GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
Lggll
14000 000238706
Läroplan för gymnasieskolan
SKOLÖVERSTYRELSEN
Liber Utbildningsförlaget Stockholm SUppl6m6ITt 127
Fastställt 1984-06-12 Dnr 5040-84: 2439
»
>
Tvåårig el-teleteknisk linje
Åk 1 —2 Gren Kontorsmaskinreparatörer
Liber Utbildningsförlaget 162 8 9 S T O C K H O L M
Separata exemplar kan beställas genom Liber
Kundtjänst U t b i l d n i n g 162 8 9 S T O C K H O L M Tel 08-739 9 1 0 0
FORORD
Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga linjer, samt av supp
lement (del II) för skilda linjer och specialkurser.
Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl Maj:t fastställda mål och riktlinjer för gymnasieskolan, tim- och kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) för gymnasieskolans linjer samt av SÖ utfärdade allmänna anvisningar för gymnasie
skolans verksamhet.
Supplementdelen (del II) återger tim- och kursplaner (mål och huvudmoment) fogar till dessa i förekommande fall delmo
ment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.
Föreliggande supplement ersätter sidorna 7-20 och 84-94 i supplementet 2-årig El-teleteknisk linje som utkom 1970.
Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange
läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.
Stockholm i februari 1985 , Skolöverstyrelsen
© 1985 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget
ISBN 91-40-71329-6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Liber T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 5 360628
INNEHÅLL
TIMPLAN 6
MÄL 8
HUVUDMOMENT 8 Svenska 8
Arbetslivsorientering 9 Idrott 10
KOMMENTARER TILL KURSPLAN Delmoment, termin 1 11
1. Bänk- och maskinarbete 13 2. Lik-och växelström 15 3. Elinstallationer 18 4. Förbindningsteknik 19 5. Styrsystem 21
Delmoment, termin 2, 3 och 4 23 1. Bänk-och maskinarbete 25 2. Lik- och växelström 26 3. Elinstallationer 28 4. Elektronikutrustning 31 5. Styrsystem 33
6. Kontorsmaskiner 34
6
T v å å r i g e l - t e l e t e k n i s k l i n j e ( E t )
A n t a l v e c k o t i m m a r A m n e
S v e n s k a
A r b e t s l i v s o r i e n t e r i n g E l t e l e t e k n i k ' ' )
I d r o t t
T i m m e t i l l f ö r f o g a n d e E n g e l s k a
B - e l l e r C - s p r å k R e l i g i o n s k u n s k a p P s y k o l o g i
S a m h ä l l s k u n s k a p K o n s u m e n t k u n s k a p M a t e m a t i k
B i l d e l l e r m u s i k
Summa
T e r m i n s k u r s 1 T e r m i n s k u r s 2
1
3 0 - 2 7 2 1
3 8 ) E l - t e l e t e k r i i k i n n e f a t t a r a r b e t s t e k n i k o c h f a c k t e o r i e n l i g t f ö l j a n d e ( t i d s a n g i v e l s e f ö r f a c k t e o n ä r r i k t p u n k t i d e n m å n f a c k t e o r i n i c k e e n l i g t S Ö : s a n v i s n i n g a r h e l t e l l e r d e l v i s i n t e g r e r a s m e d a r b e t s t e k n i k ) .
G r e n E i , G r e n T m T i , S r , K m
T e r m i n s k u r s 3 o c h 4 G r e n T m G r e n E i
T I , S r , K m
1
3 0 - 2 7 2 1
1
3 0 - 2 7 2 1
3 8 3 8
3 1
3 2 2
3 8 E i = e l e k t r i k e r
T i = t e l e r e p a r a t ö r e r
S r = s t y r - o c h r e g l e r m e k a n i k e r K m = k o n t o r s m a s k i n r e p a r a t ö r e r T m = t e l e m o n t ö r e r
3 1 3 2
2
3 8
A r b e t s t e k n i k 1 9 - 1 6 1 9 - 1 6 2 3 - 2 0 2 2 2 7
F a c k t e o r i 11 11 7 1 0 5
U n d e r v i s n i n g e n i a r b e t s t e k n i k f ö r t e l e m o n t ö r e r b e d r i v s i t e r m i n s k u r s e r n a 3 o c h 4 s o m i n b y g g d u t b i l d n i n g .
K l a s s s o m ä r s a m m a n s a t t a v e l e v e r f r å n t v å å r s k u r s e r f å r d e l a s i å r s k u r s g r u p p e r i f a c k t e o r i .
2 ) I n o m r a m e n a v t r e v e c k o t i m m a r k a n e n e l e v v ä l j a e t t a v d e s s a ä m n e n e n l i g t t i m p l a n e n o c h k u r s p l a n e n f ö r ä m n e t p å t v å å r i g e k o n o m i s k , s o c i a l e l l e r t e k n i s k l i n j e .
7
E l - t e l e t e k n i s k l i n j e
G e m e n s a m t
G r e n f ö r e l e k t r i k e r
G e m e n s a m t
G r e n f ö r t e l e r e p a r a t ö r e r
G e m e n s a m t G r e n f ö r s t y r - o c h r e g l e r m e k a n i k e r G e m e n s a m t
G r e n f ö r t e l e m o n t ö r e r G e m e n s a m t
G r e n f ö r k o n t o r s m a s k i n r e p a r a t ö r e r
T e r m i n 1 T e r m i n 2 T e r m i n 3 T e r m i n 4
8
E 1 - 1 e 1 c t e k n i k
E L - T E L E T E K N I S K L I N J E
M A L E l e v e n s k a l l g e n o m u n d e r v i s n i n g e n i e l - t e l e t e k n i k
i n h ä m t a k u n s k a p e r o m a r b e t s u p p g i f t e r n a i n o m l i n j e n s y r k e s o m r å d e n ,
s k a f f a s i g g r u n d l ä g g a n d e f ä r d i g h e t e r a t t u t f ö r a o l i k a a r b e t s u p p g i f t e r ,
u t v e c k l a f ö r m å g a n a t t r ä t t a n v ä n d a i n f o r m a t i o n e r o c h d a t a i i n s t r u k t i o n e r , s c h e m a n , r i t n i n g a r o c h t a b e l l e r ,
f ö r v ä r v a i n s i k t o m s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r a v o l i k a s l a g o c h d e r a s t i l l ä m p n i n g , s p e c i e l l t r ö r a n d e e l e k t r i s k a a n l ä g g n i n g a r ,
u t v e c k l a f ö r m å g a n a t t i a k t t a o c h a n a l y s e r a s o c i a l a f ö r h å l l a n d e n p å a r b e t s p l a t s e n s a m t
f ö r v ä r v a i n s i k t o m y r k e s - o c h a r b e t s f ö r h å l l a n d e n s f ö r ä n d e r l i g h e t .
H U V U D M O M E N T O V e r k t y g , m a s k i n e r , i n s t r u m e n t o c h m a t e r i a l . O T i l l v e r k n i n g a v d e t a l j e r .
n 1— ' M o n t e r i n g , f o r b i n d n i n g o c h i n s t a l l a t i o n .
F ö r e b y g g a n d e u n d e r h å l l , m ä t n i n g , f e l s ö k n i n g o c h
•
A r b e t s p l a t s e n s m i l j ö f r å g o r .
• 1—1 F( reparation.
J u s t e r i n g , k a l i b r e r i n g o c h k o n t r o l l .
•
S v e n s k a
M Å L U n d e r v i s n i n g e n i s v e n s k a s k a l l g e e l e v e r n a v i d g a d e k u n s k a p e r o m s p r å k e t o c h l i t t e r a t u r e n o c h u t v e c k l a d e r a s f ö r m å g a a t t a n v ä n d a s p r å k e t . D e t t a s k a l l s k e i s å d a n a f o r m e r o c h m e d s å d a n t u n d e r v i s n i n g s s t o f f a t t e l e v e r n a s p e r s o n l i g a u t v e c k l i n g f r ä m j a s o c h a t t d e f ö r b e r e d s f ö r s å v ä l f o r t s a t t a s t u d i e r s o m k o m m a n d e s a m h ä l l s - o c h y r k e s l i v . E l e v e r n a s k a l l a l l t m e r s j ä l v s t ä n d i g t o c h i m e n i n g s f u l l a s a m m a n h a n g a r b e t a m e d o l i k a s p r å k l i g a u t t r y c k s f o r m e r f ö r a t t l ä r a k ä n n a , b e d ö m a o c h b r u k a s p å k e t . o c h l i t t e r a t u r e n s o m m e d e l f ö r i n f o r m a t i o n , p å v e r k a n , k o n t a k t o c h k o n s t n ä r l i g t s k a p a n d e .
D e t t a i n n e b ä r
a t t e l e v e r n a g e n o m a t t s j ä l v a p r ö v a o c h a n v ä n d a s k i l d a u t t r y c k s f o r m e r i t a l o c h s k r i f t f å r s å d a n a k u n s k a p e r o c h f ä r d i g h e t e r a t t d e m e d s ä k e r h e t o c h t i l l t r o t i l l e g e n f ö r m å g a k a n r e d o v i s a s a k f ö r h å l l a n d e n o c h u t t r y c k a t a n k a r , å s i k t e r o c h k ä n s l o r ,
a t t e l e v e r n a g e n o m a t t d i s k u t e r a o c h s t u d e r a s p i å k e t s r o l l o c h f u n k t i o n e r , o c k s å i d e s s s o c i a l a , g e o g r a f i s k a o c h h i s t o r i s k a v a r i a n t e r , f å r k u n s k a p e r o m s p r å k e t s b r u k o c h b y g g n a d o c h d ä r m e d f ö r u t s ä t t n i n g a r a t t t a s t ä l l n i n g i s p r å k f r å g o r ,
a t t e l e v e r n a g e n o m a t t s t u d e r a n y a r e o c h ä l d r e l i t t e r a t u r , f r å n v å r e g e n o c h a n d r a k u l t u r k r e t s a r , f å r i n s i k t i a t t l i t t e r a t u r e n g e r k u n s k a p o m m ä n n i s k o r , m i l j ö e r o c h p r o b l e m , b l i r m e d v e t n a o m t r a d i t i o n o c h f ö r n y e l s e i k u l t u r e n o c h d ä r i g e n o m o c k s å b ä t t r e f ö r s t å r s i g s j ä l v a o c h s m o m v ä r l d .
I n o m ä m n e t s v e n s k a s k a l l e l e v e r n a o c k s å u t v e c k l a s i n a k u n s k a p e r o m d e n o r d i s k a g r a n n l ä n d e r n a s s p r å k o c h l i t t e r a t u r . H U V U D M O M E N T ^ M u n t l i g o c h s k r i f t l i g f r a m s t ä l l n i n g
n S p r å k e t s b r u k o c h b y g g n a d n L i t t e r a t u r s t u d i u m
A r b e t s l i v s o r i e n t e r i n g
M Å L E l e v e n s k a l l g e n o m u n d e r v i s n i n g e n i a r b e t s l i v s o r i e n t e r i n g s t i m u l e r a s t i l l e t t p e r s o n l i g t e n g a g e m a n g i a r b e t s l i v s - f r å g o r s a m t s k a f f a s i g k u n s k a p o m
a r b e t e t s v ä r d e i s i g o c h d e s s b e t y d e l s e f ö r i n d i v i d e n s u t v e c k l i n g , s o c i a l g e m e n s k a p , j ä m s t ä l l d h e t o c h ö k a d v ä l f ä r d , o l i k a s ä t t a t t m e d v e r k a t i l l u t v e c k l i n g a v s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v i e n d e m o k r a t i ,
u t b i l d n i n g s - o c h a r b e t s m a r k n a d s p o l i t i s k a m å l o c h m e d e l , b l a s å d a n a s o m g ä l l e r s y s s e l s ä t t n i n g o c h i n s a t s e r f ö r g r u p p e r m e d s ä r s k i l d a s v å r i g h e t e r p å a r b e t s m a r k n a d e n ,
f ö r e t a g e t s / i n s t i t u t i o n e n s a l l m ä n n a v i l l k o r o c h b e r o e n d e a v s a m v e r k a n m e d m y n d i g h e t e r o c h o r g a n i s a t i o n e r ,
a r b e t s g i v a r - o c h a r b e t s t a g a r o r g a n i s t i o n e r n a s r o l l i a r b e t s l i v e t s a m t d e r a s s y n p å f r å g o r s o m r ö r s a m h ä l l e o c h a r b e t s l i v s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t e n g a g e r a s i g i f a c k l i g t o c h p o l i t i s k t a r b e t e ,
a r b e t s m i l j ö n s b e t y d e l s e f ö r s ä k e r h e t o c h a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l s e o c h s ä r s k i l t o m h u r a r b e t e t o c h a r b e t s m i l j ö n k a n o c h b ö r a n p a s s a s t i l l i n d i v i d e n s b e h o v o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r s a m t s t i m u l e r a s t i l l a t t g e n o m e g n a i n s a t s e r m e d s t ö d a v g ä l l a n d e l a g a r o c h a v t a l m e d v e r k a t i l l e n g o d a r b e t s m i l j ö , h u r a r b e t e t k a n o r g n a i s e r a s f ö r a t t u p p f y l l a k r a v p å s a m o r d n i n g a v o l i k a m å l , t e k n i k , a d m i n i s t r a t i o n , m e d b e s t ä m m a n d e , a r b e t s m o t i v a t i o n , a r b e t s t i l l f r e d s s t ä l l e l s e o c h p r o d u k t i o n ,
f ö r e t a g e t s e l l e r i n s t i t u t i o n e n s u p p b y g g n a d f ö r a t t f ö r s t å b e h o v e t a v o c h i n n e b ö r d e n i o l i k a o r g a n i s a t o r i s k a o c h a d m i n i s t r a t i v a f u n k t i o n e r ,
b e t y d e l s e n a v e k o n o m i p å a r b e t s p l a t s e n s å v ä l f ö r e t a g s - s o m p r o d u k t i o n s t e k n i s k a f r å g o r s a m t s t i m u l e r a s a t t i s m y r k e s u t ö v n i n g e n g a g e r a s i g i e k o n o m i s k a f r å g o r ,
10
o l i k a l ö n e f o r m e r o c h d e r a s e f f e k t e r p å a r b e t e t s u t f ö r a n d e , r i s k e r n a i a r b e t e t o c h m e d i n f l y t a n d e ,
i n n e b ö r d e n i o c h t i l l ä m p n i n g e n a v l a g a r o c h a v t a l s o m r e g l e r a r f ö r h å l l a n d e n a i a r b e t s l i v e t s a m t s t i m u l e r a s a t t e n g a g e r a s i g i f r å g o r s o m g ä l l e r a r b e t e t s v i l l k o r i ö v r i g t , a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s u p p g i f t e r o c h h u r m a n s ö k e r a n s t ä l l n i n g s a m t
o l i k a a n s t ä l l n i n g s f o r m e r .
H U V U D M O M E N T
I d r o t t
H U V U D M O M E N T
•
•
•
•
•
•
•
•
A r b e t e t
A r b e t s m i l j ö n .
A r b e t s p l a t s e n s o r g a n i s a t i o n . E k o n o m i .
A r b e t s m a r k n a d e n . S a m h ä l 1 s f r å g o r
S a m h ä l l s a s p e k t e r p å d a t o r a n v ä n d n i n g e n . A n s t ä l l n i n g e n .
M Å L E l e v e n s k a l l g e n o m u n d e r v i s n i n g e n i i d r o t t
s k a f f a s i g r e k r e a t i o n , g o d k o n d i t i o n o c h a l l s i d i g t r ä n i n g a v r ö r e l s e a p p a r a t e n ,
i n h ä m t a k u n s k a p o m o c h f ä r d i g h e t i a r b e t s t e k n i k ,
f ö r v ä r v a f ö r s t å e l s e o c h i n t r e s s e f ö r f y s i s k a k t i v i t e t s a m t u p p ö v a s a m a r b e t s v i l j a o c h o r g a n i s a t i o n s f ö r m å g a .
•
G y m n a s t i k .• •
•
D a n s B o l l s p e l . F r i i d r o t t . Q O r i e n t e r i i
•
•
n g . S k r i d s k o å k n i n g . S i m n i n g .
Q A r b e t s t e k n i k .
• •
F u n k t i o n ä r - o c h l e d a r s k a p , o r g a n i s t i o n s k u n s k a p . T e o r i .11
SKOLÖVERSTYRELSEN Lgy 1 (12)
Supplement
KOMMENTARER TILL KURSPLAN
EL-TELETEKNIK, första terminen av årskurs 1
Delraoment
1 Bänk- och maskinarbete 2 Lik- och växelström 3 Elinstallationer 4 Förbindningsteknik
5 Styrsystem
Riktt ider Arbetstek- nik = A
Fackteo
ri = F
96 22
48 88
24 11
48 11
56 55
Innehållet i ämnet har strukturerats så att termin 1 utgör första etappen i en tvåårig utbildning.
Huvudmomenten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. I delmomenten utvecklas ämnes
innehållet mera i detalj.
För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka motsvarar bruttolektionsantalet för ämnet enligt timplanen, (beräknat enligt det lägre veckotimtalet - 27). Vid planering måste tidsbortfall för helger, lovdagar o d beaktas.
Delmomenten är en uppdelning i arbetsområden med utgångspunkt i stoffets karaktär och möjligheterna till integration av fack
teori med arbetsteknik. Uppdelningen gör det möjligt att ta till vara de möjligheter till lärarsamverkan och resurssamverkan som står till buds.
Uppdelningen i delmoment och avsnitt är sådan att en elev kan inleda sin utbildning med studier i praktiskt taget vilket som helst av dem. Skillnaden i elevernas arbets- och studie
takt kan göra det nödvändigt att anslå varierande tider för olika aktiviteter.
Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att er
hålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfreds
ställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbets- teknik och fackteori i högst det antal veckotimmar som fram
går av timplanen.
Undervisningen i arbetsteknik organiseras till övervägande del som övningsarbeten.
Objekten måste väljas med utgångspunkt från vad som kan enga
gera och stimulera till problemlösningar och en successiv kunskaps- och färdighetsutveckling. Planering och arbetsbered- ning måste ingå som en integrerad del i alla moment. Plane
ringen av skolarbetet, och hur resurserna inom skolinstitu- tionen lämpligen utnyttjas kan utgöra underlag för ett gemen
samt arbete i klassen.
Det är viktigt att eleverna blir väl insatta i moderna instru
ments funktion och i olika mätmetoder. Eleverna måste också träna sig i att vid t ex felsökning bedöma mätresultat, dra logiska slutsatser och bestämma vidare åtgärder.
Undervisningen får helt eller delvis förläggas till arbets
ställe utanför gymnasieskolan. Omfattningen får bl a bero på i vilken utsträckning lämpliga utbildningsplatser kan erhållas.
1 vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull inblick och bakgrund för undervisningen i ämnet. Om undervis
ningen anordnas som inbyggd utbildning minskar eller bortfaller helt behovet av nämnda inslag. Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbets
marknadens parter träffat avtal som berör utbildningen måste detta givetvis uppmärksammas.
Allt arbete måste utföras på ett fackmannamässigt sätt och i början av varje avsnitt genomgås aktuella svenska och utländska termer och fackuttryck. Normer och termer enligt svensk stan
dard skall användas.
Betydelsen av att vårda maskiner och verktyg samt att rätt ut
nyttja materiel skall framhållas liksom de ekonomiska konsek
venserna om detta försummas.
Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning be
handlas särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla samman- hand där de har aktualitet och anknytning.
För att eleverna skall få uppleva olika roller i det lagarbete som de senare kommer att delta i bör de i tur och ordning till
delas "skyddsombudsuppgifter", delansvar för verktyg, förråd, städning etc. Frågan om solidaritet och jämställdhet måste särskilt beaktas.
13
DELMOMENT
1 Bänk- och maskinarbete
1.1 Ri tningar
1.2 Material
1.3 Verktyg, maskiner och mätdon
1.4 Maskinelement
RIKTTIDER
A F
96 2 2
Syfte och innehåll Kommentarer
1 Bänk- och maskinarbete
Eleven skall genom sina studier
utveckla sin förmåga att läsa enkla måttsatta ritningar och på fri hand göra enkla måttskisser, vyer och genomskärningar,
orientera sig om aktuella materials egenskaper och hållfasthet mot olika påkänningar,
skaffa sig känndom om maskiner, maskin
element, verktyg och mätdon som före
kommer inom yrkesområdet samt
skaffa sig grundläggande färdighet i behandling och tillverkning av enkla detaljer i olika material
1.1 Ri tningar
Vyer, linjer, skalor, vyplacering, måttsättning, ritningsblanketter format, symboler, gängor, snitt snittmarkeringar, snittplacering
Avsnittet studeras på ett tidigt stadium och integreras med avsnittet tillverkning av detaljer.
1.2 Material
Metaller, plastmaterial, fibermaterial.
Korrosion och korrosionsskydd. Normer och standard
Undervisningen byggs upp kring olika slag av material som eleverna kommer i kontakt med i samband med övningsarbeten och som de kommer att träffa på i sin framtida yrkesut
övning.
I anslutning till avsnittet "tillverkning av detaljer" behandlas material som därvid kommer till användning t ex järn, stål, kop
par, mässing, aluminium och plaster.
14
Syfte och innehåll Kommentarer
1.3 Verktyg, maskiner och mätdon
Måttsystem. Mätövningar med mätdon för mekanisk mätteknik
Maskiner och/eller verktyg för fast
spänning, märkning, håltagning, fil- ning, borrning, gängning och nitning
I övningarna skall ingå användning av stål
skala, skjutmått och mikrometer.
Före mätdonens användning vid tillverkning av enkla detaljer görs en serie mätövningar på objekt anpassade till respektive mätdon.
Allmänt gäller att eleverna skall undervisas om funktion och egenskaper hos alla inom yrkesområdet förekommande verktyg och ma
skiner .
Undervisningen om ett verktyg eller en ma
skin bör helst ske i anslutning till en ar- betsoperation, där verktyget/maskinen an
vänds, men i viss omfattning bör det även vara möjligt att låta eleverna själva in
hämta information.
I alla sammanhang där användning av ett verktyg eller en maskin innebär ett riskmo
ment bör läraren inför grupp eller enskilt demonstrera verktygets eller maskinens an
vändning och då särskilt framhålla riskerna.
Dessa moment skall integreras med elevernas skyddsombudsverksamhet.
1.4 Maskinelement
Gängor och gängsystem. Skruvar och muttrar av olika typer samt deras beteckningar
Säkring av skruvförband. Aktuell SMS standard
Nit- och limförband
Tillverkning av detaljer
Tillverkning och behandling av enkla detaljer i olika material
Avsnittet bör huvudsakligen studeras innan tillverkning av detaljer påbörjas.
E l e v e r n a b ö r g ö r a s f ö r t r o g n a m e d f ö r k o r t n i n g a r o c h b e t e c k n i n g a r s o m f ö r e k o m m e r i i n s t r u k t i o n e r o c h a n v i s n i n g a r . S p e c i e l l u p p m ä r k s a m h e t ä g n a s å t v a l e t a v r ä t t v e r k t y g f ö r å t d r a g n i n g o c h a t t u n d v i k a s k a d o r p å s k r u v s k a l l a r .
I undervisningen bör ingå en orientering om användningsområden för olika typer av för
band .
Speciell uppmärksamhet ägnas åt moderna lim- och nitmetoder. Val av rätt metod för respektive material.
D e t a l j e r n a t i l l v e r k a s e f t e r r i t n i n g s u n d e r l a g o c h m e d h j ä l p a v d e m ä t d o n , v e r k t y g o c h m a s k i n e r s o m g e n o m g å t t s . Ö v n i n g s a r b e t e n s k a l l u p p f y l l a d e k r a v s o m r i t n i n g s u n d e r l a g e t a n g e r s a m t v a r a u t f ö r d a p å e t t f a c k - m a n n a m ä s s i u t s ä t t .
15
DELMOMENT RIKTTIDER
A F
2 Lik- och växelström 48 88
2.1 Material
2.2 Grundbegrepp (likström)
2.3 Mätinstrument-mätövningar
2.4 Strömkretsar och strömkällor
2.5 Effekt och energi i likströms
kretsar. Verkningsgrad. An
passning
2.6 Magnetism-induktion
2.7 Statisk elektricitet kapacitans
Syfte och innehåll Kommentarer
2 Lik- och växelström
Eleven skall genom sina studier Avsnittet inleds med orientering om lik-
förvärva kännedom om olika materials egenskaper i eltekniska sammanhang,
skaffa sig kunskap om sådana grund
läggande begrepp som har betydelse för fortsatta studier inom elkraft-, tele- och elektronikområdena samt
skaffa sig kunskap om enkla mätin
strument och deras användning vid mätning av elektriska storheter
2.1 Material
Material för ledare, halvledare, Olika materials egenskaper och användnings- isolatorer och magnetiska material områden behandlas översiktligt.
och växelström.
Speciell uppmärksamhet ägnas åt ledande respektive isolerande egenskaper.
2.2 Grundbegrepp (likström)
Areaberäkningar, enkla ekvationer och formelräkning. 10-potenser.
Grundenheter samt prefix och multipel
enheter för ström, spänning och resistans. Resistivitet.
Elektronström. Strömriktning.
Eleverna ges färdighetsträning i den mate
matik som fordras för att kunna tillgodo
göra sig delmomenten.
Eleverna tränas i överslagsberäkning och att som hjälpmedel använda räknedosa.
16
Syfte och innehåll Kommentarer
Beräkning av resistans hos ledare.
Resistansens temperaturberoende.
Konduktans. Isolationsresistans.
Den elektriska strömmens verkningar.
Strömtäthet. Sl-systemet.
2.3 Mätinstrument-mätövningar
Mätinstruments benämning och använd
ning. Allmänt om instrumentkonstruk
tion och utförandeformer. Praktiska regler för mätning. Mättekniska symboler. Noggrannhetsklasser. An
vändning av universal instrument och strömförsörjningsdon. Mätning av ström, spänning och resistans.
För att det relativt stora antalet mätöv
ningar skall medhinnas är det nödvändigt att eleverna så tidigt som möjligt får mäta med enkla mätinstrument. Instrumentens funk
tion kan behandlas mer ingående i avsnittet om magnetism och induktion. Övningarna av
ser bl a att ge kunskap om hur man ansluter instrument med hänsyn till polaritet. Spe
ciell uppmärksamhet ägnas åt val och in
ställning av mätområden samt åtgärder som förebygger instrumentskador.
2.4 Strömkretsar och strömkällor
Strömkretsar. Serie- och parallell
koppling av resistorer. Strömför
greningar. Spänning och potential.
Sambandet mellan ström, spänning och resistans. Ohms lag. Spänningsfall och spänningsdelning. Shuntar. Elek
trokemiska strömkällor. Emk, polspän
ning och inre resistans. Serie- och parallellkoppling av strömkällor.
Primär- och sekundärbatterier. Be
lastningsegenskaper och kapacitet, laddningsföreskrifter och kontroll av laddningstillståndet.
Mätningar i samband med serie- och parallellkoppling av resistorer.
Bestämning av resistans med volt- amperemetoden och strömspännings- j ämförelse.
Mätningar på serie- och parallell- kopplade strömkällor. Mätning av emk, polspänning och bestämning av inre resistans.
17
Syfte och innehåll Kommentarer
2.5 Effekt och energi i likströms
kretsar. Verkningsgrad. An
passning
2.6 Magnetism-induktion
Permanenta magneter. Kraftverkan.
Magnetiskt flöde och flödestäthet.
Kraftverkan mellan strömförande ledare och magnetfält. Sambandet mellan ström och flöde. Den enkla magnetiska kretsen. Begreppen koercitivkraft, permeabi1itet, re- manens , magnetiserande fält och emk.
Elekt romagne t ism
Sjä1vinduktion och ömsesidig induk- tion. Principen för likströmsmotorn och 1ikströmsgenera torn.
Induktans. Lenz lag.
2.7 Statisk elektricitet , kapacitans
Åskled are. Kondensatorer. Eleverna bör uppmärksammas på prak
tiska problem och säkerhetsrisker i samband med icke önskvärd statisk elektricitet.
Experiment och försök bör anordnas för att göra de magnetiska fenomenen och verkning
arna mer lättförståeliga.
18
DELMOMENT RIKTTIDER
A F
3 Elinstallationer 24 11
3.1 Lagar och förordningar 3.2 Installationsövningar
Syfte och innehåll Kommentarer
3 Elinstallationer
Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om elfaran, om starkströmsföreskrifterna och om be
hörighetsbestämmelser samt
skaffa sig grundläggande kunskap om elektrisk installationsmateriel 3.1 Lagar och förordningar Elfaran. Starkströmsföreskrifter.
Behörighetsbestämme1 ser
3.2 Installationsövningar
Hand- och pressverktyg för installa
tionsarbete. Avisolering av tråd och avmantling av ledningar till kopp- lingsklämmor. Montering av stickprop
par och skarvuttag med och utan jord
don. Utbyte av infällda och utanpå- liggande strömställare och väggut
tag. Utbyte av lamphållare. Klamring av ledningar på olika underlag.
Det är ytterst viktigt att eleverna får god kännedom om vad var och en får och inte får göra beträffande elektriskt installa
tionsarbete .
19
DELMOMENT RIKTTIDER
A F
4 Förbindningsteknik 48 1 1
4.1 Mjuklödning 4.2 Kontaktpressning 4.3 Virning
4.4 Reparation av kretskort 4.5 Montering och förbindning
Syfte och innehåll Kommentarer
4 Förbindningsteknik
Eleven skall genom sina studier skaffa sig färdighet i mjuklödning, kontaktpressning, virning och re
paration av kretskort samt
skaffa sig grundläggande färdighet i hantering, koppling och montering av komponenter och detaljer
4.1 Mjuklödning
Grundprinciper och metoder, verktyg, Eleverna skall genomgående tränas i att lödning av; lödöron, komponenter på bedöma kvaliteten på utförda förbindningar, plint, mångpoligt anslutningsdon,
mönsterkort, koaxialstift 4.2 Kontaktpressning
Grundprinciper och metoder, verktyg, kontaktpressning av kabelsko, kon
taktelement, koaxialdon 4.3 Virning
Grundprinciper och metoder, verktyg, virning, avvirning, monteringsan
visningar
4.4 Reparation av kretskort Material, mönsterkort; uppbyggnad, utförande, egenskaper. Verktyg och utrustning, lödteknik, reparations
metoder. bedömningar, kontroll
20
Syfte och innehåll Kommentarer
4.5 Montering och förbindning Avisolering av olika typer av ledningar in
klusive skärmad ledning och koaxialledning, krympslang, montering och förbindning av mångpoliga anslutningsdon. Tillverkning av ledningsmallar, syning av ledningsstammar
på mall, montering, förbindning och prov
ning av enkel apparat med mångpoliga an
slutningsdon .
21
DELMOMENT RIKTTIDER
A F
5 Styrsystem 56 55
5.1 Styrsystem allmänt
5.2 Styrtekniska definitioner och grundbegrepp samt dokumentat ion
5.3 Komponenter och apparater
5.4 Systemelektronik
5.5 Datalära
Syfte och innehåll Kommentarer
5 Styrsystem
Eleven skall genom sina studier
skaffa sig insikt i hur enklare styrsystem kan användas för att automatisera olika typer av ut
rustningar ,
skaffa sig grundläggande kunskap om logik, systemlösning samt sym
boler och den dokumentation som erfordras för att förstå ett enkelt styrsystems uppbyggnad och funktion,
skaffa sig grundläggande färdig
heter i att hantera logiska kompo
nenter och apparater,
skaffa sig grundläggande kun
skaper i att hantera grindar, kombinatoriska kretsar och se
kvenskretsar samt
skaffa sig kunskaper om principer för databehandling med datorer
5.1 Styrsystem allmänt
Orientering om automatiseringens utveckling och framtid
Arbetsmilj öaspekter
Synpunkter på val av medium, elektriska (elektroniska), pneu- matiska och el-pneumatiska styr
system
22
Syfte och innehåll
5.2 Styrtekniska definitioner och grundbegrepp samt dokumentat ion
Kommentarer
Styrmetoder
Logiska funktioner Systemlösning
Allmänna komponenter och logik
symboler
5.3 Komponenter och apparater
Grundläggande pneumatiska principer Funktion och användningsområden hos styrande och verkställande pneuma
tiska och e1-pneumatiska komponenter Funktion och användningsområden hos styrande och verkställande kompo
nenter av elektrisk och elektronisk typ
Övningar med enklare styrsystem, med komponenter för olika medier
5.A Systemelektronik
Funktionen hos grindar, kombinato- riska kretsar och sekvenskretsar Träning i läsning och analys av blockscheman över enkla digitala apparater
De logiska kretsarna exemplifieras med kom
ponenter för olika medier, elektriska (elek
troniska) pneumatiska och el-pneumatiska.
I undervisningen bör ingå genomgång av SMS-normerade symboler.
Eleverna bör ges tillfälle att arbeta med enkla styrsystem.
Övning i kontrollmätning på system.
5.5 Datalära
Historik, utveckling och framtid för Körning av enklare färdiga applikationspro- datorer och datoriserade utrustningar gram och enkel programmering.
Exempel på datorernas användning i olika styr- och reglersystem
Datorterminologi på svenska och engelska
Informat ionssamhället
Principerna för databehandling med datorer. Olika programmeringsspråk Grundläggande träning i datorns han
tering
Användning av datorer för enklare styr- och mät funktioner
Lagar om databehandling
Användning av datorn i samhället Datorerna i arbetslivet
23
EL-TELETEKNIK, gren för kontorsmaskinreparatörer, termin 2, 3 och 4
Riktt ider
Termin 2 Termin 3 o 4
Delmoment Arbets
teknik
= A
Fack
teori
= F
Arbets
teknik t
= A 5
Fack
teori
= F 1 Bänk- och maskinarbete 30 15 f
i -
2 Lik- och växelström 32 56
j
-
3 Elinstallationer - - 35 j
i
26 4 Elektronikutrustning 64 57 376 !
i
211
5 Styrsystem 32 23 56 j 20
6 Kontorsmaskiner 210 102 413 143
Innehållet i ämnet har strukturerats så att termin 1 utgör första etappen och termin 2, 3 och 4 andra etappen i en två
årig utbildning.
Huvudmomenten ger översikt och orientering beträffande ämnets totala omfattning inom linjen. I delmomenten utvecklas ämnes
innehållet närmare.
För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot
svarar bruttolektionsantalet för ämnet enligt timplanen, (be
räknat enligt det lägre veckotimtalet -27 och för termin 3 och 4 -32). Vid planering måste tidsbortfall för helger, lov
dagar o d beaktas.
Delmomenten är en uppdelning i arbetsområden med utgångspunkt i stoffets karaktär och möjligheterna till integration av fackteori med arbetsteknik. Uppdelningen gör det möjligt att ta till vara de möjligheter till lärarsamverkan och resurs
samverkan som står till buds.
Uppdelningen i delmoment och avsnitt är sådan att en elev kan inleda sin utbildning med studier i praktiskt taget vilket som helst av dem. Skillnaden i elevernas arbets- och studie
takt kan göra det nödvändigt att anslå varierande tid för ett och samma avsnitt.
Undervisningen i arbetsteknik organiseras till övervägande del som övningsarbeten. Undervisningen bör läggas upp så att elev
erna lär sig kontorsmaskinerna stegvis. Först användningsom
råde och arbetssätt sedan funktion, demontering och montering, justering, felsökning, reparation och leveranskontroll.
Stor vikt läggs vid att eleverna lär sig inse personfaran vid arbete med nätanslutna kontorsmaskiner.
Eleverna skall tränas i förståelsen av funktionen för de kretsar som bestyckar de elektroniska kontorsmaskinerna. Sär
skild vikt läggs vid att förbereda eleverna för den situation de ställs inför, när det gäller att med hjälp av schema och servicemanualer finna ett uppkommet fel och vidta erforderliga åtgärder. Undervisningen bör organiseras med mätövningar på en serie olika grundläggande kretsar. Dessa kretsar bör vara upp
kopplade av såväl diskreta komponenter som av mikrokretsar.
Typiska mikrokretskopplingar kan eleverna själva montera, för
binda och funktionsprova.
Materialförsörjningen organiseras med i förväg iordningsstälIda materialsatser för de olika övningsarbetena till varje elev.
Objekten måste väljas med utgångspunkt från vad som kan engagera och stimulera till problemlösningar och successiv kunskaps- och färdighetsutveckling. Planering och arbetsberedning måste ingå som en integrerad del i alla moment. Planeringen av skolarbetet och hur resurserna inom skolinstitutionen lämpligen utnyttjas kan utgöra underlag för ett gemensamt arbete i klassen.
Undervisningen får helt eller delvis förläggas till arbetsställe utanför gymnasieskolan. Omfattningen får bl a bero på i vilken utsträckning lämpliga utbildningsplatser kan erhållas. I vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull inblick och bakgrund för undervisningen i ämnet. Om undervisningen anordnas som inbyggd utbildning minskar eller bortfaller helt behovet av nämnda inslag. Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning. I de fall arbetsmarknadens parter träffat avtal som berör utbildningen måste detta givetvis upp
märksammas .
Det är viktigt att eleverna blir väl insatta i moderna instru
ments funktion och i olika mätmetoder. Eleverna måste också träna sig i att vid t ex felsökning bedöma mätresultat, dra logiska slutsatser och bestämma vidare åtgärder.
Allt arbete måste utföras på ett fackmannamässigt sätt och i början av varje avsnitt genomgås aktuella svenska och utländ
ska termer och fackuttryck. Normer och termer enligt svensk standard skall användas. Betyg i ämnet e1-teleteknik utgör en del av underlaget för att erhålla begränsad elinstallatörs
behörighet .
Betydelsen av att vårda maskiner och verktyg samt att rätt ut
nyttja materiel skall framhållas liksom de ekonomiska konsek
venserna om detta försummas.
Skydds- och miljöfrågor samt frågan om energihushållning be
handlas särskilt inom flera delmoment. Utbildningens karaktär och innehåll kräver dock att frågorna beaktas i alla sammanhang där de har aktualitet och anknytning.
För att eleverna skall få uppleva olika roller i det lagarbete som de senare kommer att delta i bör de i tur och ordning till
delas "skyddsombudsuppgifter", delansvar för verktyg, förråd, städning etc. Frågan om solidaritet och jämställdhet måste särskilt beaktas.
25
DELMOMENT RIKTTIDER
A F A F
1 Bänk- och maskinarbete 30 15 1.1 Ritningar
1.2 Verktyg, maskiner och mätdon 1.3 Maskinelement
Syfte och innehåll Kommentarer
1 Bänk- och maskinarbete Eleven skall genom sina studier utveckla sin förmåga att läsa enkla, mått satta ritningar och på fri hand göra enkla måttskisser, vyer och genomskärningar,
skaffa sig ökad kunskap om maskiner, maskinelement, verktyg och mätdon som förekommer inom yrkesområdet samt
skaffa sig ökad färdighet i behand
ling och tillverkning av enkla de
taljer i olika material 1.1 Ritningar
Toleranser och ytjämnhet. Ritnings
läsning och sammansättningsritningar 1.2 Verktyg, maskiner och mätdon Kombinationsvinkel, tolkar och gäng
mätare
1.3 Maskinelement
Kombination och uppbyggnad av maskin
element för att åstadkomma rörelser, avlänkningar och utväxlingar
Axlar och axelkopplingar, Glid-, kul- och rullager. Växlar och övriga typer av transmissioner. Fjädrar och dämpare.
Kammar, exentrar och bromsar. Tätnings- anordningar. Smörjmedel och smörj anord
ningar .
Avsnittet integreras med avsnittet kontors
maskiner.
Träning på lämpliga mätövningsobjekt anpas
sade till respektive mätdon.
De praktiska övningarna bör innefatta upp
byggnad av anordning för vipparmsrörelse, steglös varierbar utväxling, nedväxling och avvinkling av rörelse, frihjulsfunktion, snäckväxlar, kuggväxlar, växellåda och växel med differential.
Övningarna utförs på laborationsutrustning eller på arbetande modeller av olika kon
torsmaskinfunktioner .
26
DELMOMENT
2 Lik- och växelström
2.1 Grundbegrepp (växelström) 2.2 Mätinstrument
2.3 Enfas - trefas 2.4 Transformatorer 2.5 Motorer
RIKTTIDER
A F A
32 56
Syfte och innehåll Kommentarer
2 Lik- och växelström
Eleven skall genom sina studier skaffa sig kunskap om de grund
begrepp som är av betydelse för fortsatta studier inom området elektronik,
skaffa sig kunskap om och färdig
het i att använda olika mätinstru
ment ,
skaffa sig kunskap om speciellt de elmotorer som förekommer i kontors
maskiner samt
skaffa sig kunskap om grunderna i trefassystem
2.1 Grundbegrepp (växelström) Växelström, växelspänning, våg- och visardiagram. Fasförskjutning, reaktans, impedans och resonans
Förekommande utländska fackuttryck behandlas i samband med genomgången av de olika av
snitten.
I samband med genomgång av metoder för alst
ring av växelström behandlas momentan-, maximi- och effektivvärden. Resonansbegrep
pet behandlas endast översiktligt.
Eleverna ges färdighetsträning i den mate
matik som fordras för att kunna tillgodo
göra sig delmomenten.
27
Syfte och innehåll Kommentarer
2.2 Mätinstrument
Användning av digitalmultimeter, oscilloskop, tongenerator, funk
tionsgenerator, räknare och watt
meter. Mätövningar i samband med bestämning av reaktans , impedans , fasförskjutning och effekt
Instrumentens funktion och användningsom
råden genomgås noggrant. Stor vikt läggs vid att använda rätt instrument vid varje mät situation.
2 . 3 Enf as trefas
Ström, spänning, effekt och energi i en- och trefassystem
2.4 Transformatorer
En- och trefastransformatorer Konstruktion, funktion och egen
skaper. Anpassning
Undersökning av mättransformator 2.5 Motorer
Aktiv, reaktiv och skenbar effekt. Effekt vid olika typer av belastning. Fasförskjut
ning. Faskompensering. Verkningsgrad. Spän
ningsfall.
Mätning av effekt med wattmeter.
Effektförbrukning i några resistiva belast
ningsobjekt kan också beräknas efter mät
ning av ström och spänning.
Undersökningen inriktas mot transformatorns omsättningsförhållande.
Olika generatorers och motorers konstruktion och funktion
Undervisningen koncentreras i huvudsak till de i kontorsmaskiner förekommande motorerna Start och manöverdon för motorer
28
DELMOMENT RIKTTIDER
A F A F
3 Elinstallationer - 35 26
3. 1 Starkström
3.2 Ledningar och deras använd
ningsområden
3.3 Anslutning av bruksförmemål och apparater
3.4 Motordrift och startutrust
ningar
3.5 Schemaläsning
3.6 Mätövningar
Syfte och innehåll Kommentarer
Elinstallationer
Eleven skall genom sina studier
orientera sig om installationsbestäm
melser, starkströmsföreskrifter och normer inom starkströmsområdet,
skaffa sig färdighet att utföra vissa moment av e1insta 1lationsarbeten,
skaffa sig färdighet att hantera enkla instrument och att mäta de vanligaste elektriska storheterna inom stark
strömstekniken samt
skaffa sig färdighet att läsa och för
stå vanligen förekommande scheman och ritningar
3. 1 Starkström
Starkströmsföreskrifter
Installationsbestämmelser och normer Lagar och förordningar
Skyddsföreskrifter
Elinst allatörs f örordningen
Industriverkets tillämpningsbestäm
melser till elinstallatörsförord
ningen
Inledningsvis bör eleverna få en allmän orientering om viktigare lagar, författ
ningar och andra bestämmelser som gäller elektriska starkströmsanläggningar och upp
lysningar om var skilda bestämmelser åter
finns. Gå igenom starkströmsföreskriferna
§§1,5 och 6. Installationsbestämmelsernas ordförklaringar. Grafiska symboler för el- installationer i byggnader enligt SEN. Gå igenom §§ 36 och 37.
29
Syfte och innehåll Kommentarer
Framhåll vikten av att hålla sig underrättad om de förändringar som sker i lagar, för
fattningar och andra bestämmelser.
Gå igenom §§ 20 och 35 i starkströmsföre
skrifterna samt orientera om § 21. Skydds
former för elektrisk materiel och SEMKO:s förteckning. Orientera om § 2 och kapitel V.
Inskärp hos eleverna riskerna för person- och brandfara genom elström. Gå också igenom vad som gäller i fråga om ansvar för skada på person och egendom t ex som följd av bristfällig installation och reparation.
Ge eleverna kunskap om vilka arbetsuppgifter som får utföras efter erhållet behörighets
bevis .
3.2 Ledningar och deras använd
ningsområden
Avsiolering, anslutning och montering Repetera elinstallationer termin 1. Redogör för olika typer av ledningar.
Låt eleverna utföra avisolering av olika ledningstyper samt ansluta ledare till olika klämtyper.
Montering av motorstickpropp och skarvuttag till gummislangledning.
3.3 Anslutning av bruksföremål och apparater
Installationsbestämmelser Påtala vikten av att följa tillverkarnas anvisningar för monteringen.
Bestämmelser om ingrepp i provnings
pliktiga apparater Materialkungörelsens bestämmelser (SFS 1977:585).
Det är viktigt att eleverna får fullt klart för sig hur provningspliktiga materiel vid reparation inte får ändras i förhållande till godkänt utförande, även i avseende på val av reservdelar.
30
Syfte och innehåll Kommentarer
3.4 Motordrift och startutrustningar
Motordrift med kortsluten trefasmotor med handmanövrerad motorskyddsbrytare och motordrift med kontaktormanövrerad startutrustning
3.5 Schemaläsning
Gå igenom det grundläggande om motordrift:
asynkronmotorer, motorns märkdata, skydds
former och kylformer (§ 11) uppställning av motorer, överlastskydd (§ 11 d) , startmetoder, startapparater, säkringar och ledningsarea.
Låt eleverna utföra:
kontroll av motorskyddsbrytare felsökning på elmotorer
isolationsprövning och resistansmätning på kortsluten trefasmotor och polomkopp- lingsbar (Dahlander-kopplad) trefas
motor.
Låt eleverna utföra:
uppsättning av startappart och motor, led
ningsförläggning, anslutning av motor och motorskyddsbrytare, anslutning i gruppcent
ral, isolationsprovning, kontroll av skydds
jord, kontroll av rotationsriktning, kontroll av överlastskydd.
Gå igenom hur man anordnar manöverkrets för att jordfel inte skall orsaka obehörig till
koppling eller hindra frånkoppling med rianö- verapparaten och för att förebygga obehörig manövrering samt hur man monterar och an
sluter säkerhetsbrytare enligt gällande normer.
Låt eleverna öva schemaläsning. De bör känna till aktuella symboler i olika typer av scheman. Förbindningsschema, förbindningsrit
ning och förbindningstabeller bör genomgås.
3.6 Mätövningar
Mätinstrument
Mätning av ström, spänning och resistans
Isolationsresistans
Genomför mätövningar med användning av van
ligen förekommande mätsinstrument och andra hjälpmedel. Enkla mätövningar på olika be- lastningsobjekt genomförs.
