• No results found

- En kvalitativ undersökning av tio elevers upplevelser av fenomenet mobbing

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "- En kvalitativ undersökning av tio elevers upplevelser av fenomenet mobbing"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten Samhälls - och livsvetenskaper

Caroline Einarsson

MOBBING

- En kvalitativ undersökning av tio elevers upplevelser av fenomenet mobbing

BULLYING

- An qualitative examine from ten students experiences of the phenomenon bullying

Examensarbete Lärarprogrammet Datum: 2012-06-02

Handledare: Christian Tyrfelt Examinator: Anders Broman

(2)

ABSTRACT

This essay is about bullying from the students point of view. I’ve chosen to interview children between 8-12 years old, in two schools from the central part of Sweden. The main part of the literature I’ve used is based on Nordic researches. The study reads up on children’s perception of what personalities the bullies have and who their victims are. What is bullying for them, the children I interviewed, and how can we work together to prevent bullying in schools.

What are the consequences for those who participate in these acts and for those who are being abused? The investigation also reads up on five of the most common bullying programs used in schools around Sweden. The study shows that every one of the students knew what

bullying is, that it can be nasty words, punches and kicks. The students believe that those who bully are angry and sad, and those who are being subjected can be anyone. These children most likely will get low self esteem, headache and stomach problems. They don’t want to go to school, and in worse cases they’ll get suicidal thoughts.

Keywords: Bullying, aggressive personalities, victims, anti bully programs

(3)

Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8 – 12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baseras på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan. Vilka blir konsekvenserna för de som deltar i dessa handlingar och för dem som blir utsatta? I undersökningen redogörs det också för fem av de

antimobbningsprogram som är vanligt förekommande i landets skolor.

Studien visar att alla eleverna visste vad mobbing är för dem, att det kan vara fula ord, slag och sparkar. Eleverna tror att de som mobbar är arga eller ledsna av sig, och de som blir mobbade kan vara vilka personer som helst. Dessa barn kommer troligtvis drabbas av

mobbing bli huvudvärk, magont, dåligt självförtroende, huvudvärk och magont. Dom vill inte gå till skolan, och i värsta fall får de självmordstankar.

Nyckelord: Mobbing, aggressiv personlighet, mobboffer, antimobbningsprogram

(4)

Jag vill tacka alla som gjort det möjligt för mig att skriva denna uppsats. Tack till min handledare Christian Tyrfelt, och tack till alla barn som varit med på intervjuerna.

Sist men inte minst vill jag tacka min familj som gjort det möjligt för mig att kunna skriva uppsatsen.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning

Sid.1

1.1 Bakgrund Sid.2

1.2 Problemformulering Sid.3

1.3 Syfte Sid.3

1.4 Frågeställningar Sid.3

1.5 Disposition Sid.4

2. Metod

Sid.5

2.1 Urval Sid.5

2.2 Datainsamlingsmetoder Sid.6

2.3 Avgränsningar Sid.6

2.4 Genomförande Sid.6

2.5 Etik Sid.7

2.6 Källkritik Sid.7

3. Teoretiska utgångspunkter

Sid.8

3.1 Teoretisk genomgång Sid.8

3.2 Definition av mobbing och olika typer av mobbing Sid.9 3.3 Olika personligheter hos mobboffret och mobbaren Sid.10

3.4 Utlösande faktorer för mobbing Sid.13

3.5 Antimobbningsprogram Sid.14

3.5.1 Olweusprogrammet Sid.14

3.5.2 Farsta metoden Sid.16

3.5.3 Lions Quest Sid.16

3.5.4 Komet Sid.17

3.5.5 Friends Sid.17

3.5.6 Kritiska röster om antimobbningsprogram Sid.18

3.5.7 Tro på mobboffret Sid.20

3.5.8 Mobbningens konsekvenser Sid.20

4. Empiri

Sid

.

22

5. Diskussion

Sid.31

5.1

Vidare forskning

Sid.35

6 Referenslista

Sid.36

Bilaga ………..Intervjufrågorna

(6)

1. Inledning

Den här undersökningen kom till under mina sista VFU veckor på en skola i mellan Sverige, för där fanns en hel del mobbing. Det påverkade mig väldigt mycket att just behöva se och uppleva det. Det gjorde att jag funderade på hur de såg på fenomenet, och hur de tillsammans jobbade med kränkande behandling/mobbing. Fick se att de hade utformat ett eget program som de kallade för ”Amigo” (vänner). De hade även en gång i veckan ett speciellt möte som de kallade ”Amigo möte” tillsammans med ”Amigo gruppen”, för samtal om

kamratskapsrelationer.

Under samma tid hade min kompis barn tagit sitt liv. Där av kom intresse att ta reda på vad som händer i skolan när det handlar om ”barns relationer som inte fungerar med varandra”, och vad konsekvenserna kan bli om de inte får hjälp hantera mobbingsituationer på skolan, oavsett om elever är mobbare, mobbade eller får se någon bli utsatt. ”En död elev per skolvecka. Cirka 40 – 50 barn och ungdomar i åldern 7 till 19 år begår självmord i Sverige varje år. Bakom flera av dessa fall finns en bakgrund av uteslutning och mobbning i skolan”

(Skolinspektionen 2012).

Jag ska försöka ta reda på vilka personligheter som blir mobbade/mobbar, och hur

pedagogerna och eleverna kan arbeta tillsammans för att förhindra mobbing på skolan, vad eleverna anser själva vad det är för något, och vilka konsekvenser det faktiskt kan få.

Vad betyder mobbing? Vilka är det som mobbar/blir mobbade? Vilka är deras personligheter?

Vad kan elever och lärare göra tillsammans för att stoppa mobbingen? Vilka konsekvenser kan mobbingen få? Internationellt sett är Dan Olweus den mest framträdande forskaren inom ämnet, och han har forskat i mer än 20 år om mobbing i skolan (Björk 1999).

Enligt 6§ barn- och elevskyddslagen ska det för varje enskild verksamhet finnas en likabehandlingsplan som bl.a. syftar till att förebygga och förhindra kränkande behandling.

Planen ska innehålla planerade åtgärder. Enligt förarbeterna ska det finnas en översikt över de insatser som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling och en redogörelse för vilka insatser som ska genomföras eller påbörjas under året. Planen ska ta sikte på och innehålla rutiner för ingripanden i akuta situationer som uppföljande insatser

(Skolverket 2009:18).

1

(7)

1.1 Bakgrund

År 2007 i Finland i Jokelaskolan, begicks ett stort våldsbrott där åtta individer sköts ned och dog (Brottsförebyggande rådet 2012). För att förhindra våldsbrott som dödskjutningar så behövs det göra kraftiga åtgärder som arbetar förebyggande mot att mobbningssituationer uppkommer i skolan. Arbetar man med förebyggande åtgärder så minskas våld, och känslor som hämnd kan reduceras (Brottsförebyggande rådet 2012:56).

VAD ÄR DET FÖR TID VI LEVER I NÄR MÄNNISKOR TAR SINA LIV

En blodig trottoar är allt som finns kvar av en kille som aldrig fann något svar helt desperat så kastar han sig ut från ett höghus för att på livet göra slut han hade varken varit full eller hög utan det var ljuset som mot honom ljög ångesten hade gjort honom blind inte ens en tår hade fuktat hans kind I tunnelbanan krävdes ett liv går av en tjej som hade själen full av sår handlöst kastar hon sig framför ett tåg rälsens kalla stål var det sista som hon såg på perrongens kalla golv kan man ännu se blodstänk även en stark kedja har sin svaga länk och trots att de har burit bort hennes lik så kan man än i dag höra hennes skrik

(Pipping, 2007:145).

Med denna bakgrund så skall denna undersökning ge lite mera förståelse för hur elever upplever fenomenet mobbing på skolan, hur alla tillsammans kan arbeta förebyggande mot det, och vilka faktiska konsekvenser det kan få på elever som utsätts eller utsätter, och hur viktigt det verkligen är att arbeta förebyggande mot mobbning, och ge en insikt och förståelse i hur dessa elever verkligen mår i verkligheten (Brottsförebyggande rådet 2012). Individer som har gjort sig skyldiga till brott och som har varit med om skolvåld har upplevt sig mobbade. Ofta har de en negativ upplevelse av sin skolgång, och ofta har de svårigheter att vara närvarande i skolan, ha koncentration och kunna prestera intellektuellt det som skolan kräver (Brottsförebyggande rådet 2012).

Enligt Brottsförebyggande rådet (2009) visade en undersökning att

antimobbningsprogrammen som används minskade mobbingen med runt 17 %, och mobbare blev det 23 % mindre av. Forskningen visar att antimobbningsprogrammen fungerar

(Brottsförebyggande rådet 2012). De som har varit med om mobbing bagatelliserar ofta det de varit med om, och säger ofta ”Det är inte så farligt. Det har blivit bättre” (Höistad 2002:24).

När det upplevs som en skam och förnedring att bli utsatt för mobbing så försöker barn utstå smärtan eftersom de upplever att de måste till skolan och de måste ändå göra det.

(8)

Det blir på så vis lindrigare att förneka smärtan som de upplever vid mobbing (Höistad 2002).

Mobbing är ett problem som är ett vardagsproblem som är allvarligt för ett flertal. Många personer har stor erfarenhet om mobbing. Det kan hända att någon sett mobbing hända, eller att man varit med och mobbat själv eller kanske blivit mobbad (Barnombudsmannen 2012).

1.2 Problemformulering

Eleverna blir mobbade ute på skolorna, personer som blir mobbade får i värsta fall sina liv förstörda, och de som mobbar mår inte bra. Men vilka är individerna som gör så, vad har de för personligheter, hur kan vi göra för att stoppa dem i tid? Vad gör

antimobbningsprogrammen för nytta ute på skolorna. Vad innebär mobbing för individen, vilket förebyggande arbete finns mot mobbing, och vad kan mobbing få för konsekvenser för den enskilda individen i framtiden? Denna undersökning skall försöka ge en mer nyanserad bild vilka personligheter vi pratar om som mobbar och blir mobbade, vad eleverna själva säger om det, och hur pedagoger och elever kan arbeta för att förebygga all mobbing på skolorna. Den här undersökningen skall också försöka ge pedagoger en chans till att kunna se personligheterna i tid för att kunna förebygga mobbningen innan det skett.

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka elevers uppfattningar om fenomenet mobbing och hur det kan förebyggas bättre ute på skolorna.

1.4 Frågeställningar

Hur resonerar elever kring följande frågor:

• Vad är mobbing?

• Finns det speciella personligheter som mobbar/blir mobbade?

• Hur kan pedagoger och elever tillsammans jobba förebyggande mot mobbing?

• Vilka kan konsekvenserna bli av mobbning?

3

(9)

1.5 Disposition

Första delen går in på syftet och bakgrunden till uppsatsen, efter det tas teorier om mobbing fenomenet upp. Sedan koncentreras arbetet mer och mer på vilka individer det handlar om.

Efter det tas de fem antimobbningsprogrammen upp, som presenteras kortfattat, för att visa på hur pedagoger och elever kan arbeta för att förebygga mobbing ute på skolorna.

Sedan följer empirin som bygger på intervjuerna med eleverna själva, om hur de uppfattar fenomenet mobbing och vilka konsekvenser det kan få om det inte stoppas ute på skolorna i tid. Efter det kommer diskussionen som analyserar och ger de främsta slutsatserna som framkommit med den här undersökningen. Sist tas vidare forskning upp, och förslag till vidare fördjupning upp kring fenomenet mobbing, konsekvenserna av det, och vilka personligheter det egentligen handlar om.

(10)

2. Metod

Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Hermeneutik handlar om mänskliga tolkningar av vad människor verkligen säger och menar och att se och tolka människors intentioner med fenomen runt det som händer. Eftersom intervjuer skall göras så väljs teorin hermeneutiken för att få en sådan känslomässig och djup förståelse av svaren eleven ger för att sedan tolkas så rätt som möjligt (Patel & Davidsson 2008).

”En halvstrukturerad livsvärldsintervju söker förstå teman i den levda vardagsvärlden ur undersökningspersonens eget perspektiv. En sådan intervju söker erhålla beskrivningar av intervjupersonens levda värld utifrån en tolkning av innebörden hos de beskrivna fenomenen”

(Kvale & Brinkman 2010: 43).

En forskningsintervju är information som kommer fram när två personer möts och det bildas en interaktion dem emellan, då uppstår det ett mellanmänskligt möte och det går att påverka varandra då ett förhållande har skapats till varandra och det bygger på något ömsesidigt (Kvale & Brinkeman 2010 ).

2.1 Urval

Tio elever valdes ut i åldrarna 8-12 år. Eleverna valdes ut eftersom dessa elever var väl bekanta med mig, och där av kunde de öppna sig mera under själva intervjun. En pedagog var med att välja ut lämpliga elever att intervjua, och sedan tillfrågades även andra elever som var väl bekanta med mig. ”Präglas intervjusituationen av tillit finns förutsättningar för uppriktiga och ärliga svar och därmed att den intervjuade vågar visa upp sitt synsätt – även om han tror att det strider mot intervjuarens”(Johansson & Svedner 2010: 41). Först ringde jag elevernas föräldrar och frågade om det gick bra att intervjua deras barn, eleverna själva tillfrågades sedan om de var villiga att ställa upp på en intervju.

Det passade bra att intervjua dessa elever. Inget bortfall, alla ville vara med på intervjuerna.

Eleverna går på två olika grundskolor i Mellansverige.

5

(11)

2.2 Datainsamlingsmetoder

Har beställt befintlig litteratur om mobbing och forskning om mobbing på adlibris på nätet, lånat forskningslitteratur från Stockholms bibliotek, och tagit ut artiklar från Karlstads universitetsbiblioteks internetbaserade tidskrifts databaser.

Frågeområdena som använts under intervjuerna har varit hur eleverna uppfattar fenomenet mobbing, definition av själva begreppet mobbing, och hur eleverna och lärare kan arbeta för att inte någon skall råka ut för mobbing, och vad eleverna gör om det ändå sker. Frågor som också berörts är vad eleverna tror vilka personligheter som mobbar och blir mobbade, och vilka konsekvenser det kan bli om inte mobbingen stoppas på skolor.

2.3 Avgränsningar

Har valt att undersöka fenomenet mobbning. Frågor som rör ”kön och mobbing” kommer inte diskuteras i uppsatsen och inte heller frågor som rör nätmobbing, p.g.a. att det inte är så många elever som har tillgång till dator vid åtta års ålder. Områden som rör mobbing och dess konsekvenser kommer bitvis behandlas i uppsatsen. Fem antimobbningsprogram tas upp.

Enligt Olweus (1992) så säger han att kurvor har visat att det är lika många flickor som pojkar som blir mobbade ute på skolorna (Olweus 1992: 9).

2.4 Genomförande

Kvalitativa intervjuer gjordes, enskilt med var och en. De var halvstrukturerade och spelades in med ljud och bild för att komma ihåg även ansiktsuttrycken, och skrevs ned stödord.

Började med att skriva ned stödord, för att sedan skriva rent när jag kom hem eftersom jag kunde lyssna på bandet. Frågeställningarna valdes ut efter syftet med arbetet. Frågorna skulle inte vara för många, men ändå ta upp det som skulle undersökas. Har även behandlat litteratur kring fenomenet mobbing för att få större förståelse och djup i intervjuerna. Bokade upp tid och plats för att intervjua personerna. Intervjuerna varade i cirka trettio minuter och gjordes under en tid på dagen då eleverna kände sig pigga och beredda, i för dem en trygg miljö de själva valt. Alla respondenterna befann sig i ett tyst rum, där de inte blev störda alls.

Intervjuerna skrevs ned samma dag de genomfördes.

6

(12)

Tillförlitligheten i elevernas svar är troligtvis hög då de intervjuade kände sig trygga eftersom vi var väl bekanta med varandra. Vi satt i ett lugnt och tyst rum, och hade god tid på oss. En och en fick deltaga vid intervjuerna. Intervjuerna spelades in, så möjlighet fanns att lyssna på dem om och om igen för att inte missat något. ”Vi kan använda oss av inspelningar i form av ljud och eller bild beroende på vad vi ska studera. I och med att verkligheten är lagrad kan vi också ta den i repris så många gånger vi behöver för att försäkra oss om att vi uppfattat allt korrekt” (Patel & Davidsson 2008:101). Eftersom det är barnens egna upplevelser som undersöks så bör validiteten vara hög. ”Validitet om den är giltig, till sanningen, riktigheten och styrkan i ett yttrande. En giltig slutsats. Frågan om vad som är valid kunskap innefattar den filosofiska frågan om vad som är sanning. Att validera är att ifrågasätta”(Kvale &

Brinkman 2010:270).

2.5. Etik

För att skydda intervjupersonernas integritet så har inga namn använts när intervjuerna skrivits ned. ”Konfidentialitet i forskning betyder privata data som identifierar deltagarna i undersökningen inte kommer att avslöjas”(Kvale & Brinkman 2010:88). När en

forskningsintervju görs så befinner individerna sig i en interpersionellt möte, eftersom det är ett samtal om något som intresserar dem båda. Oftast är dessa samtal väldigt berikande eftersom två personer möts och får dela en livsvärld med varandra (Kvale & Brinkman 2010 ) 2.6 Källkritik

Referenser är tagna främst från Skolverket, Bråttsförebyggande rådet och Olweus egen forskning. Övriga källor är tagna av kända författare som exempelvis Lisbeth Pipping och andra välkända författare. Övriga källor som finns med i uppsatsen som tagits från nätet har använts med stor försiktighet då mycket på nätet inte är tillförlitligt.

(13)

3. Teoretiska utgångspunkter

När kvalitativa intervjuer har används så har undersökningen utgått ifrån en viss

tolkningslära, hermeneutiken. Den har används för att syftet var att undersöka mänskliga värden. Språket som människan använder sig av gör att vi kan förstå varandras existens. Med hermeneutiken menar man att människan kan förstås genom tolkningar av människors egna handlingar och uttryck. ”Man menar också att människor har intentioner, avsikter som yttrar sig i språk och handling, och som det går att tolka och förstå innebörden av” (Patel &

Davidsson 2008:29).

3.1 Teorigenomgång

Pipping (2007) skriver på sin framsida som titel på sin egen bok: om du skrattar blir jag förbannad om du gråter slår jag hårdare om du LER blir dittlivetthelvet om du förlåter mig kommer jag att krama DIG (Pipping 2007). Mobbning kan både vara att ge någon annan kroppslig/fysisk skada, genom att verbalt såra någon, eller psykiskt såra någon annan person (Friends 2012). Mobbing kan påverka en människa mer än vad man kan ana, barnet kan tappa tilliten till vuxenvärlden och till jämnåriga personer som mobbar dem ”Att söka sitt förlorade jag och försöka hitta ett annat jag som man inte ens vilket det är… Ja, inte undra på om man blir vilsen” (Höistad 2002: 27). Mobbning kan vara att känna i det tysta att man inte får vara på en plats, eller inte är välkommen alls. När det är bjudning hos någon i klassen och alla blir bjudna utom en själv. Eller att man blir sist uttagen till något lag i gymnastiken i skolan. När ingen hälsar när individen hälsar först. Suckar och blickar som irriterar bara för att någon går förbi den som mobbar (Friends 2012).

Hur överlevde jag?

Varför lade jag mig inte bara ner och dog? Det beror på att jag är född med en inre styrka, född som ett så kallat ”maskrosbarn”, som en ”överlevare”. Det finns andra begrepp också som dykt upp allteftersom experterna diskuterat hur vi överlevare klarat oss mot alla odds. Barn med förmåga till ”coping” (ung. anpassningsförmåga, överlevnadsförmåga), barn som är

”okluvliga” eller ”osårbara”. Många namn för samma sak, men om jag får välja så blir det att jag är född som ett maskrosbarn. Jag känner mig som en maskros som är stark och som inte går at kuva eller rensa bort. Vi maskrosor finns där och ingen kan utrota oss. Vi klarar oss med mycket lite näring och vattnet tar vi från det regn som faller då och då. Den styrkan använde jag för att komma vidare och jag hade alltid ett mål: Att överleva och visa alla mina plågoandar att de hade fel. Jag var inte alls en mes, ett värdelöst litet ”Löss”. Jag är Lisbeth, en tjej som har rätt till sitt liv. Det fanns en inre kraft i mig som drev mig framåt och som gjorde att jag valde att leva vidare, valde att bli synlig och göra något gott med mitt liv.

8

(14)

Våra liv består av olika situationer och val. Vi kan inte välja vilken barndom vi får.

Men vi kan välja hur vi använder våra erfarenheter som barndomen gav oss. Det är mitt ansvar att bestämma hur det ska gå för mig i mitt vuxna liv. Självklart kan man inte alltid följa sina val, men viljeinriktningen kan man i alla fall råda över

(Pipping 2007:33).

Om alla människor i hela världen var mobbare, då skulle det vara kaos. Men om hela världen inte var mobbare skulle det bli en bättre värld (Pipping 2007:182).

3.2 Definition av mobbing och olika typer av mobbing

Enligt Olweus (1992) så kan mobbing definieras som att det är en person som blir mobbad vid ett flertal tillfällen och utsatt för handlingar som upplevs negativa för personen, av ett flertal personer eller en person (Olweus 1992:4). Mobbning brukar vanligtvis förekomma mellan elever i samma klass, med kamrater runt samma ålder, eller på samma kursnivå (Olweus 1999). Enligt Olweus (1992) så är en elev av sju elever inblandade när det handlar om mobbing i skolan, antingen som mobbare eller offer (Olweus 1992:8). Det finns tre olika former av mobbing enligt Olweus (1992), (Olweus definition bygger denna uppsats på), antingen fysisk mobbing, verbal mobbing eller tyst mobbing, (Olweus 1992). Nedan följer en beskrivning av olika typer av mobbing.

Indirekt mobbing

Den mest vanligaste mobbningen är den subtila, tysta varianten av mobbningen. Det är en form som gör mycket skada, och samtidigt är den krångligast att märka av bland eleverna, eftersom det kan handla om blickar, blinkningar, suckar med mera (Höistad 2002).

Verbal mobbing

Här handlar det om att snacka skit, viska, sprida falska rykten, retas, hånskratta eller att kommentera alltid vad en viss person uttrycker. Det är viktigt som pedagog att kommentera dessa beteenden från personer i klassen, men då öga mot öga i enrum. Skulle detta ske i klassrummet så skulle det bara bortförklaras av personen. Det är viktigt att se det tysta språket i ett klassrum, eftersom det skadar mycket, individer och klasser. Detta skall göras vid

individuella samtal, eftersom alla personer har ett ansvar oavsett om det sägs högt eller tyst (Höistad 2002).

9

(15)

Fysisk mobbing

Denna mobbning är den som märks tydligast eftersom den syns utåt. Det kan vara slag, blåmärken eller kläder som har blivit trasiga. Det kan även vara knuffar på vissa individer, som skulle kunna betecknas som oskyldigt, men om det är något som görs flera gånger är det mobbning. Det kan även vara att man gömmer en mössa från någon elev eller att något gör att en lek sker utstuderat hårdhänt. Mobbaren vill inte bli upptäckt, därför görs bara fula grejer när ingen kan förstå att det rör sig om just mobbing. Det är mycket viktigt att stoppa

mobbingen så fort som möjligt, har negativa handlingar förekommit mot en viss person under en viss tid kan det vara en pågående mobbingsituation (Höistad 2002).

3.3 Olika personligheter hos mobboffret och mobbaren

Mobboffret kan ha två olika personligheter, antingen vara det ”passiva mobboffret” eller vara det ”provocerande mobboffret” (Olweus 1992). Enligt Olweus (1992) så är individer som blir mobbade lite ängsligare än andra individer som helhet. De kan också vara mera osäkra än andra individer, tystlåtna, känsliga och mera försiktigare än andra elever rent generellt. De är oftast väldigt negativa till sig själva och situationen som finner sig. De upplever sig som oattraktiva, dumma, skamsna och misslyckade i mycket. De som blir utsatta för mobbning känner sig övergivna och ensamma i skolan. Det finns inga bevis på att mobbning kan förklaras med att den som blir utsatt har provocerat fram mobbningen. Oftast är mobboffren svagare rent fysiskt än de som mobbar. Enligt Olweus (1999) så har mobboffret vissa karaktärsdrag som är vanligt hos den utsatta. Det passiva och undergivna mobboffret är ofta känsliga av sig, försiktiga och stillsamma, de är ofta osäkra och har en negativ bild av sig själv. Oftast är pojkar som blir mobbade svagare än mobbaren rent fysiskt, och vill helst inte slå sig eller göra sig illa. Oftast har dessa individer lättare att umgås med lärare, föräldrar eller andra vuxna än med klasskompisarna (Olweus 1999:16).

Det provocerade mobboffret är inte lika vanliga som de ”passiva mobboffren”. De

provocerade offren är mera hyperaktiva personligheter, och ett humör som är väldigt häftigt vilket ofta leder till negativa konflikter med övriga elever. Denna typ är mycket mindre vanlig, ungefär 15-20% av de som blivit utsatta för mobbing provocerar ibland hela klassen.

10

(16)

Vid dessa situationer kan en hel klass vara mot mobboffret och utföra trakasserier mot

personen ifråga eftersom individen provocerar omgivningen (Olweus 1999). Det provocerade mobboffret kan ofta vara omogna, okoncentrerade och rastlösa. Ofta har de ett irriterande sätt och är inte omtyckta av lärare heller. Dessa individer kan vara hetlevrade, skulle någon säga något ovälkommet till personen så skulle den individen få igen, men förmodligen utan framgång. Dessa individer kan försöka mobba andra, svagare elever än dem själva (Olweus 1999:19).

Mobbaren är ofta en person som är aggressiv av sig. Det har visat sig att dessa personer även är arga mot vuxna, både föräldrar och lärare. De använder gärna våld om det behövs, har ett behov av att dominera och är ofta väldigt impulsiva av sig. Det har visat sig att mobbare inte har någon medkänsla för dem som blir utsatta för mobbingen, medans deras egen självkänsla ofta är mycket bra. Dessa individer har sällan fått någon hjälp att hantera sitt aggressiva och utåtagerande beteende. Det kan ha utvecklats under de tidiga levnadsåren, då barnet inte fått någon värme och närhet, utan mera obehag och smärta. När barn har fått utstå mycket ångest och smärta under flertal tillfällen så måste barnet utnyttja sin psykiska energi defensivt. När detta görs så kan jagutvecklingen störas för barnet och det kan bli svårigheter med beteenden som kommer ut i impulser och känslor i konkret handling (Barn och ungdomspsykiatrin 2012).

En annan tolkning varför barn utvecklar antisocialt och aggressivt beteende kan vara hur barnet upplever och tolkar omvärlden, ”kognitiva förvrängningar”. Att barnen har

tillkortakommanden när det gäller prosociala (önskvärda) beteenden med en kombination av aggressivitet och impulsiva tendenser, vilket gör att barnet få uppleva bestraffningar och avvisningar från omgivningen. På det sättet tror barnet att omgivningen är aggressiv, och barnet förväntas bli utsatt för antisociala och destruktiva beteenden från omgivningen. En annan teori säger att aggressiviteten och antisocialiteten är något som kommit till genom att imitera sin omgivning, som sina föräldrar, när barnen var mycket små (Barn och

ungdomspsykiatrin 2012). Det betyder att föräldrarna har visat aggressivitet som barnen har tagit till sig. Eftersom kärlek har fattats i familjen, ger barnet nu tillbaka med ilska och aggressivitet. Sedan fortsätter detta mönster att generaliseras på hela barnets omgivning, vilket blir väldigt destruktivt för bekanta, vänner och okända.

(17)

Om eleven märker att det blir fördelaktigt att vara arg, alltså att personen får igenom sina önskemål eller får olika fördelar med sin aggressivitet, så kan aggressiviteten öka, det skulle även kunna handla om att få sin rätt i olika konfliktsituationer (Barn och ungdomspsykiatrin 2012). I familjer där det finns mycket bannor och skäll för att komma till bukt med barnets aggressivitet, att det blir en sorts ont interaktionsmönster mellan barnen och föräldrarna då barnet ser föräldrarna använda aggressivitet för att få bukt med barnets aggressivitet, och resultatet av det blir väldigt negativt för både barn och föräldrar. Barn utvecklar på så sätt antisocialt beteendemönster och aggressiviteten ökar för att modifiera föräldrarnas beteende.

Resultatet av det blir att barnets aggressivitet går ut över kamrater och/eller eleven skaffar sig antisociala kamrater och det blir en negativ cirkel, det fortsätter med att eleven lyckas dåligt i skolan (Barn och ungdomspsykiatrin 2012). Själva Ilska och vrede är affekter som kommer från generna (Barn och ungdomspsykiatrin 2012). Det är mycket viktigt att ha koll på barn som är tre år eller äldre som blir lätt aggressiva av sig och reagerar fysiskt eller verbalt med aggressivitet, att dessa beteenden inte ökar till socialt oacceptabla former (Barn och

ungdomspsykiatrin 2012).

Olweus (1992) skriver att tidigare har psykologer uttryckt sig att mobbarna oftast är osäkra under ytan, men han anser att det finns ingenting som tyder på detta, utan det handlar om en maktobalans dem emellan (Olweus, 1992). ”Det finns ingenting i resultaten som stöder den vanliga uppfattningen. Analyserna pekar snarast i motsatt riktning: Mobbarna kännetecknas antingen av ovanligt lite ångest och osäkerhet eller så är de ungefär genomsnittliga” (Olweus 1992:25). När individer har en instrumentell aggressivitet så betyder det att personen kan ha planerat sin makt och kontroll för att få vinster av den. Instrumentell aggressivitet är när en person vill nå fördelar med sin aggressivitet. Det kan vara kontroll, makt, materiella vinster.

Den personen har en inre plan hur den individen skall gå tillväga för att nå sitt specifika mål.

En instrumentell aggressivitet syns inte utan på en person, utan det är något som sker inombords dolt för att nå sitt byte, för att vinna sina fördelar. Den instrumentella

aggressiviteten är ofta kalkylerande medan den emotionella är oplanerad, explosionsartad och impulspräglad (Barn och ungdomspsykiatrin 2012).

(18)

3.4 Mobbningens utlösande faktorer

Många forskare, även Olweus säger att mobbningen utlöses när det är vissa reaktionsmönster och vissa typer av personlighetsdrag hos personer som möter varandra. En mobbares typiska personlighetsdrag är att de har svårt att inte vara elak mot en personlighet som utstrålar en form av ängslighet. Mobbaren har översittartendenser, vilket är den typiska mobbaren. Enligt Eriksson & Lindberg m.fl. (2002) så menas det att mobboffer som betecknas som passiva ofta har ett beteende som uppfattas osäkert för mobbaren, men det kan även vara en hållning som mobboffet har som triggar mobbaren med stimuli att aggressivitet föds. Det handlar alltså om intrapsykiska faktorer som stimulerar en situation för att det skall uppstå mobbing.

”Mobbarens aggressionsbenägenhet manifesteras under förutsättning att mobboffrets karaktär framlockar det” (Eriksson & Lindberg m.fl. 2002:44–45).

Aggressivitet brukar karaktärisera en mobbare. Föräldrarna har en stor betydelse för hur barnen blir i sin personlighet. Mammans emotionella kompetens spelar en stor roll för barnet när den är liten. Om barnet får för lite engagemang och värme blir barnet fientlig och

aggressiv mot miljön runt omkring barnet. Om vårdaren har en hög tröskel när det gäller barnets aggressivitet och om vårdaren har för lite gränssättning i hemmet så kommer barnets aggressivitet öka.

Barn som är aggressiva kan också ha varit med om maktmetoder i hemmet som fysiska straff för dåligt beteende. Vilket gör våld föder våld . Även barnets drag som hetsigt och aktivt humör som temperament gör att aggressivitet utvecklas lättare. Brist på gränssättning och kärleksbrist är de största orsakerna till att ett barn utvecklar aggressivt beteende. Barnets egna temperament kommer som andra hand (Olweus 1992:30)

”Mycket kärlek och engagemang från uppfostrarens sida, klara gränser för vad som är tillåtet och icke- tillåtet beteende samt användning av icke – fysiska uppfostringsmetoder skapar harmoniska och självständiga barn” (Olweus 1992:31). Den enda som skilde mobboffrens yttre avvikelser från de som mobbade var deras fysiska svaghet. Oftast var mobbaren fysiskt starkare än den som mobbas. Det finns inga undersökningar som tyder på att person blir mobbad för att den har glasögon, rött hår, eller dylikt. Mobbningsundersökningarna har gjorts mest på pojkar (Olweus 1992).

13

(19)

Inom BUP diagnosticerar man inte personlighetsstörningar som antisocial

personlighetsstörning förrän de är fyllda 18 år. Undersökningar har visat att störningar är vanlig bland kriminellt belastade personer. Undersökningarna visade också att tonåringar som har narcissistiska drag, borderline eller är passivt-aggressiva var ofta inblandade i våld mot annan person (Barn och ungdomspsykiatrin 2012). Det går inte att stoppa barns aggressioner, men det alla kan arbeta med tillsammans är att försöka hantera varandras aggressioner. Det går inte att införa en nolltolerans mot aggressioner genom att förbjuda den. Aggressioner är olika skuggsidor vi alla har mer eller mindre av. Genom olika samtal, värdegrundsarbete och konflikthantering kan man prata ut om dessa ting för att skapa större förståelse för varandra och varandras aggressioner (Höistad 2002:56).

I nästa kapitel kommer det att handla om några av antimobbningsprogram som finns som lärare och elever också kan arbeta tillsammans med mot fenomenet mobbing i skolvärlden.

3.5 Antimobbningsprogram 3.5.1 Olweus programmet

Olweus programmer har till syfte att skapa fina vänskaper för eleverna i skolorna, och göra miljön i skolan trygg. På så sätt behövs det omstruktureras i den befintliga skolmiljön så att mobbingen upphör. Olweusprogrammet har utvecklats av professor Dan Olweus. Han har forskat om mobbing i drygt 20 år och sägs vara grundaren av forskningsområdet mobbning.

Åtgärder mot mobbing innebär enligt Olweusprogrammet fyra principer, och det är fokus på problembeteenden, som aggressivt beteende. En skolmiljö skall enligt Olweusprogrammet vara en miljö som innefattar värme, engagemang, positivitet, tydliga gränser mot oacceptabelt beteende, inga sanktioner mot individer som bryter överenskommelser. Alla vuxna skall vara elevernas auktoriteter (GovernmentBullyingProgram 2009).

Det finns en handledning att tillgå så all personal får veta hur föräldrarmöten, klassmöten och regler mot mobbning skall vara. Pedagogerna skall också få information via handledningen om olika rollspel som finns att tillgå för att förhindra mobbning. Olweusprogrammet startas upp med en enkät undersökning för att se skolans kärna i attityder och mobbningen som sker.

Enkäten tar upp frågor som hur eleven mår och vart på skolan som mobbningen sker. Denna enkät används år efter år för att se hur eleverna mår på skolan, och se om det blivit någon förändring (GovernmentBullyingProgram 2009).

14

(20)

Åtgärderna som görs enligt Olweus programmet Åtgärder på skolnivå

• Undersökning med frågeformulär

• Studiedag om mobbning

• Bättre rastvaktsystem och ökat ingripande

• Attraktivare utemiljö

• Upprättande av kontakttelefon

• Allmänt föräldramöte

• Miljöutvecklingsgrupper för lärare

• :Studiecirklar i hem- och – skola – föreningar

Åtgärder på klassnivå

• Klassregler mot mobbning – klargörande, beröm och sanktioner

• Klassråd

• Rollspel, litteratur

• Inlärning genom samarbete

• Gemensamma positiva aktiviteter

• Klassföräldramöte och enskilda samtal

Åtgärder på individnivå

• Allvarliga samtal med mobbarna och mobboffer

• Samtal med föräldrarna till inblandade elever, eventuellt tillsammans med eleverna

• Användning av fantasi (lärare och föräldrar) för att hjälpa mobbade resp mobbande elever

• Hjälp och stöd till föräldrar

• Samtalsgrupper för föräldrar till mobbade resp mobbande barn

• Byte av klass eller skola

(Olweus, 1992, sid. 49)

15

(21)

3.5.2 Farstametoden

Farstametoden koncentrerar sig mest på att ta hand om de mobbningssituationer som är mest akuta. Programmet är utvecklat i mitten på 80-talet av Karl Ljungström, mellanstadielärare och speciallärare. Farstametoden är strikt strukturerad. När metoden introduceras så ordnas ett team på cirka fem personer som är fritidspedagoger, lärare och annan personal. Detta team som kallas för behandlingsteam skall åtgärda situationer där mobbning förekommer. Teamet bestämmer tid för att mötas och utreder vad det handlar om, och vilka som deltar i

mobbningen. Mobbarna blir hämtade en och en och får samtala med teamet. Det tas

oförberedda ut från klassrummet för någon kortare tid. Teamet håller i mötet med eleven efter en mall som är väldigt strukturerad. Teamet visar tydligt att de ser allvarligt på saken och håller en auktoritär profil mot eleven som tas ut från klassrummet. Behandlingsteamet har som främsta roll att skydda den personen som råkat ut för mobbaren/mobbarna.

Farstametoden är en metod som används vid akut läge (GovernmentBullyingProgram 2009).

3.5.3 Lions Quest

Detta program syftar till att minska missbruken bland barn och ungdomar. Detta är en välgörenhetsorganisation som kommer ifrån Chicago. De som jobbar inom denna organisation gör det ideellt för individer som lever i nöd och denna organisation är en obunden rörelse. I början av 80-talet konstaterades att ett av de största problemen i världen var det ökande missbruket av narkotika, speciellt bland ungdomar vilket medförde en växande ungdomsbrottslighet. Lions förklarade ”Krig mot narkotika” som skulle bestå i att stoppa missbruket innan det ens börjat – med andra ord ett preventivt ”krig”. För Lions Club sågs det som en självklar plikt att hjälpa till med att motverka hotet mot ungdomens framtid. Lions ville dessutom hjälpa unga människor att utveckla goda egenskaper, till exempel att visa gott omdöme och god kamratskap. Läromedlet ”Tillsammans” utgår ifrån grundläggande

värderingar, ett så kallat etiskt ramverk för hela programmet (GovernmentBullyingProgram 2009).

16

(22)

3.5.4 Komet programmet

Komet är till för att arbeta för ett positivt klassrum. Det skall finnas arbetsro för alla individer oavsett om eleverna är utåtagerande eller bråkiga. Komet innebär först och främst ett

förhållningssätt som syftar till det sociala. Denna metod bygger på att skapa bra samtal för att kunna lösa konflikterna i klassen och få en god arbetsro, och skapa motivation för eleverna.

Social kompetens är mycket viktigt för många individer att träna på, därför arrangerar lärarna olika strategier för att eleverna skall tränas på socialt samspel med varandra. Det kan innebära olika lekar med belöningssystem. Syftet är att belöna gott beteende men ignorera dåliga beteenden så det sker en utsläckning av det beteende som inte är önskat. Det skulle kunna vara metoder och spel som bingo, roliga lekar med en godisskål, myrspel. Metoden bygger på belöningssystem. Belöningen skulle kunna vara uppmärksamhet, poäng, med mera

(GovernmentBullyingPrograms 2009).

3.5.5 Friends

Grundades av en tjej som varit utsatt för mobbing tidigare i skolan. Friends arbetar för att minska förekomsten av kränkningar och mobbing. Syftet med Friends är att göra så att skolmiljön, värderingarna och attityderna ändras i skolan. Friends är en hjälp för individer att få bättre värderingar. Eleverna är en viktig del i arbetet med kompisstödjare. En

trygghetsgrupp skapas i skolan för att leda arbetet. Två personer får bli kompisstödjare i varje klass. Som kompisstödjare har man rollen som en god vän. Den personen skall visa sig som en förebild i klassen hur man skapar goda vänskaper och hur man är en god vän. Dessa individer skall även ha rollen att informera trygghetsgruppen om det är någon i klassen som blir kränkt eller mobbad. De två personerna skall vara som en länk för vuxna och elever för att kunna informera vad som händer i klassen. Friends är tydliga med att det alltid är de vuxna som har huvudansvaret ändå, ansvaret skall aldrig ligga på eleverna. Trygghetsgruppen är en grupp som träffas emellanåt för att planera. De har avsatt tid för sina möten. Den här metoden fungerar inte lika bra i akuta situationer, då rekommenderas mer Farsta modellen

(GovernmentBullyingProgram 2009).

(23)

3.5.6 Kritiska röster om antimobbningsprogram

Skolverket (2011) säger att antimobbningsprogrammen kan nyttjas för inspiration, men de uttalar sig om att inget av programmen gör 100 % nytta, utan vissa av programmen är ineffektiva (Skolverket 2011).Det finns starkt vetenskapligt stöd i form av tre kontrollerade studier ör att det mobbningsförebyggande program som utvecklats av Olweus i Norge och som konsekvent riktar sig till elever, lärare, skolledning och föräldrar reducerar mobbning.

(SOU 2006:77 Sid. 165).Enligt skolverkets analys (2011) av antimobbningsprogram så ger disciplinära metoder bra effekt för de som utsatts för mobbing. Även relationsfrämjande arbete är bra medel att förebygga mobbing. Elevers medverkan i arbetet mot mobbning är väldigt viktigt, och utvärdering och uppföljning av mobbning. Skolregler ger väldigt god effekt, när det handlar om pojkar och fysisk mobbing. ”Stormöten” har gjort bra insatser, och kooperativa lag, och även rastvaktsystem. Ordningsregler är viktigt att ha, som både lärare och elever har skapat tillsammans. Viktigt att systematiska åtgärder tas så fort regler inte följs skall det bli konsekvenser och påföljder av det (Skolverket 2011). Det som kan öka mobbing på skolorna (och skall undvikas) är enligt skolverket (2011) medling, mellan offer och förövare. Dessutom när eleverna själva arbetar som kompisstödjare kan det göra att

mobbningen ökar. Mobbning är ingen konflikt utan det är ett övergrepp. Speciella lektioner som kallas antimobbningslektion skall inte finnas i skolan. Det som är bra är att ha

klassmöten där eleverna får diskutera vad som är kamratskap, utfrysningar och vad mobbing är för något. Viktigt eleverna får se under exempelvis ett klassmöte om vilka disciplinära åtgärder som finns om det skulle förekomma mobbing. Samtalen skall ske under en kamratskaplig lektion och prata allmänt om ämnet där alla elever får vara aktiva, då får de även ett öppet klimat i klassen (Skolverket 2011).

Pedagoger på skolan har en betydelsefull roll för sina elever genom att skapa fina tillitsfulla relationer till dem. Finns en tillitsfull och öppen relation mellan lärare och elever så skapas det även trygga elever i klassen. Det är av stor vikt att alla elever har minst en pedagog på skolan de känner förtroende för och tillräckligt mycket tillit till för att kunna berätta om individen känner sig kränkt/mobbad eller om personen försöker planera in något våldsdåd, eller vet någon som planerar något allvarligt mot skolan (Grövre våld 2012).

18

(24)

Alla lärare har en viktig roll med sin pedagogiska kompetens ha en miljö i klassrummet som gör att trygghet skapas för eleverna. Det är viktigt lärare relaterar till barnen i skolan och inte bara kontrollerar för att en öppenhet och förtroende skall skapas dem emellan (Grövre våld 2012). Lokala tillämpningar av Olweusprogrammet har visat att mobbningen minskat med 30–50 procent efter programmets införande (Brottsförebyggande rådet 2012)

Enligt Pipping (2007) så är det viktigaste av allt att arbeta med den emotionella intelligensen som personalen har. EQ betyder att individer förstår att personer handlar, tänker och känner.

Har individer ett högt EQ så förstår personerna lättare vad de själva känner för känslor inom sig. Det är då också lättare att ha en förståelse för att andra personer har känslor och ett känsloliv som en själv har. ”Man kan sätta sig in i hur det skulle vara om jag själv var utsatt, kränkt och mobbad. Man kan förstå vad man kan utsätta en annan människa för. Den

emotionella intelligensen, eller förmågan, har visat sig vara viktigare än allt annat för hur vi människor lyckas i skolan och arbetslivet”(Pipping 2007:183).

Pipping (2007) skriver att om en person har låg eller hög EQ så beror det ofta på erfarenheter individer varit med om eller uppväxtmiljön personerna haft.

Detta är inte bara viktigt för eleverna utan lika viktigt för pedagogerna. Det är viktigt att pedagoger bearbetat sitt bagage och barndom för att pedagogen skall vara en trygg förebild.

Har en pedagogen hög EQ så är det lättare för den individen att se om det förekommer kränkningar på skolgården. Pedagogen kan även känna av och upptäcka mobbing i tid innan det gått för långt, det vill säga till grövre våld. Den emotionella intelligensen och

kompetensen är mycket viktig att ha för att kunna bygga relationer mellan klasskamraterna.

Skolor som har arbetat mycket med EQ har också mycket högre resultat i skolan bland eleverna. Även minskning av mobbing har skett i dessa skolor. Skulle skolor arbeta med EQ mycket mera så skulle många flera elever ha en hel själ utan sår. ”Mobbning är värre än misshandel, mobbning gör de största såren, och dödar en inuti själen” Amanda 13 år (Pipping 2007: 185-186).

19

(25)

3.5.7 Tro på mobboffret

Det viktigaste för en person som blivit utsatt för mobbing är att personen blir trodd. Eftersom individen delar med sig av väldigt känsliga erfarenheter så är det väldigt viktigt att lyssna och tro på eleven vad den säger.

Det är viktigt att som pedagog vara tillgänglig eleven vid detta tillfälle för att lyssna till eleven. Pipping (2007) berättar i sin bok att hon hade gjort en intervju med en tolvårig pojke angående mobbing. Jag skulle berätta hur det känns med alla suckar och blickar. Om läraren bara hade frågat och velat lyssna (Pipping 2007: 255).

Enligt Lgr 11 så skall skolan se till att ingen elev blir diskriminerade oavsett vad det gäller, omsorg om eleven skall kännas i hela skolans atmosfär. Enligt Lgr11 så skall ingen individ utsättas för kränkande handlingar i skolan. Om så är ändå, skall aktiva insatser göras i skolan med kunskap och öppen diskussion. Skolan skall visa en förståelse för alla individer

(Skolverket 2011). Enligt Larsson (2000) så kan det vara så att det pedagogerna själva varit med om mobbingsituationer i skolan som väcker minnen till liv om hur det var för dem i skolan. Det kan vara därför pedagoger är okänsliga för mobbingsituationer som uppkommer på skolor, för att det är för smärtsamt att ta itu med. Därför är det viktigt att lärare är klara med sin egen barndom innan man blir lärare. Om vi själva har upplevelser av kränkningar från barndomen är vår förmåga att bemöta andra kränkta människor beroende av i vad mån vi har lyckats bearbeta den smärta som kränkningarna orsakade oss. Det finns förmodligen inga personer som inte har varit med om att blivit kränkt någon gång eller sätt kamrater bli kränkta av antingen föräldrar eller klasskamrater (Larsson 2000: 59).

3.5.8 Mobbningens konsekvenser.

Det kan bli allvarliga konsekvenser av mobbning på skolor. Våldet kan öka och bli grövre bland eleverna. Forskning säger att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga på sikt. En rapport visar aktuell forskning om just mobbing. ”Rapporten visar också att 60 procent av de före detta mobbarna(pojkar) hade dömts för minst en kriminell handling vid 24 års ålder. De som drabbats av mobbing hade vid motsvarande ålder sämre självkänsla och en mer depressiv livsinställning jämfört med elever som inte mobbats i skolan (Brottsförebyggande rådet 2012).

(26)

Använder skolorna systematiska antimobbningsprogram så har forskningen visat att 23 % färre individer mobbar och 17 % färre blir offer för mobbingen (Brottsförebyggande rådet 2012).

(27)

4. Empiri

Tio elever som alla var mellan 8 och 12 år intervjuades.

4.1 Temat som berörs är vad som är mobbing för eleven ifråga, och vilka barn som eleven tror mobbar på skolorna, vilka som blir mobbade om det är några speciella personligheter som är mobbare eller mobboffer. Frågor som kommer behandlas är även vad eleverna tror det kan bli för konsekvenser av att blivit mobbad eller faktiskt ha mobbat.

Elev A

Berättar att mobbing är att inte får vara med att delta i olika sammanhang i skolan. Det kan även vara att man blir slagen som är också mobbing förklarar eleven, fast elev A säger även att bli slagen är en värre typ av mobbing och som inte är så vanlig som den verbala, indirekta mobbingen. A säger också att den som mobbar är en osäker person och förklarar att kanske är den personen avundsjuk på någonting som den personen inte kan, men som den som blir mobbad kan. Den som mobbar förklarar elev A, att det kan vara en person som kanske vill vara lite ”cool” och så för sina polare, den personen kanske inte är sig själv i skolan och så.

Den personen som mobbar mår inte bra berättar elev A. Kanske att det har hänt något där hemma med dens mamma eller pappa och därför måste den som mobbar uttrycka sig elakt mot någon annan person. Den som blir mobbad kan också vara barn som är lite annorlunda än andra barnen, det brukar ofta vara så berättar person A. Den som blir mobbad kanske gillar konstiga saker, som att ha någon ovanlig aktivitet som inte de andra i klassen eller skolan har.

Elev A tror det sker mest mobbing på raster eller i matsalen, kanske skrivs det lappar till den person som blir mobbad att den personen är ful, eller så kastar det papper på personen eller någon puttar på ens rygg. Elev A säger också att lärarna ska ta upp det med personerna som berörs så det inte händer igen, mobbing händer bara i vissa klasser. Både tjejer och killar mobbar berättade elev A. Mobbning sker dock mest på nätet tror person A, där man lättare kan skriva saker till varandra, och lättare vara elaka. Elev A anser att ”där kan man nästan skriva vad som helst”.

22

(28)

Mobbaren kan sluta mobba säger A, men det är inte alls säkert, för mobbaren kan ju vara ledsen för dennes mamma har flyttat från personen, och då blir personen ledsen för det under en lång tid. Man skall försöka säga till den som mobbar att det inte är okej, att den inte tycker att det är kul alls. Om de går över gränsen jättemycket får man ringa ens föräldrar och ta upp hela problemet säger elev A.

Elev B

Säger att mobbing är när någon retar en annan, eleven berättar även att det är bara vissa personer som gör det, och oftast samma personer hela tiden, under en längre tid. Individen sade att det barnet som blir mobbat inte är annorlunda än någon annan, och uttryckte sig så att lärarna ska försöka stoppa bråket, och fråga vad som hänt och försöka prata med den som mobbar. B nämnde tydligt att det är viktigt med samtalen med mobbaren, om att mobbningen upphör så fort som möjligt. Om mobbingen förekommit mycket länge, kanske personerna kan få ont i huvudet och bli trött.

Elev C

Berättar att mobbing är när man slåss, retas eller säger fula saker till någon. Det kan också vara så att det aldrig är någon kompis som ringer till en för att leka. Enligt C är mobbing även när någon säger fula saker i ens öra på slöjden om att man inte kan och så, sedan kan mobbing vara att det fortsätter på rasten, att man inte får vara med och spela fotboll eller på

”king”. Om det händer är det bra att man kan få gå in i klassrummet på rasten och sitta där och måla för att slippa de som mobbar en på rasten. ”Det brukar jag få göra, gå in och sätta mig i klassrummet och måla istället”. Ibland kan mobbing vara en person som måste puttas när vi skall gå ut på rast, eller när man är i hallen och skall sätta på sig sina skor, sedan drar personen ut fort berättar person C. Eleven berättar även att den personen som brukar putta även brukar vara taskig på rasterna ibland, med att dra i person C:s tröja, sparkas och slåss, och även brukar den personen ha med två andra för att den personen är feg berättar C.

Mobbing är också när man inte får vara med på rasterna och inte på lektionerna heller för den delen berättar eleven.

23

(29)

Det kan även vara när man själv frågar om man får var med, och då få till svar ”nej, du får inte vara med, inte du i alla fall” .

C berättade även att det kan vara vem som helst som blir mobbad. ”Jag har blivit det av en större och starkare kille och han gav mig slag och sparkar och retades”. Därför gick jag tillbaka till min gamla skola igen för jag sade till fröken men hon kunde inte stoppa mobbingen. ”Det var en dålig lärare” . C berättade att individen inte vet vilken

personlighetstyp som mobbas men att det är personer som är avundsjuka av sig, som att man till exempel är bättre än den andra personen på något, och då kan man bli retad för det. Sedan finns det de som mobbas bara för de tycker det är kul att göra någon ledsen, eller kanske mobbar de en person bara för att den personen har gjort dem någonting fast personen inte vet om det alls, och då förstår inte alls den personen som blir mobbad någonting varför de är elaka mot en. Läraren skall säga till dem som mobbar, kanske kan de lägga av då. Samtalen är jätte viktiga, berättade elev C, att läraren pratar med den som mobbar. I ”C”: s klass verkar läraren vara ovetande av vad som händer ”C” på rasten, och även på lektionerna säger ”C”.

Personerna som blivit mobbade kanske kan få dåligt självförtroende berättar C, och inte vågar så mycket i livet. Man kanske inte vill gå på gymnasiet för man vet inte vad som skall kunna hända där.

Vissa som mobbar kanske inte vet varför de gör det, kanske något har hänt i släkten, kanske någon har dött, och så vill man ge igen på någon.

Elev D

Förklarar att mobbing är slag, sparkar, och att personer säga taskiga saker till en på raster.

Vem som helst kan bli mobbad enligt D. Ensamma personer blir oftast mobbade, det kan vara personer som inte är så duktiga, eller inte har snygga kläder på sig eller personer som är fattiga. Det beror på kläderna eller vilken bil man åker eller vad föräldrarna jobbar med.

D säger att man skall säga till fröken om det är någon som mobbar en, eller någon annan person som ser att man blir mobbad. Elev D säger också att om mobbingen får fortsätta mkt länge så vill man byta skola. Man känner sig kränkt om man blivit mobbad. Man kanske inte vågar gå till skolan, man mår inte bra i skolan då och man har ont i huvudet och i magen, och förklarar att det är arga personer som mobbas.

24

(30)

Person E

Säger att mobbing är när man retas, slår eller sparkar eller säger fula saker ofta. E berättar också att det är arga personer som mobbas, som kanske blir sura och arga för de åker ut på

”king”, och det kanske de gör varje rast och så är de arga mot en viss person för de åker ut. E säger att det kan vara vem som helst som blir mobbad, vilken personlighet som helst. E berättade flera gånger att man skall säga till fröken, och lita på att läraren kan lösa problemet som sker med mobbingen. Den personen mår inge bra som blir mobbad, och stannar hemma istället för att gå till skolan. Konsekvenserna blir också att det går dåligt i skolan. Den som retas mår inte heller bra. Men den som blir mobbad mår illa och den mår ännu värre, berättar också att om inte pedagogerna kan lösa problemen med mobbingen så kan det bli så att personen mår så dåligt och tillslut dödar sig själv. Eller att någon annan dödar personen.

Elev F

Förklarar att mobbing är att man säger dumma saker till varandra. Det brukar vara mobbing på den här skolan förklarade F, där brukar några slåss på rasterna, och säga typ ”gud vad du är tjock”. Ibland kan det vara rätt saker att tycka någon är tjock förklarade den här eleven, men att man ändå inte skall säga det högt. F berättade att killarna ofta kan säga fula ord, typ ”vad tjock du är” och slår en person, i tvåan brukar mobbning börja förklarade F. Mobbing kan också bli värre om en person ofta säger att man är tjock, och om någon annan hör och tycker det också, då säger fler samma sak, och då blir mobbingen värre. Tjejer puttar mera när de mobbas och killar slår mycket mera, F berättade också att det är personer som verkligen vill bråka som mobbas, för oftast verkar personerna veta att det är fel men de vill bara bråka ändå säger F. Enligt F kan vem som helst som blir mobbad. ”När de slår henne brukar hon göra dumma saker tillbaka” ” Eller du är inte i mitt lag, jag väljer inte dig” så brukar den som mobbar säga till den som blir mobbad förklarar F. De som mobbar har en feg personlighet, och de som blir mobbade är modiga och vågar säga ifrån.

För en person som blir mobbad kan det kännas som att åka som i en berg och dalbana. De som blir mobbade är modiga men lever känslomässigt i en berg- och dalbana.

Det finns en person på skolan, ”alla mobbar henne, hon har inte problem, men om man pratar med henne så måste mobbaren alltid slå henne”.

25

(31)

Många tycker hon är tjock, och andra tycker hon är smutsig berättar F. Hon som blir mobbad berättar person F har opererat handen, och då måste flera kasta pinnar på henne och bollar på skruvarna. Även ”mobboffrets” lillasyster blir också mobbad för att mobboffrets storasyster är det. Några har även kallat de två mobbade barnens mamma för ”häxan”.

F berättade att all mobbing hon har sett började i årskurs fyra. ”Någon blev puttad för att han hade en fin jacka, och det var bara för att personens jacka skulle gå sönder”. Det är ren mobbing berättar elev F. Mobbing kan också vara att en person på fotbollsplanen på rasten byter fotbollslag för den personen inte vill vara med en ”viss person”. Det har jag sett mycket på fotbollen. Vissa andra som mobbar kan vara avundsjuka på personen som blir mobbad för att den personen vill vara cool, ha coolt hår, eller är duktig på att spela något speciellt som inte den som mobbar kan.

F berättar att om det sker mobbing så skall lärarna ta barnen var och en för sig så får de prata med varandra. Det är viktigt säga förlåt till varandra förklara F. Läraren och eleverna skall se att det menas det som sägs till varandra för att det skall gå att lösa mobbingen. Om man själv skulle råka vara delaktig i mobbingen på något sätt, så skall man gå fram och säga att man är ledsen. Det kanske blir så att personen inte vill gå till skolan annars om den är som är mobbad är det undre längre tid. Därför är det så viktigt att mobbing löser sig så fort som möjligt.

Elev G

Förklarar att mobbing är när ett gäng säger fula saker och förstör för en person ifråga. Ibland slår de och gör illa den som blir mobbad. De kan säga ”håll käften idiot” de som mobbar, även säga ”idioter ni får följa efter mig om ni inte gör det så får ni sticka härifrån”. G upplever det som att den som mobbar har en rädd personlighet.

Det var en person som mobbade G, och berättade att den personen som mobbade gjorde det för att den personen var självisk. G förklarade att när G kom på att den eleven mobbade så sade G bara ”hejdå jag vill inte vara din vän längre”. Mobbarens föräldrar ”skällde på sitt barn” som mobbade barn på skolan, och då hände något märkligt berättade G, att då började barnet som mobbade G ”skälla på sina föräldrar också”, det tyckte Person G var konstigt, för man gör inte så mot sina föräldrar.

26

(32)

Eleven som mobbade G kunde säga ”du får hämta mina skor” och sådana saker som

upplevdes obehagliga för G varje dag. G vet inte riktigt vilka personligheter som egentligen mobbar. Sedan fick eleven som mobbade G höra att G blev ledsen eftersom den som mobbade fick en tillsägelse tillbaka av G ”att jag vill inte vara din vän”.

På detta sätt trodde person G att mobbaren lärt sig en läxa. Sedan har elev G upplevt massa andra former av mobbing som G sett på skolan. ”Man märkte att hon mobbade, för hon ville visa att hon var cool fast hon inte var det därefter”. Mobbning för mig berättar G är när ”ett gäng kommer till en annan person och puttar slåss, och skriker fula saker mot en när man blir mobbad. När kompisar inte vill leka med mig så tycker inte jag att det är mobbing”.

G berättade att när den personen som mobbade henne ”är med en annan person så blir hon kaxig, men när hon är med mig är hon snäll mot alla. Det här har jag gått igenom mycket att kompisar ändrar sig”.

G förklarar att läraren skall samla alla elever i ett rum och fråga varför de mobbar. Om mobbaren skulle säga ”jag vill vara cool” då skulle jag vilja säga, att ”du är redan cool, för att vara cool är att vara sig själv”. Lärarna behöver berätta för föräldrarna att barnen mobbar och att barnet blir mobbat, för att det påverkar barnet så hemskt illa, hela skolgången kan bli kaos.

G berättade om en person blir mobbad länge så på sikt kan den personen må mycket dåligt, få ont i magen och huvudet.

Elev H

Säger att mobbing är när en person är elak, att den som mobbar slår och retar någon som kanske kommer från ett annat land eller att den som blir mobbad ser konstig ut. Mobbing kan också vara när det sägs elaka saker bakom ens rygg och personen som blir utsatt för det blir ledsen. H berättade att det är arga personer som mobbar, kanske kan vara vem som helst som är arg för något och därför mobbar andra personer på skolan.

H säger även att det kan vara så att personen som mobbar kanske inte vet hur personen ifråga skall göra för att vara snäll, och på lektionerna är ju läraren med så då är det inte så mycket mobbing. ”Det är mycket mobbing på denna skola, men det har aldrig hänt mig” förklarar H.

27

(33)

Hon berättade att hon brukar vara trevlig mot alla. ”Det kan finnas de som är otrevliga mot mig men då brukar jag bara fråga varför, och säga förlåt i alla fall. Och så kramar jag den personen och säger förlåt”.

Den som blir mobbad är kanske en person som inte har så många vänner och kanske den personen inte är så jättepopulär heller. Om det sker mobbing på skolan så skall läraren försöka stoppa bråket och fråga vad som hänt, och försöka prata med dem som mobbar. H nämner att eleverna själva kan stoppa mobbingen med att sluta mobbas! Säga till fröken är viktigt berättar H, om man ser någon bli mobbad, oftast är det på rasterna som det är mest mobbing.

Det är inte alltid rastvakter överallt, och där det inte finns rastvakter kan det nog förekomma mera mobbing. Det kan vara mycket mobbing på nätet också, för där kan det vara lättare att skicka hotfulla brev till varandra. Konsekvenserna av mobbing som pågår och ha pågått länge kan ge eleverna dåligt självförtroende och så kommer den personen må jättedåligt på sikt.

Elev I

Mobbing för I är när någon alltid är dum mot en, säger fula saker åt en som till exempel

”Vilken ful jacka du har, om den till exempel är ny” .

Den som mobbar är säkert ledsen, eller kanske själv har blivit illa behandlad hemma. Det kan vara en som försöker vara rolig för att personen är osäker. I tror att lika många killar som tjejer mobbas. Den som mobbar försöker säkert vara cool, personen kanske tror att den har häftiga kläder, ball, och cool därför gör den personen dumma saker mot andra. Den som mobbar kanske inte kommer in efter rasten när det ringer in.

”Den personen kanske tror att den är stark, och därför vill vara cool, men egentligen är ju personen säkert osäker och rädd. Kanske skjuter den personen hårda bollar med flit på folk bara för att den tror den är cool då”. I tror att den som mobbar är ute efter att vara häftig. Det kan exempelvis vara att ett gäng som alltid på alla raster ”tar ut en viss person” för att vara elaka. Det är någon som brukar ”ta ut oss på king, visar mig fingret och säger ”yes” nu åkte tantjävlarna ut” och ”f” ordet, och andra fula ord. Person I berättar att det var en gång en situation då I och en annan bråkade mycket, de slogs mycket. ”Förra året sade vi fula ord till varandra också, slogs och sparkade varandra”. Några andra som hon vet om brukar mobba med att säga ord som ”hon är tjock” för att vara coola.

28

(34)

Eller ”hon är dum, eller hon är knäpp” ”Hon är cp-störd” Person I upplever ” de som mobbar stör sig på många saker hos andra personer”. Personer som blir mobbade kan vara vem som helst anser I. Men det kan även vara svaga personer säger I. Det kanske handlar om en stark mot en svag. Vem som helst egentligen.

I berättar om mobbing skall stoppas så måste läraren sitta och prata, och ta ett ”snack med var och en”. Kamratstödjarna säger åt dem som är aggressiva berättar I, och sedan finns det lådor på skolan där man kan lägga lappar i, för att vara anonym om man vill tala om att någon är mobbad, mobbar, och då så kan kamratstödjarna sättas in. I berättar också att den personens som blivit mobbad kan bli jätteledsen, arg på mobbaren, ”rädd för personen, ej vilja gå till skolan, vilja byta skola, ledsen inombords, gråter på rasterna, ledsen och arg, ont i magen, hela magtrakten, och runt i magen och kanske ont i huvudet, inte migrän, men

spänningshuvudvärk”. När man går till skolan kanske man känner sig ledsen och deprimerad.

Och inte vilja leva längre .

Elev J

Säger att mobbing är när man retas med en person under en längre tid, som slag och sparkar.

Att man inte får vara med på rasten och känner sig utfryst från kamratgruppen är mobbing enligt J, mobbing är även när någon retas med en eller ”att man blir utanför och inte får vara med och leka. Personen berättar även att det finns en del mobbing på skolan, och J har sett mycket slag och sparkar bland andra elever på skolan”. J kan inte riktigt förklara vilken personlighet en mobbare har. Men J har märkt och sett att det är ”bråkiga barn” som inte kan lyssna på ett ”nej”. Alla barn får vara med och leka och jobba i klassrummet tillsammans, men förklarade samtidigt att J hade varit med om att några elever mobbat en längre tid med personen, och inte dessa individer har haft en personlighet som visat att de inte kunnat ta ett

”nej” eller ”sluta”. Det är viktigt att säga till fröken vem som mobbar, eller om det är man själv som är utsatt ” att personen skall sluta mobba en”. Man kan även säga till någon rastvakt om det händer på rasten, och om man ser någon person som är ledsen så kan man trösta den personen, och säga till fröken att någon varit med om något tråkigt. Ibland ser man inte rastvakterna, trots att det är mycket bråk på rasterna.

29

(35)

Berättar att konsekvenser av mobbing är stora och allvarliga och att man känner sig utanför om man blir utsatt för mobbing, och mår mycket dåligt. Kanske blir dödad eller dödar sig själv.

(36)

5. Diskussion

Alla barn hade en idé om vad mobbing innebär. Alla var överens om att det är när någon eller några är elaka mot en på ett retsamts sätt, fysiskt eller indirekt som utfrysning, viskningar och blinkningar. Alla elever hade sett eller varit med om mobbing. Slutsatserna som kan dras av undersökningen är att eleverna anser att mobbing är ett fenomen som finns ibland oss hela tiden, och är mycket vanligt. Trots att det är ett sådant vanligt problem så kan vi inte lyckas lösa det. Barnen tror att den som mobbar är arg av sig eller ledsen fast det kommer ut i ilska för att, exempelvis, någon i familjen har dött. Ibland visste någon inte varför den personen var som den var. Någon sade att ”man kanske har gjort något mot den personen, men man vet inte vad, och så blir man mobbad”. En annan person nämnde att individen blivit mobbat av viss person, när hennes föräldrar fick veta det och sade till henne så var hon elak mot dem också.

Personen nämnde att det tyckte hon var konstigt då man inte skall skrika och vara arg på sina föräldrar, och man skall ju lyssna till vuxna. Här drar jag paralleller till hur en mobbare kan te sig då den personen är aggressiv av sig. Enligt Barn och ungdomspsykiatrin (2012) så har det visat sig att de som mobbar elever, även är arga mot vuxna, både föräldrar och lärare. De kan även använda våld om det behövs, har ett behov av att dominera och är ofta väldigt impulsiva av sig. När det har visat sig att mobbare inte har någon medkänsla för dem som blir utsatta för mobbingen så kan det vara svårt att få de aggressiva personerna att förstå deras sätt mot andra.

Man kan diskutera när man möter personer ute på skolorna hur de tidiga levnadsåren varit för dem, om de kanske inte fått någon värme och närhet, utan mera obehag från sina föräldrar.

Om och när ett barn har fått utstå mycket ångest och smärta under flertal tillfällen så måste barnet utnyttja sin psykiska energi defensivt (Barn och ungdomspsykiatrin 2012).

Enligt Olweus så nämndes även det att mobboffer ofta tar på sig själv skulden och får dålig självkänsla och negativ självbild av mobbningen, vilket är en av de tråkiga effekterna

mobbingen gör med människan. De flesta barnen tror att den som blir mobbad kan vara ”vem som helst” ingen speciell personlighet alls. Någon trodde att den personen som blir mobbad kanske har något udda intresse, och någon annan sade att den kan vara en person som är lite svagare än de andra. Vad lärare och eleverna kunde göra åt mobbingen på skolan var just att samtala om det enligt alla barn. Säga till mobbaren, och ta tag i det på en gång, var något som alla tyckte var mycket viktigt. Min tolkning av intervjuerna var att alla elever vill ha ett gott klimat i klassen och på skolgården. Man vill ha fler synliga rastvakter, och ha lärare som man

kan prata med. 31

References

Related documents

För att den svenska skolan ska kunna vara en skola för alla behöver lärare få kunskap om vad som identifierar en särskilt begåvad elev och hur denna kan erbjudas rätt

För att ta reda på vilka möjligheter till lugn och avskildhet barnen skulle kunna erbjudas under förskoledagen utöver själva ”vilan” så ställde jag i enkäten frågor

Jag går fram och tillbaka för att inte somna, försöker se ut som flera stycken.. Planerar för

Utifrån att studien baserar sig på en kvalitativ ansats, som syftar till att belysa skillnader och likheter i elevers upplevelser av matematikläxan, så bör antalet elever

Syftet med den riktade metoden för innehållsanalys i den föreliggande studien är att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskorna anser sig kunna bedriva en personcentrerad

har Ingela Wadbring (2012) studerat förändringar i svensk dagspress innehåll från 1960 fram till 2010. Med tanke på hur nära hennes studie ligger vår egen – främst kanske

Tydligt är att jag har ett urval av människor som på olika sätt befinner sig ”högt upp” i olika organisationer, jag har genomfört det Kvale kallar för ”intervjuer med

Pedagog 1 – Ja framför allt så tror jag att… att det inte skulle gå nästan att ha läsinlärningen om jag inte hade läxor hemma […] det allra viktigaste tycker jag är att…