reg ket ledde arb trande över

till trafikobj a upp ett äre onell- och lä

ergripande t 09 övertog ngen i region ngen har en

lmäktige be enar att Tra

ment.

LÅTANDE

ommersiella öras, så finn pfattningen cher i trafik rdinarie foru

en ny uppha r för att bed aktuella om i området k ts målsättni

tt fattas. Re tällning till f t informatio ll nästa regi

mförande get om en ge

t. Enligt rev mer än i h finansierin

egin till en å inansiering -2030 så an

tatliga tillsamman gionen fram betet),

den region jekt för per ende om änsplanerem

trafikplaner SL ansvaret nen från då

ligt revision eslutade om

fikförvaltni

Dia T InfK1

a trafikens ns ingen

att de ksystemet

um för att andling av e döma mråde som kan utföras ingar för evisionen gö frågor om ons- och

ionala

enomarbeta visionen

ng, och

årlig och nalyseras

ns med m en nala

rioden missen.

ring t för åvarande

nen till m men

ingen bör

3

ett

ör

ad

(6)

69

(4)

Trafi kolle strat styre överg komm even trafik och a antag räkn unde

6 Revis till sj tvärf När d komm tydlig febru Det r förbä bevis stom går u tvärl

7 Revis Ripla explo Stom Trafi stom inves peka finan utred

ikförvaltnin ektivtrafikfr egiska unde elsens uppd

gripande tra mer Trafikf

tuell ny RU kförvaltning analyser. De ganden om ar med att k er 2014.

6. Andra tr sionen efter jöss samt ön förbindelser

det gäller ut mer det reg ggöra målsä uari och kan regionala tr ättra reserel s på ökat fok mnätsstrateg

ut på remiss ed (Bus Rap 7. Trafikstr

sionen men an behöver oatering ska mnätsstrateg iknämnden mnätsstrateg steringar ut a ut vad vi b nsieringsfrå dningar när

ngen har, lik rågor sedan erlag. Utöve rag om att a afikplanerin förvaltninge UFS ska gå ti gen öka sin etta är speci transportm kunna påbö

rafikplaneri rlyser riktlin nskar komp r.

tveckling av gionala trafi

ättningar fö n efter det b afikförsörjn lationerna m kus på tvärf gi för länet s s liksom att pid Transit) rategiska ar nar att stom även uppda a genomföra gin etapp 2

senare i år gin tydliggör

tan som und ehöver utre ågorna i stom

r beslut ska

ksom reviso budgetbesl er detta delt aktualitetsp ngen i länet en att se öve

ill. I arbetet kunskap gä iellt viktigt medelsval ka

örja ett mer

ngsuppdrag njer för utve plettering av

v riktlinjern kförsörjnin ör denna tra beslutas av T

ningsprogra mellan de re förbindelser som Trafikf

en utrednin ).

rbeten hos S mnätsplaneri ateras och u as i förhålla kommer att skall fatta b rs att linjern derlag till en eda vidare.

mnätsstrate tas om even

T 2

orerna skriv lutet 2009 f tar Trafikfö pröva RUFS t oavsett tra er hur arbet t med andra ällande blan i ett långsik an börja ifrå övergripan

g från lands ecklingen a v Trafikplan

na för kollek ngsprogram

afik. Komple Trafiknämn ammet uttal egionala sta r. Motsvara förvaltninge ng om en ny

SL/Trafiknä ingen bör in utökas med ande till bef t skickas ut beslut om e na inte ska n vision om Av den anle egin, utan k

ntuella inve

er, koncent för att få fra örvaltningen S 2010 för d ansportslag.

tet med traf a transports nd annat ko ktigt perspe ågasättas. T nde arbete fö

stingsfullmä av det kollek n 2020 gälla

ktivtrafiksys mets komp etteringen g nden senare

lar målsättn adskärnorn ande satsnin en utarbetat

y så kallad B

ämnden nnehålla fin

vägledning fintliga kolle t på remiss u tapp 1 och e ses som för m ett långsik edningen in kommer istä esteringar.

LÅTANDE

rerat sig på am långsikti n i landsting e delar som . Under året fikdelarna i slag behöve ostnadsberä ektiv där gäl Trafikförvalt ör alla trans

äktige ktiva trafiksy

ande

stemet till sj lettering att går ut på rem e i vår.

ningar om a a vilket är e ng återfinns t och som in BRT-linje u

nansieringsf för hur kom ektivtrafikst under våren etapp 2. I reslagna

tigt stomnä ngår inte ället in i sen

Dia T InfK1

å iga gs- m rör den

t en er äkningar

llande tningen sportslag

systemet

jöss t miss i

att ett tydligt

s i den nom kort utreds i

frågor tydlig mmunal

tråk.

n varefter

ät och nare

4

gare.

(6)

69

(5)

Unde hålle tydlig kolle

8 Revis Trafi öppe med att ty den s Trafi ansv unde nytta 9 I revi länet komm inter Kom varit prog dialo inneb komm Samo våra regio bl.a.

forts komm komm ansv

1 Revis mella kolle

er 2013 påb er med revis ggöra förhå ektivtrafik p 8. Den stat sorerna pek ikverket reg en dialog. K den statliga ydliggöra an statliga plan ikförvaltnin

arsfördelnin er öppna for a av de olika 9. Samverk isionsrappo ts kommune muner. Kom rna samordn mmundialoge fokuserade rammet, vil ogerna. Traf bär att trafi munerna (b ordningen m svar på kom onal vikt. I T

information att arbete m mundialoge mer även at arsförhållan 0. Intern sa sionen har i an SL och T ektivtrafiken

börjas ett ar sorerna om ållandet mel på ett ännu t tliga trafikpl kar på att an gionalt, Län Kraven på de

a planeringe nsvarsgräns neringen av ngen delar r ng kan behö rmer kring f a aktörernas kan med kom orten beskri

er. Parallell mmunerna h

ningen inom ernas genom e på samråd

lket bedöms fikförvaltnin ikförvaltnin beslut på TN

mellan Traf mmunernas Trafikförval n kring ansv med RUFS 2

er när de ha tt skicka ut nden till län amverkan in i all väsentl TMR har för

ns planering

bete med at att dessa ri llan kommu tydligare sä

laneringen nsvaret för l

sstyrelsen o en regionala en pågår fö serna för att v infrastrukt evisorernas övas även o frågor om lä s möjlighete mmunerna ivs Trafikfö lt med detta

har enligt r m SLL i kom

mförande en d om utform

s vara en de ngen har fas ngen är mer

N i oktober) fikförvaltnin s remisser a ltningens pl varsförhålla 2013. TMR h ar skett sekt

ett gemensa nets kommu nom landsti lighet uppfa rsvagat land g, annan tra

T 2

tt uppdater iktlinjer me unala explo ätt än dagen och samver länets trafik och SLL sam a trafikplan

r fullt och r t kunna var tur.

s bedömnin om det är vik

änets trafik er och kuns

rvaltningen a bedriver ä revisionsrap mmundialog nligt beslut mningen av T

el av orsake stställt ett u proaktiv i a ).

ngen och TM av översiktsp

lan för kom anden inom har under 2 torsvis. TMR

amt brev m uner under

inget

attat problem dstingets gr afik-/transp

a Riplan. Tr d fördel kan ateringar oc ns dokumen

rkansforme kplanering ä mt att samv

eringen är s revisorerna

a en tydlig p

ng om att en ktigt att kun kplanering f

skap.

ns omfattan även TMR d pporten fram

gerna behöv t i TN har un Trafikförsö en till komm

utvecklat di att söka dial

MR sker gen planer och a mmundialoge m landstinge

2011-2012 d R och Trafik med förtydlig

våren.

matiken ko epp om sam portplanerin

LÅTANDE

rafikförvalt n användas

ch befintlig nt.

r med lands är delat mel erkan bygge stort nu när

pekar på be part i arbete

n tydligare nna samarb för att kunn

de samarbe dialoger med mfört att de

ver förbättra nder 2011-2

rjnings- munernas sy

alogform so log med

nom avstäm av detaljpla er 2012-201 et och komm deltagit i vår

kförvaltning ganden av v

rrekt. Uppd mbanden me

ng och regio

Dia T InfK1

tningen för att g

stinget llan er på en r arbetet ehovet av

et med

beta na dra

eten med d länets en ras.

2012 yn på om

mning av aner av

13 tillförs mande

ra gen våra

delningen ellan onplanering

5

g,

(6)

69

(6)

I dag därm Stock TMR geno spårs Stock revid Orsa organ strat Trafi sama Kon Geno lands funkt Kon Geno lands ytter

Ande Förv

gsläget geno med Trafikf

kholms län.

R som ansva om samverk systemen, L kholms län dering av RU aken till att t

nisationen h egiska doku ikförvaltnin arbete med nsekvense

om att tydlig stinget kan tionsnedsät nsekvense

om att tydlig stinget kan rligare.

ers Lindströ valtningsche

omförs ett s förvaltninge

. Trafikförva arar för regi kan med Tra Länsstyrelse samt KSL o UFS deltar T trafikplaner har fokuser ument såsom ngen nu god

de ovan nä er för per

ggöra ansva förutsättnin ttning förbä er för mil ggöra ansva förutsättnin

öm ef

amlat sama en har ansva

altningen u ionplanerin afikverket so en som sam och Stockho Trafikförval ringsarbetet rat på framt

m beskrivits da förutsättn mnda aktör rsoner m arsgränser o

ngarna för s ättras ytterl

ljön arsgränser o

ngarna för s

T 2

arbete enlig aret för att u utformar kol ngen. Ett sam

om ansvara mordnar nati olms stad. I ltningen.

t avseende v tagandet av

s tidigare. M ningar att a rerna.

ed funkti och samarb samarbete i

igare.

och samarb samarbete i

t följande. T utforma tra llektivtrafik mlat transp ar för de reg

ionell plan o I TMR:s arb

vägtrafik bl ett flertal ö Med dessa g rbeta med v

ionsnedsä beta ännu bä

inom arbete

beta ännu bä inom miljöo

Jens P Chef S

LÅTANDE

Trafiknämn ansportpolit ken i samarb

ortperspekt gionala väg-

och länspla bete med en

livit fördröjt övergripand

genomförda vägtrafikfrå

ättning ättre inom et för person

ättre inom området för

Plambeck trategisk ut

Dia T InfK1

nden och tiken i bete med tiv sker - och an för n

t är att de

a har ågor i gott

ner med

rbättras

tveckling

6

(6)

69

(7)

Landstingsrevisorerna

^{v r}

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Ä t a » *

Revisorsgrupp III 2012-12-04 Diarienummer:

RK 200912-0112

Trafiknämnden

Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik

Projektrapport 7/2012

Trafikplaneringen i landstinget

Revisorerna i revisorsgrupp Til beslutade på möte 2012-12-04 Överlämna rapporten till trafiknämnden och till styrelsen för A B Storstockholms lokaltrafik för yttrande senast 2013-03-22.

I granskningen konstaterar revisionen att flera aktörer både inom och utanför landstinget samverkar i regionens trafikplanering. E n viktig utgångspunkt för planeringen är R U F S 2010 diir bl.a. förutsättningar för landstingets långsiktiga trafikplanering framgår.

Landstingets aktörer, genom trafiknämnden och landstingsstyrelsen, bedöms i stora delar ha genomfört fullmäktiges uppdrag så att trafikplaneringen styr mot fullmäktiges mål.

Granskningen visar dock på ett antal förbättringsomrftden.

Revisionen belyser bl.a. att samordningen mellan landstingets aktörer som arbetar med trafikplanering och regionplanering, behöver förbättras. Även samordningen och ansvarsavgränsningen gentemot länsstyrelsen och trafikvcrkct är för närvarande oklar.

Revisorenia anser att trafiknämnden och S L bör fördjupa sitt arbete med att ta fram konkreta strategier inom ett flertal områden, bl.a. för en ökad kollektivtrafikandel.

Slutligen bör trafiknämnden och S L prioritera arbetet med att ta fram ett planeringsunderlag med perspektivet 2025.

I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport.

Paragrafen justeras omedelbart.

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 Säte: Stockholm Box 22230 Fax: 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 104 22 Stockholm E-post: landstingsrevlsorerna@rev.sll.se www.sll.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(8)

PROJEKTRAPPORT NR 7/2012

Trafikplaneringen i landstinget

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LÄNS LANOSTfNG

(9)

Vad gör Landstingsrevisorerna?

Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal verksamiiet. Landstingsrevisorerna omfattar båtic de förtroendevalda revisorerna ocli revisionskontoret. |

Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den Övergripande uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt revisionsansvar. Tj)e förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den lokal a självstyrelsen.

Ledamöter i nämnder oc i styrelser har ett revisionsansvar som innebär att de inför fullmäktige ansvarar för hur de själva, anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I revisionsansvaret ingår att genomföra en

ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges måi, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller ftjr verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig injern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper,

I å r s r a p p o r t e r för nämnder och bolag sammanfattar revisionskontoret den granskning som genomforts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på

Landstingsrevisorernas hemsida www.sll.se/rev. Dc kan också beställas från revisionskontoret. Det g^r även att prenumerera på Landstingsrevisorenias nyhetsbrev Nytt f r å n landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till landstingsrevisorerna@rev,sll^sc

(10)

STOCKHOIMS LANS LANDSTING

Landstingsrevisorerna

Revisorsgrupp 1 2012-12-04 Diarienummer:

RK 201209-0112

Landstingsstyrelsen

Projektrapport 7/2012

Trafikplaneringen i landstinget

Revisorerna i revisorsgrupp I beslutade på möte 2012-12-04 Överlämna rapporten till landstingsstyrelsen for yttrande senast 2013-03-22.

I granskningen konstaterar revisionen att flera aktörer både inom och utanför landstinget samverkar i regionens trafikplanering. En viktig utgångspunkt för planeringen är R U F S 2010 där bl.a.

förutsättningar för landstingets långsiktiga trafikplanering framgår. Landstingets aktörer, genom trafiknämnden och landstingsstyrelsen, bedöms i stora delar ha genomfört fullmäktiges uppdrag så att trafikplaneringen styr mot fullmäktiges mål. Granskningen visar dock på ett antal

för bättri ngsområden.

Revisionen belyser bl.a. atl samordningen mellan landstingets aktörer som arbetar med trafikplanering och regionplanering, behöver förbättras. Även samordningen och ansvarsavgränsmngen gentemot länsstyrelsen och trafikverket är för närvarande oklar. Revisorerna anser att arbetet bör fördjupas med att ta fram konkreta strategier inom ett flertal områden, bl.a. för en ökad

kollektivtrafikandel. Slutligen bör arbetet med att ta fram ett planeringsunderlag med perspektivet 2025 prioriteras.

I övrigt hänvisar revisorenia till revisionskontorets rapport.

Peter Kockum ordförande

sekreterare

Landstingsrevisorerna Telefon: 08-737 25 00 Säte: Stockholm Fax: 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 E-post: iandstlngsrevlsorerna@rev.sll.se www.sll.se/rev Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(11)

Landstingsrevisorerna

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Revisorsgrupp Hl 2012-12-04 Diarienummer;

RK 200912-0112

Trafiknämnden

Styrelsen för AB Storstockholms lokaltrafik

Projektrapport 7/2012

Trafikplaneringen i landstinget

Revisorerna i revisorsgrupp III beslutade på möte 2012-12-04 överlämna rapporten till trafiknämnden och till styrelsen för A B Storstockholms lokaltrafik för yttrande senast 2013-03-22.

I granskningen konstaterar revisionen att flera aktörer både inom och utanför landstinget samverkar i regionens trafikplanering. E n viktig utgångspunkt för planeringen är R U F S 2010 där bl.a. förutsättningar för landstingets långsiktiga trafikplanering framgår.

Landslingets aktörer, genom trafiknämnden och landstingsstyrelsen, bedöms i stora delar ha genomfort fullmäktiges uppdrag så att trafikplaneringen styr mot fullmäktiges mål.

Granskningen visar dock på ett antal förbättringsområden.

Revisionen belyser bl.a. att samordningen mellan landstingets aktörer som arbetar med trafikplanering och regionplanering, behöver förbättras. Även samordningen och ansvarsavgränsningen gentemot länsstyrelsen och trafikverket är för närvarande oklar.

Revisorerna anser att trafiknäninden och S L bör fördjupa sitt arbete med att ta fram konkreta strategier inom ett flertal områden, bl.a. för en ökad kollektivtrafikandel.

Slutligen bör trafiknämnden och S L prioritera arbetet med att ta fram ett planeringsunderlag med perspektivet 2025.

I övrigt hänvisar revisorerna till revisionskontorets rapport.

Telefon: 08-737 25 00 Säte: Stockholm Fax: 08-737 53 50 Org.nr: 23 21 00 - 0016 E-post: landstingsrevlsorerna@rev.sll.se www.sff.se/rev Landstingsrevisorerna

Box 22230 104 22 Stockholm

Besök oss; Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset

(12)

RK 200912-0112 Revisionskontoret 2012-12-04

INNEHÅLL

1. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 1 2. UTGÅNGSPUNKTER KÖR GRANSKNINGEN 3

2.1 Motiv till granskningen. 3

2.2 Revisionsfråga 4 2.3 Avgransnlng 4 2.4 B e d ö m n i n g s g r u n d e r 4

2.5 Metod .., • 5 3. NYA KOLLEKTIVTRAFIKLAGEN OCH DESS PLANERINGSKRAV 5 4. TRAFIKPLANERINGEN ENLIGT RUFS 2010 OCH DESS

GENOMFÖRANDE • -6 5. UPPDRAGET TILL SL OM TRAFIKPOLITIK OCH ÖVERGRIPANDE

TRAFIKPLANERING , -••••8 6. ANDRA TRAFIKPLANERINGSUPPDRAG FRÄN

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE • 8

6.1 Trafikplan 2020 8 6.2 Sjötrafikens uppdrag . . . 9

7. TRAFIKSTRATEGISKA ARBETEN HOS SL/TRAFIKNÄMNDEN 10 8. DEN STATLIGA TRAFIKPLANERINGEN OCH SAMVERKANSFORMER

MED LANDSTINGET ,. *1 9. SAMVERKAN MED KOMMUNERNA 14

10. INTERN SAMVERKAN INOM LANDSTINGET 15

(13)

Revisionskontoret 2012-12-04

1. Slutsatser och rekommendationer

Strategier för hur m å l e n ska u p p n å s b e h ö v e r utvecklas

Ökad koliektiv- trafikandel

Ett samlat transportper- spektiv b e h ö v s

Utveckling av regionala körnor

Revisionen har i delta projekt granskat om trafiknHmndcn, SL, WÄAB ooh landstingsstyrelsen genomfört fullmäktiges uppdrag för trafikplaneringen så att man styr mot landstingets mål.

Revisionen kan konstatera att flera aktörer både inom och utanför landstinget samverkar i regionens trafikplanering. En viktig utgångspunkt för planeringen är R U F S 2010' där bl.a. förutsättningar för landstingets långsiktiga trafikplanering framgår. Landstingets aktörer, genom trafiknämnden och landstingsstyrelsen, bedöms i stora delar ha genomfort fullmäktiges uppdrag så att trafikplaneringen styr mot fullmäktiges mål. Granskningen visar dock på ett antal förbätt- ringsområden.

I det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTFP²) är regionens olika trafik- politiska mål beskrivna. I programmet redovisas också en rad nödvändiga åt- gärder för att uppfylla målen. Exempel på sådana åtgärder är ökad tillgänglig- het, minskat buller och luftföroreningar, ökad energieffektivitet i trafiken, för- bättrad säkerhet, ökad regional tillgänglighet och ökad koliektivtrafikandel.

Målet om ökad koliektivtrafikandel innebär en särskilt stor utmaning för trafik- nämnden och S L . Revisionen anser att trafiknämnden och S L behöver utveckla konkreta strategier för hur de av fullmäktige fastlagda målen ska uppnås. Det gäller t.ex. frågan om att på olika sätt kunna motverka en förväntad ökning av andelen biltrafik.

S L fick i samband med budgetbeslutet för 20 09³ ansvaret för den övergripande trafikplaneringen och trafikpolitiken inom landstinget. Samtidigt gav fullmäk- tige flera olika trafikplaneringsuppdrag. (Se avsnitt 2.1). V i d samma tillfälle fick landstingsstyrelsen ansvaret för regionplanering etc. Samtidigt som S L har ett ansvar för trafikplaneringen har länsstyrelsen och trafikverket ett formellt ansvar för trafikplaneringsarbetet. Ansvarsavgränsningen meilan de olika aktö- rerna är för närvarande otydlig. Vidare visar granskningen att trafiknämnden genom S L i huvudsak har begränsat sin planering tili kollektivtrafiken. Det samlade tmnsportperspoktivet (inkl. vägar och biltrafik) saknas i allt väsentligt i landstingets nuvarande trafikplanering. Orsaken uppges bero på att organisationen hittills har fokuserat på framtagandet av ett flertal planer och dokument som t.ex. genomförandestrategi, trafikplan 2020 och stomnätsstrategier.

A v SL;s verksamhetsidé⁴ framgår att koilektivtrafiken är ett medel för att upp- nå det Överordnade målen för regionplaneringen enligt R U F S 2010, Det finns därmed också en allmän acceptans för en trafikplanering som bl.a, stödjer utvecklingen av regionala kärnor. Samtidigt konstaterar trafiknämnden och S L i

1 Regional Utvecklingsplan För Stockholmsregionen, antagen av Landstingsfull- mäktige 2010.

a Deslutat av Trafiknämnden 2012-09-13, TN 1201-0032

3 LF 2008-11-25

4 Verksamhetsidé framgår av SL:s strategiska karta fastställd av trafiknämnden TN 1105-132 och SL 2011-04030

Illl Landstingsrevisorerna

S * X 2 MOCKHÖUtttÅNUAMQUltKS

1

(14)

Revisionskontoret 2012-12-04

Trafikplanering b e h ö v e r tas fram för perspekti- vet 2025

Kommunerna betonar vikten av samordning av

•afik- och reglonplane- . ing

sin Trafikplan 2020 att tvä rförbin del serna into nämnvärt bedöms öka. Frågan är dock hur de regionala kärnorita kan utvecklas utan en etablering av tvärförbin- delser.

Granskningen visar vidare att trafiknämnden och S L bör fullfölja framtagandet av ett planeringsunderlag med perspektivet 2025 till den nationella trafikplanen och länstrafikplanen. Dessa planer kommer att beslutas av trafikverket och länsstyrelsen under 2013/2014. Arbetet har påbörjats och bedrivs i samverkan mellan trafiknämnden och S L och övriga aktörer.

Landstinget har en relativt oinfattande samverkan med kommunerna i trafikplanering och regionplanering. Kommunerna upplever ansvarsavgränsmngen mellan landstingets planeringsfunktioner som oklar vilket också bekräftas i länsstyrelsens inriktningsdokument inför trafikplaneringen med perspektivet 2025. Revisionen menaratt landstingsstyrelsen bör se Över hur planeringen ytterligare kan samordnas mellan trafiknämnden och S L å ena sidan och landstingsstyrelsens organisatoriska enhet för Tillväxt, Miljö och Regionplanering ( T M R ) , å andra sidan. Eniigt fullmäktiges beslut från 2009 bör en utvärdering göras av nuvarande organisation inför kommande mandatperiod.

Sammantaget menar revisionen alt det regionala trafikförsörjningsprogrammet i allt väsentligt uppfyller lagens krav på trafikplaneringen. Dock bör de frågor som lyfts ovan fördjupas i det fortsatta planeringsarbetet.

Rekommendationer:

> Trafiknämnden ocli S L⁵ bör fördjupa sitt strategi arbete för att de olika mål som redovisas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska kunna uppfyllas. Bl.a. gäller det målet om ökad koliektivtrafikandel.

> Trafiknämnden och S L^sb ö r prioritera arbetet med att ta fram ett planeringsunderlag med perspektivet 2025 till kommande nationella trafikplan och länstrafikplan.

> Landstingsstyrelsen, trafiknämnden och S L⁵ bör förtydliga ansvars- gränserna och se över samordningen i planeringsprocessen för att effektivisera arbetet med regionplanering och trafikplanering.

5 Under förutsättning att landstingsfullmäktige så beslutar kommer större delen av SLs verksamhet från och med årsskiftet 2012/2013 övergå till TN och TN:s förvaltning. Rekommendationerna riktar sig därför till TN för att nämnden kom- mer att hantera frågorna framöver och till SL som har ansvaret t.o.m. 2012.

(15)

2. Utgångspunkter för granskningen

2.1 Motiv till granskningen

Ny lagstiftning En ny lagstiftning avseende kollektivtrafik, lag om kollektivtrafik 2010:1065, trädde i kraft den 1 januari 2012, Lagen innebär att i Stockholms län ansvarar landstinget för den regionala kollektivtrafiken. Landstinget ansvarar också för persontransporter enligt lagen om färdtjänst, 1997:736 eller lagen om riksftlrd- tjänst, 1997:735. Enligt lagstiftningen ska varje län ha en koilektivtrafikmyn- dighet. För Stockholms län bär landstinget ansvaret för den regionala kollektivtrafiken och landstinget är regional trafik myndighet. Den regionala kollektiv- trafikmyndigheten ansvarar för att regelbundet ta fram ett trafikförsörjnings- program med fastställda mål för den regionala kollektivtrafiken. Vid behov ska denna uppdateras. Samråd ska ske med berörda intressenter. Från och med den 1 juli 2013 kommer den kollektiva sjötrafiken att införlivas i kollektivtrafik lagen och därmed i länets kollektivtrafikplanering.

I fullmäktiges beslut om budget 2009 övertog A B Storstockholms lokaltrafik (SL) ansvaret för trafikpolitiken och den översiktliga trafikplaneringen från regionpiane- och trafiknämnden från den 1 juli 2009.1 budget 2009 gavs också följande uppdrag för att förstärka trafikplaneringen⁶.

• SI, ska i samband med budgeten till landstingsfullmäktige lämna förslag på trafikförsörjningsprogram enligt lagen om ansvar för kollektivtrafik, 1997:734. Trafikförsörjningsprogram ska tas fram i samråd med Waxholmsbolaget A B (WÅAB), färdtjänsten oeh regi- onplanenämnden.

• S L ska utarbeta en strategi för kollektivtrafikens utveckling på me- dellång sikt vart fjärde år i samråd med WÅAB, färdtjänsten och re- gionplanenämnden.

• S L ska utarbeta riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet på land ska utvecklas. I uppdraget ingåratt intensifiera och förtydliga kapacitetsplaneringen för kollektivtrafiken inom S L

t WÅAB ska utarbeta riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet till sjöss ska utvecklas, Arbetet ska ske i samråd med SL, färdtjäns- ten och regionplanenämnden.

• R U F S 2010 ska innehålla en översiktlig genomförandestrategi för trafikplaneringen vilken ska tas fram av S L . Den ska innehålla möj- lig etappindelning för genomförandet och förslag till finansiering.

Genomförandestrategin ska tas fram i samråd med W Ä A B , färd- tjänsten och regionplanenämnden.

I november 2010 beslutade landstingsfullmäktige om en ny politisk organisa- Ny politisk organisation t j o n för |a n t l s tj^{n g e t s} trafikverksamhet. Beslutet innebar att från och med den i

januari 2011:

• ersatte tillväxt- och regionplancutskottet (TRU) regionplanenämn- den. Utskottet ansvarar för regionplaneringen och de regionala ut-

6 Uppdragen gäller tills vidare med tillägget att trafiknämnden fr.o.m. 2011 har ett övergripande ansvar avseende SLs uppdrag.

L a n d s t i n g s f u l l m ä k t i g e s beslut

Illl Landstingsrevisorerna

ES/^fei itOCKHOtMi 1ÄIJS (ANÖ51IHG

(16)

Revisfonskontorct 2012-12-04

vecklingsfrågorna inom landstinget.

• inrättades en trafiknämnd som ansvarar för:

o kollektivtrafiken på land, til! sjöss och för personer med funktionsnedsättning

o det övergripande ansvaret för planering och upphandling av trafiktjänster och följer upp verksamheten

o landstingets trafikplanering och framtagande av förslag till trafik försörj ningsplan

o samverkan med närliggande kommuner och landsting samt andra intressenter för att uppnå väl fungerande trafik- lösningar i regionen

o samverkan med handikapporganisationer för att förenkla för äldre och personer med funktionsnedsättning att an- vända kollektivtrafiken

Ändrat ansvar¹ samband med de stora förändringar som genomförts av trafikverksamheten och uppdrag uttrycks i fullmäktiges uppdrag att ambitionsnivån i landstingets trafikplane- ring ska höjas. Ett led i detta är den nya trafikorganisationcn. Därutöver kommer dc utökade kraven som den nya kolleklivtrafiklagstiftningen ställer. Sam- mantaget leder detta till frågan om hur styrningen mot fullmäktiges mål och uppdrag för trafikplaneringen hanteras av landstingsstyrelsen, trafiknämnden, SL och W Ä A B .

2.2 R e v i s i o n s f r å g a Övergripande revisionsfråga;

• Har trafiknämnden, S L , WÅAB och landstingsstyrelsen genomfört fullmäktiges uppdrag för trafikplaneringen så att man styr mot landstingets mål?

Väsentliga delfrågor gäller de medel som står till buds för att via trafikplaneringen styra mot målen i landstingets verksamheter. Det gäller främst

• på vilket sätt de planer och strategier som tagits fram bidrar till att uppnå fullmäktiges mål och uppdrag?

• hur samordningen sker internt inom landstinget och hur samverkan sker externt med statlig och kommunal planering i syfte att uppnå fullmäktiges mål och uppdrag?

2.3 A v g r ä n s n l n g

Granskningen tar sin utgångspunkt från mål i fullmäktiges budget och givna fullmäktigeuppdrag avseende trafikplaneringen. Den avser styrningen av hur fullmäktiges mål och uppdrag uppnås och om de medel som används styr mot dessa. Granskningen omfattar Landstingsstyrelsen, T N , A B S L och W Ä A B . Revisionen har inte utvärderat den nya trafikorganisationen i detta projekt.

2.4 B e d ö m n i n g s g r u n d e r

• Lag om kollektivtrafik, 2010:1065

• Landstingets budget

• Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, (RUFS, L S 1003-0221)

• Reglemente för landstingsstyrelsen, trafiknämnden och underliggan- de utskott och beredningar.

lljl Landstingsrevisorerna

SsJ^eS

*10<<;HOlM*lÅN$tAMP$nHG

4

(17)

Saknas utvecklade strategier för hur må) ska u p p n å s

Kollektivtrafikens andel ska öka

• Bolagsordningar, VD-instniktion och specifika ägardirektiv för S L

& Waxholmsbolaget

2,5 Metod

I granskningen har intervjuer genomförts med företrädare⁷ för olika aktörer i trafikplaneringen, Vidare har olika plan- och styrdokument analyserats. Ett särskilt fokus har varit att undersöka hur olika styrande dokument oeh strategier avseende landstingets trafikplanering förhåller sig till varandra,

Granskningen har genomförts av Mikael Lundén (projektledare) och Ralf Jons- son, revisionskontoret.

3. Nya kollektivtrafiklagen och dess plane- ringskrav

I den nya kollektivtrafik lagens krav ligger alt formulera ett regionalt trafikför- sörjningsprogram (RTFP) i samråd med kommuner m.fl. och att (a ställning lill vad som ska vara s.k. allmän trafikplikt, d.v.s. vad som ska drivas och finansieras av det offentliga.

Trafiknämnden och landstingstyrelsen har tagit fram och beslutat om en R T F P⁸ i linje med den nya lagens krav.

I R T F P är regionens olika trafikpolitiska mål beskr ivna och utvecklade. I programmet beskrivs utförligt bl.a. förhållandet mellan allmän trafikplikt och kommersiell trafik. Därutöver redovisas on rad åtgärder för att uppfylla målen i programmet. Det saknas dock mer utvecklade strategier för hur målen ska upp- nås. Detta gäller t.ex. målet om cn ökad kollektivtrafikandel och miljömålen i övrigt. I trafikförsörjningsprogrammet anges dock att det finns ett flertal frågor kvar att utreda och i det sammanhanget nämns bland annat frågan om hur en ökad koliektivtrafikandel ska uppnås.

I programmet återkopplas också till visionen och målen för kollektivtrafiken i R U F S 2010 som har formulerats enligt följande: "Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till alt Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion.". Övergripande mål anges som:

- Attraktiva resor

- Tillgänglig och sammanhållen region

- Effektiva resor med låg miljö- och häisopåverkan

Under många år har fullmäktige i samband med direktiven i budget framhållit det övergripande och långsiktiga målet att andelen koilektivtrafikresande ska öka. A v R U F S 2010 och SL:s/TN planering framgår dock att kollektivtrafikandelen inte prognostiseras att öka utan snarare minska. En följd av detta är

7 SL SLL Tillväxt, Miljö och Regionplanering (TMR), länsstyrelsen, trafikverket, Stockholms stad, Nacka stad, Täby kommun

B ReglonaltTrafikFörsörjnlngsProgram, TN 1201-0032, TN 2012-06-19, LF2012- 09-18

(18)

sannolikt att inte heller miljömålen kommer att uppnås p.g.a. den ökande biltrafiken.

Otydlig strategi för att Öka kollektiv- trafikandelen

Samordning med Fysisk planering

Förutsättningar för kommersiell trafik

G e n o m f ö r a n d e - strategi

Revisionens bedömning

Hanteringen av fullmäktiges mål om en ökad kollektivtrafikandel är otydlig i merparten av de plandokument som S L / T N tagit fram. Det gäller det regionala trafikförsöijningsprogrammet, genomförandestrategin för trafikplaneringen för R U F S 2010 (se kap 4) och Trafikplan 2020 (se kap 8). Revisionen anser att trafiknämnden och S L bör fördjupa analysen och utreda och redovisa de hand- lingsvägar/strategier som lämpligen kan väljas för att uppnå målet om en ökad koliektivtrafikandel.

Exempel på en sådan analys skulle t.ex. kunna vara hur trafikplaneringen ska samordnas med den fysiska planeringen i syfte att klarlägga var inom länet den största potentialen för att Öka kollcktivtrafikandelen finns.

Vidare skulle utrymmet för kommersiell trafik och vilka värden den skulle kunna ha för det kollektiva trafikutbudet som helhet behöva tydliggöras. Detta framgår inte särskilt utförligt av RTFP. Det bör följaktligen tydligare klargöras i planeringen hur den kommande dialogen framdeles ska genomföras med kommersiella aktörer och de frågor som då aktualiseras, t.ex. tillgång till infrastruktur, konkurrensneutralitet, framkomligheten hos väghållarna, etc.

En annan fråga gäller resorna över länsgränserna. Dessa hör hanteras något utförligare och eventuellt ges ett eget delmål. Även formerna för fortlö- pande samverkan och planering (bl.a. gentemot kommunerna och markna- den) bör diskuterats inom ramen för R T F P . Slutligen bör även målkonflik- terna diskuteras. Det gäller exempelvis de negativa konsekvenser som kan följa av att miljömålen inte uppnås om inte koilektivtrafikandelen skulle öka.

Sammantaget menar revisionen att R T F P i allt väsentligt uppfyller lagens krav på trafikplaneringen. Dock bör de frågor som lyfts ovan fördjupas i det fortsatta planeringsarbetet,

4. Trafikplaneringen enligt RUFS 2010 och dess genomförande

I R U F S 2010 finns en översiktlig långsiktig planering för utvecklingen av trafik och transporter i olika tidsperspektiv (2020,2030 och 2050). Planer- ingen omfattar trafik och transporter avseende vägar, kollektivtrafik, gods- transporter, flyg och sjöfart, Planeringen är inte operationell, dvs. frågor som finansiering, prioritering, etc. inkluderas inte.

I budget 2009 fick S L i uppdrag att ta fram en Översiktlig genomförande- strategi för trafikplaneringen enligt intentionerna i R U F S 2010. Den skulle innehålla möjlig etappindelning för genomförandet och förslag till finansiering. Genomförandestrategin skulle tas fram i samråd med WÄAB, färd- tjänsten och regionplanenämnden.

Illl Landstingsrevisorerna ⁶

(19)

< å r e n 2020-2030

Kollektivtrafik- andel

Ekonomiska f ö r u t s ä t t n i n g a r ' Prioriteringar

Förslag till genomförandestrategi⁹ beslutades i april 2011. Strategins tidsperspektiv är i huvudsak 2020 och bygger i vissa delar på den Trafikplan 2020^{1 0} som togs fram av S L under 2010.1 strategin görs en beräkning och summering av det totala investeringsbehovet under perioden fram t.o.m.

2020. Vidare görs en analys av den totala finansieringssituationen inom SL. 1 fråga om prioriteringar förs en diskussion utifrån tre olika scenarier, relaterat till vilka ekonomiska resurser som kan komma att stå till buds, För perioden 2020 - 2030 redovisas endast en summering av nyinvester- ingsbehovet enligt R U F S 2010.

Enligt beslutet i trafiknämnden ska strategin vara en utgångspunkt för landstingets budgetdirektiv och långsiktiga ekonomiska planering. Efter fastlagda direktiv kan SL, enligt genomförandestrategin, utforma en ge- nomförandeplan utifrån budgetdirektiven.

Revisionens b e d ö m n i n g

Enligt revisionen bör perspektivet 2020-2030 analyseras mer djupgående än vad som är fallet i genomförandestrategin. Det gäller framförallt förslag till hur finansiering kan ske och olika förslag till prioriteringar. Priorite- ringsfrågorna är särskilt viktiga att föltydliga i planeringen med tanke på att den ska utgöra ett underlag för den statliga planeringen^{1 1}, som ska fär- digställas under 2013.

Liksom i R T F P konstateras i Trafikplan 2020 att kollektivtrafikandelen inte bedöms öka utan prognostiseras bli oförändrad eller något försämrad.

Detta innebär även en försämring av möjligheterna att uppnå miljömålen, p.g.a. den ökade biltrafiken. Vissa strategiska resonemang förs, men inte heller här utvecklas och redovisas lämpliga strategier för att öka kollektivtrafikandelen.

Det är vidare oklart vilka antaganden som gjorts i kalkylerna avseende förväntad ränteutveckling samt statlig och kommunal medfinansiering.

Såvitt revisionen kan bedöma kan det även finnas ett antal investeringar/trafikobjekt vid sidan av R U F S 2020 som får konsekvens redan i perspektivet 2020. Det kan t.ex. gälla konsekvenser av stomnäts- och spårstra- tegin och B R T .^{1 2}

Vare sig S L eller trafiknämnden har fattal beslut om någon återredovisning av uppdraget om genomförandestrategin tiil landstingsstyrelsen/landstings- fullmäktige. Om strategin ska vara en utgångspunkt för landstingets budgetdirektiv bör det rimligen beslutas av landstingsfullmäktige. Detta väck- er frågan om strategins status. I detta sammanhang kan också noteras att S L inlett ett arbete med att ta fram vad som kallas för en genomförande-

9 TN 1103-081 5 april 2011

1 0 Trafikplan 2020 fastställdes av SL:s styrelse i augusti 2010

u Nationell trafikplan och länstrafikplan med tidsperspektiv tiil 2025

1 2 Bus Rapld Technology

7

(20)

plan som beräknas presenteras under 2013. Genomförandepianen syftar till att förtydliga genomförandestrategin.

Sammantaget bedömer revisionen att det återstår delar att utveckla för att skapa en genomarbetad strategi och plan för genomförandet av trafikplaneringen utifrån R U F S 2010, framförallt vad gäller perspektivet 2020 - 2030.

5. Uppdraget till SL om trafikpolitik och övergripande trafikplanering

I fullmäktiges beslut om budget 2009 övertog S L ansvaret för trafikpolitiken och den Översiktliga trafikplaneringen från regionpiane- och trafiknämnden då denna lades ned, Ansvaret för regionplaneringen övergick i stället till landstingsstyrelsen och det tillväxt- och regionplaneutskott som inrättades under landstingsstyrelsen.

De olika planeringsuppdrag som fullmäktige, i syfte att stärka trafikplaneringen, formulerade i 2009 års budget har till viss del genomförts. Flera olika plandokument och strategier har redovisats inom S L oeh till trafiknämnden.

S L / T N har utvecklat sin planeringsroll,^{1 3} men i huvudsak begränsat den ttll kollektivtrafiken, vilket inte är i linje med fullmäktiges beslut. Ett samlat tran- sportperspektiv (inkl. vägar och biltrafik, etc.) saknas delvis i SL/TN:s och landstingsstyrelsens nuvarande trafikplanering. Huvudskälet till dessa förhål- landen uppges bero på att organisationen hittills har fokuserat på framtagandet av ett flertal planer och dokument som t.ex, genomförandestrategi, trafikplan 2020 och stomnätsstrategier.

Trafikplaneringen är inte heller endast en objektsplanering, vilket bl.a. framgår i underlagsrapporten till trafikplaneringen i R U F S 2010 ("Framtidens transportsystem"). Här understryks bl.a. vikten av att effektivisera användningen av transport- och trafiksystemen, motverka en förväntad ökning av andelen biltrafik, skapa relativa fördelar i kollektivtrafikens framkomlighet, använda sig av ekonomiska styrmedel såsom trängsel avgifter, etc.

SL/TM har till viss del genomfört de olika planertngsuppdrag som fullmäktige beslutade 2009. Dock har planeringen i huvudsak begränsats till kollektivtrafiken. Revisorerna menar att S L / T N bör tillse att trafikplaneringen i fortsättning- en även inbegriper t.ex. vägar och biltrafik men även andra förhållanden som framkomlighets- och kapacitetsfrågor.

6. Andra trafikplaneringsuppdrag från lands- tingsfullmäktige

6.1 Trafikplan 2020

1 budgeten för 2009 gav landstingsfullmäktige följande två uppdrag till SL;

1 3 Planering av all vägtrafik, bl.a. biltrafik, transporter och kollektivtrafik

Landstingsrevisorerna

VKKXH01MS I ANS I.ANOSTIHÖ

8

(21)

Främst kapacitets- frågor

Riktlinjer f ö r sjötra- fiken

• att utarbeta en strategi för kollektivtrafikens utveckling på medellång sikt vart fjärde år i samråd med WÅAB, färdtjänsten och regionpla- nenämnden.

• att utarbeta riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet på land ska utvecklas. 1 uppdraget ingår att intensifiera och förtydliga kapacitetsplaneringen för kollektivtrafiken inom S L .

För att fullgöra dessa uppdrag tog S L under 2010 fram trafikplan 2020'" på medellång sikt. Utgångspunkterna för planeringen anges vara den överens- kommelse som ingåtts under 2007 ("Stockholmsöverenskommelsen" se kap, 8) och SL;s strategiska plattform från 2008. Planeringsperspektivet är 2020, Inriktningen i trafikplanen anges vara att analysera de behov som aktualiseras i tenner av fordon, depåer, bytespunkter, etc. Tre scenarier presenteras där ett av dessa inkluderar hela Stockholmsöverenskommelsen.

Tyngdpunkten i trafikplan 2020 är en planering vad gäller kapacitetsfrå- gorna. I Övrigt innebär planeringen att man för olika scenarier åberopar och applicerar olika omfattning av den ingångna Stockholmsöverenskom- melsen, I övrigt framkommer inte några avgörande förändringar i förhål- lande till tidigare planer vad gäller trafikplaneringens inriktning.

Revisionen anser att trafikplan 2020 behöver kompletteras med bedöm- ningar vad gäller möjliga tvärförbindelser. Möjligheterna att öka koilektivtrafikandelen genom att begränsa biltraflkökningen (samordnad planering för bil- och kollektivtrafik, framkomlighet, ekonomiska incitament, etc.) liksom möjligheterna att på olika sätt ( B R T^{1 5}, etc.) ytterligare öka busstra- fiken behöver genomlysas i perspektivet fram till 2020.

6.2 S j ö t r a f i k e n s uppdrag

I budget 2009 gav fullmäktige ett uppdrag till WÅAB att utarbeta riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet till sjöss ska utvecklas. Arbetet skulle ske i samråd med S L , färdtjänsten och regionplanenämnden.

Det har ännu inte redovisats några riktlinjer för hur det kollektiva trafiksystemet till sjöss ska utvecklas. Inom SL och trafiknämnden pågår f.n. ett förändringsarbete avseende sjötrafikens framtida organisation. Fr.o.m.

2013-07-01 kommer sjötrafiken att omfattas av den nya kollektivtrafiklagen. V i d denna tidpunkt antas att S L / T N har uppdaterat sin R T F P med det som avser sjötrafiken.

"Trafikplan 2020 fastställdes av St:s styrelse i augusti 2010

15BusRapidTechnolgy

Illl Landstingsrevisorerna

S / > B M<XKHOtMSl.AN!.tANDSnfm

9

(22)

Strategisk karta

^ o å r v ä g s - och stom- itsstrategi,

etapp 1

R I P L A N

7. Trafikstrategiska arbeten hos SL/trafiknämnden

SL:s strategiska karta^{1 6} innehåller SL:s verksamhetsidé, vision, värdering- ar och mål. Den utgör, tiilsammans med planeringsförutsättningar och direktiv från S L L , grunden för SL:s strategiska planering, genomförande och uppföljning.

A v den strategiska kartan framgår bl.a. alt SL-trafikcn ska öka sin mark- nadsandel gentemot biltrafiken och att SL:s allmänna kollektivtrafik ska upplevas som det mest attraktiva resealternativet för resenärer med funk- tionsnedsättning. Vidare ska SL-trafiken ge minsta möjliga miljöbelast- ning. Slutligen ska kollektivtrafiken vara väl utbyggd, med goda förbind- elser till angränsande län, och ge ett väsentligt bidrag till Stockholms- regionens tillväxt och konkurrenskraft,

Spårvägs- och stomnätsstrategin^{1 7}, etapp 1 från september 2011, har utar- betats i samarbete mellan S L och Stockholms stad. Syftet med strategin är att fastställa principer för stomtrafik och identifiera lämpliga stråk för så- dan trafik i den centrala delen av Stockholmsregionen. Vidare är syftet att utarbeta underlag för trafikermg av stomnätet avseende linjer, trafikslag och utbud. Enligt S L ska strategin "ses som ett underlag för vad som bör utredas vidare och inte för vad som ska byggas".

Som utgångspunkt för strategin anges tre huvudprinciper, god regional tillgänglighet, attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik och integre- rad trafik för en attraktiv stadsmiljö.

Strategin, etapp 1 omfattar innerstaden. Ett arbete pågår för närvarande för att ta fram en spårvägs- och stomnätsstrategi etapp 2, vilken ska presenteras under första halvåret 2013. Denna strategi kommer att behandla länets samlade behov av spårväg- och stomnät.

I R U F S 2010 och övriga planer framgår att trafikplaneringen bör stödja s.k. regionala kärnor/centra. T M R^{1 B} har i sitt remissyttrande varit kritisk till att förutsättningarna för stomnät etc. i ytterstaden inte liar tagits upp i den första etappen av stomnätsstrategin.

I december 2006 presenterade S L riktlinjer för företagels planeringsprocess avseende kollektivtrafiken, R I P L A N . Riktlinjerna används vid planering av ny och förändrad kollektivtrafik och vid planering av nybyggnads- områden. Riktlinjerna används, förutom av SL, av trafikentreprenörer,

1 6 Fastställd av trafiknämnden TN 1105-132 och SL 2011-04030, den 24 maj 2011

1 7 Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1, centrala delen av stockholmsregio- nen beslutad av SL:s styrelse 2011-09-20

1 8 Tillväxt Miljö Regionplanering, Stockholms läns landstings enhet för regionpla- nering Inom landstingsstyrelseförvaltningen

10

(23)

kommunerna, trafikverket oeh Iraftkanknutna företag och organisationer.

Riktlinjerna anger olika former av riktvärden oeh utgångspunkter vad gäll- er restider, turtäthet, trängsel, etc.

Revisionen vill lyfta alt stomnHtsplaneringen med fördel bör ses i en helhet där både innerstad och ytterområden ingår. Vidare bör finansiering etc be- lysas tydligare i stomnätsstrategin för att kunna utgöra ett heltäckande underlag när beslutsfattare diskuterar val av trafikslag. Som tidigare nämnts i rapporten,^{1 9} har trafiknämnden och SL för avsikt att under 2013 presentera en s.k. genomförandeplan. I denna är intentionen att lägga fram cn mer holtäckandc bild av kollektivtrafikplaneringen ocii dess finansiering.

Trafiknämnden/SL bör också genomföra en aktiialisering av R I P L A N med anledning av att det tillkommit nya normtal för bl.a. framkomlighet, val av trafikslag» etc. i stomnätsstrategin. I riktlinjerna saknas också vägledning för hur kommunal exploatering ska genomföras i förhållande till befintliga eller lämpliga trafikstråk. Olika linjedragningarnas påverkan på kollektivtrafikandelen bör även analyseras utifrån de angivna normerna i stom- nätsstrategin.

8. Den statliga trafikplaneringen och sam- verkansformer med landstinget

Stockholmsöverenskommelsen^{2 0} från december 2007 är ett resultat av för- handlingar mellan staten, kommunerna i länet och landstinget. Överens- kommelsen, som utgår från RUFS 2 0 0 1 " ; innehåller åtaganden om olika infrastrukturprojekt inom trafiken" och hur de ska finansieras. Tidspers- pektivet är fram till 2020 med utblick mot 2030. Överenskommelsen omfattar totalt 100 miljarder kronor, varav kommunerna och landstinget står för cirka 50 procent och staten för den andra hälften. A v de 100 miljar- derna går 52 procent till vägutbyggnad och 48 procent till spårutbyggnad.

I överenskommelsen konstateras att det är nödvändigt bygga nytt - men att det inte Sr tillräckligt. En samlad lösning krävs, med många typer av åtgär- der och av många olika aktörer. Förhandlingens trafiklösning omfattar trimningsåtgärder^{2 3}, kapacitetshöjningar av både väg- och kollektivtrafik- näten och cn successiv utbyggnad av felande länkar. I Stockholmsöverens- kommelsen anges att den bör följas upp årligen. Under 2009 gjorde regi-

1 9 avsnitt 4 sid. 7 sista st,

2 0 överenskommelse mellan regeringen, trafikverket, länsstyrelsen, landstinget och länets kommuner.

2 1 RUFS Regional Utvecklings Plan för Stockholms län, antagen av IT 2001

n Bl.a. vägtrafiklösningar som Förbifart Stockholm och spårtrafik som Citybanan

2 3 Trimningsåtgärder år mindre förbättringar som kan genomföras relativt snabbt för förbättrad framkomlighet för bilister och buss resenärer. Det kan till exempel handla om att ställa om trafiks Ig nater eller att bredda körfält.

S t o c k h o l m s ö v e r e n s - kommelsen

Illl Landstingsrevisorerna

rS/KZ VKKKHÖIM* l ANS lANOStlHO

11

(24)

onplanekontoret den senaste uppföljningen och den övergripande slutsat- sen var att planeringen och genomförandet av överenskomna investeringar (i perspektivet 2020) i stort sett höll den takt och tidtabell som utstakats.

Det nämns dock ett antal områden i uppföljningen där det är oklart vilka åtgärder och satsningar som skett. Det gäller bl.a.

• "Kommunalt" beslutad trängselskatt

• Stimulera annat resande än bil, t.ex. taxesystem över länsgränserna

• Främja ny bebyggelse i goda transportlagen

• Uppföljning av bostadsbyggandet

• Trimningsåtgärder

Efter regionplanekontorets nedläggning har uppföljningen av Stockholms- överenskommelsen gått över till alt genomföras inom ramen för arbetet med den nationella trafikplanen^{2 4} och länstraflkplanen^{2 5}. Därmed har upp- följningsansvaret i allt väsentligt övergått till trafikverket och länsstyrel- sen.

En nationell trafikplan fastställdes av regeringen i mars 2010. Planen är gjord med utgångspunkt från landets olika förslag till länsplaner. Den nationella planen innehåller bl.a, ekonomiska ramar och trafikverkets strategi för drift och underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Pianon inne- håller även en sammanfattande effektbedömning.

Länstrafikplan 2010 Den nu gällande länstrafikplanen fastställdes i maj 2010 och beskriver de infrastrukturåtgärder som planeras inom länet fram till 2021. Planen utgår från en rad nationella och regionala mål för utvecklingen av transport- systemet.

Arbetet med att förbereda nästa nationella planeringsprocess^{2 6} har redan inletts.

Ett inriktningsdokument har tagits fram av länsstyrelsen i samverkan med Övri- ga aktörer^{2 7}. Den nationella planen ska tas 2013/14 och ha tidsperspektivet frän 2020 och fram till 2025. Länstrafikplanen för Stockholms län kommer därefter att antas ca 1,5 år senare. Arbetet är i ett första steg inriktat på alt ta fram ett inriktningsdokument med principer för den fortsatta trafikutvecklingen, länsvis och nationellt. I ett andra steg genomförs den konkreta objektsplaneringen och prioriteringen som ett underlag till den nationella trafikplanen och länstrafik- planen. Det gemensamma planeringsarbetet bygger på en öppen samverkan, där de medverkande aktörerna bara i andra hand säger sig ha anledning att se till formellt ansvar.

Nationell trafikplan 2010

F ö r b e r e d e l s e för n ä s t a plan

{

Inriktningsdokument

2 4 Tas fram av Trafikverket och Regeringen, senast mars 2010

2 5 Länsplan för regional transpoitlnfrastruktur i Stockholms län 2010 - 2021, fastställd av Länsstyrelsen den 31 maj 2010

2 6 Gäller både nationell trafikplan och iänstrafikplan

2 7 Förutom länsstyrelsen; trafikverket, kommunförbundet Stockholms län, Stor stockhoims lokaltrafik, Tillväxt Miljö Regionplanering inom landstinget i Stock- holms län (TMR)

illl Landstingsrevisorerna

V S ^ I c X K H O l M S I ÅNS l A N D S H H f l