• No results found

ARBETSPLAN FÖR RANGSBY SKOLA LS SALTVIKS KOMMUN. Godkänd av Skol- och bildningsnämnden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ARBETSPLAN FÖR RANGSBY SKOLA LS SALTVIKS KOMMUN. Godkänd av Skol- och bildningsnämnden"

Copied!
18
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ARBETSPLAN FÖR RANGSBY SKOLA LS 2020 – 2021

SALTVIKS KOMMUN

Godkänd av Skol- och bildningsnämnden 52§ 30.9.2020

(2)

Innehållsförteckning

Skolans värdegrund ... 1

Vision och mål ... 1

Värderingar och verksamhetsidé ... 1

Kiva skola ... 2

Skolans ordnings- och trivselregler ... 2

Samarbete med daghem och GHS... 2

Undervisningsarrangemang ... 3

Tyngdpunkts- och temaområden under läsåret ... 3

Aktiviteter och undervisning som ordnas under skolåret ... 4

Stöd för lärande och skolgång ... 5

Träningsundervisning ... 6

Språkundervisning ... 6

Elever med annat modersmål ... 6

Elevhandledning ... 6

IKT i skolan ... 7

Klassammansättningar och gruppindelningar ... 7

Skolans arbetstider ... 7

Läsårets arbetsdagar och lovdagar... 7

Rastvärdar ... 8

Timresurs läsåret 2020 - 2021 ... 8

Timfördelning ... 8

Läromedelsförteckning ... 8

Undervisningsämnen ... 8

(3)

Uppföljning och utvärdering ... 8

Bedömning och utvecklingssamtal ... 9

Bedömningsgrunder ... 9

Bedömning i ansvar och samarbete ... 9

Bedömning av elever som överförts till mångprofessionellt stöd ... 10

Bedömning av elever med annat modersmål ... 10

Utvecklingssamtal ... 10

Betyg ... 10

Skiljebetyg ... 11

Övriga betyg och särskild examen ... 11

Ny bedömning och rättelse av bedömning ... 11

Elevuppgifter ... 11

Lärarnas arbetsuppgifter ... 11

Samplanering ... 12

Skolpersonalens planeringsarbete och fortbildningsverksamhet ... 12

Kontaktuppgifter ... 13

Samarbete och övrig verksamhet... 13

Samarbetet mellan hem och skola ... 13

Elevvård ... 14

Elevrådsverksamhet ... 14

Läroplikt som fullgörs hemma ... 14

Fritidsaktiviteter ... 15

Övriga planer ... 15

Bilagor ... 15

(4)

1

Skolans värdegrund Vision och mål

Värderingar och verksamhetsidé

Skolans mål:

Trygghet i skolan

 Att alla får möjlighet att växa tillsammans

 Att vi tillsammans diskuterar och arbetar med utformningen av skolans trivselregler

 Att alla hjälps åt att skapa ett bra klimat i skolan Trivsel i skolan

Att varje elev känner motivation i sitt skolarbete

Att alla får möjlighet att påverka sitt lärande

 Att alla ska känna sig sedda och betydelsefulla OmTanke

Att vi alla bemöter varandra på ett trevligt sätt

Att vi tillsammans visar hänsyn och respekt mot varandra

Att vi är aktsamma om varandras och skolans saker

Vi vill inom vår skola erbjuda en bra, innehållsrik och varierad undervisning. Skolan uppdateras kontinuerligt med läromedel och övriga pedagogiska hjälpmedel.

Det är av stor vikt att lärare och övrig personal känner ett ansvar för alla elever i skolan.

Målet är också att eleverna skall känna samma ansvar oberoende av vilken vuxen som står inför klassen, att det råder en ömsesidig respekt.

Genom olika förebyggande aktiviteter vill vi skapa en trygg skola vars ledord är TILLSAMMANS och som grundar sig på jämställdhet, tolerans och förståelse för andra människor och kulturer i ett hållbart samhälle.

(5)

2 Eleverna ska lära sig att känna ansvar för att bevara den egna hembygden och det åländska samhället.

Kiva skola

KiVa skola är ett program mot mobbning som skolan använder.

Vid läsårets slut deltar skolans elever i en situationskartläggning. Enkäten visar hur eleverna upplever sin egen skola och hur de trivs i skolan. Även lärarna deltar årligen i personalens situationskartläggning.

I det förebyggande arbetet används även det åländska materialet Livskunskap och Check-up.

All personal i skolan är skyldig att ingripa eller meddela berörd klasslärare om de ser eller hör någon typ av mobbning! Om det finns farhågor att det förekommer mobbning skall en sållning göras. Mobbningsfall som konstateras utreds av skolans KiVa-team. Uppföljningen av mobbningsfallen är systematisk och alla samtal protokollförs. Arbetsordningen finns beskriven i Trygghetspärmen s.34-35. Skolans KiVa-team består av Ida Söderlund och Moa Mansnerus.

Skolans ordnings- och trivselregler

Ordnings- och trivselreglerna uppdateras varje läsår tillsammans med eleverna.

Trivselreglerna finns bland annat synliga i skolan och på vår lärplattform. Föräldrar uppmanas att ta del av reglerna samt föra diskussioner hemma kring dem.

Ordnings- och trivselreglerna finns som bilaga 1

Samarbete med daghem och GHS

Under läsåret erbjuds daghemmet att delta i olika arrangemang och teaterbesök i mån av möjlighet. Detta för att bereda för en smidig övergång till skolan.

I början av vårterminen inleds ett samarbete mellan daghem och skola som syftar till att förbereda de nya ettorna på skolgången inför höstterminen. Samarbetet inleds med att personal från skolan (ex. blivande klasslärare/skolans speciallärare) besöker förskolebarnen på daghemmet. Under vårterminen går de blivande faddrarna ner till dagiset och läser för de blivande fadderbarnen. Därefter kommer förskolebarnen på besök till skolan vid flertalet tillfällen, både i smågrupp och i helgrupp. Inskolningen avslutas med en hel skoldag i slutet av vårterminen. Den dagen får nybörjarna en solros för sin sommarläsning. Efter dagens slut får de också träna på att åka skolskjuts.

Under inskolningen sker överföringssamtal mellan barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare, klasslärare och speciallärare.

(6)

3 Från GHS kommer personal till skolan och hälsar på eleverna i åk 6. De informerar om hur det är att börja i högstadiet och vad som förväntas av en som elev. Alla elever i åk 6 bjuds in till en GHS mässa på vårvintern. Skolkuratorn är en viktig kontaktperson som jobbar över gränserna låg- och högstadiet. På våren åker eleverna i åk 6 till GHS för en riktig skoldag, då de bekantar sig med lärare, sina nya klasskamrater och skolans lokaler.

Undervisningsarrangemang

Tyngdpunkts- och temaområden under läsåret

Grundtemat och ledordet som genomsyrar hela vår verksamhet är TILLSAMMANS.

Skolans tre teman under läsåret 20 – 21 är:

En skrivande klass

Vi vill med vårt skrivtema lägga fokus på olika typer av texter man kan producera och betydelsen av hur viktigt det är att kunna framställa olika texter. Vi skriver dikter, spännande berättelser, kapitel böcker mm. Vi skriver för vår egen del, vi skriver för våra klasskamrater och vi skriver för andra genom att bl a ställa ut böcker i kommunens bibliotek. Vi kommer att ha tre gemensamma skrivveckor för hela skolan under läsåret förutom de olika skrivprojekt som pågår i de enskilda klasserna.

(7)

4 Jämställdhet

Lärarna kommer under höstterminen att göra en kartläggning över vilken typ av böcker som pojkar respektive flickor lånar och läser. Utifrån vad kartläggningen visar kommer vi att under vårterminen -21 arbeta för att bredda elevernas val

av böcker.

Åland 100 år

Vi kommer att mjukstarta med introduktion till Åland 100 år i samband med Ålands flaggas dag i april 2021. Då startar vi upp en tidslinje och göra några nedslag som belyser händelser under de senaste åren på Åland, men även i Finland.

Aktiviteter och undervisning som ordnas under skolåret

Idrottsaktiviteter, skolsimning, ledda rastlekar

Utedag på hösten, vinterfriluftsdagar, (skidning, skrinning)

Starka barn, åk 1-2 och åk 3-4

Brand- och utrymningsövning

FN-dagen, självständighetsdagen, Alla hjärtans dag mm

 Arrangemang kring kyrkoårets högtider, t ex besök till begravningsplatsen vid Alla helgons dag, advent, julkyrka

Nordiska biblioteksveckan

Ljusfest, ”Stjärnljus” i samband med Lucia 11.12.2020

 Skolavslutning i Sankta Maria kyrka 08.06.2021

Pysseldag

Påsk spel

Samarbete med församlingen

Gemensamma samlingar

Öppet Hus

Barnens litteraturdagar, författarbesök

Run for Africa, tillsammans med Ödkarby skola, insamling för skolprojekt i Tanzania vt -21

Besök på muséer

(8)

5

Teaterbesök

Naturskolan åk 1-6

4 H-verksamhet

 Tobaksfri Duo, åk 5-6

 Trafikjokern åk 4-6

Stöd för lärande och skolgång

Allmänpedagogiskt stöd riktar sig till elever som tillfälligt behöver stöd för sitt lärande och sin skolgång. Detta stöd är en del av den dagliga verksamheten och genomförs genom olika individualiserande och differentierande åtgärder. Klassläraren är ansvarig för det allmänpedagogiska stödet. Specialläraren fungerar som handledare.

Om det allmänpedagogiska stödet anses vara otillräckligt görs en pedagogisk bedömning.

Den pedagogiska bedömningen behandlas i skolans EHG och utifrån det beslutas om eleven behöver ytterligare stöd i form av specialpedagogiskt stöd. Beslut om specialpedagogiskt stöd tas av skolledaren. Det specialpedagogiska stödet är mer långsiktigt och mer omfattande än allmänpedagogiskt stöd. Klassläraren upprättar i samråd med specialläraren ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet utvärderas och uppdateras en gång per termin.

När en elev riskerar att inte nå målen trots allmän- och specialpedagogiskt stöd, initierar specialläraren en pedagogisk utredning. Om den pedagogiska utredningen visar att det specialpedagogiska stödet ej är tillräckligt kan eleven överföras till mångprofessionellt stöd.

Beslut om överföringen görs av bildningschefen. En elev i mångprofessionellt stöd kan ha en eller flera lärokurser individuellt anpassade så de följer elevens specifika behov för lärande och skolgång. Det mångprofessionella stödet kan antingen ges i elevens egentliga undervisningsgrupp eller, helt eller delvis, i en särskild inrättad undervisningsgrupp. En elev i mångprofessionellt stöd har alltid en individuell plan, och den skall vara färdigställd senast två månader efter beslut om överföring. Ansvarig för den individuella planen är den lärare som ansvarar för undervisningen. Beslut om mångprofessionellt stöd granskas vid behov och alltid efter årskurs 2 och 6.

Oavsett vilken stödform en elev ges ska undervisningsformerna vara flexibla, omväxlande och alltid utgå från elevens aktuella behov. Ovanstående stödformer har framtagits i syfte att elever som är i behov av särskilt stöd i så hög grad som möjligt ska erbjudas undervisning som motsvarar elevens inlärningskapacitet.

Då eleven tillfälligt, exempelvis på grund av sjukfrånvaro eller tillfälliga svårigheter, blivit efter i undervisningen ska skolan erbjuda stödundervisning. Stödundervisningen ges i första hand av klassläraren, men kan även ges av speciallärare eller annan berörd lärare.

(9)

6 Stödundervisningen är inte schemalagd och ges utanför ordinarie lektionstid.

Stödundervisning ges inte till elev som varit frånvarande på grund av extra ledighet.

Screeningstest görs varje termin, för att kartlägga elevernas läs- och skrivutveckling samt matematiska förmåga. Skolan följer en gemensam handlingsplan för Norra Ålands högstadiedistrikt, se bilaga.

Detta läsår ansvarar Isa Blomqvist-Fagerholm och Josefin Mörn för specialundervisningen.

Speciallärarens arbete kan innebära arbete med en enskild elev, i liten grupp eller som kompanjonlärare i klassen. Tyngdpunkten ligger på kärnämnena, men undervisningen kan även innefatta t.ex. hjälp med strukturering av skolarbetet och studieteknik.

Träningsundervisning

Elever som omfattas av elvaårig läroplikt genomgår en skolgång som grundar sig på individuella lärokurser och verksamhetsområden för träningsundervisning. De elever som är bosatta i Saltviks kommun och som omfattas av den elvaåriga läroplikten får sin undervisning tillsammans med andra åländska elever i träningsundervisningen som är förlagd till Jomala kommun.

Språkundervisning

I Saltvik läser eleverna engelska (A1) som obligatoriskt språk och finska som ett frivilligt språk fr.o.m. åk 5. De elever som inte läser finska får extra tid för kärnämnena (sv/ma/eng).

Läsåret 2020 - 2021 läser eleverna finska enligt följande:

Åk 5: Finska 10 elever Inget språk: 2 elever Åk 6: Finska 8 elever Inget språk: 0 elever

Elever med annat modersmål

Elever med annat modersmål än svenska erbjuds speciellt stöd i svenska, vilket till största del bekostas av Ålands landskapsregering. Detta sker under ordinarie skoltid.

Elevhandledning

Under årskurserna 1-6 genomförs elevhandledningen främst av klassläraren i samband med ämnesundervisningen och skolans övriga verksamhet.

Målsättningen med elevhandledningen i lågstadiet är att:

 handleda eleven att bli självständig och ansvarskännande för sitt skolarbete

 eleven ska lära sig samarbete och ta hänsyn till andra människor

 eleven lär sig använda mångsidiga arbetssätt

 eleven lär sig hämta information ur olika källor

 främja utvecklingen av elevens individuella studieteknik och studievanor

 inleda orientering om olika yrken och arbetsplatser

(10)

7

IKT i skolan

IKT används som en naturlig del i undervisningen. Det innebär att elever och lärare använder lärplattor, datorer och andra interaktiva redskap i vardagsarbetet.

Alla lärare och alla elever använder sig av lärplattformen Its-learning och O365. Varje elev har dessutom en inloggning i O365 och kan därigenom nyttja alla program och sparade dokument både hemma och i skolan. Dessutom har eleverna tillgång till många läromedel i form av ljudfiler – och böcker.

Skolan har en IKT plan som vi följer. Se bilaga 2

Klassammansättningar och gruppindelningar

Läsåret 2020 – 2021 har Rangsby skola 6 undervisningsgrupper med enkla klasser i åk 1 – 6.

Klasslärarna i åk 5 och 6 har ett nära samarbete och deras arbetsmodell utgår mycket ifrån det tänkesätt som beskrivs i den kommande nya läroplanen . All engelska och finska läses i enkla klasser.

I matematik är de flesta lektioner i enkel klass, men matematik timmarna i åk 5-6 undervisas i sammansatt grupp. All idrott hålls i enkla grupper i åk 1-2 och i sammansatt grupp i åk 3-4 samt åk 5- 6. Läsämnena i åk 5 och åk 6 läses i sammansatt grupp, som växelkurs. Religionen läses i åk 1 och 2 i enkla klasser och i åk 3 och 4 i sammansatt grupp. Musik undervisas i enkla klasser i åk 1 och 2 och i sammansatta grupper i åk 3-4 och åk 5-6. Småslöjden undervisas i en sammansatt 1-2 som är delad i 3 undervisningsgrupper. Fy/Ke läses i enkel åk 4 och i sammansatt åk 5-6. Bildkonsttimmarna undervisas i enkla grupper i åk 1-4, men i åk 5-6 sker undervisningen i sammansatt grupp.

Skolans arbetstider

Skoldagen börjar 8.30 och slutar 12.30/13.30/14.25. Vid skolstart, skolavslutningar och temadagar kan det förekomma avvikande tider. Detta informeras om via skolans informationskanal i god tid.

Läsårets schema som bilaga 3

Läsårets arbetsdagar och lovdagar

Höstterminen inleds tis 18.08.2020

Höstlov to-fre 15.10 – 16.10.2020

Höstterminen avslutas tis 22.12.2020

Vårterminen inleds to 07.01.2021

Vinterlov må-fre 22.02 – 26.02.2021

Påskdagarna fre – mån 02.04 – 05.04.2021

Lovdag i s.m. kr.h.dagen to -fre 13.05 – 14.05.2021

Vårterminen avslutas tis 08.06.2021

(11)

8

Rastvärdar

På alla raster är flera lärare och assistenter rastvärdar enligt ett särskilt schema. Schemat finns uppsatt i lärarrum och klassrum.

Timresurs läsåret 2020 - 2021

Moa Mansnerus åk 1 24 vt

Lina Masgård åk 2 24 vt

Caroline Eriksson åk 3 24 vt

Susann Cosgrove åk 4 24 vt

Tony Jansson åk 5 24 vt

Ida Söderlund åk 6 24 vt

Josefin Mörn, timlärare 20 vt

Isa Blomqvist-Fagerholm, skolledare 13 vt

TOTALT 177

Timfördelning

Se bilaga 4

Läromedelsförteckning

Se bilaga 5

Undervisningsämnen

Se bilaga 6 – Ämnesdel.

Uppföljning och utvärdering

Skolarbetet och elevens arbete genomgår ständig uppföljning och utvärdering.

Elevens uppföljningar

 Kontroll via gemensamma genomgångar

 Egenkontroll via facit

 Kontrolluppgifter

 Redovisningar

 Gensvar från omgivningen

 Utvärdering av veckoplaneringen

 Utvärdering av skolsituationen som helhet inför utvecklingssamtalen

(12)

9 Lärarens uppföljning

 Kontinuerligt följa med elevens skolarbete

 Muntliga och skriftliga kontrolluppgifter

 Systematiskt insamlande av arbetsuppgifter, häften och elevarbeten

 Muntliga och skriftliga redovisningar av olika arbetsuppgifter

 Regelbundna, enkla utvärderingar av elevens skolsituation Gemensam uppföljning och utvärdering

Vid samplaneringar och personalmöten sker uppföljning och utvärdering av det vardagliga skolarbetet, som en öppen diskussion kring de dagliga händelserna i skolan. Lärarkollegiet utvärderar läsåret, hur läroplanens och arbetsplanens mål uppnåtts. All utvärdering skall ligga som grund för utveckling, dels för den enskilda eleven, men även för skolan som helhet! Vid utvecklingssamtalen utvärderas elevens trivsel samt hemmens uppfattning om skolan som helhet.

Bedömning och utvecklingssamtal

Syftet med bedömningen är att ge eleverna respons på sina kunskaper och färdigheter och förmåga att ta ansvar och samarbeta. Avsikten med responsen är att uppmuntra och vägleda eleverna i skolgången. Bedömningen ska hjälpa eleverna att bilda sig en realistisk uppfattning om sitt lärande och sina inlärningsstrategier, stärka elevernas självkänsla och självvärderingsförmåga och på så sätt stöda deras personliga utveckling. Tillsammans med läraren ska eleverna få handledning och övning i att ställa upp egna mål och delmål, planera sitt arbete och göra självständiga val. Eleverna ska ges möjlighet att träna upp sin förmåga att analysera och bedöma sitt eget arbete både enskilt och i grupp. Bedömningen ska informera vårdnadshavarna, mottagande skola, arbetslivet och andra intressenter om elevernas kunskaper och färdigheter och om deras förmåga att ta ansvar och samarbeta.

Bedömningsgrunder

Utgående från Landskapet Ålands läroplan för grundskolans avsnitt elevbedömning och betyg samt de ämnesvisa bedömningskriterierna för vitsorden 5, 8 och 10 som finns i ämnesdelen i samma läroplan bedömer vi elevernas kunskaper och färdigheter. Dessutom använder vi oss av de allmänna kriterierna som finns i bilaga 7 vitsordskriterierna.

Bedömning i ansvar och samarbete

Bedömningen görs utifrån iakttagelser kring följande punkter:

 Hur ansvarsfullt eleven arbetar

 Hur eleven tar hänsyn till andra människor, omgivningen och regler

 Hur eleven fungerar i samarbete med andra

(13)

10 Bedömningen ges som ett verbalt utlåtande i såväl mellanbetyg som läsårsbetyg. Se kriterierna bilaga 8 Ansvar och samarbete. samarbete

Bedömning av elever som överförts till mångprofessionellt stöd

Vid bedömningen av elever som inte tagits in eller förts över till specialundervisning ska lindriga inlärningssvårigheter beaktas. Vid bedömningen bör användas sådana metoder genom vilka eleverna på bästa möjliga sätt kan påvisa sina kunskaper. Grunderna för bedömningen av en elev som tagits in eller förts över till specialundervisning fastställs i elevens åtgärdsprogram för hur undervisningen ska ordnas. För elever som överförts till anpassad lärokurs upprättas en individuell plan (IP). Om det i åtgärdsprogrammet för hur undervisningen ska ordnas har bestämts att eleven ska följa allmänundervisningens lärokurser ska elevens kunskaper och framsteg i studierna bedömas i relation till målen för skolans allmänna lärokurser. Om det i åtgärdsprogrammet för hur undervisningen ska ordnas har bestämts att eleven i ett, flera eller alla läroämnen ska följa en individuellt anpassad lärokurs/individuella lärokurser (SAN), ska elevens studieprestationer och framsteg bedömas i relation till de mål som fastställts för eleven i den individuella planen (IP).

Bedömningen av elever som omfattas av elvaårig läroplikt ska grunda sig på individuella lärokurser och verksamhetsområden för träningsundervisning (STR), enligt vad som bestämts i den individuella plan som gjorts upp för eleven. På basis av i planen uppställda personliga mål ska bedömningen betona elevernas framsteg avseende motoriska färdigheter, språk och kommunikation, sociala färdigheter, färdigheter för dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Bedömningen ska grunda sig på elevernas utvecklings- och lärandeprocess samt på processens utgångspunkter och mål. Vid bedömningen av lärandet ska hinder som förorsakas av elevernas handikapp eller sjukdom beaktas.

Bedömning av elever med annat modersmål

Vi använder oss av anvisningarna i Landskapet Ålands läroplan för grundskolan.

Utvecklingssamtal

Minst en gång per läsår och vid behov håller elevens klasslärare utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare kring elevens prestationer och framsteg i studierna. Syftet med samtalet är stöda elevens kunskaps- och sociala utveckling. Samtalet mynnar ut i en överenskommelse mellan lärare, vårdnadshavare och elev, vilka insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Dessa överenskommelser undertecknas av samtliga närvarande. Uppföljning sker vid följande utvecklingssamtal.

Betyg

Vi använder oss av de betygsformulär som fastställts av Ålands landskapsregering.

Mellanbetyget delas ut på höstterminens sista skoldag och läsårsbetyget delas ut på läsårets

(14)

11 sista skoldag. Mellanbetyget visar elevens färdigheter och kunskaper för höstterminen och läsårsbetyget baserar sig på hela läsårets prestationer.

Skiljebetyg

Då eleven byter skola ges ett skiljebetyg. Skiljebetyget åtföljs av en bilaga med uppgifter om skolans timfördelning. Bedömningen av elevens ansvar och samarbete antecknas inte i betyget. En kopia av skiljebetyget skickas till den mottagande skolan och vårdnadshavarna erhåller originalet.

Övriga betyg och särskild examen

Skolan följer de anvisningar som finns i Landskapet Ålands läroplan för grundskolan under avsnittet Elevbedömning och betyg.

Ny bedömning och rättelse av bedömning

En vårdnadshavare kan be om omprövning av ett beslut som gäller bedömningen av elevers studieframsteg eller kvarstannande i årskurs. Begäran ska tillställas berörd skola skriftligen inom 14 dagar efter att vårdnadshavaren fått kännedom om bedömningen. Om ny bedömning beslutar skolans skolledare och elevens lärare gemensamt. Om den nya bedömning, eller det beslut genom vilket begäran har avslagits, är uppenbart felaktigt, kan Ålands landskapsregering på vårdnadshavarens begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om skolans bedömning av studieframstegen eller kvarstannande i årskurs ska ändras.

Elevuppgifter

Inkommande läsår har Rangsby skola 68 elever fördelade på 6 undervisningsgrupper enligt följande:

Åk 1 14 elever Åk 2 14 elever Åk 3 11 elever Åk 4 9 elever Åk 5 12 elever Åk 6 8 elever

Skolan har ett elevregister där person- och kontaktuppgifter förvaras.

Lärarnas arbetsuppgifter

Lärarnas arbetstid och arbetsuppgifter finns beskrivet i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet, grundskolelagen och förordningen samt i Landskapet Ålands läroplan för grundskolan.

(15)

12

Samplanering

Lärarna har samplanering varje tisdag eftermiddag. Då behandlas ärenden som aktuella aktiviteter och gemensamma arrangemang, elevvård, läromedel, utvärdering och pedagogisk utveckling. En viss del av samplaneringstiden är avsatt till att används på måndag morgnar för att starta upp hela veckans arbete.

Skolpersonalens planeringsarbete och fortbildningsverksamhet

Förutom samplaneringstiden tillägnar sig lärarna regelbundet fortbildning inom områden som är aktuella. Bildningschefen upprättar tillsammans med skolledarna en gemensam fortbildningsplan som delges lärarna och finns att tillgå på skolan. Personalen ges också möjlighet att delta i fortbildning för individuella ändamål.

Implementering av den nya läroplanen- tutorverksamhet

Fortbildningen under läsåret 20- 21 kommer till största del att handla om implementeringen av den nya åländska läroplanen. Skolorna i Saltvik har under de senaste fyra åren kontinuerligt haft fortbildningar och arbetat långsiktigt med kooperativt lärande och formativ undervisning med tanke på kommande läroplan. Implementeringen kommer att löpa över två år och ledas av utsedda tutorlärare i distriktet som tillsammans med skolledarna driver arbetet framåt. Inom skolan kommer vi även under detta läsår fortsättningsvis utveckla det kollegiala och kooperativa tänket för att hålla liv i det utvecklingsarbete som gjorts under senare år. I mars vårterminen 2021 kommer NÅHD- distriktet att ha en gemensam fortbildningsdag för alla lärare. Eleverna är lediga den dagen.

(16)

13

Kontaktuppgifter

FÖRTECKNING ÖVER FÖR ELEVERNA VIKTIGA PERSONER

LÄRARE Befattning Nås på nummer: E-post adresser

Isa Blomqvist-Fagerholm skolledare/spec.lärare 43 600, 040-7098362 isa.blomqvist@saltvik.ax

Moa Mansnerus klasslärare åk 1 43683 moa.mansnerus@saltvik.ax

Lina Masgård klasslärare åk 2 43683 lina.masgard@saltvik.ax

Caroline Eriksson klasslärare åk 3 0457-3828555 caroline.eriksson@saltvik.ax

Susann Cosgrove klasslärare åk 4 43683 susann.cosgrove@saltvik.ax

Ida Söderlund klasslärare åk 5 43683 Ida.soderlund@saltvik.ax

Tony Jansson klasslärare åk 6 43683 tony.jansson@saltvik.ax

Josefin Mörn timlärare 43683 josefin.morn@saltvik.ax

Johan Påvals fritidsledare 0457-5300729 johan.pavals@saltvik.ax

Veronika Vinberg assistent 0457-3445300 veronika.vinberg@saltvik.ax Gunilla Wahlsten assistent 040-5657768 gunilla.wahlsten@saltvik.ax Johanna Andersson fritidshemsledare,

assistent

040-8467369

ÖVRIG PERSONAL

Carina Johansson lokalvårdare 0457-3799168

Margurite Fellman kock 49 818

Robert Jansson fastighetsskötare 0457-3439821 Ove Johansson fastighetsskötare 0457- 5221626 Rasmus Söderberg fastighetsskötare 0457-3453810 Sussi Holmström skolskjutschaufför 43 413,

0457- 3613357

Jomala Taxi skolskjutschaufför 040-6806000

Anna-Lena Nordberg- Dahlén

bibliotekssekreterare 48 534

Susanne Lundberg skolhälsovårdare 43 683

Lisette Isaksson skolkurator 43 12 32

Jonna Brunnsteiner skolpsykolog 0457-3613454 skolpsykolog@ghs.ax

Samarbete och övrig verksamhet Samarbetet mellan hem och skola

I Saltvik är skolorna öppna för alla föräldrar att besöka förutom under inskolningsperioden i augusti- och september.

Inför skolstart delges information på lärplattformen Its-learning samt skickas till samtliga hem i form av ett välkomst- och informationsbrev. I anslutning till läsårets början håller skolan ett föräldramöte då allmän och klassvis information ges till föräldrarna. Under läsåret får hemmen regelbundet information från klassläraren om skolarbetet och övriga aktiviteter.

Allmän information ges av skolledaren några gånger per läsår. Vid behov tar skolan kontakt per telefon och uppmanar föräldrar att ta kontakt med berörd lärare om frågor uppstår.

Under skolåret arrangeras olika evenemang dit hemmen inbjuds att delta.

(17)

14 Varje årskurs väljer klassföräldrar som ska värna om att bra kommunikation och gemenskap finns inom klassen och skolan.

Elevhälsa

Elevhälsan sköts i första hand av klassläraren genom bl.a. återkommande och allmänna etiska samtal tillsammans med klassen samt genom enskilda samtal med elever.

Elevhälsoärenden diskuteras i elevhälsogruppen (EHG) vid återkommande elevhälsomöten var tredje till var fjärde vecka. I skolans EHG ingår skolledaren och en lärarrepresentant.

Elevhälsoärenden anmäls till EHG och då ett specifikt elevärende är uppe till diskussion kallas berörd klasslärare till elevhälsomötet. Problem som uppstår i klasserna gås igenom, och vi försöker på bästa sätt lägga in stödåtgärder för att hjälpa och stötta lärarna i arbetet med eleverna. Ärenden man vill lyfta till elevhälsan är ärenden som berör elevens inlärning eller mående.

Två till tre gånger per läsår hålls större EHG-möten i en så kallad expertgrupp. Där ingår skolledaren, lärarrepresentanten, specialläraren, skolkuratorn, skolhälsovårdaren, skolpsykologen samt vid behov representant för Saltviks socialkansli.

Hälsovårdaren har mottagning i skolan en gång varannan vecka mellan kl. 9.00-13.00.

Tandläkare från ÅHS sköter tandvården för eleverna.

Skolkurator Lisette Isaksson besöker skolan varannan vecka och arbetar främst med enskilda elever och leder gruppsamtal vid behov.

Skolan har en trygghetspärm där det finns riktlinjer för hur vi skall gå till väga då vi upptäcker att en elev mår dåligt eller far illa och om något tragiskt inträffat i familjen. Trygghetspärmen innehåller olika handlingsplaner som beskriver hur skolan skall agera vid olika typer av kriser.

Elevrådsverksamhet

Skolans elevråd leds inkommande läsår av Isa Blomqvist-Fagerholm och består av elevrepresentanter från åk 2-6. Elevrådet träffas några gånger per termin.

Läroplikt som fullgörs hemma

Den lärare som förordnats handha prövningen av dessa barns framsteg följer de anvisningar som fastställs i Landskapet Ålands läroplan för grundskolan. De vårdnadshavare som önskar att barnets läroplikt fullgörs hemma måste meddela skol- och bildningsnämnden om detta innan läsårets början.

(18)

15

Fritidsaktiviteter

Kommunens fritidsledare erbjuder eleverna aktiviteter, dessutom har 4H, Saltviks församling, IF Fram, Östra Saltviks Ungdomsförening, mfl organisationer aktiviteter som eleverna kan delta i på sin fritid.

Övriga planer

Följande planer har skolan/kommunen upprättat men bifogas inte arbetsplanen. En del av dem finns publicerade på Its-learning och andra kan man få ta del av genom att kontakta skolan. Vissa av planerna är av säkerhetsskäl konfidentiella.

 Trygghetspärm

 Säkerhetsplan

 Handlingsplan Tala, Läsa, Skriva

 Jämställdhetsplan

Bilagor

1. Skolans ordnings- och trivselregler 2. Skolans IKT-plan

3. Läsårets schema 4. Timfördelning

5. Läromedelsförteckning 6. Undervisningsämnen/stoffet 7. Vitsordskriterierna

8. Ansvar och samarbete 9. ANDTS-plan

References

Related documents

Hon menar att genom att det finns specialpedagoger så kan läraren/pedagogen anse att ansvaret för barn i svårigheter ligger hos specialpedagogen, det är

Leken är en möjlighet för att föra samman delar av personutvecklingen hos ett barn som skapar en helhet därför är det viktigt att leken är en central del i förskolans

En elev har rätt att bli mottagen i förskoleklass/grundskola/grundsärskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till

Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas.

Resultaten från Petterssons (2011) avhandling är relevanta när det gäller differentierad svenskundervisning för högpresterande elever eftersom de visar att berikning och

Vid diskussioner kring religion och/ eller avsaknad av religiös övertygelse är det viktigt att lyfta likheter för att skapa en inkluderande känsla mellan olika barn.. Olika

Ett beslut om särskilt stöd kan också fattas innan förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen inleds eller under tiden sådan utbildning pågår, utan

Förvaring för ett pergamentbrev där sigillen vilar i individuellt anpassade urfasningar så att de ligger skyddade och stadigt... Förvaring av klichéer, minnesmynt