Gång- och cykelväg, Morgongåva-Vittinge Heby kommun, Uppsala län

(1)

SAMRÅDSHANDLNING

Gång- och cykelväg, Morgongåva-Vittinge

Heby kommun, Uppsala län

Projekterings PM Avvattning - Samrådshandling 2021-09-20 Uppdragsnummer: 169621

Dokumentnummer: 1W14IT01

VMN169621VP/VP, ankomst 2021-09-20, ver 2, jobb 18

(2)

Projekterings PM Avvattning Sida 2 av 25

TMALL 0095 Samrådsunderlag6.0

Trafikverket

Postadress: Box 1214, 751 42 Uppsala E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921

Dokumenttitel: Projekterings PM Avvattning Författare: Atkins Sverige AB

Dokumentdatum: 2021-09-20 Ärendenummer: TRV 2020/111862 Åtgärdsnummer: 18248

Uppdragsnummer: 169621 Version:1.0

Kontaktperson: Julia Ekberg, Trafikverket

Bilder i PM: Atkins Sverige AB om inget annat anges

(3)

TMALL 0095 Samrådshandling 6.0

Innehåll

1. Sammanfattning. ... 5

2. Inledning ... 7

2.1. Bakgrund ... 7

2.2. Syfte ... 8

2.3. Avgränsning av objektet ... 8

3. Styrande dokument ... 8

4. Förutsättningar ... 9

4.1. Vattenskyddsområde ... 9

4.2. Recipienter ... 9

... 10

4.3. Grundvatten ... 11

... 11

4.4. Topografiska förutsättningar ... 12

4.5. Geoteknik och hydrogeologi ... 12

4.5.1. Geoteknik ... 12

4.5.2. Dräneringsförhållanden ... 12

4.5.3. Hydrogeologi ... 13

4.6. Klimatförändring... 13

5. Platsspecifika krav ... 14

5.1. Platsspecifika omgivningskrav ... 14

5.1.1. Rening av dagvatten ... 14

5.1.2. Påverkan på grundvattenkvalitet ... 14

5.1.3. Skydd mot utsläpp vid olycka ... 14

5.1.4. Flödeskrav och magasinbehov vid avledning från vägområde ... 14

5.1.5. Vandringshinder ... 14

5.1.6. Förändrad markvattennivå eller grundvattennivå ... 14

5.1.7. Förorenad mark som påverkar utformning av avvattningsanläggning ... 14

5.1.8. Omgivningskrav på översvämningssäkerhet ... 14

5.2. Platsspecifika anläggningskrav ... 15

5.2.1. Dränerings och gynnsamt/ogynnsamt dräneringsförhållande ... 15

5.2.2. Höjdsättning och avvattning av lågt belägen del av vägområde... 15

5.2.3. Klimatförändring och konsekvensklassning för vattenflöde och vattennivå ... 15

5.2.4. Erosion ... 15

5.2.5. Befintligt avvattningssystem kondition, kapacitet och funktion ... 15

(4)

5.2.6. Val av teknisk livslängd för avvattningsanläggningens delar ... 15

5.2.7. Tjälskador ... 15

5.2.8. Framtida sättning ... 15

5.2.9. Behov av pumpning ... 16

5.2.10. Omhändertagande av vatten från omgivande mark ... 16

5.3. Avvattningstekniskt underlag ... 16

5.3.1. Klimatförändringar ... 16

5.3.2. Områdes hydrogeologi ... 16

5.3.3. Miljökrav ... 16

5.3.4. Befintlig avvattning ... 17

5.3.5. Dräneringsförhållanden och hantering av dagvatten ... 17

5.3.6. Intressenter och ansvarsgränser ... 17

5.3.7. Hantering av vattenflöden... 17

5.3.8. Erosionsskydd ... 17

5.3.9. Dimensionerande vattennivåer ... 17

5.3.10. Sättningar ... 17

5.3.11. Pumpning och högvatten- och högflödesskydd ... 17

5.3.12. Robust och tillförlitlig avvattning ... 17

5.3.13. Hantering av risker ... 18

6. Förutsättningar för avvattning ... 19

6.1. Principer för avvattning vägdagvatten ... 19

6.2. Dimensionerande regn ... 19

6.3. Avrinningskoefficient ... 20

6.4. Infiltration i vägdiken ... 20

6.5. Dimensionerande flöde ... 20

7. Redovisning av beräkningar ... 21

7.1. Del sträcka 0/017–0/131 ... 21

7.2. Del sträcka 0/134–0/364 ... 21

7.3. Del sträcka 0/364–0/437 ... 22

7.4. Del sträcka 0/478–0/585 ... 22

7.5. Delsträcka 0/593–0/870 ... 23

7.6. Del sträcka 0/900 – 1/125 ... 23

8. Källförteckning ... 24

8.1. Tryckta källor ... 24

8.2. Elektroniska källor ... 24

(5)

1. Sammanfattning.

Atkins Sverige AB har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram vägplan, bygghandling och utföra byggplatsuppföljning för utförandeentreprenad för delåtgärd M. Detta PM ingår i delleverans samrådshandling.

Delåtgärd M innebär en gång- och cykelväg mellan Morgongåva och Vittinge. Syftet med Projekterings PM Avvattning samrådshandling är att redovisa platsspecifika krav både platsspecifika

omgivningskrav och platsspecifika anläggningskrav, krav enligt TK Avvattning samt projekterad anläggning som klarar platsspecifika krav och krav enligt TK Avvattning.

En förprojektering för avvattning av GC-vägen har gjorts utifrån platsspecifika krav och krav enligt TK Avvattning. Det visats att projekterad anläggning klarar platsspecifika krav och krav enligt TK

Avvattning.

Detaljerad redovisning av mängden genererad dagvatten från GC-vägen har gjorts. Redovisning har också gjorts för hur dag- och dränvatten hanteras längs GC-vägen. Hantering av dagvatten görs på olika sätt längs sträckan, dels genom avledning till befintliga trummor under väg 72 och vidare till terrängen, dels genom avledning till terrängen genom ledningar samt genom fördröjning och infiltration i mittremsan där det inte går att avleda till terrängen. Dagvatten samlas och fördröjs i mittremsan för infiltration och rening innan avledning till terrängen.

(6)

Figur 1. Orienteringskarta. Röd markering visar läge för delåtgärd

(7)

2. Inledning

2.1. Bakgrund

Uppsala och Sala är sammanbundna via väg 72, som sträcker sig genom att antal mindre orter, bland annat Morgongåva och Vittinge. Idag används en äldre väg som GC-väg, denna GC-väg sträcker sig inte hela vägen utan gående och cyklister hänvisas istället till att använda väg 72 i cirka 1500 meter.

Den äldre vägen är lokaliserad norr om väg 72 mellan Morgongåva och Vittinge. Väg 72 har en 8,5 m bred körbana och har en hastighetsbegränsning på 80 km/h. Trafikverket har beslutat att bygga en cykelväg mellan Brunnkullsvägen i väst och gamla landsvägen i öst (den röd markerade sträckan enligt figur 2).

GC-vägen ska placeras norr om väg 72 och separeras från motortrafiken med grönyta eller dike. Syftet med åtgärden är ökad säkerhet för cyklister och oskyddade trafikanter och kallas för delåtgärd M.

Figur 2: Karta över av sträckning av GC-vägen mellan Morgongåva och Vittinge, Delåtgärd M

(8)

2.2. Syfte

Syftet med projekterings PM Avvattning – samrådshandling är följande

1. Beskriva platsspecifika krav och krav enligt TK Avvattning så noggrant med funktion eller värde. Utifrån platsspecifika krav och krav enligt TK Avvattning bestämma utbredning och höjdsättning av vägområde samt översiktlig utformning av avvattningsanläggning.

2. Redovisning av projekterad anläggning klarar platsspecifika krav och krav enligt TK avvattning.

3. Redovisning av beräkningar med en detaljeradgrad som visar att projekterad anläggning klarar platsspecifika krav och krav enligt TK Avvattning.

4. Redovisa uppgifter om vattenflöde, vattennivå och vattendragets tvärsektioner som används som används som underlag för dimensionering trummor.

5. Anläggning för genomledning av vatten genom vägen redovisas och beräknas för att avgöra om anläggning för genomledning av vatten är trumma eller bro.

2.3. Avgränsning av objektet

Den geografiska avgränsning för de aktuella objekten i delåtgärd M och M2: Morgongåva – Vittinge är den rödmarkerade ytan i figur 1.

3. Styrande dokument

1. Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310 TDOK 2014:0051 version 3 2017-10-12.

2. P110, Avledning av dag-, drän och spillvatten, Svenskt Vatten, januari 2016.

3. Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045 version 2 2017-09-22.

4. Trafikverkets tekniska råd för avvattning – TR Avvattning TDOK 2014:0046 version 3 2017-10-12.

(9)

4. Förutsättningar

4.1. Vattenskyddsområde

Ej aktuellt då det ej finns dokumenterad vattenskyddsområde inom projektområdet.

4.2. Recipienter

Nedan listas de ytvattenförekomster enligt VISS, som kan beröras i det aktuella närområdet. Det visas också i figur 3 nedan:

1. Axsjön och Ramsjöv söder om Morgongåva.

2. Skattmansöån (SE663652-156858) genom Vittinge .

3. Örsundaån (SE663969-156189) genom Heby väster om Morgongåva.

Det saknas dokumenterade vattennivåer för vattendragen Skattmsöån och Örsundaån.

(10)

Figur 3: Ytvatten längs skräckan Morgongåva – Vittinge. Källa: VISS

(11)

4.3. Grundvatten

Det förekommer grundvattenförekomster i jord i det aktuella området för GC-vägen Morgongåva - Vittinge med uttagsmöjligheter under 1 l/s vilket visas i figur 4 nedan.

Figur 4: Grundvattenförekomster längs sträckan Morgongåva – Vittinge. Källa: SGU.

Utifrån karta över befintliga vattenbrunnar ligger en vattenbrunn norr om projektområdet. Men det kommer inte att beröras av GC-vägbygget. Utdrag ur karta visas i figur 5.

Figur 5: Utdrag ur karta över befintliga vattenbrunnar. Källa: SGU.

(12)

4.4. Topografiska förutsättningar

Landskapet längs med sträckan för GC-vägen Morgongåva-Vittinge är flackt och består främst av skog.

Höjdnivån läng sträckan är ungefär +58,00 med två lokala lågpunkter på +55,07 respektive +57,59.

4.5. Geoteknik och hydrogeologi

4.5.1. Geoteknik

Sträckning av GC -vägen Morgongåva – Vittinge domineras av glacial lera med enstaka partier av blockmark. Sträckan av GC -vägen i centrala Morgongåva domineras av glacial lera enligt

jordartskartan från SGU. Utdrag från kartan visas i figur 6 nedan.

Figur 6: Utdrag ur kartvisaren för jordarter i sträckning Morgongåva – Vittinge. Källa:SGU.

4.5.2. Dräneringsförhållanden

Den dominerande jordarten på sträckan GC -vägen Morgongåva – Vittinge är av glacial lera enligt jordartskartan från SGU i figur 6. Lera är en jordart som anses vara ogynnsam ur infiltration och dräneringsperspektiv.

Markavvattningsföretag Grimle df korsar väg 72 i väst om sträckan och Boksta-Ösby-Gillberga tf ligger söder om väg 72. De kan vara möjliga recipienter för vägdagvatten från GC-vägen mellan Morgongåva- Vittinge. Markavvattningsföretagen framgår av figur 7 där det konstateras även två rinnvägar för naturflöden på den aktuella sträckan.

(13)

Figur 7: Markavvattningsföretag längs aktuell sträcka för GC-vägen Morgongåva – Vittinge.

4.5.3. Hydrogeologi

Inget dokumenterade grundvattennivå har hittats vare sig i sträckan morgongåva – Vittinge eller centrala Morgongåva.

4.6. Klimatförändring

För ta hänsyn till framtida klimatförändringar bör man utföra dagvattenberäkningar för längre återkomsttider såsom 50 år och 100 år samt använda klimatfaktor 1,25 enligt P110, Svenskt Vatten.

Det anses vara viktigt att utföra en skyfallsanalys av sträckan Morgongåva – Vittinge för att utreda om det förekommer översvämningsrisker i samband med skyfall i framtiden.

(14)

5. Platsspecifika krav

5.1. Platsspecifika omgivningskrav

5.1.1. Rening av dagvatten

Det saknas lokala reningskrav för dagvatten. De reningskrav som beaktas vid utformning av avvattningssystemet för den aktuella sträckan avser de riktlinjer som anges i Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310. Vidare beaktas även miljökvalitetsnormer för aktuella recipient.

5.1.2. Påverkan på grundvattenkvalitet

Ingen påverkan bedöms ske på närliggande grundvattenmagasin.

5.1.3. Skydd mot utsläpp vid olycka

Inte aktuellt för en GC-väg.

5.1.4. Flödeskrav och magasinbehov vid avledning från vägområde

Avvattningsanläggning dimensioneras efter kraven i Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310 och Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning

5.1.5. Vandringshinder

GC-vägen innebär inte något vandringshinder för djur.

5.1.6. Förändrad markvattennivå eller grundvattennivå

Vid beaktande av påverkan på grundvattennivåer behöver skyddsföreskrifter för närliggande vattenskyddsområden beaktas. För den aktuella sträckan finns inga dokumenterade

vattenskyddsområde.

5.1.7. Förorenad mark som påverkar utformning av avvattningsanläggning

Ej aktuell då förorenad mark är inte dokumenterade.

5.1.8. Omgivningskrav på översvämningssäkerhet

Det saknas kommunala och regionala krav för översvämningssäkerhet.

(15)

5.2. Platsspecifika anläggningskrav

5.2.1. Dränerings och gynnsamt/ogynnsamt dräneringsförhållande

Eftersom jorden i projekteringsområde består främst av lera anses dräneringsförhållanden vara ogynnsam. Avledning av dag-och dränvatten bör i största mån ske via ledningar.

5.2.2. Höjdsättning och avvattning av lågt belägen del av vägområde.

Vid höjdsättning och avvattning av lågt belägen del av vägområde beaktas kraven Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB 310 och Trafikverkets tekniska krav för avvattning – TK Avvattning. Dagvatten som samlas i lågpunkter diken mellan GC-vägen och vägen leds under väg 72 via trummor till södra sidan av väg 72.

5.2.3. Klimatförändring och konsekvensklassning för vattenflöde och vattennivå Ej aktuellt då inget vattendrag leds förbi GC-vägen.

5.2.4. Erosion

För att undvika risker i samband med erosion och markstabilitet beaktas krav som framgår i gällande byggnadstekniska anvisningar såsom Trafikverkets tekniska krav för geokonstruktioner – TK Geo 13, TDOK 2013:0067 avsnitt 9.

5.2.5. Befintligt avvattningssystem kondition, kapacitet och funktion Kondition och funktion på befintligt avvattningssystem redovisas i den utförda dike- och truminventering som ingår i 1G14MUR1. Kapacitetsberäkningar för befintlig avvattning görs i samband med dagvattenberäkningar och redovisas senare i avsnitt 7.

5.2.6. Val av teknisk livslängd för avvattningsanläggningens delar

Ledningar och trummor i en vägkonstruktion ska dimensioneras så deras funktion kan upprätthållas i minst 40 år enligt Trafikverkets tekniska för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045.

5.2.7. Tjälskador

Risk för tjälskador beaktas enligt kraven i TK Geo 13, TDOK2013:0667, Trafikverkets tekniska för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045 och Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB310 TDOK2014:0051.

5.2.8. Framtida sättning

Ledningar, trummor, dränledningar och diken ska konstrueras så att funktionen

upprätthålls med hänsyn till de sättningar som utbildas under anläggningens livslängdenligt Trafikverkets tekniska för avvattning – TK Avvattning TDOK 2014:0045.

(16)

5.2.9. Behov av pumpning

Det föreligger inget behov av pumpning av dagvatten

5.2.10. Omhändertagande av vatten från omgivande mark

För att säkerställa att vatten från omgivande mark omhändertas på ett tillfredställande sätt har lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) beaktas, liksom kraven på miljökvalitetsnormer enligt Vattendirektivet (2000/60/EG) samt berörda delar av miljöbalken (1998:808).

5.3. Avvattningstekniskt underlag

5.3.1. Klimatförändringar

SHMI har genomfört en regional klimatanalys för Uppsala län (SMHI,2015). Generellt, liksom för alla län i Sverige, så beror granden av klimatförändringar på hur användning av fossila bränslen blir i framtiden, dvs. hur mycket mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Analysen har beskrivit beräkningar av klimatförändringar utifrån två utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP 4,5) respektive höga utsläpp (RCP8,5).

Temperaturen för Uppsala län beräknas öka med 3 grader enligt RCP 4,5 och med ca 5 grander enligt RCP8,5 till slutet av seklet.

Årsmedelnederbörden ökar med 20–30%. Nederbörden ökar mest under vinter och vår, upp till 40%.

Den kraftiga nederbörden ökar också, maximal dygnsnederbörd kan öka med 25%.

För länet ses en ökning av total årstillrinning med ca 10% vid slutet av seklet för de flesta analyserande vattendragen. Under vår- och sommarperioderna väntas en minskning av tillrinningen för

vattendragen. Under höstperioden väntas tillrinningen öka med ca 20%. Tillrinning med återkomsttid 10 år väntas vara oförändrad eller minskade beroende på var man är i länet.

Vattendragen uppvisar typiska drag med tydlig flödestopp på våren och en relativ lång vegetationsperiod med låga flöden. Framtidsscenarierna visar på högre vinterflöden och vårflödestopparna har försvunnit. En längre säsong med lägre flöden kan också förväntas.

I och med ett varmare klimat kommer nederbörd som regn istället för snö att bli allt vanligare vintertid.

5.3.2. Områdes hydrogeologi

Grundvatten förekommer i området med uttagsmöjligheter 1 l/s. Det saknas uppgifter om

grundvattennivåer och variationer samt tidigare gjorda hydrogeologiska undersökningar för området.

Hydrogeologiska gränser och ytligt framträngande grundvatten är inte aktuellt för området.

Den dominerande jordarten i projekteringsområdet är glacial lera. Landskapet i norra sidan om projekteringsområdet består av skog och på södra består den av skog och åkermark. Området är ganska flackt och norra sidan av GC-vägen ligger något högre än södra sidan.

5.3.3. Miljökrav

Yta- och grundvatten förekommer inte projekteringsområdet. Eftersom GC-vägen utgör inte ett vandringshinder för djur så behövs inte några ekologiska passager.

Då GC-vägen används av cyklister och därmed förekommer det inte miljöfarlig transport så föreligger inte behov av varken skydd mot utsläpp vid olika eller rening av dagvatten.

(17)

5.3.4. Befintlig avvattning

Kondition av befintligt avvattningssystem framgår av truminventering som ingår i 1G14MUR1. Vissa befintliga trummor behöver rensas då stopp i vissa trummor har konstaterats i samband med truminventering.

Befintliga trummor används för avledning av dag- och dränvatten från GC-vägen. Det föreligger behov av förlängning av befintliga trummor. Mer detaljer framgår av Avvattningsplanritningar 101W5101 och 101W5102.

5.3.5. Dräneringsförhållanden och hantering av dagvatten

Lokala dräneringsförhållanden anses vara ogynnsamma med inströmning från skog som ligger norr om GC-vägen. Inströmning och flöden från naturmark leds förbi GC-vägen via trummor. Dessutom består marken av lera vilket medför smärre möjligheter för infiltration.

GC-vägens underbyggnad dräneras via dränledningar då den ligger lägre än 0,3 under befintlig mark.

5.3.6. Intressenter och ansvarsgränser

I samband med utformning av det förslagna avvattningssystemet har intressenter noterats inom vägplanområdesgränser som berörs av den förslagna avvattningen. Intressenter är främst privata markägare men utgörs även av statlig väg.

5.3.7. Hantering av vattenflöden

Hantering av vattenflöden sker enligt funktionskrav i Svenskt Vatten Publikation P110, TK Avvattning, TDOK2014:0045 samt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB310 TDOK2014:0051.

5.3.8. Erosionsskydd

Det föreligger delvis behov erosionsskydd, vid den sektion där vägen går i hög bank. Även vid utlopp för dagvattenledningar ute i terrängen.

5.3.9. Dimensionerande vattennivåer

Ej aktuellt då inget ytvatten korsar eller finns i närheten av GC-vägen.

5.3.10. Sättningar

Bedömning av sättningar framgår av PM (geoteknik).

5.3.11. Pumpning och högvatten- och högflödesskydd

Pumpning bedöms inte vara aktuellt.

5.3.12. Robust och tillförlitlig avvattning

En robust och tillförlitlig avvattning säkerställs genom beaktande av gällande lagstiftning och riktlinjer för avvattning av vägkonstruktions, TK Avvattning, TDOK2014:0045, samt Avvattningsteknisk

dimensionering och utformning – MB310 TDOK2014:0051.

(18)

5.3.13. Hantering av risker

Hantering av risker görs med beaktande av gällande lagstiftning och riktlinjer för avvattning av vägkonstruktions, TK Avvattning, TDOK2014:0045, samt Avvattningsteknisk dimensionering och utformning – MB310 TDOK2014:0051.

(19)

6. Förutsättningar för avvattning

6.1. Principer för avvattning vägdagvatten

Trafikverkets riktlinjer och principer har tillämpats i detta projekt. Styrande dokument som har används i detta projekt är listade i avsnitt 3, styrande dokument.

Vägdagvatten tas omhand på olika sätt längs med sträckan och förklaras vidare i avsnitt 7, där

respektive delsträcka gås igenom. De målsättningar som legat till grund för avvattning av vägen anges nedan:

1. Vägdagvatten ska renas med utgångspunkten att ingen försämring av miljön i de berörda recipienterna uppkommer.

2. Omhändertagande av vägdagvattnet skall utformas på ett sådant sätt att vattnets kontaktyta blir så stor som möjligt med vegetativa diken och slänter. Med flacka,

gräsklädda diken kommer huvuddelen av föroreningar att fastläggas i de ytliga jordlagren och i växligheten.

3. Vägslänter och vägdiken skall utformas så att en vegetativ rening och viss fördröjning erhålls. Vid vegetativa reningsmetoder är det viktig att jorden har en låg

infiltrationskapacitet som möjliggör en vattentransport över den gräsklädda ytan.

4. Rening sker genom filtrering, sedimentation och genom biologiskt upptag i växligheten.

5. Det är viktig att vägdagvatten inte blandas med dräneringsvatten i vägkroppen. Om dräneringsvatten avleds direkt till recipient, tillsammans med dagvattnet, ökar risken för utsläpp av föroreningar till recipienten.

6. Vägdagvatten tillåts infiltreras i slänter i första hand om slänterna har en god

infiltrationskapacitet. Därefter samlas upp i diken och avleds till naturliga vattendrag, dikningsföretag, befintligt dagvattensystem och terräng.

6.2. Dimensionerande regn

Återkomsttid för dimensionerande regn väljs utifrån tabell 2.1 Rekommenderad val av återkomsttider för olika avvattningsförutsättningar i MB 310. Då avvattning sker mot mittremsan och området är ganska flackt så väljs återkomstiden för den dimensionerande regnet till 36 månader (3-årsregn) och varaktighet till 15 minuter. Konsekvenserna av att kapaciteten överskrids bli pölbildning och risk för större pölutbredning på vägbana.

Den dimensionerade regnets intensitet beräknas utifrån Dahlströms ekvation:

(20)

Dahlströms formel anges vara giltig för återkomsttider mellan 1 månad och 10 år och varaktighet mellan 5 minuter upp till 24 timmar. Trafikverket anser att formeln ger en acceptabel approximation även vid återkomsttider upp till 20 år.

6.3. Avrinningskoefficient

Avrinningskoefficient anger hur stor andel av nederbörden som avrinner från en yta. Förluster utgörs av bland annat magasinering, avdunstning och infiltration. För beräkningar av dimensionerande regn används avrinningskoefficient 0,9 för hårdgjord yta (CG-vägen).

6.4. Infiltration i vägdiken

Avrinning på ytor med underliggande omättad zon (icke hårdgjorda ytor) ska beräknas med hänsyn tagen till hur mycket vatten som kan infiltrera. För gräsklädda dike och slänter har en

infiltrationskapacitet på 150 l/(s.ha) har antagits enligt MB 310 TDOK 2014:0051 .

6.5. Dimensionerande flöde

Den rationella metoden används för att beräkna den dimensionerande flöde med modifiering att icke hårdgjorda ytor inom ett vägområde har en infiltrationskapacitet och en magasineringskapacitet.

Magasinerings efterföljs av att vattnet antingen infiltrerar vidare till grundvattnet eller leds bort genom utförda dräneringsåtgärder. Den dimensionerande flöde ska utgöras av det överskott av vatten för varje delavrinningsområde som inte kan infiltrera enligt följande: -

Överskott av vatten kan tillåtas att magasineras tillfällig inom vägområdet, främst diken, om det bedöms att allt vatten infiltreras inom ett dygn. Dikens magasineringskapacitet kan ökas genom breddning av dikesbotten och införandet av återkommande trösklar. I annat fall kan överskottsvattnet ledas bort från vägområdet genom ledningar och diken.

(21)

7. Redovisning av beräkningar

Den dimensionerade regnintensitet beräknas enligt Dahlströms ekvation i avsnitt 6.2 och ger 121,56 l/s.ha.

GC-vägen lutar med enkelsidigt tvärfall söderut vilket gör att dagvatten från GC-vägen rinner mot mittremsan mellan GC-vägen och väg 72. Ytan för mittremsan mellan GC-vägen och Väg 72 kallas för dike i följande beräkningar.

Under sträckan 0/000 – 0/670 ligger väg 72 med enkelsidigt tvärfall söderut. Därför består den bidragande asfaltyta enbart av asfaltyta från GC-vägen.

Under sträckan 0/670 – 1/120 ligger väg 72 antingen bomberad eller med enkelsidigt tvärfall norrut.

Vilket gör att dagvatten från asfaltyta tillhörande väg 72 rinner helt eller delvis mot mittremsan mellan väg 72 och GC-vägen. Därför består asfaltyta av asfaltyta från GC-vägen samt bidragande del av asfaltyta från väg 72 i följande beräkningar.

Den beräknade mängden dagvatten redovisas för hela sträckan enligt längdmätningar som framgår av Avvattningsplanritningar 101W5101 och 101W5102 samt r valda åtgärder för hanterings av dag- och dränvatten för respektive delsträcka

Längs norra sidan av GC-vägen finns även skärningsdike längs vissa delsträckor. För att undvika bildning av instängda området med risk för översvämning har inga lågpunkter skapats där. Utan skärningsdiken har lutats mot de delsträckor där GC-vägen ligger i bank för att avleda dagvattnet mot terrängen.

7.1. Del sträcka 0/017–0/131

Asfaltyta för GG-väg (m²) 399

Dike (m²) 308

Q (dimensionerande flöde l/s) enligt avsnitt 6.5

3,5

Dag- och dränvatten leds mot dagvattenbrunnen i mittremsan vid 0+00 därefter rinner det vidare genom en trumma under väg 72 mot vägdiken söder om väg 72, läget framgår av markering A1 i planritning 101W5101. Kapacitet för den befintliga trumman (D500 BTG) är 200 l/s.

Längs denna sträcka ligger väg 72 med enkelsidigt tvärfall söderut, därmed behövs dräneringen endast för GC-överbyggnaden. Dränledning med dimension 110 bedöms vara lämplig och läggs på djup minst 0,7 m under GC-vägens överyta.

7.2. Del sträcka 0/134–0/364

Asfaltyta för GC-väg (m²) 805

Dike (m²) 736

6,7

(22)

Dränvatten från GC-vägen rinner vidare mot dagvattenbrunn vid 0/437 i GC-vägdiket. Dagvatten fördröjs och infiltreras i diket för att skogsinfarten utgör ett hinder. Dike bör utformas med låg lutning och slänter bör kläs med gräs för att öka upptagning av dagvatten.

Längs denna sträcka ligger väg 72 med enkelsidigt tvärfall söderut, därmed behövs det dräneringen endast för GC-överbyggnaden. Dränledning med dimension 110 bedöms vara lämplig och läggs på djup mints 0,7 m under GC-vägens överyta.

7.3. Del sträcka 0/364–0/437

Asfaltyta (m²) 259

Dike (m²) 200

2,3

Dag- och dränvatten från GC-vägen längs sträckan rinner mot en dagvattenbrunn vid 0/437 i GC- vägdiket och därefter rinner det vidare mot terrängen norrut genom en ledning under GC-vägen. Läget av brunnen framgår av ritning 101W5101. Kapacitet för utloppsledningen (D225 BTG) är ungefär 30 l/s vilket är större än belastning.

Längs denna sträcka ligger väg 72 med enkelsidigt tvärfall söderut, därmed behövs det dräneringen endast för GC-överbyggnaden. Dränledning med dimension 110 bedöms vara lämplig och läggs på djup minst 0,7 m under GC-vägens överyta.

7.4. Del sträcka 0/478–0/585

Asfaltyta för GC-vägen (m²) 375

Dike (m²) 288

3,3

Dränvatten från GC-vägen leds vidare mot nästa delsträcka 0/593–0/870. Diken slutar vid 0/585 där finns det en skogsinfart. Detta utgör ett hinder mot dagvatten att rinna vidare mot lågpunkten vid 0/800. Mängden överskott av dagvatten bedöms vara ändå relativt litet och kan tas hand om genom fördröjning och infiltration i diket. Här kan dikesbotten breddas för att öka magasineringskapacitet.

Längs denna sträcka ligger väg 72 med enkelsidigt tvärfall söderut, därmed behövs det dräneringen endast för GC-överbyggnaden. Dränledning med dimension 110 bedöms vara lämplig och läggs på djup minst 0,7 m under GC-vägens överyta.

(23)

7.5. Delsträcka 0/593–0/870

Asfaltyta för GC-vägen och väg 72 (m²) 1820

Dike (m²) 831

17,5

Dagvatten och dränvatten från GC-vägen leds vidare till en dagvattenbrunn som sätt på en befintlig trumma under väg 72 vid 0/800, läget av brunnen framgår av markering A4 på ritning 101W5101.

Därefter leds dag- och dränvatten vidare mot terrängen söder om väg 72 genom en trumma under väg 72. Kapacitet för befintlig ledning (trumma) D400 BTG är ungefär 100 l/s vilket är större än

belastning.

Längs en del av sträckan, fram till 0/670 ligger vägen med enkelsidigt tvärfall söderut, därmed behövs det dräneringen endast för GC-överbyggnaden. Dränledning dimension 110 bedöms vara lämplig och läggs på en djup på minst 0,7 under GC-vägens överyta.

Under resterande delen 0/670 - 0/870 ligger väg 72 antingen bomberad eller med enkelsidigt tvärfall norrut. Dräneringen måste ligga på sådant djup för att hantera dränvatten från GC-vägen och väg 72.

Dräneringen ligger minst ca 1,1 m under vägens överyta. Dränledning med dimension 160 bedöms vara lämpligt

7.6. Del sträcka 0/900 – 1/125

Asfaltyta för GC-vägen och väg 72 (m²) (m²)

2537

Dike (m²) 698

26

Dränvatten från GC-vägen leds vidare norrut mot dagvattenbrunnen (lågpunkt) vid 0/800. Läget av brunnen framgår av markering A4 på ritning 101W5101.

Eftersom det finns en skogsinfart vid 0/900 vilket utgör ett hinder mot dagvatten från att rinna vidare mot lågpunkten och dagvattenbrunnen vid 0/800. Den mängden dagvatten som inte kan rinna vidare är 26 l/s. För att hantera det rekommenderas att schakta ur diket mellan GC-vägen och väg 72 fram till dränledningsnivå och ersätta det med krossmaterial. Detta ökar magasineringskapacitet samt gör att dagvatten kan rinna vidare genom dränledning fram till lågpunkten vid 0/800.

Längs sträckan ligger väg 72 enkelsidigt tvärfall norrut. Dräneringen måste ligga på sådant djup att den kan hantera dränvatten från GC-vägen och väg 72. Dräneringen ligger minst ca 1,1 m under vägens överyta. Dränledning med dimension 160 bedöms vara lämpligt.

(24)

8. Källförteckning

8.1. Tryckta källor

Dufva Alexander, ” Uppdragsbeskrivning (UB) ”, Trafikverket,2020-06-05

8.2. Elektroniska källor

1. Länsstyrelsen i Uppsala län ”underlag för markavattningsföretag ”. Hämtat från https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=9ff5d99bf7a540d8b802113bd450249e (2021- 01-11)

2. Naturvårdsverket ”skyddad natur”. Hämtat från https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/

(2021-01-11)

3. SGU ” kartvisare för jordarter ”. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare- jordarter-25-100.html (2020-12-20)

4. SGU,” karvisare för grundvattennivåer ”. Hämtat från

https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenniva.html (2021-01-12)

5. SMHI, ” vattenwebb”. Hämtat från https://vattenwebb.smhi.se/modelarea/(2021-01–25) 6. SMHI, ”klimatscenarier”. Hämtad från https://www.smhi.se/klimat/framtidens-

klimat/klimatscenarier/

7. Viss vatteninformation Sverige ” Vattenkartan”. Hämtat från https://ext-

geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399(2020- 12-20)

(25)

Trafikverket: Box 1214, 751 42 Uppsala. Besöksadress: Gata XX.

Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se