Vägvisning med lokaliseringsmärke F1 - F14, F22 och F27

(1)

Chef VO Samhälle 2013-12-17 1.0

Dokumenttitel

Vägvisning med lokaliseringsmärke F1 - F14, F22 och F27^.

I samband med beslut av denna riktlinje upphör MärkeF1 orienteringstavla (TDOK 2011:85), Märke F3 tabellorienteringstavla (TDOK 2011:80), Märke F4

avfartsorienteringstavla (TDOK 2011:81), Märke F11 vägnamn (TDOK 2011:82), Märke F12 vattendrag (TDOK 2011:83), samt Riktlinjer för utmärkning med märke F9

samlingsmärke för vägvisning (VVLED 2009:135) att gälla

Inledning ... 4

Syfte ... 4

Omfattning ... 4

Definitioner ... 4

Allmänt ... 4

Placering i höjd- och sidled ... 4

Textstorlekar på märket ... 5

Ansvar, uppsättning, nedtagning och kostnad ... 6

Enskilda lokaliseringsmärken ... 7

Märke F1 orienteringstavla ... 7

Placering i längdled ... 7

Tillämpning ... 7

Utformning ... 7

Märke F2 orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning... 10

Tillämpning ... 10

Utformning ... 10

Märke F3 tabellorienteringstavla ... 14

Tillämpning ... 14

Utformning ... 14

Märke F4 avfartsorienteringstavla ... 16

Tillämpning ... 16

Utformning ... 17

Märke F5, vägvisare ... 20

Tillämpning ... 20

(2)

Tillämpning ... 23

Utformning ... 24

Märke F7 avfartsvisare ... 28

Tillämpning ... 28

Utformning ... 28

Märke F8, körfältsvägvisare ... 29

Placering och textstorlek ... 29

Tillämpning ... 29

Utformning ... 29

Märke F9 samlingsmärke för vägvisning ... 30

Tillämpning ... 31

Utformning ... 32

Märke F10 platsmärke ... 34

Tillämpning ... 34

Utformning ... 35

Märke F11 vägnamn ... 38

Tillämpning ... 38

Utformning ... 38

Märke F12 vattendrag ... 40

Tillämpning ... 40

Utformning ... 40

Märke F13 avståndstavla ... 41

Tillämpning ... 42

Utformning ... 42

Märke F14 vägnummer ... 44

Tillämpning ... 44

Utformning ... 44

F22 Riksmärke ... 45

Tillämpning ... 45

Utformning ... 45

(3)

F27 Trafikplatsnummer ... 48

Tillämpning ... 48

Utformning ... 48

Ändringslogg ... 49

(4)

Inledning

Vägmärkesförordningen (2007:90) VMF, Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra

anordningar (VVFS 2007:305) med ändringsföreskrifter, samt Vägverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar (VVFS 2008:272) reglerar textstorlekar, placering i höjd- och sidled, färger på inskrivna plattor, mm.

Det finns dock skäl till att precisera detta ytterligare för vägmärken på det allmänna vägnätet. Denna riktlinje gäller alla lokaliseringsmärken F1 – F14 samt F22 och F27.

Denna riktlinje ersätter riktlinjerna för märke F1, F3, F4, F9, F11,och F12.

Syfte

Dessa riktlinjer ges ut i syfte att få en enhetlig användning och utformning av lokaliseringsmärken över landet vid olika vägtyper och vägutformningar.

Omfattning

Riktlinjerna omfattar endast tillämpning av de vägmärken som anges i dessa riktlinjer och ska tillämpas enbart i det sammanhang som det sägs här. Riktlinjerna ska tillämpas av Trafikverkets regioner på det allmänna statliga vägnätet. För frågor som gäller förenklad vägvisning, färgsättning eller andra allmänna frågor om vägvisning hänvisas till andra riktlinjer. Observera att figurerna i riktlinjen inte redovisar samtliga vägmärken och vägmarkeringar som kan behövas

Definitioner

Begrepp och beteckningar som används i denna riktlinje är i enlighet med Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651) och 1 kap 2 § Vägmärkesförordningen (2007:90).

Allmänt

Allmänt om placering i höjd och sidled, textstorlekar och ansvar.

Placering i höjd- och sidled

Lokaliseringsmärken bör i höjd- och sidled sättas upp enligt figur 1 och tabell 1 om inte annat framgår av föreskrifterna för respektive märke.

(5)

Figur 1 Anvisning hur man mäter placering i höjd- och sidled

Tabell 1 Normalhöjd eller normalsida avser lämplig placering i normalfallet. Övriga mått används för att anpassa vägmärkets placering efter förhållandena på platsen.

Placering Höjdled (H) Sidled (S) Normalhöjd(H) Normalsida (S) Väg utan gång- eller

cykelbana

1,0 – 2,0 m 3,0 – 6,0 m 1,7 m 3,0 m

Väg utan gång- eller cykelbana inom tättbebyggt område

1,0 – 2,0 m 1,0 – 6,0 m 1,7 m 1,0 m

Över gångbana > 2,1 m 0,5 – 6,0 m 2,2 m ≥0,5 m

Över cykelbana ≥2,5 m 0,5 – 4,0 m 2,5 m ≥0,5 m

Textstorlekar på märket

Tabell 2 Text på upplysningsmärken och på andra lokaliseringsmärken för vägvisning än lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik ska ha följande storlekar.

Storlek Mkt liten Liten Normal Stor Mkt stor

Mått (m) 0,1 0,15 0,20 0,30 0,40

Tabell 3 Följande textstorlekar ska normalt användas

Väg Textstorlek

1. Motorväg, motortrafikled och annan väg med två eller flera körfält i vardera riktningen

Stor 2. Väg enligt 1 med högsta tillåtna hastighet 80 kilometer i timmen eller lägre Normal 3. Gator och vägar med högsta tillåtna hastighet 80 kilometer i timmen eller högre Normal

4. Övriga vägar Liten

I trång väg- eller gatumiljö med korta siktsträckor med högsta tillåtna hastighet 70 kilometer i timmen

(6)

Ansvar, uppsättning, nedtagning och kostnad

De bestämmelser som reglerar vem som ansvarar för uppsättning, borttagning och underhåll av de vägmärken som beskrivs i denna riktlinje kan sammanfattas enligt följande.

Den statliga väghållningsmyndigheten ansvarar för lokaliseringsmärken för vägvisning på allmän väg där staten är väghållare.

Där kommunen är väghållare ansvarar kommunen för lokaliseringsmärken.

På enskilda vägar är det ägaren till den enskilda vägen som ansvarar för detta.

Kostnader för att tillverka och sätta upp anordningar enligt denna förordning ska betalas av den som ansvarar för åtgärderna.

Om väghållningsmyndigheten har beslutat att sätta upp vägvisning på begäran av annan med stöd av 2 kap. 13a § i vägmärkesförordningen ska den som har begärt vägvisningen bekosta densamma.

(7)

Enskilda lokaliseringsmärken Märke F1 orienteringstavla

Märke Närmare föreskrifter

F1 Orienteringstavla Märket är en förberedande upplysning om korsning, cirkulationsplats eller motsvarande.

Om det finns särskilda skäl kan upplysning om två korsningar anges på märket.

PLACERING I LÄNGDLED

Märke F1, orienteringstavla, bör inom tättbebyggt område sättas upp 50 – 100 meter före en korsning.

Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp 300 – 400 meter före en korsning.

Om avstånd enligt ovan inte kan uppnås, exempelvis vid kort avfartsramp som ansluter till en cirkulationsplats, kan kortare avstånd tillämpas.

TILLÄMPNING

Orienteringstavla används företrädesvis på vägar utanför tätorter. Normalt bör den sättas upp utmed riksvägar i korsning med allmän väg, där primära länsvägar korsar varandra och i övrigt där andelen svängande trafik är stor.

Även i andra fall, exempelvis där siktförhållandena är dåliga i förhållande till högsta tillåten hastighet eller före komplicerade korsningar är det ofta lämpligt att sätta upp en orienteringstavla för att upplysa om korsningen. Före en T-korsning kan det också vara lämpligt att sätta upp en orienteringstavla för att upplysa om att vägen inte fortsätter rakt fram efter korsningen.

Inom tätorter kan det vara lämpligt att sätta upp en orienteringstavla före cirkulationsplats om det finns utrymme för detta.

På orienteringstavla anges normalt de vägvisningsmål som finns för den svängande trafiken i

korsningen. För trafik rakt fram anges normalt endast fjärrorten och i förekommande fall vägnummer.

Om det bedöms lämpligt kan enbart vägnummer anges för riktning rakt fram. För svängande riktningar anges fjärrorter och, om det inte blir för många angivelser, knutpunkter och närorter.

Angivelser för svängande riktning på orienteringstavla måste alltid återfinnas på körfältsvägvisare, tabellvägvisare eller vägvisare framme i korsningen. Mål utöver de som finns på orienteringstavlan bör undvikas i korsningen.

I trånga miljöer eller på det mindre vägnätet kan F3 tabellorienteringstavla användas i stället för F1 orienteringstavla.

UTFORMNING

(8)

Figur 2 Exempel på utformning av märke F1 vid T-korsning där märket satts upp vid genomgående väg.

Figur 3 Exempel på utformning av märke F1 vid T-korsning där märket satts upp vid anslutande väg.

Figur 4 Exempel på utformning av märke F1 vid Y-korsning.

Figur 5 Exempel på utformning av märke F1 vid förskjuten korsning.

Två på varandra följande korsningar visas endast i de fall avståndet mellan korsningarna inte medger att två tavlor sätts upp, vanligen mindre än 200 m. I sådana fall är det viktigt att vägvisningen i respektive korsning arrangeras så att missförstånd minimeras.

För att undvika missförstånd kan det i vissa fall vara lämpligt att ange korsning som ligger mellan tavlan och den korsning som tavlan avser även om det inte finns vägvisningsmål för den första korsningen. Denna angivelse sker då med enbart pilskaft utan pilhuvud.

(9)

Figur 8 Exempel på utformning av märke F1 vid cirkulationsplats. Avståndet mäts till refugspets vid tillfarten eller, om refug saknas, till märke för påbjuden körbana.

Figur 9 Exempel på utformning av märke F1 vid droppe. Avståndet från märket till väjningslinjen ska normalt vara 300-400 m men vid kort ramp kan avståndet minskas till 200 m.

Figur 6Exempel på utformning av märke F1 vid två på varandra följande

korsningar.

Figur 7 Exempel på utformning av märke F1 vid två på varandra följande korsningar där första korsningen inte har något vägvisningsmål.

(10)

Märke F2 orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning

F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning

Märket är en förberedande upplysning om att det är förbjudet att svänga i en korsning, men att en annan körriktning kan väljas.

Märke F2, orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning, bör inom tättbebyggt område sättas upp högst 100 meter före en korsning. Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp 300 – 400 meter före en korsning.

TILLÄMPNING

Vänstersvängande trafik är ofta ett trafiksäkerhetsproblem om det inte finns utbyggda vänstersvängsfält.

Märke F2 orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning får sättas upp endast om det finns en särskild väg för vänstersvängande trafik. Detta innebär att den ”särskilda vägen” måste vara fysiskt avskild med markområde, remsa, uppbyggd refug eller motsvarande. Enbart vägmarkering i form av spärrområde eller heldragen linje är således inte tillräckligt för att det ska anses vara en särskild väg.

UTFORMNING

Utmärkningsalternativ vid förbjuden vänstersväng.

Utmärkning med märke F2 ska normalt göras enligt nedanstående figurer.

Figur 10 Normal utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud med utbyggd ögla.

(11)

Figur 11 Utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud till enskild väg på 2+1 väg (eller 1+1 väg).

Om en särskild väg för vänstersvängande trafik har byggts där det även går en väg till höger får inte F2 användas. Utmärkning kan då ske på följande sätt.

(12)

På platser där vänstersvängsförbud behövs, men där inte särskild väg för vänstersvängande trafik kan anordnas, kan en ”väntficka” till höger byggas. Utmärkning kan då ske enligt nedanstående figur.

Figur 13 Utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud där ”väntficka” anlagts till höger.

Samma utmärkning används även om väntfickan separeras med ett spärrområde.

I korsningar med enskild väg där vänstersväng inte bör tillåtas och där det inte finns utrymme, eller ekonomiska möjligheter att anordna körfält för vänstersvängande trafik, ögla eller väntficka till höger kan kanske vändmöjligheter anordnas på en korsande väg. Utmärkning av detta kan då ske enligt nedanstående figur.

Figur 14 Utmärkning av korsning med vänstersvängsförbud där vändmöjligheter anordnats på korsande väg.

(13)

I de varianter där ”förvarning” inte kan ges med märke F2 kan det i vissa fall vara lämpligt att sätta upp märke C25 Förbud mot sväng i korsning, vänstersväng ca 300 m före korsningen. Märke C25 ska då ha tilläggstavla T2 med avståndet till korsningen. Detta bör framför allt övervägas på 2-fältsdel av 2+1 vägar och på platser med begränsad sikt.

(14)

Märke F3 tabellorienteringstavla

F3 Tabellorienteringstavla Märket är en förberedande upplysning om korsning, cirkulationsplats eller motsvarande.

Avståndsangivelsen på märket är anpassad till förhållandena på platsen.

Samtliga färdriktningar i korsningen anges.

Märket bör inom tättbebyggt område sättas upp minst 50 meter före en korsning. Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp minst 300 meter före en korsning.

Om avstånd enligt ovan inte kan uppnås, exempelvis vid kort avfartsramp, kan kortare avstånd tillämpas.

TILLÄMPNING

Märke F3 används som alternativ till märke F1 orienteringstavla på platser där trafikmängderna är måttliga, särskilt den svängande trafiken. Märke F3 används också på platser där det kan vara

olämpligt att använda märke F1 exempelvis av siktskäl, gestaltning eller brist på utrymme. Märke F1 är dock som regel ett bättre alternativ eftersom märkesbilden ger bättre upplysning om korsningens utformning.

Märke F3 ska inte användas som förberedande upplysning om förskjuten korsning då märkesbilden vid sådan korsning kan ge en missvisande bild av korsningens utformning. Om förberedande upplysning behövs ska märke F1 orienteringstavla användas.

UTFORMNING

Samtliga färdriktningar i korsningen ska anges¹. Då märke F3 sätts upp på vägar med nummer lägre än 500 anges vägnumret för riktningen rakt fram. På vägar med nummer över 500 anges enbart pil för riktning rakt fram.

Figur 15 Märke F3 på väg med

nummer lägre än 500. Figur 16 Märke F3 på väg med nummer 500 och högre.

Om märke F3 används som förberedande upplysning om cirkulationsplats eller droppe ska pilarna utformas enligt exemplet nedan.

(15)

Figur 18 Utformning av pilar då märke F3 sätts upp före en cirkulationsplats eller droppe.

Märke F3 ska alltid ha med avståndet från märket till korsningen. Delen med avståndsangivelse ska alltid ha samma färgsättning som översta angivelsen på märket.

Figur 17 Färg på

avståndsangivelse till märke F3.

(16)

Märke F4 avfartsorienteringstavla

F4 Avfartsorienteringstavla Märket är en förberedande upplysning om avfart.

Avståndsangivelsen på märket är anpassad till förhållandena på platsen.

Märket bör inom tättbebyggt område sättas upp minst 100 meter före en avfart. Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp 400 – 500 meter före en avfart. På väg där den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller högre bör märket dessutom sättas upp på det dubbla avståndet före avfarten.

TILLÄMPNING

Märke F4, avfartsorienteringstavla, ska sättas upp före särskilt anordnad avfartsväg till höger på motorväg, motortrafikled eller annan väg med liknande utformning.

Märket får inte sättas upp om vägen har fler än två körfält i ena färdriktningen eller om det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg.

På märke F4, avfartsorienteringstavla, får två på varandra följande avfarter anges om avståndet mellan dem är kort.

Avfartsvägvisningen ska bestå av märkena F4, avfartsorienteringstavla och F7, avfartsvisare eller körfältsvägvisare.

Motorväg och motortrafikled ska enligt gällande regler vara utformade med avfarter och påfarter och planskilda korsningar. Där råder inte någon tvekan om hur vägvisningen ska vara utformad.

På andra vägar med ”liknande utformning” kan det däremot uppstå problem att avgöra vilken typ av vägvisning som ska användas. Problemet kan bero på att det är svårt att avgöra om ett särskilt avsvängskörfält är att betrakta som avfart eller inte. Vid bedömningen av detta kan det vara lämpligt att använda sig av de definitioner och utformningsråd som finns i VGU. VGU tar upp två typer av avfarter, kilavfart och parallellavfart. Dessa definieras på följande sätt:

Kilavfart Kilformad avfart som består av inledningssträcka,

övergångssträcka och retardationssträcka. Den följs av en ramp.

Parallellavfart Parallellformad avfart som består av inledningssträcka, parallellsträcka och övergångssträcka. Den följs av en ramp.

Är inte korsning/avfart utformad enligt ovan ska den inte märkas ut med märkena F4 och F7.

Nedanstående figurer visar exempel på sådana vägutformningar där märke F4 och F7 inte får sättas upp. I dessa fall ska märke F8 körfältsvägvisare användas.

(17)

Figur 19 Väg som har mer än två körfält i färdriktningen ska märkas ut med körfältsvisare.

Figur 20 Väg där det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg (split) ska märkas ut med körfältsvisare.

UTFORMNING

Nedan ges exempel på användning av märke F4 vid olika utformningssituationer. Flera exempel finns i VGU.

I normalfallet sätts två märken F4 Avfartsorienteringstavla upp med avstånd L1 = L2 = 500 m.

Figur 21 Normal markplacerad avfartsvägvisning på landsbygd.

Vid korta avstånd mellan trafikplatser kan avstånden minskas till L1=L2=300 m och L3>100 m. Är L1+L2+L3 mindre än 700 m kan det räcka med att enbart ett märke F4 sätts upp.

Minimiutformningen blir då L1=300 m och L3=100 m enligt Figur 4.

(18)

Figur 22 Minimistandard vid markplacerad avfartsvägvisning i trånga lägen och liten trafik.

Vid korta avstånd mellan på- och avfarter och större trafikmängder bör märken F8 körfältsvägvisare i stället användas.

Anges två på varandra följande avfarter på samma märke bör avståndet mellan avfarterna vara mindre än 500 m. I sådana fall måste särskild vikt läggas vid utformning och placering av avfartsvisarna för att undvika missförstånd.

Figur 23 Exempel på utformning av märke F4 vid två på varandra följande avfarter med kort avstånd emellan.

Har förberedande upplysning getts med märke F4, avfartsorienteringstavla, ska samma mål anges på märke F7, avfartsvisare. Detta gäller såväl allmänna vägvisningsmål som inrättningar och

anläggningar som angetts på märke F4.

Serviceanläggningar som anges på märke H23 förberedande upplysning om vägnära service ska enbart anges med symboler på märkena F4 och F7 dvs. utan eventuella namn och/eller

företagsemblem. Där vägen till inrättningarna delas kan företagsemblemen användas på märke F5 eller F6.

(19)

Figur 24 Exempel på utmärkning av avfart med vägvisning till vägnära service.

Figur 25 Exempel på utmärkning av avfart med vägvisning till anläggning som inte anges med servicesymbol.

(20)

Märke F5, vägvisare

F5 Vägvisare Märket är uppsatt i anslutning till en korsning.

Avståndet anges i hela kilometer.

TILLÄMPNING

Märke F5, vägvisare, får sättas upp på vänster sida och behöver då inte vara uppsatt på höger sida, vägmärket får inte sättas upp vid avfart

I korsning som föregåtts av förberedande upplysning och där vägvisning sker med vägvisare anges alltid de angivelser som upptagits på den förberedande upplysningen på vägvisare i korsningen.

UTFORMNING

Vägvisarens placering i korsning innebär ofta att den kan komma att utgöra ett sikthinder. Vid

uppsättningen måste detta särskilt beaktas. Sätts både vänstervisande och högervisande vägvisare upp bör de placeras i skilda uppsättningar.

Det bör eftersträvas att vägvisare placeras till höger i färdriktningen.

Sätts flera vägvisare upp över varandra bör eftersträvas att kanten mot vägen blir jämn. Om vänster- och högervisande vägvisare sätts upp bredvid varandra bör kanten mellan uppsättningarna vara jämn.

Märke F5 vägvisare ska vara uppsatt i anslutning till en korsning. Normalt innebär detta att vägvisare sätts upp vid vägskälskurvans början och vid T-korsning mitt för anslutande väg. Vägvisare bör inte sättas längre från korsningen än 10 m. Om det inte är lämpligt att sätta vägvisare nära en korsning kan i stället märke F6 tabellvägvisare användas.

(21)

Figur 26 Exempel på placering av vägvisare vid uppsättning i 3-vägs korsning.

(22)

Vägvisare till mål som ligger längre än 500 m från korsningen ska innehålla avstånd. Avståndet ska anges i hela kilometer vilket innebär att avståndsangivelsen avrundas nedåt om sträckan är antal km och < 500 m och uppåt om sträckan är antal km och > 500 m, dvs. avstånd på t.ex. 3400 m anges med 3 km och 3600 m anges med 4 km.

Om vägnummer är infogat i märket bör inte avstånd till ort anges då det i vissa fall kan innebära risk för förväxling mellan vägnummer och avstånd. I de fallen ska avståndet anges på märke F13,

avståndstavla, efter korsningen.

(23)

Märke F6 tabellvägvisare

F6 Tabellvägvisare Märket kan användas i stället för märke F5, vägvisare, och är uppsatt på kort avstånd före en korsning,

cirkulationsplats eller i utfarten från en cirkulationsplats.

Märke F6, tabellvägvisare, bör sättas upp högst 50 meter före en korsning.

TILLÄMPNING

Märke F6, tabellvägvisare, får inte sättas upp vid avfart.²

Vägmärket kan användas i stället för vägvisare i korsningar där det är svårt att placera vägvisare på grund av utrymmesbrist i korsningen, siktproblem eller problem med mycket annan information i korsningen som exempelvis trafiksignaler, väjningspliktsmärken, förbudsmärken mm. Genom att tabellvägvisaren kan placeras upp till 50 m före korsningen kan en del av informationsmängden spridas ut från korsningen.

Eftersom avstånd till vägvisningsmålen inte kan anges på tabellvägvisaren ska alltid, vid

landsbygdskorsningar, märke F13 avståndstavla sättas upp på anslutande vägar efter korsningen.

I korsningar med särskilda körfält för svängande trafik bör normalt märke F6 användas.

Figur 28 Utmärkning med märke F6 tabellvägvisare och märke F21 körfältsindelning före korsning med separat körfält för högersväng.

Notera den inbördes ordningen mellan märkena F6 och F21

Märke F21 används normalt bara före korsningar med ovanlig körfältsindelning.

(24)

UTFORMNING

I korsningar där en riktning inte har något vägvisningsmål, vilket kan vara vanligt i tätortskorsningar, behöver denna riktning inte visas på märket. Om detta kan leda till osäkerhet hos trafikanterna kan ändå ett band med den aktuella riktningen tas med utan att något vägvisningsmål anges.

Figur 29 Exempel på tätortskorsning där riktning till vänster inte har något vägvisningsmål och där riktningen utelämnats på märket.

Figur 30 Exempel på tätortskorsning där riktning till vänster inte har något

vägvisningsmål och men där riktningen ändå visas på märket.

I landsbygdskorsningar kan på motsvarande sätt riktning rakt fram utelämnas på märke F6 om det bedöms att detta inte kommer att leda till missförstånd eller osäkerhet.

(25)

Figur 31 Exempel på vanlig utmärkning

av landsbygdskorsning med märke F6. Figur 32 Exempel på utmärkning av landsbygdskorsning med märke F6 där riktning rakt fram inte anges på märket.

Figur 33 Exempel på tabellvägvisare med geografiska namn och servicesymboler.

På tabellvägvisare bör helst inte fler än två vägvisningsmål, vägnummer och symboler oräknat, anges för varje riktning. Om det inte går att undvika flera mål, och det totala antalet mål på märket är fler än sex, bör en uppdelning (två märkesuppsättningar) ske. I sådana fall delas märket så att alla mål i samma riktning visas på samma märke.

(26)

Figur 34 Exempel på uppdelad tabellvägvisare.

Figur 35 Exempel på uppdelad

tabellvägvisare där flest mål visas åt vänster.

Kommentar. I detta fall görs undantag från den normala pilordningen rakt fram, vänster och höger.

I cirkulationsplatser kan vägvisare som placeras på refug vara siktskymmande för trafik på väg in i cirkulationsplatsen. Ett alternativ till att placera F5 vägvisare på refug kan då vara att sätta märke F6 vid frånfart nära cirkulationsplatsen på plats där den är väl synlig för trafik i cirkulationsplatsen enligt figur nedan. I sådant fall anges enbart riktning rakt fram på F6.

Figur 36 Exempel på utmärkning med märke F6 i tillfart och frånfart från en cirkulationsplats.

Kommentar. Notera att märke F13 avståndstavla ska sättas upp efter korsningen.

(27)

Figur 37 Exempel på utmärkning av en droppe vid en trafikplats med F1 som förberedande vägvisning och F6 som utkastare i droppen.

(28)

Märke F7 avfartsvisare

F7 Avfartsvisare Märket är uppsatt där avfarten börjar.

Märke F7, avfartsvisare ska sättas upp där avfartsväg börjar till höger på motorväg, motortrafikled eller annan väg med liknande utformning.

TILLÄMPNING

Har förberedande upplysning getts med märke F4, avfartsorienteringstavla, ska samma mål anges på märke F7, avfartsvisare.

Beträffande frågan om när en väg kan anses ha sådan utformning att märke F7 ska användas se märke F4 avfartsorienteringstavla.

Märket får inte sättas upp om vägen har mer än två körfält i färdriktningen eller om det högra körfältet svänger och fortsätter som egen väg.

UTFORMNING Se märke F4.

(29)

Märke F8, körfältsvägvisare

F8 Körfältsvägvisare Märket anger det eller de körfält som är lämpligt att använda för färd till målet.

Märket är uppsatt över det eller de körfält det avser.

Körfältsvägvisare kan även användas som förberedande upplysning om avfart. I sådana fall anges avståndet till avfarten under angivelsen för avfarten.

PLACERING OCH TEXTSTORLEK

Märke F8, körfältsvägvisare, bör sättas upp med underkant 5,5 meter över vägbanan. Vad gäller placering i längdled och sidled finns det beskrivet i VGU

Textstorleken ska alltid vara minst normal på märket. Vid hastighetsbegränsning 80 kilometer i timmen eller högre bör textstorleken vara stor.

TILLÄMPNING

Märke F8, körfältsvägvisare, ska sättas upp före vägkorsning, trafikplats eller när väg delar sig i flera körbanor i följande fall.

1. På motorväg eller annan väg med sådan utformning som anges i 10 kap. 7 § trafikförordningen (1998:1276) där

– vägen har fler än två körfält i färdriktningen, – körfält svänger och fortsätter som egen körbana, – avfart är till vänster,

– avfartsväg delas i två vägar, eller – avfartsväg har två eller fler körfält.

2. På annan väg med fler än tre körfält i tillfart till en vägkorsning.

Märke F8, körfältsvägvisare, ska sättas upp som förberedande upplysning där en väg har tre körfält i färdriktningen eller där ett körfält på motorväg eller annan väg med sådan utformning som anges i 10 kap. 7 § trafikförordningen (1998:1276) svänger och fortsätter som egen väg.

UTFORMNING Se VGU.

(30)

Märke F9 samlingsmärke för vägvisning

F9 Samlingsmärke för vägvisning Inom klammer anges mål som nås via ett gemensamt vägval och under klammerns spets anges det

gemensamma vägvalet.

Avståndet till aktuell avfart eller korsning kan anges på en tilläggstavla.

Märket bör inom tättbebyggt område sättas upp minst 50 meter före lokaliseringsmärke som anger det gemensamma vägvalet. Utom tättbebyggt område bör märket sättas upp minst 200 meter före lokaliseringsmärke som anger det gemensamma vägvalet.

Nedanstående figurer illustrerar placering och användning av märke F9 i olika situationer.

Figur 38 Normal placering av märke F9 samlingsmärke för vägvisning utom tättbebyggt område på väg som inte är motorväg eller motortrafikled.

(31)

På motorväg, motortrafikled eller annan väg med avfarter där två märken F4 avfartsorienteringstavla satts upp, sätts märke F9 normalt ca 200 m före det andra märket F4. Om mål inom klammern bedöms särskilt viktiga eller alstrar stor trafik bör märket även sättas ca 200 m före första

avfartsorienteringstavlan. Om placeringen av märke F9 kommer i konflikt med uppsatta märken med trafikplatsnamn kan avstånden justeras så att märke F9 sätts ca 100 m före trafikplatsnamnet.

Figur 39 Normal placering av märke F9 samlingsmärke för vägvisning på motorväg eller motortrafikled.

Figur 40 Placering av märken F9 samlingsmärke för vägvisning på motorväg eller motortrafikled där mål inom klammern bedöms särskilt viktiga eller alstrar stor trafik.

TILLÄMPNING

Vid överväganden om märke F9 ska användas är det viktigt att först pröva vägvisningen utifrån de normala kriterier som gäller för aktuell vägvisning. Om målet uppfyller dessa kriterier och beviljas vägvisning kan sedan märke F9 användas om det är lämpligt.

Många vägkorsningar och trafikplatser innehåller mycket information som trafikanterna ska hinna uppfatta för att kunna fatta riktiga och trafiksäkra beslut. Många gånger kan behov och önskemål om vägvisning inte tillmötesgås för att korsningen eller trafikplatsen redan är ”fylld” med vägvisning. På sådana platser kan användning av F9 samlingsmärke vara ett sätt att ändå kunna vägvisa till mål som det annars inte finns utrymme för.

Många trafikanter kan ha svårigheter att förstå innebörden av märket. Det är särskilt viktigt att utformningen och användningen av märket är enhetligt och konsekvent. Det får inte vara för mycket information på märket och utmärkningen av det gemensamma vägvalet måste vara tydlig för att det inte ska uppstå tveksamheter och osäkerhet.

(32)

ska vägvisning ut till målen ges om de inte ligger längs vägen. Då trafikplatsnummer anges under klammern ska målen som anges inom klammern återfinnas direkt vid avfartens slut.

Mål som anges inom klammern kan förutom geografiska mål även vara inrättningar och anläggningar (såväl vit/svarta som brun/vita).

Märke F9 kan användas på alla vägtyper. Det kan också användas på gator i tätorter förutsatt att det finns utmärkning eller vägvisning som överensstämmer med angivelserna på märke F9.

UTFORMNING

På märke F9, samlingsmärke för vägvisning, får gemensamt vägval anges med namn, vägnummer, eller trafikplatsnummer.

Då märket sätts upp på vägar med numrerade trafikplatser kan märke F27 trafikplatsnummer med aktuellt trafikplatsnummer användas under klammern för att ange det gemensamma vägvalet. Om trafikplatsnumret anges ska inte någon geografisk angivelse finnas med. Däremot måste vägvisningen återfinnas direkt vid avfartens slut.

Om märke F9 innehåller enbart servicesymboler innanför klammern, infogas servicemärken på egna vita plattor och inte på en gemensam vit platta.

Om märke F9 sätts upp på väg som inte har numrerade trafikplatser anges det gemensamma vägvalet med enbart namn och/eller vägnummer.

Figur 41 Exempel på

utformning av märke F9 med trafikplatsnummer som gemensamt vägval.

Figur 42 Exempel på utformning av märke F9 med servicesymboler inom klammern samt

trafikplatsnummer som gemensamt vägval

Figur 43 Exempel på utformning av märke F9 med vägnummer och ortnamn som gemensamt vägval.

(33)

Antalet angivelser inom klammer måste begränsas för att märket ska vara läsbart och lätt att uppfatta.

Det bör inte förekomma flera än fyra mål. Om det finns behov av att ange flera än fyra mål kan ytterligare ett märke F9 sättas upp. I sådana fall bör avståndet mellan de båda märkena vara ca 50 m inom tättbebyggt område och ca 200 m utom tättbebyggt område.

Färger och exempel på utmärkning

Märkets grundfärg bestäms av vilken vägtyp märket sätts upp utmed. Färg på angivelser inom

klammern ska överensstämma med färg på efterföljande vägvisning till de angivna målen. Exempel på färgsättningar och utmärkning finns i VGU

(34)

Märke F10 platsmärke

F10 Platsmärke Märket anger en ort eller annan plats av betydelse för orienteringen.

Kommun-, stads- eller länsvapen kan vara infogat i märket.

Platsmärket placeras där det är lämpligast med hänsyn till läsbarhet och orienterbarhet. Det sätts upp där den samlade bebyggelsen börjar. Detta betyder att märket ofta placeras på annan plats än vid en administrativ gräns.

Vid utmärkning av mycket små orter kan ett dubbelsidigt märke placeras mitt i orten på lämplig sida av vägen.

Innan märket sätts upp kan samråd om placeringen ske med kommunen. Vi tveksamheter ska man kontakta Lantmäteriet. Samråd med markägare kan också behövas exempelvis om

märkesuppsättningen kan påverka användning av marken intill vägområdet.

TILLÄMPNING

Platsmärke används alltid för att kvittera geografisk vägvisning om det inte klart och tydligt framgår var det vägvisade målet är (se riktlinje allmänt vägvisning). Platsmärke kan användas för att förbättra möjligheterna att lokalisera sig längs en väg.¹ Detta kan vara särskilt aktuellt i glesbygdsområden där avståndet mellan orter kan vara stort. Platsmärket kan där användas för att märka ut geografiska namn som kan återfinnas på kartor.

Platsmärket kan också användas för att märka ut läns- och kommungränser, mindre byar och liknande platser. Då den typ av platser och gränser som detta gäller sällan är belägna där det finns risk för överinformation kan ansökningar om utmärkning normalt beviljas. Förväntade positiva effekter av ett generöst synsätt är att platsmärkena kan motverka monotoni längs vägar med långa avstånd mellan större samhällen och att de kan underlätta utmärkning av belägenhetsadresser på landsbygden.

Platsmärken med kommun- och länsgräns sätts normalt upp på vägar med vägnummer mindre än 500. På övriga vägar kan märket sättas upp om det finns behov.

Lag (1988:950) om kulturminnen m. m. innehåller bl.a. följande;

God ortnamnssed

4 § Vid statlig och kommunal verksamhet skall god ortnamnssed iakttas. Detta innebär att - hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,

- ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,

- påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och

- svenska, samiska och finska namn och namn på meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Det anges även att;

Namn som godkänts för offentlig kartproduktion skall även i andra sammanhang användas i sin godkända form.

(35)

Kravet på utmärkning av namn på samiska, finska och meänkieli gäller enbart platsmärken. Sådan utmärkning ska enbart ske om dessa namn återfinns på lantmäteriets kartor. Samråd ska ske med Lantmäteriet.

Det namn som anges på märke F10 ska överensstämma med vad som anges på Lantmäteriets kartor. I allmänhet ska samråd ske med Lantmäteriet i Gävle.

Om ansökan om utmärkning med platsmärke avser plats som inte återfinns på lantmäteriets kartor eller ortnamnsregister ska sökanden hänvisas till att kontakta Lantmäteriet för att få orten upptagen i ortnamnsregistret eller på kartor. Först då detta skett kan ärendet prövas.

Namnsättning av trafikplats och cirkulationsplats sker efter samråd med kommunen och Lantmäteriet.

UTFORMNING

Kommun-, stads- eller länsvapen kan vara infogat i märket. Respektive myndighet bör tillfrågas och själva få avgöra om vapnet ska finnas på märket. Det ankommer också på dessa myndigheter att ansvara för att vapen som man begär avbildade på vägmärken är fastställda och godkända i de fall detta krävs. Godkända heraldiska vapen finns i www.riksarkivet.se

Platsmärke för utmärkning av en kommungräns ska innehålla ordet kommun efter namnet. Vissa kommuner har valt att använda benämningen stad i stället för kommun. Om gränser för sådana kommuner märks ut med platsmärke och kommunen begär att ordet ”kommun” ska ersättas med

”stad” kan inte detta beviljas. Det finns nämligen inte något regeringsbeslut om att benämningen kommun får bytas ut mot stad. Inte heller finns någon föreskrift om användning av ordet ”stad” på platsmärke.

Beträffande utmärkning av lokala mål som det vägvisas till behöver inte platsmärke sättas upp om det ändå tydligt framgår var det lokala målet är beläget. Exempel på ett sådant kan vara en orts centrum.

Vid utmärkning av lokalt mål med platsmärke bör följande iakttas. Lokalt mål är vägvisningsmål beläget i tätort innanför de platsmärken som anger tätortens namn. Lokalt mål kan vara en stadsdel, ett industriområde eller annan plats av betydelse för orienteringen. Symbolen för märke G5

industriområde kan i förekommande fall visas före namnet på industriområdet. Sammanfaller gränsen för lokalt mål med tätortsgränsen kan det lokala målet infogas i platsmärket för tätorten.

Figur 44 Exempel på lokalt mål som infogats i platsmärke.

Trafikplats

Platsmärket kan användas för att ange namn på trafikplatser som inte är numrerade och utmärkta med märke F27 trafikplatsnummer. Märket innehåller då ordet ”TRAFIKPLATS” och namnet på trafikplatsen. Namnet på trafikplatsen anges med den textstorlek som gäller för den vägtyp och plats där märket är uppsatt och ordet TRAFIKPLATS i en textstorlek mindre. Alternativt kan trafikplatsen benämnas XXMOTET. I det fallet ska inte ordet TRAFIKPLATS användas.

(36)

Vid trafikplatser som är utmärkta med både trafikplatsnummer och platsmärke behöver inte platsmärket tas bort.

Figur 45 Exempel på placering av platsmärke med trafikplatsnamn.

Cirkulationsplats

Platsmärke kan användas för att märka ut namnsatta cirkulationsplatser. Särskilt i tätorter kan namnsatta cirkulationsplatser vara till hjälp vid orienteringen. Namnsatta cirkulationsplatser kan märkas ut med platsmärke även utanför tätorter.

Vanligtvis är cirkulationsplatser benämnda med namn och tillägget ”RONDELLEN” exempelvis ÅBYRONDELLEN. På platsmärket ska normalt tillägget …RONDELLEN användas för undvika att angivelsen på märket blandas ihop med annat platsnamn. Om namnet på en cirkulationsplats är detsamma som namnet platsen, exempelvis NORRPLAN behöver inte tillägget ”rondellen” anges.

Placeringen av märket måste avgöras från plats till plats. Märket bör dock alltid placeras åtskiljt från eventuell vägvisning i cirkulationsplatsen. Om en minicirkulationsplats märks ut kan märket antingen sättas upp på höger sida av tillfart eller, om det finns plats, på rondellen. Vid större cirkulationsplatser, som oftast har vägvisning, kan märket sättas i rondellen. Då riktas det mot den inkommande trafiken.

(37)

Figur 46 F10 platsmärke kan vid utmärkning av cirkulationsplats placeras ca 25 m efter F6 enligt alt. 1 vid utrymmesbrist kan F10 placeras i rondellen som i alt. 2

Vilken placering som än väljs är det viktigt att kontrollera att platsmärket inte blir siktskymmande för trafik i cirkulationsplatsen eller på väg in eller ur cirkulationsplatsen.

Färgsättning och texttyp på märke F10 ska i tillämpliga delar följa bestämmelserna i VMF 2 kap. 14 §.

(38)

Märke F11 vägnamn

F11 Vägnamn Märket anger namn på en viss väg eller led.

Avvikelse från färg får inte ske.

Märke F11 placeras där det är lämpligast med hänsyn till läsbarhet och orienterbarhet.

TILLÄMPNING

Märke F11 anger namn på en viss väg eller led. Detta betyder att märket kan användas på en namnsatt väg men också på en namnsatt led som kan bestå av vägar med olika nummer och även gator. Om leden består av flera vägar och gator ska dessa vara sammanhängande.

Skapandet av namnsatta vägar/leder och utmärkning av dessa med vägmärken kan gynna

förutsättningarna för etableringar och tillväxt av företag längs sådana vägar. Trafikverket bör därför vara positivt till utmärkning av namnsatta vägar/leder.

Det är viktigt att skilja på namnsatta vägar/leder och sådana vägar som formellt beslutats vara

turistvägar. Utmärkning av sådana turistvägar sker med vägmärke I1 turistväg och som enligt närmare bestämmelser i vägmärkesförordningen ska avse en väg eller vägsträckning av turistiskt intresse. Ofta uppfylls inte detta krav av många av de namnsatta vägar som finns idag och som kan förväntas tillkomma. Sådana vägar som således inte bedöms vara turistiskt intressanta kan i stället märkas ut med vägmärke F11 vägnamn.

En positiv behandling av ansökningar om utmärkning med vägnamn kan förväntas ge vissa positiva effekter som exempelvis att det tillmötesgår önskemål från kommuner och näringsliv. Utmärkning med vägnamn kan ge vissa stråk en identitet som kan vara positiv för turistnäringen och utvecklingen av övrigt näringsliv.

Samråd ska ske med berörda intressenter såsom länsstyrelser, Lantmäteriet, kommuner, enskilda vägägare, m.fl. Innan beslut fattas ska samråd ske i den nationella samordningsgruppen.

Innan vägar/leder märks ut med märke F11 ska information om vägen/leden finnas i form av

broschyrer, kartor, informationstavlor eller liknande. Ansvaret för sådan information vilar på den som ansöker om utmärkningen.¹

Beslut om vägnamn meddelas med stöd av 2 kap. 13a § vägmärkesförordningen vilket innebär att sökanden ska bekosta utmärkningen.

UTFORMNING

Märke F11 ska alltid vara vit med svarta tecken och bård oavsett på vilken vägkategori märket satts upp. När märket infogas i avståndstavla behövs dock ingen bård. Ingen symbol får förekomma.

Märke F11 ska sättas upp fristående och åtskild från andra lokaliseringsmärken för vägvisning med undantag för de fall då märket infogas i märke F13 avståndstavla.

Märke F11 kan vara infogat i märke F13 avståndstavla. Vägnamnet ska då anges på vit platta under

(39)

Figur 47 Exempel på vägnamn infogat i F13 avståndstavla.

Märke F11 sätts normalt upp efter korsningar som bekräftelse på den namnsatta vägens fortsättning.

Om det kan råda tveksamhet om den namnsatta vägens riktning i korsning kan märket i undantagsfall sättas före korsningen. Märket ska då förses med tilläggstavla T12 riktning. Tilläggstavlan ska vara vit med svart pil och bård. Man ska vara observant på att användningen av märke F11 kan komma att utöka informationsmängden på ett negativt sätt i vissa korsningar.

Figur 48 Exempel på märke F11 med tilläggstavla T12.

(40)

Märke F12 vattendrag

Märke Närmare föreskrifter F12 Vattendrag

Märke F12 placeras där det är lämpligast med hänsyn till läsbarhet och orienterbarhet.

Om märket anger vattendrag som korsas av en bro som är kortare än ca 50 m kan det placeras vid ena änden av bron. Märket kan då vara dubbelsidigt. Vid broar med längd överstigande ca 50 m sätt märket upp vid brons början från vardera hållet.

TILLÄMPNING

Märke F12 vattendrag kan sättas upp för att informera om namn på vattendrag intill vägen eller som vägen korsar. Vattendrag som utmärks med märket bör vara väl synligt för trafikanterna vilket innebär att korsande vattendrag bör vara så brett att man hinner uppfatta att man korsar det. Sjöar som märks ut bör också vara så stora att man uppfattar dem som sjöar.

God ortnamnssed ska gälla. Se märke F10, Platsmärke.

UTFORMNING

Det namn som anges på märke F12 ska överensstämma med vad som anges på Lantmäteriets kartor.

Samråd ska ske med Lantmäteriet.

Färgsättning av märke F12 ska i tillämpliga delar följa bestämmelserna i VMF 2 kap. 14 §.

(41)

Märke F13 avståndstavla

F13 Avståndstavla Avstånd anges i hela kilometer.

Vägnamn eller vägnummer kan vara infogade i märket.

Utanför tättbebyggt område sätts märke F13 upp 200 – 400 m efter korsning.

Figur 49 Placering av märke F13 avståndstavla efter korsning.

På motorväg och andra vägar med accelerationsfält sätts märke F13 upp cirka 1000 meter efter slutet av accelerationssträckan.

(42)

Figur 50 Placering av märke F13 avståndstavla efter accelerationsfält

TILLÄMPNING

Märke F13 avståndstavla sätts upp på riksvägar och genomgående länsvägar (vägar med nummer 100 – 499) efter trafikplatser och större korsningar. På övriga vägar kan märke F13 sättas upp där det anses lämpligt, till exempel efter korsningar där vägvisningen utförs med annat märke än F5 vägvisare och avståndet till vägvisad ort således inte anges.

UTFORMNING

På märke F13, avståndstavla, ska det längst bort belägna målet anges överst och det närmast belägna målet anges underst.

Vägnummer kan infogas i avståndstavla. Detta bör göras om vägar med olika nummer leder till de orter som finns upptagna på avståndstavlan.

Figur 51

Om två avståndstavlor sätts upp på grund av ett stort antal angivelser bör fördelningen av vägvisningsmål ske i vägnummerordning och märket med de lägsta numren komma först i

körriktningen. Europavägnummer sätts alltid först oavsett vägnummer. Avståndet mellan märkena bör inte vara större än att de samtidigt kan ses men tillräckligt stort för att tavlorna kan läsas utan att störas av varandra. Ett lämpligt avstånd utanför tätorter kan vara mellan 100 och 200 m.

(43)

Figur 52 Exempel på uppdelning på två avståndstavlor.

(44)

Märke F14 vägnummer

F14 Vägnummer Vägnummer anges endast för vägar i nummergruppen 1-499.

Ett märke med streckad bård anger att vägen leder till den väg som vägvisas med det nummer som anges på märket.

Vägnummer sätts upp som kvitto på vilken väg man är på efter en korsning. Det kombineras ofta med B4, huvudled. Se VGU.

TILLÄMPNING

Märke F14, vägnummer, får inte sättas upp för att ange vägar med vägnummer av typen E6.11.

Vägnummer under 500 anges längs vägen i hela dess sträckning i båda riktningarna fram till fjärrortens platsmärke.

UTFORMNING

Om samma väg har flera vägnummer ska de placeras i nummerordning. Europavägar ska alltid placeras först.

(45)

F22 Riksmärke

F22 Riksmärke Märket anger gräns mot annat EU-land.

Avvikelse från färg får inte ske.

Riksmärket placeras på lämplig plats vid riksgräns. Vid gräns mot Norge sätts märken upp på sätt som visas nedan under ”Utformning”.

Placering av informationstavla vid riksgräns visas nedan under ”Utformning”.

TILLÄMPNING

För utmärkning av riksgräns till land som inte tillhör EU, dvs. Norge, ska platsmärke användas. På platser där sådan utmärkning sker ska märke F22 riksmärke användas för att ange gränsen mot Sverige. Då det inte är rimligt att begära att norska myndigheter beslutar om uppsättning av riksmärke för EU-land bör märket sättas upp på den svenska sidan av gränsen av respektive svenska

väghållningsmyndigheter som också bekostar märket och uppsättningen.

Utmärkning av landgräns mellan Sverige och annat EU-land, dvs. Finland och Danmark ska ske med märke F22 riksmärke. Det är lämpligt att väghållningsmyndigheterna på respektive sida av gränsen kommer överens om vem som bekostar och sätter upp märket på ”sin” sida om gränsen.

UTFORMNING

Figur 53 Exempel på utmärkning av gräns mellan Sverige och Norge.

(46)

Figur 54 Exempel på utmärkning av gräns mellan Sverige och Finland.

Informationstavla vid riksgräns

För information om vissa av de trafikregler som gäller i Sverige kan informationstavla sättas upp efter passage av gräns mot Sverige. Tavlan kan också sättas upp vid färjelägen där internationell trafik kommer till Sverige.

Figur 55

Formellt är informationstavlan inte ett vägmärke utan en reklamanordning. Om den sätts upp utanför vägområdet måste därför tillstånd att sätta upp tavlan sökas hos länsstyrelsen.

Placering

Informationstavlan placeras på lämpligt avstånd från gräns eller färjeläge på sådant sätt att den inte skymmer eller distraherar information som ges med vägmärken. Den sätts normalt på höger sida av väg eller gata.

Storlek

Informationstavlan kan vara utförd i två storlekar;

Normal storlek: b = 2,4 meter, h = 4,3 meter.

Stor storlek: b = 3,0 meter, h = 5,4 meter.

(47)

Stor storlek används om tavlan sätts upp intill motorväg, motortrafikled och annan väg med två eller flera körfält i vardera riktningen.

Normal storlek används om tavlan sätts upp intill andra vägar än de ovan angivna samt inom hamnområden och liknande områden.

(48)

F27 Trafikplatsnummer

F27 Trafikplatsnummer Märket anger numret på trafikplatsen.

Märket kan vara kompletterat med avfartens beteckning

Avvikelse från färg får inte ske

TILLÄMPNING

För numrerade trafikplatser upprättar Transportstyrelsen en förteckning över trafikplatsnummer.¹ Beslut om trafikplatsnummer fattas av Trafikverket på nationell nivå.

Trafikplatsnummer ska finnas på vägar som huvudsakligen har trafikplatser. Varje väg har en egen nummerserie, där trafikplatserna numreras i ordningsföljd. Ett trafikplatsnummer kan endast

förekomma en gång utmed samma väg. Nummerserier väljs i riktningarna söder till norr och väster till öster.

Trafikplatsens nummer ska betraktas som ett nummer på den geografiska plats där flera samverkande korsningar finns. Avfart till enbart rastplats eller liknande ingår inte i numreringen.

I trafikplatser där det finns två avfarter i samma färdriktning identifieras de med hjälp av ett litet ”a”

respektive ”b”. Där ska respektive bokstav alltid ha samma mål oavsett vilket håll man kommer ifrån.

Om en trafikplats byggs mellan två trafikplatser där det inte finns något reserverat trafikplatsnummer (t. ex. mellan 5 och 6) byter trafikplats 5 nummer till 5.1 och den nya trafikplatsen får nummer 5.2.

En trafikplats kan märkas ut med både nummer och namn.

UTFORMNING

Trafikplatsnumret infogas i följande lokaliseringsmärken så som visas på bilden.

Figur 56 Exempel på hur F27, trafikplatsnummer, infogas i andra lokaliseringsmärken

(49)

Ändringslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0 2013- Ny riktlinje Namnet på den som

gjort ändringen