• No results found

Framtagande av förslag på kompensationsåtgärder för påverkan av Natura 2000 området Säveån i samband med stabilitetsåtgärder som utförs av trafikverket.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Framtagande av förslag på kompensationsåtgärder för påverkan av Natura 2000 området Säveån i samband med stabilitetsåtgärder som utförs av trafikverket."

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Framtagande av förslag på kompensationsåtgärder för påverkan av Natura 2000 området Säveån i samband med stabilitetsåtgärder som utförs av trafikverket.

Kommunen har åtagit sig att lämna förslag på lämpliga lokaler att plantera träd intill Säveån i Partille kommun.

I direkt anslutning till åtgärdsområdet men på den norra stranden av Säveån saknas idag träd och buskvegetation och man kan även se hur ån eroderar bort marken ovanför mot åkermarken bit för bit. Här skulle det vara mycket lämpligt att plantera igen sträckan med träd och buskar (se bild 1).

Delar av denna sträcka är mycket brant. Plantering av träd bör framförallt vara ek, ask, pil eller al som idag är vanliga träd i området. Då ädellövträd finns inom det omtalade området är den starkaste rekommendationen att plantera ek i området och eventuellt en bård av hassel som ger många goda naturvårdsnyttor och på sikt ett gott överhäng över Säveån. Trädens rötter binder även upp jorden på ett bra sätt och håller strandkanten bättre intakt.

Utmed Säveån finns många platser som idag saknar träd och buskvegetation. Många ställen utmed ån är dock erosionsskyddade och det är svårt att komma ner till direkta närheten av ån för att

planetera träd. Vissa stora ytor är översvämningsytor som inte är direkt lämpliga att plantera träd på.

Bild 1. I direkt anslutning till åtgärden är stor lämplighet att plantera träd utmed Säveåns norra strandskant.

Bild 1. I direkt anslutning till åtgärden är stor lämplighet att plantera träd utmed Säveåns norra strandskant.

(2)

En av de lämpliga lokalerna vi funnit lämpliga för plantering kan vara mynningen vid Brodalsbäcken (se bild 2), där det bitvis är glest med träd och buskvegetation. Här har bladvass brett ut sig till följd av den solexponerade och näringsrika marken. En skuggning av marken gör att bladvassen inte kan breda ut sig samtidigt som vattnet blir avkylt. Även vintertid utgör bladvass en negativ faktor i vattendrag då den ofta ruttnar och under nedbrytningsprocessen åtgår mycket syre vilket bidrar till att syrehalten i vattenet blir mycket lågt och kan påverka faunan starkt negativt. I detta fallet skulle dels röjning av bladvass vara en åtgärd och samtidigt plantering av träd i en bård utmed bäcken. Här finns även relativt branta slänter mot bäcken där man skulle kunna tänka sig att skapa någon

konstgjord potentiell bobrink för kungsfiskaren. I det läget rekommenderas samråd med Kåre Ström som gjort mycket liknande arbeten för kommunen.

I betesmarkerna som finns strax väster om Kåhögsbron (se bild 2) kan stängsling vara ett bra alternativ till kompensationsåtgärd. Här visar det sig att både träd och buskvegetation är påväg att naturligt växa upp men det ser ut som att korna går ut och trampar ner slänten ner mot ån och eventuellt äter på de skott som inte är av arten al. Här skulle man kunna tänka sig att stängsla av området närmast ån. En komplement plantera med ek skulle vara en god ide på denna norra åkanten av Säveån. Korna har stora ytor där de bättre kan komma åt vattnet för att dricka. Givetvis måste denna typen av åtgärd utföras i samverkan med arrendatorn av marken (Kåhögs gård, Lars-Inge Börjesson)

Lotta Andersson

Kommunekolog, Partille kommun

Bild 2. Förslag till åtgärd i Brodalsbäcken samt stängsling vid betesmark intill Kåhögsbron

References

Related documents

För att studera vilka effekter utläggning av stödfyllning och erosionsskydd kan förväntas ha på vattenståndet i Säveån har både manuella beräkningar och en numerisk

Det finns också enstaka grövre lövträd, bland annat en ihålig grov pil där en fallfälla placerades i mulmen och en fönsterfälla sattes invid död ved vid en hålighet. Inga

bobrinkar är en naturlig strandbrink (3) i en liten åmynning strax uppströms Finngösabäcken på nordsidan av Säveån och en anordnad eller konstgjord bobrink (4) på Säveåns

7.2 Kontroll och uppföljning av tidigare föreslagna bobrinkar för kungsfiskare Bedömningen är, vilket även redovisats ovan, att endast brink 1 kvarstår som förslag på

I Bedömningsgrunder för botten- faunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan

\2013\Sweco Infrastructure Sedimentkartering i Säveån vid Finngösa (2549)\Videodokumentation av Säveånsbotten vid Finngösa2013.docx.. Projektnummer

var det huvudsakliga motivet till bedömningen att sträckan ej bedömdes lämplig för vare sig laxfiskars reproduktion eller uppväxt.. 7_8 Låg Låg Låg Vattendjupet

För att säkerställa stabiliteten genom avschaktning på släntkrön, men utan att röra väg E20, så erfordras en så stor avschaktning att ett nytt stabilitetsproblem uppstår