Fastställt datum 2014-06-13 Revideringsdatum 2017-04-28 Fakultetsstyrelsen för teknik Dnr 2017/1578–4.1.1.2
Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och
Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå som universitetet har fastställt. I universitetets besluts- och delegationsordning framgår i vilka organ beslut fattas.
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i skogsindustriella produktionssystem
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet skogsindustriella
produktionssystem är fastställd av fakulteten för teknik datum 2016-05-02 och börjar gälla från 2016-05-02.
1. Ämnesbeskrivning
Forskarutbildningsämnet skogsindustriella produktionssystem vid Linnéuniversitet täcker hela skogsnäringens försörjningskedja från råvaruanskaffning via förädling till
slutprodukter där trä ingår i någon form. Det innebär att ämnet innehåller flera olika delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, bioenergi, skogsteknik, logistik, virkeslära, ekonomi och marknad. Dessa utgör basala områden inom
forskarutbildningsämnet.
Skogsindustriella produktionssystem hanterar således olika alternativa sätt att sköta skog, där man tar hänsyn till skogens olika nyttigheter (produktion av skogsråvara, naturvärden, rekreation, klimatnytta etc.) och de anpassningar som krävs för framtiden. För att få fram träråvara med goda egenskaper krävs det studier över hur olika skötselregimer inverkar på virkets kvalitet och slutprodukten. Forskarutbildningsämnet handlar därför även om att följa skogsråvaran efter avverkning till slutprodukt med fokus på trämaterialet, där man fokuserar på virkesegenskaper, virkessortiment, virkets lagring och skydd samt virkets förädling och användning. Ämnesområdet handlar också om utveckling av teknik och system för framtagning av energiråvaror från skogen samt hur man kan tillverka biodrivmedel. Parallellt med materialperspektivet, inbegriper forskarutbildningsämnet utveckling av tekniker och system för förädlingsprocesser.
Doktorander väljer normalt inriktning för sina studier i början av forskarutbildningen och knyts till en forskargrupp inom forskarutbildningsämnet.
2. Utbildningens mål 2a. Doktorandexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem krävs det antingen att känna till skogsskötsel, skogsproduktion med koppling till virkets kvalitet och slutprodukten, eller virkesegenskaper och råvaruanskaffning via förädling till slutprodukter. Det krävs en utvecklad analys- och problemlösningsförmåga som vilar på vetenskaplig grund samt en förståelse för sambanden mellan skogsskötsel-tillväxt-virkeskvalitet-användning och slutprodukt. Vidare krävs
- insikter i ämnets delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion, ekonomi och marknad,
- att vetenskapliga metoder kan hämtas från respektive delområde och kan variera för olika doktorander inom ämnesområdet, och
- fördjupning och specialistkunskap inom området för det egna avhandlingsarbetet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
För en doktorsexamen i Skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till
- förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på olika nivåer inom det specifika forskningsområdet,
- förmåga att bidra till att ny kunskap eller att nya verktyg kommer fram inom en begränsad del av ämnet, såsom att utveckla och verifiera en ny analysmetod eller att
tillämpa en befintlig sådan för att besvara nya frågeställningar av vetenskaplig och praktisk betydelse,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom samma eller angränsande forskningsområde,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland representanter för samhället i övrigt,
- förmåga att säkerställa att nya resultat är logiskt konsistenta, där osäkerheter i metoder och data är analyserade och att tillräcklig och relevant fakta är inhämtad, och
- förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till
- förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera behov av etiska överväganden och bedömningar i anslutning till forskningsprojekt och studier som doktoranden medverkar i,
- förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där det är känt att sådana överväganden behöver göras,
- förmåga att göra värderingar mellan olika tekniska, ekonomiska, biologiska aspekter, och - kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).
Utbildningsspecifikt mål
För doktorsexamen i Skogsindustriella produktionssystem skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
För en doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till:
- perspektiv och insikter som krävs för arbete med breda och komplexa frågeställningar avseende skogsskötsel, träteknik, användandet av trä och marknad liksom förutsättningar för att arbeta som specialist inom något delområde,
- förmåga att bedriva forskning och utbildning vid universitet och institut, - erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön, och
- kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet.
Innehåll och måluppfyllelse
En doktorsexamen i skogsindustriella produktionssystem kräver normalt fyra års
heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om 240 hp omfattande en kursdel om minst 60-90 hp och en godkänd vetenskaplig avhandling om 180-150 hp.
Forskarutbildningen i skogsindustriella produktionssystem vid Linnéuniversitetet är utformad så att samtliga mål uppfylls.
Utbildningen på forskarnivå sker inom en forskningsmiljö vid fakulteten för teknik som omfattar flera institutioner. Miljön inom Skog och Träteknik består av forskare med intressen inom skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion, ekonomi och marknad samt deras kopplingar till användandet av trä för den byggda miljön och inom skogsnäringen i övrigt.
Institutionen säkerställer att en så stor del av personalen som möjligt är aktiva forskare så att de kan bidra till avhandlingsarbetet. De som väljs till huvudhandledare väljs bland de forskare som har erhållit anslag för forskning och som har docentkompetens, samt på senare år har uppvisat en framgångsrik publiceringsverksamhet. Doktoranderna väljs bland studenter som uppfyller urvalskriterierna, se nedan.
Utbildningen består av forsknings- och avhandlingsarbete, kurser, deltagande i seminarier, medverkan vid nationella och internationella konferenser. En del av studierna är förlagda utanför den egna forskningsmiljön.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- inledande litteraturkurs för det specifika ämnesområdet 4hp - högskolepedagogik 7,5 hp
- institutionens seminarieserie 4 hp
- vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp
- institutionsgemensam kurs som spänner över hela kedjan planta till slutprodukt 5 hp - behörighetsgivande högskolepedagogik del 1, 7,5 hp, är obligatorisk för doktorander som undervisar
Valbara kurser
Minst 20 hp av de valbara kurserna ska representera något eller några av områdena - skogsskötsel
- skogsproduktion - virkeslära
- träproduktion och skogsindustriella processer
Vilka valbara kurser doktoranden ska läsa bestäms av examinator i samråd med
doktoranden själv och handledaren. Detta fastställas i den individuella studieplanen, se nedan.
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För doktorsexamen ska doktoranden författa en avhandling och ämnet för avhandlingen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Avhandlingen kan utformas som en
sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsavhandling) eller som ett sammanhängande verk (monografiavhandling), där den senare varianten är ovanlig inom skogsindustriella produktionssystem.
Sammanläggningsavhandlingar innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden skall ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är
samförfattad med andra personer, så ska doktoranden deklarera sina insatser i förordet.
En monografiavhandling är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare
opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en monografiavhandling. En monografiavhandling ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsavhandling.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid
författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Båda tillfällena kan göras i form av en
”intern disputation”. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsavhandling så ordnas ett seminarium årligen där
doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som medger att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda läsarkretsar som möjligt.
Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.
Avhandlingen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell bedömning. Avhandlingar som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska.
Om avhandlingen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsgrupp. En institutionsgemensam kurs, som tar upp sambanden mellan skogsskötsel-tillväxt-
virkeskvalitet-användning och slutprodukt, kommer att ge doktoranden en allmän förståelse och överblick över ämnesområdet. Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen.
En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur. Vistelse vid en annan forskningsmiljö, antingen i Sverige eller utomlands är ett utmärkt sätt att bredda sin forskningserfarenhet och perspektiv samt att etablera nätverk.
Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I
forskarutbildningsämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste
problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar.
Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel, seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.
Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet, Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktoranden.
Seminarieserien ger en bred överblick för de olika huvudområdena inom skogsindustriella produktionssystem samtidigt som kommunikation och pedagogik övas för alla
doktorander.
Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranden för en kommande
arbetsmarknad. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed valbara.
2 b. Licentiatexamen
Mål enligt Högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell
specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem krävs det antingen att känna till skogsskötsel, skogsproduktion med koppling till virkets kvalitet och slutprodukten, eller virkesegenskaper och råvaruanskaffning via förädling till slutprodukter. Det krävs en grundläggande analys- och problemlösningsförmåga som vilar på vetenskaplig grund.
Vidare krävs
- insikter i ämnets delområden som skogsskötsel, skogsproduktion, virkeslära, träproduktion,
- att vetenskapliga metoder kan hämtas från respektive delområde och kan variera för olika doktorander inom ämnesområdet, och
- fördjupning inom området för det egna avhandlingsarbetet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till
- förmåga att granska vetenskapliga resonemang och upptäcka brister i dessa,
- förmåga att på ett säkert sätt självständigt sätta sig in i litteratur på olika nivåer inom det specifika forskningsområdet,
- förmåga att förmedla sina resultat på ett sådant sätt att de väcker intresse och ger bred återkoppling bland forskare inom samma eller angränsande forskningsområde,
- förmåga att säkerställa att nya resultat är logiskt konsistenta, där osäkerheter i metoder och data är analyserade och att tillräcklig och relevant fakta är inhämtad, och
- förmåga att säkerställa att nya resultat är korrekta med ett rikt urval av metoder.
Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till
- förmåga att se sina egna resultat i ett vetenskapligt och samhälleligt sammanhang, - förmåga att identifiera behov av etiska överväganden och bedömningar i anslutning till forskningsprojekt och studier som doktoranden medverkar i,
- förmåga att göra etiska överväganden inom alla områden där det är känt att sådana överväganden behöver göras, och
- kunskap om gällande upphovsrätt och etiska riktlinjer vid publicering av vetenskapliga resultat på alla nivåer (författare, granskare och redaktör).
Utbildningsspecifikt mål
För licentiatexamen i Skogsindustriella produktionssystem skall doktoranden - vara förberedd för en tänkt kommande arbetsmarknad.
För en licentiatexamen i skogsindustriella produktionssystem kan detta innebära men är inte begränsat till
- perspektiv och insikter som krävs för arbete med breda och komplexa frågeställningar avseende skogsskötsel, träteknik, användandet av trä,
- erfarenheter utanför den egna forskningsmiljön, och
- kunskaper och färdigheter för att arbeta inom universitetet eller inom någon bransch utanför universitetet.
Innehåll och måluppfyllelse
Licentiatexamen kräver normalt två års heltidsstudier och uppnås efter fullgjord utbildning om minst 120 högskolepoäng omfattande en kursdel om minst 30-60 högskolepoäng och en godkänd vetenskaplig uppsats på 60-90 hp.
Kursdel
Kursdelen består av obligatoriska kurser och valbara kurser.
Obligatoriska kurser
- vetenskapsteori och etik 4 hp
- inledande litteraturkurs för det specifika ämnesområdet 4 hp - vetenskapligt skrivande på engelska för doktorander 3 hp
- institutionsgemensam kurs som spänner över hela kedjan planta till slutprodukt 5 hp - behörighetsgivande högskolepedagogik del 1, 7,5 hp, är obligatorisk för doktorander som undervisar
Valbara kurser
Minst 10 hp av de valbara kurserna ska representera något eller några av områdena - skogsskötsel
- skogsproduktion - virkeslära
- träproduktion och skogsindustriella processer
Avhandlingsarbete och dess kvalitetssäkring
För licentiatexamen ska doktoranden författa en uppsats och ämnet för uppsatsen väljs så att det stöds av de forskningsgrupper som just då är aktiva. Preliminärt ämne väljs i samråd med handledaren redan vid antagning och ämnet preciseras och avgränsas sedan så tidigt som möjligt under forskarstudierna. Uppsatsen kan utformas som en sammanfattning av publicerade uppsatser (sammanläggningsuppsats) eller som ett sammanhängande verk (monografiuppsats), där den senare varianten är ovanlig inom skogsindustriella produktionssystem.
Sammanläggningsuppsatser innehåller i normalfallet ett antal artiklar samt en
sammanläggningsdel (kappa). Artiklarna ska ha en kvalitet som bedöms tillräcklig för att de ska kunna antas för publicering, efter eventuell omredigering. Några av dem bör vara publicerade eller accepterade för publicering i refereebedömd tidskrift eller antologi av hög kvalitet. Doktoranden ska ha bidragit till de forskningsresultat som ingår i avhandlingen på ett omfattande sätt. Sammanläggningsdelen skall innehålla en diskussion om arbetets teoretiska grund och anknytning till tidigare forskning och angränsande ämnen. Sambandet mellan artiklarna diskuteras i denna del. Om någon av de ingående artiklarna är
samförfattad med andra personer, ska den doktoranden deklarera sina insatser i förordet.
En monografiuppsats är normalt en enhetlig, sammanhållen ensamförfattad text, uppdelad i kapitel, som berör en och samma tematik och som baserar sig på tidigare opublicerade resultat från självständigt utförd forskning. Doktoranden är ensamförfattare till en
monografiuppsats. En monografiuppsats ska uppfylla samma kriterier på vetenskaplighet som en sammanläggningsuppsats.
För att progressionen i avhandlingsarbetet skall kunna följas steg för steg, sker (vid
författande av monografier) en uppföljning av arbetet en gång efter halva tiden och en gång då avhandlingsarbetet bedöms nära nog fullbordat. Det sista tillfället görs med en diskutant från ett annat lärosäte. Vid författande av sammanläggningsuppsatsen ordnas ett
seminarium årligen där doktoranden redogör för resultat i sin forskning. Diskussion av artikelmanuskript är en del av seminariekursen ovan. Syftet med detta är att erhålla nivå på framställningen som möjliggör att arbetena publiceras i tidskrifter med så breda
läsarkretsar som möjligt. Uppföljning av avhandlingsarbete skall dokumenteras i den individuella studieplanen.
Uppsatsen ska företrädesvis skrivas på engelska för att underlätta internationell
bedömning. Uppsatser som skrivs på engelska ska ha en sammanfattning på svenska. Om uppsatsen skrivs på svenska ska den ha en sammanfattning på engelska.
Måluppfyllelse
Doktoranden förvärvar bred kunskap och förståelse inom sitt forskningsområde genom de grundläggande kurskraven och genom att bli en del av institutionens forskningsmiljö. En institutionsgemensam kurs, som tar upp för sambanden mellan skogsskötsel-tillväxt- virkeskvalitet-användning och slutprodukt, kommer att ge doktoranden en allmän förståelse och överblick över ämnesområdet. Kursansvariga med mycket goda kvalifikationer väljs för kursdelen och bidrar med att ge en bred syn på ämnet.
Doktoranden förvärvar djup kunskap och förståelse inom sitt område genom att aktivt delta i relevanta konferenser och genom eget forskningsarbete. Doktoranden väljer aktivt ut fördjupningskurser som stödjer det egna forskningsarbetet i samråd med handledarna och examinator. Fördjupningskurserna ordnas ofta som sommarskolor eller som intensivkurser så att de kan attrahera framstående specialister och deltagare från olika delar av världen.
En del av fördjupningskurserna är läskurser, där doktoranden ska visa att han/hon på ett säkert sätt på egen hand kan sätta sig in i avancerad forskningslitteratur.
Doktoranden utvecklar färdighet och förmåga, särskilt vetenskaplig metodik genom egen forskning, genom samarbete med sina handledare och andra erfarna forskare. I
forskningsutbildningsämnet är diskussioner rörande metodval i våra vanligaste
problemställningar centrala. Samtliga kurser och allt avhandlingsarbete genomsyras av diskussioner om olika metoders för- och nackdelar.
Doktoranden ska genom sitt avhandlingsarbete uppvisa en stor del av de färdigheter och förmågor som beskrivs bland målen. Huvudhandledaren leder och planerar
avhandlingsarbetet så att det bryts ner i handledningstillfällen, uppsatser/kapitel,
seminarier och konferenser. På så vis kan de färdigheter och förmågor som skall uppvisas genom avhandlingsarbetet uppnås steg för steg.
Värderingsförmågor och förhållningssätt utvecklas genom att doktoranden dels genomgår kurser i forskningsetik och dels deltar aktivt i seminarier inom ämnet, Vetenskapsteori och etik 4 hp. Deltagande i institutionens seminarieserie, 4 hp, är obligatoriskt för doktorander.
Seminarieserien ger en bred överblick för de olika huvudområdena inom skogsindustriella produktionssystem samtidigt som kommunikation pedagogik övas för alla doktorander.
Institutionen arbetar aktivt med att förbereda doktoranderna för en kommande arbetsmarknad. De kurser som blir aktuella beror i stor utsträckning på doktorandens intressen och är därmed valbara.
3. Övrigt
I normalfallet ingår institutionstjänstgöring med 20 %, alternativt tjänstgöring ute i
näringslivet. Längden på forskarutbildningen förlängs då i motsvarande omfattning, i detta fall till 5 år. Inom institutionstjänstgöringen kan konferensarrangemang, arbete med kurser på grundutbildningsnivå samt arbete med innehållet i kurs- och utbildningsplaner
förekomma.
4. Individuell studieplan och ansvarsfördelning
Den individuella studieplanen beskriver ansvarsfördelning, studiegång, kurser,
avhandlingsarbete, måluppfyllelse och handledning fram till examen. Planen upprättas av huvudhandledare och doktoranden i samråd med examinator och prefekt och ska följas upp minst en gång varje år. Av uppföljningen ska tydligt framgå hur utbildningen framskrider.
Beträffande allmänna anvisningar, se HF 6 kap 29 §.
Huvudhandledaren ansvarar för den övergripande planeringen av utbildningen på forskarnivå och för att de givna problemställningarna är tillräckligt intressanta och kan sättas in i ett sammanhang. Syftet med detta är att avhandlingsarbetet ska fortgå oberoende
om huvudhandledaren är tillfälligt frånvarande. Huvudhandledaren ansvarar också för att doktorandens avhandlingsarbete utgör en helhet i slutskedet av forskarutbildningen.
Examinator ansvarar för att den individuella studieplanen vid varje revisionstillfälle fastställer hur de olika examensmålen i denna allmänna studieplan, Linnéuniversitetets interna regler och HF kommer att uppfyllas för doktoranden. Examinator ansvarar för att doktoranden efter genomgången forskarutbildning uppfyller samtliga mål.
Prefekten för den institutionen till vilken doktoranden är knuten, i normalfallet genom anställning, ansvarar för att de krav som finns på forskningsmiljön och doktorandens arbetsförhållanden är uppfyllda. Institutionens prefekt skall ta initiativ till uppdatering av den individuella studieplanen ifall väsentliga förändringar i forskningsmiljön påkallar detta.
Beslutande organ för doktoranders individuella studieplaner framgår av universitetets besluts- och delegationsordning. Beslutande organ skall vidta åtgärder ifall någon av de parter som undertecknat den individuella studieplanen inte uppfyller sina skyldigheter.
En aktuell individuell studieplan måste finnas tillgänglig under hela den tid forskarstudierna pågår.
5. Examination
Licentiatseminarium
Opponent och ordförande vid licentiatseminariet utses. Licentiatuppsatsen betygssätts av doktorandexaminatorn med undantag av de fall då examinator är doktorandens biträdande handledare. I dessa fall måste en annan betygssättare av licentiatuppsatsen utses.
Licentiatuppsatsen ska försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av en ordförande.
Disputation
En betygsnämnd ska bestå av tre ledamöter. I betygsnämnden ska minst en ledamot ingå som inte är verksam vid Linnéuniversitetet. I betygsnämnden får högst en ledamot ingå som är verksam vid samma ämne/miljö som doktoranden. Samtliga
betygsnämndsledamöter bör vara minst docenter eller ha motsvarande kompetens. Den som varit handledare för doktoranden får inte ingå i betygsnämnden. Båda könen ska vara representerade i betygsnämnden. Bestämmelserna ovan om deltagande vid
betygssättningen av doktorsavhandlingen gäller även då gruppsuppleant inträder i någon ordinarie ledamots frånfälle.
Utbildningens kurser bedöms med betygen Godkänd eller Icke godkänd av en av universitetet särskild lärare (examinator). Vid examination och betygssättning av doktorsavhandlingen tillämpas LnU:s Lokala regler för utbildning på forskarnivå.
Inför utfärdandet av examensbevis ska examinator skriftligen intyga att samtliga mål i forskarutbildningen är uppfyllda.
6. Behörighet
6a. Grundläggande behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 35 § och HF 7 kap 39 §.
6b. Särskild behörighet
Behörighetsregler framgår ur HF 7 kap 40 §.
För särskild behörighet att antas till utbildning på forskarnivå i skogsindustriella produktionssystem erfordras
- minst 90 högskolepoäng i ämnet skogsindustriella produktionssystem eller i ämnen som anknyter till utbildningen på forskarnivå eller motsvarande kunskaper förvärvade i någon annan ordning inom eller utom landet, och
- goda språkkunskaper i svenska och/eller engelska.
7. Bedömnings- och urvalskriterier
Ansökan till utbildning på forskarnivå regleras i antagningsordningen.
Urval av sökande görs med hänsyn till de sökandes förmåga att tillgodogöra sig
utbildningen på forskarnivå. Bedömningen tar hänsyn till den vetenskapliga skickligheten dokumenterad i vetenskapliga arbeten, särskilt på kvaliteten på uppsatser på grundnivå, avancerad nivå och andra vetenskapliga arbeten. Bedömningen tar vidare hänsyn till grundexamens bredd och sammansättning och till den bild som tänkt huvudhandledare, examinator och andra kollegor inom forskargruppen och ämnet får av den sökandens förutsättningar.
De sökande rangordnas av det berörda organet for forskarutbildning efter att yttrande från den tilltänkta huvudhandledaren erhållits med förslag på rangordning.
Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Se även (HF 7 kap 41 §)
8. Antagning
Antagning regleras i antagningsordningen och av HF 7 kap 36 §. Beslutande och beredande organ framgår av universitetets besluts- och delegationsordning.
9. Övergångsregler
Eventuella övergångsregler i förhållande till tidigare allmänna studieplane. En doktorand som antagits att följa en äldre allmän studieplan kan avlägga examen enligt denna under förutsättning av aktuell högskoleförordning följs.
Doktorander antagna till äldre studieplan i forskarutbildningsämnet skogsindustriella produktionssystem, Dnr: 2014/218 kan byta till gällande allmän studieplan.
10. Examensbenämningens förled
För forskarexamina inom ämnet skogsindustriella produktionssystem används förledet teknologie om inte grundexamen anger annat förled.
11. Möjlighet att avlägga delexamen
Inom ämnet skogsindustriella produktionssystem finns möjlighet för doktoranden med doktorsexamen som slutmål att avlägga licentiatexamen.
