• No results found

8 av 100 fick arbete i ’öppna” marknaden!

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "8 av 100 fick arbete i ’öppna” marknaden!"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

012345678910111213141516171819202122232425262728 CM

(2)

MILJÖFRÅGOR HANDIKAPP SOCIALMEDICIN

sid 5

ger Gunnar Nilsson fakta om damm.

Damm är inte så oskyldigt, säger han.

Svanholmen i Skåne har fått två nya

gästpaviljonger.

Sid 1215

Specialerbjudande till Status läsare från

Författarförlaget på sid 16

Bildkryss sid 17 Dokumentnovell

av Erik Ransemar sid 18 RHL-informationsid 20

nr 8 1972 september

i

o K

(3)

51 73 ’ Identitetsbricka

för pacemakerbärare

ID-brickan levereras gratis, men utan gravyr. På brickans baksida skall bäraren ingravera sitt namn, folkbokföringsnummer och telefonnumret till be­ handlande klinik på sjukhuset.

Endast 1 st. bricka kan rekvireras på beställningskupongen.

Behovet av ID-bricka skall styrkas av läkare eller kurator.

För vidare information och rekvisition av beställningskort, kontakta oss.

Riksförbundet för Hjört- och Lungsjuka David Bagares gata 3 Tel. 08/20 09 23 Box 3196 103 63 Stockholm 3

Sänd nedanstående kupong till

Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka för erhållande av identitetsbricka

Patientens namn

Herr Fru Frk Folkbokf.nr

Adress ...

Postnr. och Postadress

Tel. / Har pacemaker sedan

Behovet av ID-bricka tillstyrkes

den / 197

Leg. läkare/ kurator (ej tillämpl.strykes)

Sjukhus Avd. /klinik

Postnr och Postadress

Bostadsadressen n

Brickan skall sändas till:

Sjukhuset

(4)

Organ för Riksförbundet för Hjärt- och Lungsjuka nr 8/1972 årgång 35

Ansvarig utgivare: Albert Fredin Redaktör: Erik Ransemar Förbundskansli:

David Bagares Gata 3, 1 tr, Sthlm C Postadress: Box 3196,

103 63 Stockholm 3

Telefon: 08/20 09 23, 20 09 24 Postgiro: 95 0011-7

Tryckeri:

Axlings Bok- & Tidskriftstryckeri, Södertälje

Annonspriser:

Omslagets sista sida ... kr 600:—

1/i sida = 180 X 260 mm ... 500:—

Vi sida = 180 X 120 mm ... 275:—

’/* sida= 90 X 120 mm ... 150:—

V» sida = 90 X 65 mm ... 100:—

Färgannonser 25 % tillägg. Prenumerationspris : Helär 20:—. halvår 11:— Innehåll: Probs ... 4

Damm är inte så oskyldigt .. 5

Kardiologer kräver pacemaker­ service vid alla större sjukhus i landet ... • 7

Kulturkommersialismen och folkrörelserna ... 8

Om FN-deklarationen om den mänskliga miljön ... 9

Vår outvecklade socialkultur: 8 10 Svanholmen har fått två nya gästpaviljonger ... 12

Specialerbj udande till Status läsare från Författarförlaget ... 19

Status bildkryss ... H Dokumentnovell av Erik Ransemar... 1°

RHL-information ... 20

Författarförlagets utgivning 1970—våren 1972 ... 23

Omslagsbild: Keittel Ericsson Foto sid 5: Håsonbild

sid 8: Mark Markefelt

8 av 100 fick arbete i ’öppna” marknaden!

Under tiden 1 juli 1971 till 30 juni 1972 var det ca 300 färre arbets- vårdssökande som fick arbete i öppna marknaden än under när­

mast föregående period. Hela antalet som fick arbete genom ar­

betsvärden var 10 924 personer.

Trenden pekar alltså stadigt nedåt. Att minskningen budgetåret 1971—72 inte blev större beror närmast på att man redan förra året var nere i de låga talens värld: mellan 10—11 % av samtliga arbetsvårdssökande.

Hela antalet arbetsvårdssökande var 94 815 personer enligt AMS datastatistik. Det är ca 4 700 personer mindre än under före­

gående budgetår. Det är första gången som arbetsvärden under sin verksamhetstid kunnat notera en minskning av antalet arbets­

vårdssökande. Av minskningen svarar dock Stockholm för 53 %.

Jag skall inte spekulera i förklaringar till detta. Det är intres­

santare att låta vårt föreningsfolk och våra läsare komma med dessa. Jag skall istället ställa upp några tänkbara förklaringar utan rangordning och utan motiveringar. Det finns säkert ytterligare förklaringar.

• Arbetsvärden har otillräckliga personalresurser.

Arbetsförmedlingen i övrigt tar numera emot ”personer med handikapp” genom sina speciella tjänstemän för arbetsanskaff- ning åt handikappade, genom sin medverkan i ”anpassning­

lag etc.

Samhället ”löser” arbetslöshetsproblemen genom förtids­

pensionering.

Man tror inte längre att det är någon idé att vända sig till arbetsvärden.

Granskar man situationen närmare finner man regionala skill­

nader, när det gäller möjligheten att få arbete genom arbetsvär­

den. För många är det säkert överraskande att det är svårast att få arbete i öppna marknaden i Stockholm. I Stockholms stad och län var det endast ca 8 % av de arbetsvårdssökande som fick arbe­

te i öppna marknaden budgetåret 1971/72. I Kristianstads län, som hade den högsta andelen, var det ca 17 % som fick arbete i öppna marknaden.

En annan och ytterligare skrämmande tendens, vilken arbets­

värdens statistik visar, är att antalet ”förstagångsinskrivna arbets­

vårdssökande” fortsätter att minska. I klartext betyder det att det blir fler för varje år som måste återkomma till arbetsvärden gång på gång utan att få sin arbetsfråga löst på ett varaktigt sätt. Över 2/3 av de arbetsvårdssökande är nu personer som återkommer till arbetsvärden efter en eller flera tidigare kontakter. Det är ett mått på arbetsmarknadens ökade hårdhet och på utslagningens effekt.

Det måste vara oerhört psykiskt påfrestande att gång på gång få uppleva sig som utslagen på arbetsmarknaden. En ökad möjlig­

het till förtidspensionering är inte någon lösning — det är istället ett försök att dölja en tragedi. Man löser den inte — man skjuter den framför sig en tid.

När skall regeringen inse att de arbetsvårdssökandes situation är samhällspolitik och inte socialpolitik? Erik Ransemar

(5)

Probs

Ny ordlista om handikapp och sjukdomar

Myndigheter, skolor, organisationer och enskilda personer vänder sig ofta till Statens handikappråd för att få upp­

gifter om handikapp, deras orsaker och följder. För att försöka tillgodose ett behov av information i dessa frågor har rådet gett ut en kortfattad ordlista i ämnet. Den är sammanställd av so­

cionom Gunilla Ekvall.

Exemplar kan erhållas genom Sta­

tens handikappråds kansli, David Ba­

gares gata 3, 11138 Stockholm, tel.

08/20 26 28.

Tre tior till för en

ensam pensionär

Indexhöjning av folkpensionerna blev det fr o m juli månad genom att bas­

beloppet stigit. Pensionernas årsbelopp ökade med ca 200 kr för en ensam

pensionär och med ca 330 kr för pen- sionärspar.

Utöver denna indexhöjning blir det samtidigt en ny standardhöjning av pensionstillskotten med ca 220 kr om året för varje folkpensionär som inte har ATP. För dessa pensionärer, som har fullt pensionstillskott, blir den sammanlagda folkpensionshöjningen för månad räknat 35 kr för ensam pen­

sionär och 64 kr för ett pensionärspar.

Även sjukhem för åldringssjukvården, psykiatriska kliniker och byggnader för psykiskt utvecklingsstörda tillhör de prioriterade områdena. Omkring 80 % av investeringsramen gäller dessa områden av sjukvården. Tillsammans med redan pågående byggnadsföretag beräknas investeringsvolymen för sjukvårdsbyggen under år 1973 uppgå till omkring 1000 milj kr.

Bilen är också ett hjälpmedel

Bilen är också ett tekniskt hjälpmedel, ett bra medel att bryta isoleringen för många människor som vi kallar han­

dikappade — annars. Det påminns man om i Thyra Ericsons debattbok Bil eller husarrest som hon gett ut på eget förlag. Den finns att köpa i bokhan­

deln. Det är en bra debattbok därför att den ger nya aspekter.

Förtur

för att bygga nya

läkarstationer

Regeringen har fastställt en investe­

ringsram för sjukvården som omfattar nya byggen på 500 milj kr under nästa år, enligt socialminister Sven Aspling.

Inom denna investeringsram ges förtur åt i första hand nya läkarstationer.

Detta är ett led i en sjukvårdspolitisk målsättning, som ställer den decentra­

liserade öppna sjukvården i förgrun­

den. Ett trettiotal nya läkarstationer kommer att byggas under nästa år.

Träning

mot hjärtinfarkt

I DDR ägnar man särskilt stor upp­

märksamhet åt hjärt- och cirkulations­

sjukdomar. Både den kliniska och djurexperimentella forskningen inom detta område har nått intressanta re­

sultat. Detta betonar professor Rudolf Baumann, direktör för Centralinstitutet för hjärt-, cirkulations- och regula- tionsforskning i en tidningsartikel.

Professor Baumann ger i samband med

”internationella hjärtmånaden”, till vilken världshälsoorganisationen tagit initiativet, en inblick i den medicinska forskningens nivå i DDR på detta om­

råde. Han hänvisar bl a till resultat som visar vilket värde speciell fysisk träning har när det gäller att motverka hjärtinfarkt och cirkulationssjukdomar.

Professor Baumann skriver: ”Syftet med undersökningarna som forsknings- förbundet för hjärt- och cirkulations- forskning genomför är att kontinuer­

ligt omsätta de vunna erfarenheterna i praktiken. Vi har utarbetat nya psyko- fysiologiska screeningtester, som till­

sammans med det tidigare resultaten under de närmaste åren kommer att möjliggöra tidig diagnos av hjärtsjuk­

domar hos DDR:s befolkning. Detta torde leda till liknande goda resultat som tbc-läkarna kan notera tack vare de regelbundna skärmbildsundersök- ningarna.

VÄVSTOLAR

VÄVREDSKAP KNYPPELDYNOR HYVELBÄNKAR Begär katalog

Vävstolsfabriken GtlMÄKRÄ

Fack 125, GLIMAKRA. Telefon 044/421 41

Riksbekant SPECIALINDUSTRI för VÄVSTOLAR i KVALITETSUTFÖRANDE

HCK ger ut handikapp samverkan

ger utåtriktad information orienterar om samhällsdebatten Kostar 10: per år

Postgiro 6575 30- 2

(6)

Damm är inte oskyldigt

De som arbetar på fabriker, laboratorier eller verkstäder kommer

i beröring med farligt damm. GUNNAR NILSSON ger fakta

(7)

Litet damm kan inte skada, hör man ofta den ”initierade” säga. Men visst kan damm vara skadligt. Det beror också vilket slags damm det gäller. Den som arbetarfabriker, laboratorier eller verkstäder kommer i beröring med ett helt annat slags damm än det som vi kämpar vår kamp mot hemma, informerar GUNNAR NILSSON i denna artikel.

Dammet från de syntetiska produkterna vållar också besvär människor och djur

Ytterligare ett slags damm vållar numera besvär. Det är dammet från alla de syntetiska produkter vi omger oss med och vars inverkan på män­

niskor och djur i de flesta fall är okänd.

I Japan hände för några år sedan att flera byar insjuknade i en fruktans­

värd sjukdom. Ben, armar och bäcken krympte för dem som drabbades av den dittills mystiska och okända sjuk­

domen. Unga, blomstrande kvinnor, och det var företrädesvis kvinnor, som drabbades, förvandlades långsamt till böjda, gråhåriga gummor med defor­

merade leder och ryggar. I närheten fanns en gruva, varur flera tunga me­

taller utvanns. Dammet från anrik­

ningsverket samlades och fick med det vatten, som användes vid proces­

sen rinna ut i ett närliggande vatten­

drag, varur det vatten hämtades, som användes vid bevattningen av risfäl­

ten.

Kadmiumsjukan

Nu konstaterade man att riset, som odlades i byarna, innehöll stora kon­

centrationer kadmium, en tung metall, som används i den metallurgiska in­

dustrin för framställning av olika stål­

sorter och även ingår i olika metall­

legeringar.

Kadmiumsjukan heter sjukdomen bland läkarna, som larmats om de tunga metallernas farlighet.

Sålunda är små mängder metall­

damm av antimon, kvicksilver, bly, tallium, järn, koppar, zink, kadmium, beryllium och barium och magnesium inte de oskyldiga substanser som man dittills trott.

Metalldamm kan ge allergi Dammet och dess hantering är ett oerhört problem inom den metallför- ädlande industrin. Stora ansträngning­

ar görs för att ta till vara på dammet, men det är ännu så att problemet med metalldammet är olöst.

Vid städning av lokaler utsätts den som utför arbetet för påverkan liksom den personal som i sin dagliga gärning arbetar med materialen.

Det är här fråga om oerhört lätta partiklar, som virvlar omkring i luf­

ten och alltså förorenar den luft vi inandas.

Genom fuktning av de ytor man ar­

betar med och genom att använda skyddshandskar och särskilda arbets­

kläder kan man förebygga skador.

Noggrann personlig hygien är nöd­

vändig.

Metalldamm kan också ge upphov till olika slags allergier.

Helt annorlunda föreningar än de rena grundämnena

Vad som orsakat nonchalansen när det gäller metallhantering tills de sto­

ra olyckorna i Japan inträffade är att de flesta av de här uppräknade me­

tallerna ingår i vår kropp och är till och med nödvändiga för vår hälsa.

Men de ingår där i olika organiska föreningar och ingår också som såda­

na i vår föda. Dessa så kallade me­

tallorganiska föreningar är helt annor­

lunda än de rena grundämnena.

En orsak till allergi

En av orsakerna till alla allergier, de ofta förekommande nervösa besvären och symptomen på olust hos vår tids människor kan förutom buller och stress vara att söka i påverkan från alla de syntetiska material, som utan att man prövat deras inverkan på människans eller djurens organism omger oss.

Innan katastrofen med neurosedyn inträffade, innan kadmiumsjukan upp­

trädde i Japan, innan man upptäckte de tunga metallernas och deras före­

ningars nyckfullhet gick världens kemisk-tekniska industri i ett lycko­

rus. En oanad framtid låg framför mänskligheten, som garanterades stän­

digt nya undermedel, nya undermedi­

ciner och nya möjligheter till ett be­

kvämare liv.

Varnade av de olyckor som skett är man i dag betydligt mer försiktig i sina uttalanden. Människans kropp och psyke är ingenting att leka med och ingen ny produkt borde få släppas ut i marknaden förrän den testats ur alla

synpunkter.

Arbetsterapi och Hobbymaterial

Skinn, läder och pälsskinn för alla ändamål.

Verktyg och tillbehör för skinn- och läderarbeten.

Arbetssatser i rikhaltig sortering.

Sadelgjord såväl mönstrad som enfärgad i 30 färger.

Väskhandtag i pärlbambu, rotting, trä och metall.

Mosaik i olika utföranden.

Pärlor och Stenar av trä, glas, kristall och metall.

Halsbandslås; Broschnålar och Manschettknappsmekanismer i olika utföranden.

Träspån i olika färger.

Spånlampor, naturella och färgade.

Begär prislista och prover.

SUNE ENGLUND AB, 701 04 Orebro Tel. 019/13 60 65

(8)

Kardiologer kräver

pacemakerservice vid alla större sjukhus i landet

Pacemakern — den lilla hjälpmotorn som sätter fart på sviktande hjärtan — är en apparat, som kräver regelbunden tillsyn och kon­

troll. Detbehövs också batteribyten, ledningsöversyn och -repara­

tioner. Men det är glest mellanservicestationerna för dessa vik­

tiga apparater. Om den aktuella situationen och de ofrånkomliga åtgärder som krävs för pacemakerverksamheten handlar den här intervjun med docenten BENGT WJOHANSSON, Allmänna sjuk­ huset i Malmö, som fäst Socialstyrelsens uppmärksamhet beho­

vet av åtgärder för rationell och utbyggd pacemakerservice.

En pacemakercentral vid varje region­

sjukhus — det är ett krav som i skilda sammanhang framförts av kardiologer landet runt.

Enligt en utredning, som lagts fram av docenten Bengt W Johansson, Malmö allmänna sjukhus, kan det an­

ses berättigat att pacemakerverksamhet bedrivs både på regionsjukhus och centrallasaret. Givetvis under den ab­

soluta förutsättningen att det på alla dessa sjukhus finns läkare, som är in­

tresserade av denna uppgift och har tid att ägna sig åt den.

Bengt W Johansson har fäst Social­

styrelsens uppmärksamhet på den tvingande situationen.

— Hittills har pacemakerimplanta- tionerna väsentligen varit begränsade till universitetsklinkerna, förklarar han. Goda resultat har emellertid rap­

porterats även från andra sjukhus.

Det har också visat sig att arbets­

bördan på befintliga centra blivit mycket stor, vilket i en del fall lett till decentralisering med direkt uppmaning till vissa centrallasarett att själva ta hand om pacemakerservicen.

Genom att patienter med akut hjärtinfarkt allt oftare regelbundet övervakas EKG-mässigt — medelst elektrokardiogram — upptäcks allt fler arytmier (oregelbundenheter i hjärtverksamheten) under ett akut stadium.

Räddningen ligger i pacemakern

För en del av dessa ligger räddningen i pacemakerimplantation.

— För många av dessa fall gäller

att det är direkt olämpligt att trans­

portera dem från det ena sjukhuset till ett annat för pacemakerinläggning.

I princip bör således hjärtinfarkts- avdelningarna ha möjlighet att ge

”pacemakerservice” — vilket i sin tur också innebär att varje större sjukhus bör ha en hjärtinfarktavdelning, fram­

håller docent Johansson.

Här kommer man åter in på en av de mest svårlösta och omdiskuterade frågorna inom hjärt/kärlmedicinen, nämligen bristen på kardiologer och den otillfredsställande kardiologutbild- ningen.

Så här säger Bengt Johansson:

— Det är en given sak att resultatet av en behandling eller ett ingrepp blir bättre när det görs av en person med erfarenhet på området. Frågan om vad som är ”tillräcklig” erfarenhet kan alltid diskuteras. Beträffande pace­

makerservice bör dock rimligen 15—

20 inläggningar med åtföljande dosby­

ten och fastställt antal årliga kontrol­

ler göras för at vederbörande skall an­

ses ha tillräcklig erfarenhet.

Varje region ska ha en pacemakercentral

Docent Johanssons förslag går ut på att landet indelas i olika enheter, var­

vid de redan existerande regionerna utgör en naturlig indelningsgrund.

I varje region inrättas en pacema­

kercentral, d v s en servicestation i an­

slutning till befintlig medicinklinik, och under ledning av en kardiolog och en läkare med thoraxkirurgisk utbild­

ning — båda funktionerande som bi­

trädande överläkare.

Dessa skall således inte uteslutande ägna sig åt pacemakerverksamheten, men de bör villkorslöst ha erfarenhet av sådan verksamhet.

Thoraxkirurg bör finnas med hän­

syn till att det kan uppstå situationer då ett thoraxkirurgiskt ingrepp blir nödvändigt. För bedömning av indi­

kationer för pacemakerimplantation kräves en kardiolog.

Här skall även framhållas att pace­

makercentralen bör bara en remissin­

stans samt att den bör ge tillfälle till utbildning för de kirurger och medici­

nare inom regionen, som vill bedriva pacemakerverksamhet, säger docent Johansson.

Den framlagda utredningen under­

stryker allvarligt behovet av fortsatt forskning, inte minst på pacemaker- området. Den hjälp till fortsatt hjärt­

verksamhet som den implanterade hjälpmotorn ger, har betytt livrädd­

ning för många människor som drab­

bats av speciella hjärtbesvär. Även inom denna specialitet är det därför angeläget att ge det ekonomiska stöd som rimligtvis står att få.

Statens anslagsresurser är snävt be­

gränsade. Svenska Nationalföreningen mot Hjärt- och Lungsjukdomar har under en följd av år kunnat ge forsk­

ningsstöd till olika grenar inom kar- diologin och hjärtkirurgin. Medlen har huvudsakligen samlats in genom lyx- telegrammen, som ursprungligen var en idé från Nationalföreningen och som betytt åtskilliga miljoner till medicinsk forskning.

HILDE ROEMPKE

(9)

I PW

Ujr"'

« i ' ''•*

¿ í * J.' £ W* *» •» y>~¿ •'< - - 4 V’A vO®

■t^îy

Kulturkommersialismen och folkrörelserna

Av Rune M Lindgren

1910 angrep Kata Dalström med avsevärd energi ”smutskonsten, närmast oljetrycken,hötorgskons- ten, i Stormklockan. Samtidigt krigade andra folkrörelser friskt mot ”smutslitteraturen”.

I dag, däremot, står den kom­ mersiella kulturen starkare än någonsin. Man ifrågasätter den knappast. Tvärtom: Det finns en tillväxande tendens att se med ironisktoleransmycket avdet som kulturpionjärerna rakt och klart kallade för smutslitteratur och -konst.

Grepp och motivkretsar från vecko­

pressen slår igenom t o m i dagspres­

sen. Radion slår med P 3 ut andra pro­

gramalternativ. Kiosklitteraturen över­

svämmar landet. Folkparkerna pum­

par oss fulla med svensktoppsartister.

Filmbranschens hårt kommersiella styrning blir också alltmer markant.

Inte heller den fria bokmarknaden har betytt någon kulturell nytändning.

I folkrörelserna tiger man På folkrörelsehåll tiger man, som sagt. Där krigar man inte längre.

Statligt, och med folkrörelseinstäm­

manden, försöker man för all del ge­

nom allehanda kulturpolitiska knepig- heter stötta upp den ”goda” konsten, litteraturen etc. Alltmer sällan för man dock resonemang och åtgärder det nödvändiga steget vidare. Dvs vitar åtgärder mot kommersialismen.

Ändå har, naturligtvis, Torsten Elias- son rätt: Vägran att erkänna kom­

mersialiseringen som ett problem och oviljan/rädslan att möta den med konkreta åtgärder är en av de allvar­

ligaste bristerna i vår kulturpolitik.

TCO:s kulturutredning

Christer Romilson kompletterar den påståendesatsen i en reservation till

(10)

TCO:s kulturutredning Kulturaktivt samhälle.

Han påpekar:

Även om man bara är ute efter att öka elitkonstens del av marknaden på bekostnad av den kommersiella kultu­

ren måste man vidta åtgärder mot kommersialismen. Samt: ”Det går inte att lösa motsättningarna mellan den kommersiella kultur man vill bekäm­

pa och den kultur man vill stödja utan att angripa kommersialismens orsaker

— nämligen de produktionsförhållan­

den som innebär att största delen av kulturutbudet primärt inte skapas av konstnärliga skäl utan för att vissa grupper skall tjäna på affären”.

Det är en formulering i klartext.

Det kommersiella tänkandet Folkrörelserna förhåller sig dock i tilltagande utsträckning defensivt till kommersialismen. En facklig tidning påpekade för något år sedan, med skäl, att ett kommersiellt tänkesätt har ut­

armat även arbetarrörelsens kulturel­

la strävanden. ”Arbetarrörelsen över­

tog det borgerliga kulturbegreppet, finkulturen, de gängse värderingarna.

Den övertog också det kommersiella tänkandet, de privatkapitalistiska dok­

trinerna för kulturens spridning. Re­

sultatet kan avläsas i folkparkernas programval, ABF:s förvandling från bildnings- till utbildningscentrum, i den torftiga självgodhet man ibland kan möta i bedömningen av skilda kulturyttringar”.

Naturligtvis: F olkbildningsrörelsens insatser skall inte förringas, inte hel­

ler den myckna goda vilja som finns på andra håll. Men alldeles påtagligt är: Man saknar breda, samlade folk­

rörelseattacker mot den kommersiella kulturen, en rimlig offensiv.

Man saknaren strategi

Man saknar, kort och rakt uttryckt, en strategi mot kulturkommersialis­

men. Ändå är det naturligtvis så att kulturkommersialismens enkla distrak­

tioner kan och bör ifrågasättas. Åt­

skilligt i den kommersiella kulturen har ju också ett klart politiskt inne­

håll. Det vore en betydande överdrift att kalla detta innehåll i någon me­

ning progressivt.

Tvärtom, även den ”oskyldiga” un­

derhållning som t ex Åsa-Nisse består oss med har sina klart reaktionära inslag.

Många av oss strövar dock med viss entusiasm in i den ”värld av trygghet”

och evig oföränderlighet de filmerna

— och likartad underhållning — be­

står oss med.

I den världen, skriver Carl-Erik Nordberg ”reser sig vid slättens rand den gamla sockenkyrkan, evighetsblå stiger den svenska kafferöken ur skorstenarna i alla Knohults stugor--- strävsamt skördefolk rör sig harmo­

niskt ute på fälten ...”

I alla evighet. Amen.

Nostalgi har ersatt ideologi i den svenska kulturen. Och kulturkommer­

sialismens profitörer kan besvärsfritt

jobba vidare.

Halvdan Renling:

Om FN-deklarationen

om den mänskliga miljön

”Ordningsmiljön” i Stockholm var un­

der de första juniveckorna rigorös.

Tusentalet till FN-konferensen extra- inkallade poliser svarade därför och renhållningsverket arbetade extra nog­

grant.

Under FN-veckorna var utställ- ningsverksamheten med miljö- och naturvårdsmotiv febril. ”Skuggkonfe- renser” anordnades av olika samman­

slutningar och föreningar. Det förekom sammanträffande mellan same och in­

dian, det väckte åtskillig uppmärk­

samhet.

25 punkter om miljö- och naturvår­

dens framtid antogs av FN-konferen­

sen — dock med flera reservationer.

Hur sedan punkterna förklaras och efterlevs återstår att se.

Flera av de 25 punkterna ger intrycket av välgångsönskningar för mänsklig­

heten. I deklarationen nr 4 sägs exem­

pelvis det självklara: ”Människan har ett särskilt ansvar att skydda och klokt

förvalta det vilda och dess miljö som nu allvarligt hotas av en kombination skadliga faktorer.”

Nr 3 o 5 i deklarationen torde vara viktiga punkter.

3. Jordens förmåga att producera viktiga förnybara råvaror måste bibe­

hållas, och, när det är görligt, återstäl­

las eller förbättras.

5. Jordens icke förnybara råvaror måste användas på ett sådant sätt att hotet avvärjs att de uttöms i fram­

tiden.

Vi får fina hav i framtiden, ifall punkt 7 kan omsättas i praktiken:

”Staterna skall vidta alla möjliga åt­

gärder för att förebygga förorening av haven med ämnen som kan förorsaka risker för människans hälsa, skada or­

ganiska tillgångar och marint liv, ska­

da skönhetsvärden eller inkräkta på annan legitim användning av havet.”

Om bebyggelsen sägs:

15. Mänsklig bebyggelse och urba­

nisering måste planeras med sikte på

att undvika negativa effekter på mil­

jön och uppnå maximala sociala, eko­

nomiska och miljömässiga fördelar.

16. En befolkningspolitik, som inte strider mot grundläggande mänskliga rättigheter och som bedöms vara lämp­

lig av berörda regeringar, bör tilläm­

pas i de områden där befolkningstill­

växten eller överbefolkning sannolikt får negativa effekter på miljön eller utvecklingen eller där en låg befolk­

ningstäthet kan förhindra förbättring av den mänskliga miljön och hindra utveckling.

Värd observation i framtiden torde punkt 22 vara:

22. Staterna skall samarbeta för att utveckla den internationella lagstift­

ningen när det gäller ansvar för och kompensation till offren för förore­

ningar och annan miljöskada som för- aroskas av aktiviteter inom dessa sta­

ters jurisdiktion och kontroll gentemot områden som ligger utanför denna

jurisdiktion.

(11)

Vår outvecklade socialkultur: 8

/ detta avsnitt ställer RUNE M LINDGREN

”demonstrationsbeteendet” i fokus

Radikala bråkmakare! Halvprofessio- nella äggkastare! Slöddertyper! Vilda djur! Yrkeskravallister! Yrkesligister!

Mobb! Pöbel! Raggare!1)

Svenskt ordbruk är ibland måttligt nyanserat — och skilda grupper av de­

monstranter står ibland i fokus för en rätt häftig kritik — därför att de, hu­

vudsakligast, vill korrigera ett sam­

hälle som fungerar fel, institutioner som fungerar fel, människor som fungerar fel.

Ibland möter det s k etablerade sam­

hället, eller institutioner inom detta samhälle, demonstranterna med lömska kontrastötar.

Nils Gustavsson, forskningsassistent vid Karolinska institutets socialmedi­

cinska institution har erinrat:

Det har inte saknats röster på svenskt läkarhåll som gått ut på att man måste betrakta demonstranterna, framförallt då de politiska aktivister­

na, som fysiskt rubbade och i behov av ”vård”. Gösta Harding, psykiater, är ett skolexempel på hans tes: Han me­

nar att man bör försöka komma till­

rätta med det svenska ”demonstra­

tionsbeteendet” genom att öka de o- tillräckliga barnpsykiatriska resurser­

na.

Regionvårdskommitténs förslag till vårdorganisation för sociopater i sin tur ser redan vår eventuella tendens till ”vagabondage” som en social be­

lastning.

Gustav Jonsson sätter dock in fron­

tal kritik: Man kan, menar han, fak­

tiskt också diskutera om inte det psy­

kiatriska sökarljuset lika väl borde riktas in mot de välkammade och väl­

klädda ungdomar som inte vågar visa egna åsikter eller eget engagemang.

”Även den sociala anpassningen kan minsann ha sina neurotiska rötter”.

Det är de, företrädesvis ungdomar, vi möter i de här resonemangen, eller får indirekt beskriva för oss, som of­

tast aktualiserat bl a de svenska mino­

riteternas utsatta situation.

Vi har redan påpekat:

Det saknas inte förslagsställare som menar att någon form av resocialise- ring också är nödvändig. Demonstran­

terna bör ”anpassas” till vår folkhem­

ska verklighet: Då slipper vi dem som ifrågasättare av denna verklighet.

Är det en rimlig hållning? Åsikter­

na må skifta. Men:

Låt oss här påminna om vart den kan leda.

Kenneth Keniston har skrivit en satir: ”Hur ’Allmänna mentalvårdsor- ganisationen’ slog ned upploppen 1968

—1978”*).

KRAHNERS

då det gäller stolar och bord för samlings­

lokaler . . .

Även SITTGRUPPER i klädda

slålrörsmöbler

Infordra vår offert

ANDERS

KRAHNER

AB Skillingaryd Telefon 0370/706 40 Telex 700 62

(12)

I kort resumé kan den återberättas så här:

Vi befinner oss ett par år fram i tiden. Polisernas insatser för att åstad­

komma tillbörlig social kontroll har befunnits otillräckliga och man är i färd med att utveckla effektivare me­

toder än tidigare för att behandla den désorganisation hos individ och grupp som frambringar oro.

En arbetsgrupp påpekar:

Våldet i innerstaden — konflikthär­

darna är begränsade i satiren — ”är en produkt av svår individuell och social patologi. Det kräver behandling sna­

rare än straff, rehabilitering snarare än fängelse”. Arbetsgruppen föreslår omfattande ingripanden via mental- vårdscentra, för ”återanpassning till samhällsmönstren” vid behandling av dem vilkas personlighetspatologi tar formen av våldsbenägenhet. Speciellt målgrupper med stor patologisk poten­

tial, så t ex collegestudenter, intellek­

tuella utan fast anknytning till sam­

hället osv, bör observeras. Det är vi­

dare inte tillräckligt at behandla vål­

det endast i dess akuta fas.

”Ingripanden under den prekritiska fasen och preventiv rehabilitering” är också nödvändigheter. Man bör vidare försöka identifiera personer vilkas be­

teende, grupptillhörighetsmönster och uttalanden vittnar om ”aggressiv alie­

nation”. Det är vidare väsentligt att

”förekomma att patologiskt interage- rande grupper bildas, särskilt när de är organiserade kring socialt nedbry­

tande frågor som black power, mänsk­

liga rättigheter eller förbättrade lev­

nadsvillkor”.

Det är en satir s a s på amerikanskt underlag. Men, som Nils Gustavsson påpekar, vi har också i Sverige en lång och stabil tradition i den riktning som Keniston drömmer mardrömmar om. Sociopatbegreppet dementerar in­

te hans utsaga. Det gäller, enligt utre­

darna att vid framtida sociopatenheter

TÄNK PA

HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS BLOMSTERFOND

O Postgiro 95 00 11-7

ge klientelet som ”torde komma att utgöras av unga personer” (?) ”ele­

mentär social skolning” — och därom är kanske inte mycket att säga. Socio­

patbegreppet är dock utomordentligt rymligt: att psykiater av facket, Har­

ding t ex beskriver det svenska demon- strationsbeteendet i termer som infan- tilitet, barnslighet och omogenhet — han talar här om vad han kallar ”Viet- nam-kravallerna” — men det uppföl­

jande påståendet att en utbyggd barn­

psykiatri kan förebygga ett sådant be­

teende, bekräftar: Här är vaksamhet på sin plats.

I ett välutvecklat den sociala kul­

turens samhälle måste vi hur som helst, utan inskränkningar, tillåta den

”gatans debatt” det här handlar om, utan att ta till vulgärdebattens alla skamgrepp.

Faktum är ju trots allt att vi möter oss själva i t ex Axel Liffners dikt

”Demonstrationsdeltagare”:

Tystnader uppstår alltid, fläckvis, i ett rättvisekrävande demonstra-

tåg

Små grupper av ensamma männi­

skor, som vill

vara med för sakens skull, men som inga känner — och som

känner sig

desorienterade och en smula generade;

som inte hör till de etablerade i ledet

och inte till trottoarligan.

Sådana som gillar syftet, men ogillar en del slagord, som ekar i öronen.

Man känner igen dem, som man känner igen sig själv.

Vi behöver också den alternativa stad, den bättre kriminalvård, den mänskligare invandrarpolitik; ja, de politiska väckelser överhuvud taget som demonstranterna förmedlar.

x) Svante Lundberg m fl: Demon­

stranter, PAN/Norstedts

2) Tidskriften Konkret, nr 8/9, 1968

DISKUTERA

Med Roland Pålsson, i ”Det möjliga samhället” kan vi mena att det bör va­

ra ansvariga politiker till eftertanke att så många, ungdomar mest, börjar finna den utåtriktade och direkta de­

monstrationen vara den mest adekva­

ta reaktionen på intresse för sam­

hällsfrågorna.

Vi kan naturligtvis diskutera skilda utåtriktade s k utomparlamentariska debatt- och aktionsformer. Men de är onekligen — och var alldeles påtagligt under 60-talets senare år — demon- strationsformer i flitigt bruk.

Hur ser ni på demonstrationer av skilda slag? Med positivt intresse?

Varför? Negativt? Varför?

Är Vietnamdemonstrationer me­

ningsfulla? Var Rhodesia-protesterna i Båstad det? ”Fastedemonstrationen”

utanför Riksdagshuset, i samband med att u-landsbiståndet klubbades? Det

”förlängda diskussionsmötet” i Stock- holms-studenternas kårhus som vände sig mot — och på sikt verkade för en förändring av — UKAS?

Är det en riktig iakttagelse vi för fram när vi hävdar att den svenska Vietnamrörelsen, över FNL-grupperna osv, är ett exempel på hur en poli­

tisk maktfaktor kan växa upp sas nedifrån? Tror ni att det finns en ge­

nomtänkt politisk uppfattning bakom skilda demonstrationer? Tror ni att den här rapporten stämmer: ”De flesta som demonstrerar är också dom som utför grovjobbet, dvs samlar infor­

mation, sammanställer information, ordnar möten, gör bullentiner och tidskrifter osv. Dom läser dom har studiecirklar...”

Stämmer, tror ni, följande iakttagel­

se: ”Det här motståndet man kän­

ner ... hela ens borgerliga uppfostran går ju ut på att man inte ska bete sig på det viset, gå omkring på gatorna och skrika slagord. Alla auktoritära gestalter ur barndomen stiger upp och anklagar en, försöker hindra en från att göra det här”.

Skilda s k byalag har demonstrerat mot en onödig prioritering av biltrafi­

ken i våra städer. Är det en motive­

rad demonstration? Eller är det rim­

ligt att ständiga gatubreddningar, nya p-platser tränger ut planteringar och bostadshus, att kollektivtrafiken för­

sämras på till privatbilismens favör?

Observera: Förvintern 1970 spärra­

de man helt sonika av stadskärnan i Göteborg för biltrafik. Koloxidhalten i luften sjönk snabbt till en tiondel mot förr, bullret dämpades till hälf­

ten. Behöver vi fortsatta demonstra­

tioner för en sådan ordning? ■

(13)

Svanholmen har fått två nya gästpaviljonger

Svanholmens vilohem ligger 5 km nordväst om Osby. Där har de hjärt- och lungsjukas organisationer i Malmöhus län sedan mer än 20 år tillbaka bedrivit en god och effektiv eftervård. Nu har en oinbyggnad skett berättar AKE MAGNUSSON i detta reportage.

Därmed kan man ge ännu bättre service åt landets hjärt- och lungsjuka.

Det började

egentligen vid en HCK-konferens i Stockholm under hösten 1971. Rolf Ut- berg meddelade att HCK uppvaktat generaldirektör Bertil Olsson på Ar­

betsmarknadsstyrelsen och träffat överenskommelse om att handikapp­

organisationer med egna fritidsan­

läggningar o dyl skulle fä kostnaderna

att AMS beviljade 75 % av kostnader­

na och ej, som vi upplysts om, med 100 %. Svenska Nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar, Malmö­

hus läns landsting och Malmö kom­

mun kopplades snabbt in och den eko­

nomiska sidan såg ut att vara löst.

Det var nu, strax in på nyåret 1972, som teckningslärare Olle Ydstedt från

dardförbättring som gör det möjligt för oss att erbjuda våra gäster en drägligare boendeform under sin kon- valescenthemsvistelse. Byggnadsnämn­

den i Osby tillstyrkte byggnadsdispens och beslut om sådan fattades också av länsstyrelsen i Kristianstad län.

Byggnadsarbetena fick upphöra un­

der en månads tid och det är själv-

k

Í

M’S fib- ' $$ T

■ t o i

:

¿

- -

- ’ Jiin!»l|llwyV SE- - "v.

L

betalda helt för arbeten som redan var planlagda. Det har ju sedan flera år tillbaka ingått i Svanholmens pla­

nering och målsättning att byta ut de dåvarande familjestugorna av äldre omodern typ mot nya tidsenliga så­

dana. Ritningar plockades fram och den stora byggkarusellen startade.

Motigt redan från början

blev det i och med att det visade sig

Malmö, slog till. Herr Ydstedt, som äger den omkringvarande marken vid Svanholmen, sökte med stöd av strand­

skyddslagen stoppa uppförandet av våra nya paviljonger. Det är beklag­

ligt att det år 1972 fortfarande finns människor som saknar all förståelse för handikappades problem och de sakskäl som i detta speciella fall varit föreliggande. Det vi skapat på Svan­

holmen i dag, är ju endast en stan-

klart att uppehållet kom olägligt ur alla synpunkter.

Toringe-Hus

som levererat husen, var genom sin representant Nils Eklund mycket till­

mötesgående under denna tid. Eklund har också hjälpt oss hela planerings- perioden och har med sin erfarenhet hjälpt oss komma fram till en planlös­

ning av paviljongerna som vi tror skall

(14)

Här är

landstingsrådet Bertil Gö­

ransson, centralorganisatio­

nens kassör Ewy Palm och dess ordförande Evert Ma- thiasson ute i ”Svanholms- ekan”.

andra sidan

syns de nya gästpaviljong­

erna som fått namnen Lug­

net och Vilan samt en mysig hörna i Vilans dagrum.

3^ -

•X-t

-S t-

"Sfi*

* ; *

bli till gagn för vår verksamhet. Pavil­

jongerna, som är drygt 17 meter långa innehåller vardera 4 enkelrum och ett stort allrum i byggnadens mitt. Toa­

letter och pentry finns också. Allrum­

met har utgång till en stor och härlig altan, som dock inte hunnit bli fär­

digställd ännu.

Dir Helge Hansson, Hoffs Möbler

i Trelleborg har under många år varit vår inredningsexpert. Sålunda har han svarat för inredningen av nära nog he­

la vår anläggning. Smakfullt och ele­

gant har han också denna gång varit

på plats och givit värme och känsla åt interiören.

Långt från byggplatsen

har det inte alltid varit så lätt för vår ordf Evert Mathiasson, som på ett föredömligt sät knutit samman de mängder av trådar som nu blivit 2 nya byggnader. God hjälp har han haft av

”vår man” på platsen, Gunnar Anders­

son, som förutom att han svarat för all VVS-installation, också med sin opti­

mism och trygghet svarat för att stäm­

ningen alltid varit på toppen under hela byggtiden.

Samtliga våra leverantörer har på

ett utomordentligt fint sätt bidragit till det fina resultatet och har också med sitt tillmötesgående visat att man hela tiden varit villiga att hjälpa oss trots det oförutsedda byggstoppet.

Invigningen

skedde lördagen den 3 juni och förrät­

tades av landstingsrådet Bertil Gö­

ransson, som var mycket imponerad av Svanholmens Vilohem. ”Centralorga­

nisationen för Hjärt- och Lungsjuka har visat just den aggressivitet, som är ett villkor för en vettig och frukt-

Forts. nästa sida

HARRY NILSSONs

Färg- och Måleriaffär osby

Innehar mästarbrev i målaryrket

Telefon 0479/108 61, bostad 108 51

FÄRGER - FERNISSOR - TAPETER

GUNNAR ANDERSSONS Rörlednings

AB

osby

Telefon 0479/106 76

Utför: Värme-, Sanitära- och Oljeinstallationer

Försäljer: Eldningsolja

(15)

En bild av den vackra Svanshallssjön.

&

' ;

■- /*•*£»

*i •" ”>*

bar dialog med myndigheterna” yttra­

de Bertil Göransson — och fortsatte.

”Jag vill se att andra följer efter och slutar att vänligt räcka fram handen och ta emot vad som erbjudes. Svan­

holmen kan också tänkas bilda möns­

ter för ett nytt tänkande inom sjuk­

vården. Vi ser här att idealiteten inga­

lunda är överspelad. Den är fortfaran­

de en positiv kraft som samhället mås­

te ta till vara, i all synnerhet som vi är tvingade att sätta in alla tänkbara åtgärder för att bryta trenden till öka­

de sjukvårdskostnader”.

Bertil Göransson ser i framtiden möjligheter till en starkt decentralise­

rad sjukvård. Vad COHL i Malmöhus län åstadkommit kan också ske på andra områden.

”Det finns”, menade landstingsrådet,

”idag inbyggt i systemet ett sätt att betrakta vårdbehövande som kollin utan förmåga att kunna ta vara på sej själva. Man bortser från den hos de allra flesta inneboende förmågan och viljan att behandla sej själva”. Förut­

sättningarna för att vi skall komma fram till en vettig och ändamålsenlig sjukvård är en aggressiv och hård de­

batt. Bertil Göransson menade att COHL i Malmöhus län visat prov på just denna aggressivitet, inte minst i

kontakterna med honom själv och då som ansvarig för sjukvården i Malmö­

hus län. Och visst har detta varit till fördel för båda parter. Även om lands­

tingsrådet inte kunde lova ökat ekono­

miskt stöd på stående fot så sa han:

”Kom igen, nog ska vi diskutera om saken och det skulle förvåna om ni inte vinner. Det är vår skyldighet att stödja.”

Högt betyg

blev det således åt COHL och Svan­

holmen och det var en mycket glad co-ordf — Evert Mathiasson — som avrundade invigningshögtidligheten med att tacka Bertil Göransson och hoppades på ett lika gott samarbete med såväl landstinget som Malmö Stad i fortsättningen. E. Mathiasson nämnde att kostnaderna för de nya paviljong­

erna kommer att ligga omkring 170.000 kronor.

Paviljongerna har i likhet med an­

läggningen i sin helhet, ett naturskönt läge och är planerade på ett sådant sätt att de boende kan söka vila och ensamhet, eller gemenskap, helt efter eget gottfinnande.

”Hur många fler människor skulle inte behöva få den chansen”, konsta­

terade Bertil Göransson.

Ett hjärtligt tack

säjer vi till alla enskilda, organisa­

tioner och myndigheter och inte minst till vårt Riksförbund, som bidragit till att vårt mål om utbyte av samtliga äldre stugor till nya moderna nu blivit

verklighet.

Annonsörena sid 13—15 har varit leverantörer vid byggandet.

EKLUNDS ELEKTRISKA

OSBY

Telefon 0479/109 94

Utför alla el-installationer Försäljer:

El-material och Armaturer

References

Related documents

Vid enkäten hösten 2012 varierade svaren från en oförändrad nivå för område II till en tendens till en svag minskning för områdena I, III samt IV-V.. Prisnivån bedömdes

Inställningen till den framtida virkesprisutvecklingens påverkan på skogsfastighetsmarknaden fö- refaller, i likhet med påverkan av de båda övriga påverkansfaktorerna, att i

Beträffande utbudet varierar svaren sammanvägt från en oförändrad nivå för område II till en tendens till en svag minskning för områdena I, III samt IV-V.. Vid enkäten hösten

a) Antalet svar varierar från 5 som lägst upp till 30 försäljningar. b) Tre svarande har angett att antalet försäljningar var lika nu som för ett år sedan medan en svarande

Vid enkäten hösten 2010 varie- rade svaren sammanvägt från en oförändrad nivå under perioden för område I, till en tendens till en svag ökning för område II, samt till

Vid enkäten våren 2010 låg svaren inom intervallet från en i huvudsak oförändrad nivå under perioden för områdena III-V, till en tendens till en svag minskning för områdena I

Beträffande utbudet varierar svaren sammanvägt från en i huvudsak svag ökning under perioden för område I, till en tendens till en svag ökning för område II, samt till

Beträffande utbudet ligger svaren sammanvägt inom intervallet från en i huvudsak oförändrad nivå under perioden för områdena III-V, till en tendens till en svag minskning