Statens geotekniska institut

Årsredovisning

2017

Statens geotekniska institut

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

1 (70)

INNEHÅLL

Generaldirektören har ordet ...4

RESULTATREDOVISNING

Prestation Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10 ...19

Prestation Planenheten...27

Prestation Forskning, utveckling och kunskapsförmedling ...34

Prestation Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete ...43

SGI:s myndighetssamverkan ...49

FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning ...53

Anslagsredovisning ...55

Tilläggsupplysningar och noter ...56

Sammanställning över väsentliga uppgifter ...62

BILAGA

2

Tabeller, diagram och bilder i årsredovisningen

Tabell 1: Personal och kompetens under de tre senaste åren. ... 8

Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren. ... 8

Tabell 3: Personalrörelse, antal personer, under de tre senaste åren. ... 9

Tabell 4: Interna revisioner. ... 12

Tabell 5: Upphandling över gränsen för direktupphandling. ... 13

Tabell 6: Måluppfyllelse verksamhetsmål. ... 14

Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget. ... 26

Tabell 8: Redovisning av prestation, Planenheten. ... 32

Tabell 9: Ekonomisk redovisning Planenheten. ... 33

Tabell 10: Antalet publikationer och artiklar. Fördjupat innehåll, se Bilaga 1. ... 39

Tabell 11: Redovisning av prestation, Forskning och utveckling. ... 39

Tabell 12: Ekonomisk redovisning Geoteknisk och miljögeoteknisk FoU och Kunskapsförmedling. ... 42

Tabell 13: Redovisning av prestation, Rådgivning, kostnaderna inkluderar overheadkostnader ... 46

Tabell 14: Redovisning av prestation, Rådgivning gentemot myndigheter och kommuner. ... 46

Tabell 15: Ekonomisk redovisning av avgiftsfinansierad Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning.47 Tabell 16: Avgiftsfinansierad verksamhet i sammandrag för verksamhetsåret 2017. ... 48

Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget 2013-2017. ... 26

Diagram 2: Omfattning i timmar och ärenden av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner. 27 Diagram 3: Omfattning i timmar och ärenden för stöd till MSB. ... 28

Diagram 4: Omfattning i timmar och ärenden av verksamheten i Göta älvdalen. ... 29

Diagram 5: Omfattning i timmar av remissbehandling gällande infrastruktur. ... 30

Diagram 6: SGI:s FoU-finansiering 2012-2017. ... 41

Diagram 7: Rådgivningsintäkter per kundkategori 2013-2017. ... 45

Bild 1: Organisationen 2017-12-31 ... 6

Bild 2: Processkarta SGI. ... 12

Bild 3: SGI:s arbete stödjer följande mål i Agenda 2030. ... 15

Bild 4: Bild från Geokalkylprogrammet ... 17

Bild 5: GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Ångermanälven. ... 20

Bild 6: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten. ... 21

Bild 7: Handlingsplanens åtgärder beskrivs utifrån fem huvudprocesser i samhällsbyggandet. ... 24

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

3 Förklaringar

Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande uppgifter för verksamhetsåren 2016 respektive 2015.

Antalet årsarbetskrafter är hämtat från arbetsgivarverkets system för statistikinlämning. Underlaget kommer från löneprogrammet Palasso och bygger på anställningsgrad. I övrigt när begreppet årsarbetskrafter (Åak) används i redovisningen bygger det på SGI:s beräkning av antalet nedlagda timmar.

Bilderna i denna årsredovisning är tagna av Statens geotekniska instituts (SGI) personal. Två bilder är tagna av Mikael Svensson Scandinav bildbyrå.

Samtliga belopp i denna årsredovisning är i tusental kronor (tkr) om inget annat anges.

Årsredovisningen lämnas till:

Regeringen – Miljö- och energidepartementet Ekonomistyrningsverket

Finansdepartementet

Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen

Statskontoret

SGI diarienr: 4.2.3-1712-0791 Statens geotekniska institut Olaus Magnus väg 35

581 93 Linköping

Årsredovisningen finns tillgänglig på Statens geotekniska instituts webbplats www.swedgeo.se från februari 2018.

4

Generaldirektören har ordet

Våra frågor och behovet av vår kompetens har blivit alltmer synliga i nyhetsflödet och i

samhällsdebatten. Klimatförändringen och målsättningarna om ett koldioxidneutralt och giftfritt kretsloppssamhälle ställer stora krav för att åstadkomma ett hållbart markbyggande. Vi behöver bland annat ta ökad hänsyn till förändrade markförhållanden, markens lämplighet för bebyggelse och infrastruktur, stigande havsnivå samt ökade flöden.

Vi känner ett stort ansvar att förmedla aktuell och tillräcklig kunskap i samhället för att det skall finnas välgrundade underlag för åsikter och beslut. Under året har vi därför rustat oss med en ny organisation med tydlig utgångspunkt i vårt uppdrag och våra tre verksamhetsområden. Detta kunde vi inte

genomfört lägligare eftersom i december kom beslutet om att regeringen inrättar en delegation för Göta älv. Vi har nu i uppdrag av regeringen att inrätta en sådan delegation, samtidigt som staten också tillskjuter medel för att delfinansiera åtgärder för stabilitetshöjande åtgärder. Det här innebär att vi måste bli en storlek större. Vi är nu i full färd med att planera för delegationen och rekrytera fler engagerade och kompetenta medarbetare.

Under året delade SGI ut forskningsbidrag inom ramen för Tuffo-programmet för teknikutveckling inom förorenade områden. Tre projekt beviljades bidrag och detta är första gången som SGI har haft möjligt att göra det. De beviljade projekten förväntas få stor betydelse för efterbehandlings- branschen och forskare.

Fallande intäkter och ökade arbetskraftskostnader, utöver lönen, innebär att SGI redovisar ett negativt resultat för år 2017. En betydande del av underskottet förklaras med högre pensionskostnader än beräknat samtidigt som intäkterna inte har nått upp i budgetnivå.

I början på året publicerade vi vår handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Vi har fått positiv respons och upplever att planen tagits emot väl på andra myndigheter, kommuner och inom branschen. Det känns roligt eftersom handlingsplanen avser att lyfta fram den potential som ligger i att gemensamt arbeta för ett hållbart markbyggande utifrån ett helhetsperspektiv. Detta har uppmärksammats av regeringen som gett oss stöd att genomföra planen från och med nästa år.

GIS-verktyget Geokalkyl för planering av bebyggelse har vidareutvecklats och nu blir det lättare att bedöma hur olika sätt att grundlägga och hantera massor vid byggen påverkar klimatet.

Med handlingsplanen som stöd kastade vi oss återigen in i debatten i Almedalen med ett eget seminarium. Vårt tema detta år var: Stigande havsnivåer ska mark och bebyggelse skyddas eller överges?

Vi tar också gärna stöd av ny teknik i vår verksamhet. Under året har vi påbörjat utvecklingen av en metod för att med hjälp drönare kunna övervaka jordskred och skredriskområden och filma i realtid vid akuta händelser.

Nu väntar ett nytt verksamhetsår och tillsammans skall vi både göra samhällsnytta och ha roligt på jobbet!

Linköping i december Åsa-Britt Karlsson Generaldirektör

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

5

RESULTATREDOVISNING

VERKSAMHETEN – SGI:S UPPDRAG

SGI:s verksamhet drivs med samhällsrelevans, miljö och säkerhet i fokus. Markens hållfasthet och andra geotekniska egenskaper påverkar i hög grad dess byggbarhet och förutsättningarna för byggnader, vägar och järnvägar. Som nationell expertmyndighet har SGI ansvar för att vara

pådrivande i frågor som syftar till en säker, ekonomisk och miljöanpassad samhällsutveckling inom det geotekniska området. SGI stödjer länsstyrelserna och kommunerna i planering av mark och verksamheter och har en viktig roll för att skapa trygga och säkra samhällen som kan klara både dagens och framtidens klimat. Genom kartläggningar och analyser bidrar SGI till att riskerna för ras, skred och stranderosion minskar och här är klimatanpassning en nyckelfråga.

Forskning och utveckling (FoU) utgör en central del av SGI:s verksamhet. SGI medverkar aktivt i internationell forskning, främst inom Europeiska unionen, och har ett ansvar för att bistå med underlag och expertkunskap i det arbete som regeringen bedriver nationellt och inom EU.

SGI lägger stor vikt vid att vara en öppen, modern och tillgänglig myndighet och arbetar aktivt för att samla och tillgängliggöra geoteknisk information. SGI har informationsansvar enligt förordningen om geografisk information (EG-direktivet Inspire) och medverkar i den nationella plattformen geodata.se.

Under 2017 har SGI som medeltal haft 83 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och vi har även kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Framtid och vision

På SGI ser vi i framtiden stora globala utmaningar som urbanisering, klimatförändringar och kemikalieanvändning. Genom gränsöverskridande samarbete och kunskap är Sverige som nation en förebild i utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Därför har vi formulerat vår vision att ”uppfattas som en expertmyndighet och ett internationellt kompetenscentrum. Vi vill vara drivande i samarbetet för att samhället ska byggas på säker grund”.

Syftet med verksamheten är att arbeta för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande av mark och naturresurser. Vi sammanfattar det genom vår devis:

På säker grund för hållbar utveckling

Resultatredovisningen inleds med en allmän beskrivning av verksamheten och SGI:s uppdrag. Inom området redovisar vi också uppdrag från regeringen för verksamhetsåret 2017. Därefter följer en indelning i områdena Prestation Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10,

Prestation Planenheten, Prestation Forskning, utveckling och kunskapsförmedling, Prestation Avgiftsfinansierat geotekniskt och miljögeotekniskt arbete. Avslutningsvis så redovisas SGI:s myndighetssamverkan.

6

SGI leds av generaldirektören. Verksamheten är organiserad i stab, verksamhetsstöd och tre tekniska avdelningar; Effektivare markbyggande, Klimatanpassning och Renare mark. SGI:s

geotekniklaboratorium tillhör avdelning Effektivare markbyggande och SGI:s miljölaboratorium tillhör avdelning Renare mark.

Respektive avdelning leds av en avdelningschef (AC). Avdelningarna har enheter som leds av en enhetsansvarig undantag Planenheten som har en enhetschef. Planenheten har till uppgift att ge stöd till länsstyrelser och kommuner i planprocessen som rör geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden samt samråd/diskussionsmöten.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet bereds i ett FoU-sekretariat.

Översyn av SGI:s organisation

Under året gjordes en översyn av SGI:s organisation tillsammans med en extern konsult.

24 medarbetare intervjuades, lösningsförslag togs fram, workshop genomfördes med ledningsgruppen.

Vid skapandet av den nya organisationen togs tio bärande principer fram. SGI:s organisation skall åstadkomma:

• Tydlighet i beslutsmandat för avdelningar och ledningsgrupp.

• En fortsatt nära koppling mellan forskning och rådgivning.

• Förutsättningar att attrahera och utveckla kompetens.

• Minskat personalberoende av chefer och nyckelpersoner.

• Tydlighet i prioritering och resursplanering.

• Flexibilitet och förmåga att snabbt agera på nya uppdrag.

• Möjlighet för chefer att fokusera på ledarskap.

• Förutsättningar för gott medarbetarskap.

• Tydliga karriärvägar.

• En enkel och lättförståelig organisationsmodell.

Den 20 juni fattade GD beslut om en ny organisation för verksamheten. Startdatum 15 september 2017. Se Bild 1.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

7 Värdegrund

I enlighet med vår värdegrund ska verksamheten bedrivas med samhällsnytta och kvalitet i fokus och med ett tryggt förhållningssätt som speglas i opartiskhet och respekt. Under året har vi haft flera olika aktiviteter i syfte att stärka detta. Våra medarbetare har diskuterat dilemman och goda exempel som inspirerar till förbättringar. Fokus och utgångspunkt i diskussionerna har varit respekt och dess påverkan på samhällsnytta och kvalitet i våra resultat. Med stöd av SGI:s arbetsgrupp för värdegrundsarbete har diskussionerna förts på avdelningsnivå och inom ramen för SGI:s ledningsgrupp.

Förutom det egna arbetet på myndigheten har vi fortsatt

samverkan med andra statliga myndigheter vad gäller lika villkor och mänskliga rättigheter. Samverkan berör både den

arbetsrättsliga delen men också den beteendemässiga delen i statstjänstemannarollen. Erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna sker genom nätverksträffar och gemensamma utbildningsinsatser inom ramen för lika villkor och arbete mot diskriminering.

Profilering och kommunikation

Under året har SGI omnämnts i cirka 200 webbartiklar. Mest omskrivna är frågor som rör föroreningar vid handelsträdgårdar, PFAS, stranderosion och uppdraget att bilda en delegation för Göta älv. Även arbetet med att skredriskkartera Säveån uppmärksammades av media, i samband med att det

slutredovisades.

Vi har genomfört en webbplatsundersökning, som gav 117 svar. Utifrån resultaten fortsätter arbetet med att ytterligare förbättra strukturen på webbplatsen, och underlätta för besökare att hitta. Arbetet med sociala medier har fortsatt. Antalet följare på Twitter och LinkedIn fortsätter öka, liksom antalet prenumeranter på SGI:s nyhetsbrev, som förövrigt har uppgraderats till en responsiv e-postdesign, för bättre funktion i surfplattor och mobiltelefoner.

En uppdaterad broschyr med allmän information om SGI har tagits fram och tryckts upp under året.

Under 2017 har SGI utvecklat arbetet med tillgänglighet. Vi bearbetar PDF:er för att de ska fungera att läsa i talsyntes, och våra nya rapportmallar är tillgänglighetsanpassade.

SGI deltog i Almedalsveckan med ett eget arrangemang, ett välbesökt seminarium på Sveriges geologiska undersöknings (SGU) fartyg Ocean Surveyor. Ämnet var Stigande havsnivåer – ska mark och bebyggelse skyddas eller överges?

Foto: Torbjörn Thuresson

8

Medarbetare och strategisk kompetensförsörjning

Årsarbetskraft och medelantalet anställda

Antalet årsarbetskrafter på SGI under 2017 var 73 (2016: 71, 2015: 72). Medelantalet anställda var under året 83 (2016: 83, 2015: 85). Fördelningen var 47 kvinnor och 35 män.

Antal anställda, unika personnummer, åldersindelning, 25 - 34 år = 5 anställda (2016: 5, 2015: 7), 35 - 44 år = 20 anställda (2016: 19, 2015: 23), 45 - 54 år = 33 anställda (2016: 39, 2015: 38) och 55 år - = 27 anställda (2015: 23, 2015: 25). Under 2017 har SGI haft 65 (2016: 66, 2015: 69) tekniska handläggare och 1 (2016: 2, 2015: 2) medarbetare som bedrivit doktorandstudier, se Tabell 1.

Personal och kompetens, År 2017 2016 2015

Antal årsarbetskrafter 73 71 72

Medelantalet anställda 83 83 85

- varav kvinnor 47 46 46

- varav män 35 37 39

Tekniska handläggare¹ 65 66 69

Medarbetare doktorandstudier 1 2 2

Medarbetare med forskarutbildning 34 33 31

Tabell 1: Personal och kompetens under de tre senaste åren.

 Avrundningsdifferenser förekommer i siffrorna.

Anställdas sjukfrånvaro

SGI:s redovisning av sjukfrånvaro under 2017 följer den modell som Arbetsgivarverket tillhandahåller. Sjukfrånvaron redovisas i procent av tillgänglig arbetstid. Långtidssjukfrånvaro redovisas i procent av total sjukfrånvaro.

Årets resultat visar på en procentuell minskning av sjukfrånvaron med 1,7 procentenhet till 4,6 % (2016: 6,3 %, 2015: 5,3 %). Sjukfrånvaron har minskat i gruppen som varit sjukskriven en längre period, i gruppen kvinnor, i gruppen anställda 30 - 49 år. Individuella stödinsatser har gjorts via företagshälsovården.

Sjukfrånvaro, År 2017 2016 2015

Totalt 4,6 % 6,3 % 5,3 %

Andel 60 dagar eller mer 66,9 % 71,4 % 53,6 %

Kvinnor 6,3 % 9,7 % 7,2 %

Män 2,4 % 2,0 % 3,1 %

Anställda - 29 år 0,0 % 0,4 % 1,2 %

Anställda 30 - 49 år 5,0 % 8,6 % 7,7 %

Anställda 50 år - 4,4 % 4,4 % 2,9 %

Tabell 2: Redovisning sjukfrånvaro under de tre senaste åren.

1 Inkluderar nyanställda och entledigade under året.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

9

Friskvård

–

Välmående medarbetare är en förutsättning för ett gott arbetsresultat. Det är viktigt som arbetsgivare att tillsammans med sina medarbetare aktivt arbeta med friskvård.

Under året har vi arbetat vidare med våra riktlinjer för friskvård. Fokus är en tydlig organisation med välmående medarbetare. Riktlinjerna innehåller ett antal åtgärder som binds ihop till en helhet och som utgör viktiga förutsättningar för en frisk och välmående organisation. Stor vikt har lagts på en bredare tolkning av friskvård.

Vi har sett över olika åtgärder vad gäller nyttan och en del nya åtgärder har införts. Exempelvis tar vi tillvara arbetet med vår omorganisation via en tydlig ledning och styrning, en tydlig arbetsgivar- och personalpolitik som genomsyras av lika villkor, aktiviteter kopplade till medarbetarundersökning, en höjd ersättning för vårt friskvårdbidrag samt att vi fortsätter att erbjuda kontorsmassage och fortsatt tillgång till frukt på arbetsplatsen.

Vi har satsat på en digital personlig tränare som uppmanar till korta kontinuerliga pauser under dagen med introduktion till olika fysiska övningar. Under hösten har vi på varje kontor haft en

hälsofrämjande vecka som innehållit kickoff-aktiviteter med hälsa i fokus. Innehållet kretsade kring vikten av att skapa fler goda enkla vanor själv och tillsammans med kollegor i arbetsvardagen samt att inspirera varandra i syfte att skapa en än mer positiv anda och en må bra kultur på arbetsplatsen.

Under december har vi haft en medarbetardag med fokus på gott ledarskap och medarbetarskap där en extern konsult inspirerade oss i ämnet.

Strategisk kompetensförsörjning

Vi har fastställt en handlingsplan för strategiskt arbete med kompetensförsörjning. Arbetet för strategisk kompetensförsörjning utgår från verksamhetsnytta men erbjuder också möjlighet för medarbetare att utvecklas.

Strategi- och handlingsplanen för kompetensförsörjning har fyra olika områden som utgångspunkt:

• Arbete med att identifiera, attrahera, rekrytera, och introducera ny kompetens.

• Förvaltning, utveckling och avveckling av befintlig kompetens.

• Myndighetens attraktionskraft med attraktiva anställningsvillkor.

• Bevakning och aktiv användning av strukturidéer.

Det arbete som genomförts har handlat om att integrera handlingsplanen med verksamhetsplanering och budgetarbete, fortsatt kompetensförsörjning inom forskning samt enskilda överenskommelser för avsättning för att kunna omvandla lön eller avstå sparade semesterdagar till tjänstepensionens valbara del.

Under året har vi genomfört fem kompetensbaserade rekryteringar med varierat utfall, två har resulterat i lyckat rekryteringsutfall och tre med avbrutet rekryteringsförfarande.

Personalrörelse, År 2017 2016 2015

Nyanställda, tillsvidare och vikariat 2 5 8

Entledigande 2 3 10

Tabell 3: Personalrörelse, antal personer, under de tre senaste åren.

10

Praktikplatser i staten

Regeringen har gett uppdrag till statliga myndigheter att ta emot nyanlända arbetssökande och personer med funktionsnedsättning för praktik för perioden 2016–2018. I det avseendet har vi haft samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi har tagit fram och lämnat olika kravprofiler till

Arbetsförmedlingen. Vår utgångspunkt i arbetet är att bereda platser i den utsträckning som är möjligt för vår verksamhet.

Vad gäller praktikplatser så har SGI skapat en plats och tagit emot en praktikant.

Mentorprogram för statliga arbetsgivare och nyanlända akademiker

SGI deltar i ett sex månader långt mentorsprogram via Arbetsgivarverket för statliga arbetsgivare och nyanlända akademiker. SGI ställer upp med tre mentorer, en jurist, en GIS-ingenjör och en

geotekniker. De tre adepterna kommer från en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund.

Syftet för de myndigheter som deltar är att via sin organisation underlätta de nyanländas etablering på arbetsmarknaden och integration i samhället.

SAM-LAD

Arbete med nya riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete och arbete med lika villkor

samt arbete mot diskriminering (SAM-LAD), har slutförts och mynnat ut i en konkret arbetsprocess.

Arbetsprocessen genomförs integrerat och omfattar de viktiga delar som lyfts i den gällande

lagstiftningen samt i SGI:s personalpolicy. Genom SAM-LAD ska vi på ett systematiskt sätt kartlägga, följa upp och förebygga risker för ohälsa, olycksfall eller förekomst av diskriminering vid SGI.

Kartläggningen förväntas ge goda förutsättningar för medarbetarna och arbetsgivaren att snabbt och tydligt märka viktiga förändringar på individ-, grupp- eller organisationsnivå och därefter vidta riktade åtgärder. Åtgärderna kan vara av främjande, förebyggande eller omhändertagande karaktär och utformade på ett sätt som möter enskilda behov men också organisationen som helhet. Under 2017 har samtliga avdelningar testat det nya verktyget dock enbart på den individuella nivån med framtagna individuella handlingsplaner. Testen genomfördes i samband med årliga medarbetarsamtal.

Medarbetarundersökning: Under året har vi genomfört medarbetarundersökning med en svarsfrekvens på 94 % där vårt medarbetarindex uppmätts till 72 % och ledarskapsindex till 80 %.

Medarbetarundersökningen och det fortsatta analysarbetet på myndighetsnivå inom ramen för SAM-LAD ska utgöra underlag till en myndighetsbild. Det kommer att mynna ut i en aktivitetsplan för hela myndigheten. Vår intention är att fortsätta bygga upp en god arbetsplattform och skapa goda förutsättningar för en arbetsmiljö som upplevs gynnsamt av medarbetaren och verksamheten och en fördomsfri arbetsplats med lika villkor som grund.

Workshop Statskontoret

På inbjudan av SGI genomförde Statskontoret den 13 oktober en workshop med ledningsgruppen på temat: Statstjänstemannarollen och god förvaltningskultur. Under dagen problematiserades och diskuterades följande frågor:

• God förvaltningskultur – vad är det och vilken kultur styr vår myndighet?

• Rollen som statsanställd – vad innebär det att arbeta i staten?

• Etisk kompass – vad är det och hur kan det hjälpa mig?

• Arbeta mot korruption – varför och hur?

• Arbeta med en god förvaltningskultur – hur kan man göra och vad är vägen fram för oss?

Under det kommande året planeras en liknande workshop med hela personalen under en medarbetardag. Även vid detta tillfälle kommer Statskontoret att leda workshopen.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

11 Ny teknik

IT-enheten har under året genomfört ett antal större förändringar av IT-stödet på myndigheten.

Det första utvecklingsprojektet innebar att vår virtuella klientmiljö uppgraderades till Windows 10 och Office 2016. I samband med uppgraderingen så genomfördes utbildningar för all personal. Efter sommaren infördes ett nytt videokonferenssystem samt virtuella mötesrum. Förändringen gör att vi i våra virtuella mötesrum kan koppla samman många olika typer av system. Till exempel

videokonferens, Skype för företag och telefoni. Vi har också utökat med möjligheten att spela in möten. I slutet av året bytte vi telefonoperatör samt leverantör av datakommunikation. Vi slutförde även upphandling av nya skrivare under året och har bytt ut många av våra skrivare.

Utöver dessa stora förändringar har ett antal mindre förändringar genomförts och framför allt har vi fortsatt med IT-säkerhetsarbetet.

Vi har sett ett ökat behov av IT- support under året. Det beror främst på de stora IT-förändringar som vi genomfört och antal hanterade ärenden slutade på 1 108 stycken (2016: 1 057, 2015: 1 261).

Vad gäller ny teknik så har vi införskaffat en drönare. Tanken är att vi själva skall kunna filma eller ta bilder från en drönare vid till exempel ett akut skred eller ta emot data/bilder från andra aktörer som räddningstjänsten. Utöver akuta situationer så kan även drönare användas som ett möjligt verktyg för att övervaka jordskred, skydda känsliga stränder och inspektera bergsslänter.

Foto: Mats Öberg

Effektivisering av verksamheten, outsourcing

I syfte att effektivisera verksamheten har SGI sedan 2014 ett pågående samarbete med Statens servicecenter inom arbetsområdet lönerelaterade tjänster. SGI är kopplade via avtal till kontoret i Gävle. Utöver detta så har vi för våra medarbetares räkning även ett avtal om pensionshantering via Statens tjänstepensionsverk (SPV).

Kvalitets- och miljöarbete – Externa och interna revisioner

SGI:s processer finns illustrerade i en karta för huvudprocesser, se Bild 2. Processerna visar på hur vi arbetar i verksamheten och vilka kontaktytor som finns mellan verksamhetens olika delar.

Processbeskrivningar konkretiserar hur vi ska arbeta.

12

Externa revisioner

I maj genomförde företaget Intertek en certifieringsrevision av vårt kvalitets- och miljöledningssystem enligt standarderna ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Resultatet av revisionen blev tre avvikelser:

• Verksamheten har brister i att systematiskt hantera information kring lärdomar.

• Verksamheten har brister i att systematiskt hantera avvikelser.

• Brister i styrning av specificerade dokument.

Vid revisionen framfördes positiva omdömen till SGI för HR-arbetet samt ledningens årscykel och mötesstruktur. Revisorerna uppskattade också de målbilder (transformationskartor) som används för att tydliggöra våra mål.

Några förbättringsområden noterades till exempel en tydligare orsaksanalys i rutiner kring avvikelser.

Interna revisioner

Fyra interna revisioner har genomförts under året. Revisionerna har resulterat i fem avvikelser och 25 förbättringsförslag som har bidragit till en positiv utveckling av verksamheten.

Interna revisioner, År 2017 2016 2015

Antal interna revisioner 4 5 4

Avvikelser 5 6 9

Förbättringsförslag 25 44 14

Tabell 4: Interna revisioner.

Kundbehov Uppdragsledning Kund

HR

Fastighet Ekonomi & Inköp

IT

Diarie Kommunikation Verksamhetsplanering och budget

Övergripande rutiner Miljö

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

13 Miljömål

SGI:s miljömål är framtagna med hänsyn till vår miljöpolicy och våra betydande miljöaspekter.

Miljömålen för 2017 var följande:

• Ta fram en plan för hur vi långsiktigt ska arbeta med hållbar utveckling och vårt samhällsansvar:

Måluppfyllelse: Vi når målet. En plan för vårt hållbarhetsarbete finns nu framtagen som omfattar tre områden; SGI:s arbete kopplat till Agenda 2030, indirekt miljöpåverkan (våra uppdrag) och direkt miljöpåverkan (tjänsteresor, inköp etc.)

• SGI ska genom medvetna val vid tjänsteresor bidra till det nationella miljömålet, Begränsad klimatpåverkan, genom minskning av utsläpp av växthusgaser:

Delmål 1:

- Minska antalet resor med flyg, under 500 km, relativt 2016.

Resultat delmål 1: Vi når målet. Korta flygresor har minskat sett till antal resta kilometer med ungefär 25 %.

Delmål 2:

- Alla bilresor i tjänsten ska ske med miljöbil.

Resultat delmål 2: Vi når inte målet. Andelen miljöbil var 2017, 50 %. Resor med bil har dock minskat med 20 %.

Måluppfyllelse: Vi når inte målet eftersom det totala resandet har ökat med cirka 8 %. Under året arrangerades många internationella konferenser som var intressanta för SGI. Detta är anledningen till ökningen.

• Minska pappersförbrukningen med 5 % i jämförelse med 2016 mätt i antal utskrifter per helårsarbetare och dag:

Måluppfyllelse: Vi når inte fullt ut vårt mål men pappersförbrukningen fortsätter att minska på grund av förbättrade digitala arbetssätt och minskade under 2017 med ytterligare 4 %.

• Minska den totala energiförbrukningen med 5 % jämfört med 2016:

Måluppfyllelse: Vi når målet med god marginal. Den totala energiförbrukningen minskade med 5,8 %. Den största enskilda orsaken är minskad elförbrukning 15 % på grund av byte av armaturer på huvudkontoret i samband med omförhandling av hyresavtal.

• Miljökrav ska ställas i alla upphandlingar över gränsen för direktupphandling 505 000 SEK.

Vid upphandling av energikrävande utrustning ska energikrav ställas enligt Upphandlingsmyndighetens avancerade nivå på de områden där energikrav finns.

Måluppfyllelse: Vi når inte upp till målet. Miljökrav har ställts i tre av sex upphandlingar. I de fall där vi inte ställt miljökrav var detta inte relevant i två av tre upphandlingar då dessa enbart gällde konsulttjänster.

Upphandling, År 2017 2016 2015

Upphandling med miljökrav, styck 3 1 2

Upphandling totalt, styck 6 2 2

Andel upphandling med miljökrav 50 % 50 % 100 % Upphandling med miljökrav, tkr 2 300 3 200 4 185

Tabell 5: Upphandling över gränsen för direktupphandling.

SGI har en låg andel upphandlingar som överstiger gränsen för direktupphandling. Vi är väl medvetna om att alltid ställa miljökrav i dessa upphandlingar så långt det är möjligt utifrån vad som upphandlas.

14

Risk och sårbarhet

Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska de myndigheter som

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutar vartannat år lämna en redovisning som gäller hot och risker inom myndighetens ansvarsområde. Under 2017 genomfördes ingen risk- och sårbarhetsanalys på uppdrag av MSB. År 2018 skall en sådan åter lämnas in.

Verksamhetsplan

SGI:s verksamhetsplan visar våra långsiktiga strategiska mål samt mål för 2017. SGI:s långsiktiga strategiska mål för verksamheten är Säkert och hållbart att bo och färdas.

Utifrån det strategiska målet ovan har delmål för våra processer tagits fram. Detaljerade aktiviteter som ska säkerställa att målen nås har sammanställts i en aktivitetsplan.

Målen har följts upp kvartalsvis utifrån graden av färdigställande. Av de mål som genomfördes delvis eller inte genomfördes alls under 2017 har samtliga omprioriterats, och till viss del omformulerats, till att fortsätta gälla 2018.

Verksamhetsplan (VP), År 2017 25 mål

2016 16 mål

2015 39 mål

Genomförda mål 11 11 19

Delvis genomförda mål 12 2 15

Ej genomförda mål 2 3 5

Genomförda och delvis genomförda mål

92 % 81 % 87 %

Tabell 6: Måluppfyllelse verksamhetsmål.

Under året har vi arbetat om våra verksamhetsområden och de började användas fullt ut i samband med beslut om ny organisation. Områdena heter numera; Effektivare markbyggande,

Klimatanpassning och Renare mark.

Uppdrag från regeringen för verksamhetsåret 2017

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens geotekniska institut (prop.2016/17:1 utg.omr.18, bet.2016/17:CU1, rskr.2016/17:69). SGI tilldelas 45 947 tkr, anslagskredit 1 378 tkr.

Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet

Klimatanpassning

Statens geotekniska institut (SGI) ska redovisa hur myndigheten har använt medel från anslag 1:10 Klimatanpassning, ap.2 Klimatanpassning - del till Statens geotekniska institut, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, och vilka effekter myndigheten bedömer att insatserna har fått. SGI ska även redovisa hur myndighetens arbete med klimatanpassning har använts för att stödja kommuners och andras arbete med plan- och byggprocessen.

Medlen från anslag 1:10 regleras via regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, M2016/02982/S (delvis). M2016/02588/Kl.

M2016/02197/Kl m.fl. SGI tilldelas 16 500 tkr, anslagskredit 495 tkr.

SGI får använda anslagsposten för klimatanpassningsinsatser inom myndighetens ansvarsområde genom ras- och skredriskkarteringar, kartering av erosionsrisker, metodutveckling samt nyttiggörande och komplettering av material från utförda karteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd.

Resultat: redovisas separat under ett eget kapitel i årsredovisning 2017; Prestation, Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

15

Agenda 2030

SGI skall kortfattat redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till genomförandet av Agenda 2030 med dess mål och delmål. Underlaget ska användas i Sveriges rapportering om genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) i juli 2017. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet, med kopia till Finansdepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 31 mars 2017.

Resultat: SGI:s arbete redovisades till regeringen den 30 mars. SGI gör bedömningen att myndigheten kan ha en signifikant inverkan på Sveriges måluppfyllelse för 11 mål och sammanlagt 30 delmål i FN:s Agenda 2030. För flera delmål är SGI:s nuvarande insatser tillräckliga. För flera delmål finns dock en stor potential till större inverkan och delaktighet.

Målen i Agenda 2030 som SGI stödjer

Bild 3: Illustration över de 17 målen i Agenda 2030.

De 11 mål som SGI:s verksamhet stödjer är förstorade och markerade med vita ramar. SGI:s verksamhet stödjer samtliga mål som fokuserar på biosfären, hälften av de samhällsinriktade och ekonomiskt inriktade målen samt det processinriktade målet. Modifierad illustration från källa: Stockholm Resilience Centre, formgivare J. Lokrantz/Azote. I bilden har vi förstorat en del mål och vi använder svenska begrepp.

SGI:s Agenda 2030 arbete har inverkan på följande 11 mål:

Ingen fattigdom Hälsa och välbefinnande Rent vatten och sanitet Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Hållbara städer och samhällen Hållbar konsumtion och produktion Bekämpa klimatförändringen Hav och marina resurser

Ekosystem och biologisk mångfald Fredliga och inkluderande samhällen Genomförande och globalt partnerskap Bild 3: SGI:s arbete stödjer följande mål i Agenda 2030.

16

Uppdrag i regleringsbrevet Moderna beredskapsjobb

Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt från och med 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020. För 2017 bör omfattningen uppgå till minst 500 personer. Myndigheterna ska eftersträva att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden inklusive nyanlända för att utföra enklare arbetsuppgifter vid myndigheten. Statens geotekniska institut ska lämna en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. Regelverket och ersättningen för de moderna beredskapsjobben ska motsvara de villkor som gäller för den subventionerade anställningsformen extratjänster, som handläggs och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Arbetsgivarverket har i uppgift att bistå med stöd till myndigheterna inom sina respektive ansvarsområden i detta arbete.

Resultat: SGI har lämnat in en redovisning till Statskontoret. Under året så har SGI lämnat in en kravprofil/ underlag till Arbetsförmedlingen men ingen kandidat har kunnat matchats åter från Arbetsförmedlingen. Detta har resulterat i att SGI inte kunnat anställa någon i moderna beredskapsarbeten.

Andra regeringsbeslut

Uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl

SGI har på uppdrag av regeringen utvecklat verktyget Geokalkyl, med vilket en översiktlig bedömning av kostnaden för grundläggningsåtgärder i områden med skilda geotekniska förutsättningar kan göras.

Systemet är avsett att användas i tidiga planeringsskeden, till exempel i samband med kommuners översiktsplanering, för att värdera kostnaderna för det valda geografiska läget från geoteknisk synpunkt. Därmed så kan systemet bidra till att minska kostnaderna vid byggandet av till exempel bostäder och infrastruktur.

Näringsdepartementet fattar beslut den 7 september 2017, N2017/05378/PBB, N2017/05592/PBB, N2016/04339/PBB att ge SGI uppdrag att komplettera och implementera systemet Geokalkyl.

SGI skall utveckla och införliva tre nya delar/moduler i systemet Geokalkyl.

Den första är en så kallad LCA-modul för beräkning och visualisering av klimatpåverkansindex för grundläggningsåtgärder som ingår i Geokalkyl; masshantering och konstruktioner.

Den andra delen/modulen är en modul för kostnadsberäkningar och miljöbedömningar för

masshantering av både rena och förorenade massor. Avsikten är att kunna kvalitetssäkra massor för att få underlag till att styra användningen och hanteringen mot en cirkulär ekonomi.

Den tredje delen är en utbildningssatsning, i första hand riktad till kommuner, för att ytterligare implementera användningen av systemet. SGI ska därefter ta fram ett särskilt utbildningspaket som innefattar kursmaterial och en kurs för kommuner om användningen av Geokalkyl i pågående och aktuella planärenden.

Uppdraget ska utföras i samverkan med Trafikverket, Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning och andra berörda aktörer.

Användningen av Lantmäteriets grundläggande geodata och tjänster ska vara förenlig med bestämmelserna i Samverkansavtal om geodata som SGI har ingått med Lantmäteriet.

Resultat: Uppdraget slutredovisades till Näringsdepartementet den 29 december. SGI har arbetat med och genomfört ovanstående delar/moduler. SGI Publikation 39 beskriver arbetet. Verktyget Geokalkyl är viktigt och användbart i den fysiska planeringen och kan bidra till ett mer hållbart byggande. I framtiden så kan vi förbättra kalkylsystemet och även utveckla nya funktioner och moduler.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

17

Bild 4: Bild från Geokalkylprogrammet

Tuffo  Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden.

Se regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, M2016/02982/S (delvis), M2016/02923/S, M2016/02948/Mm m.fl.

Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden (Ramanslag) ap.1 punkt 2. 10 000 tkr får användas för bidrag till Statens geotekniska institut (SGI) för teknikutvecklingsprogrammet Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) Se ändring av regleringsbrev för

budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket, M2017/01681/S, M2017/01666/S (delvis). Ap1, punkt 2.

Högst 1 500 tkr får användas för visst arbete vid SGI.

Programmet syftar till att effektivisera efterbehandlingsarbetet och därmed öka åtgärdstakten av förorenade områden genom att samla efterbehandlingsbransch, myndigheter och forskare i nationella innovations- och forskningsprojekt. Satsningen bidrar till att höja kunskapsnivån i branschen, stärker svensk forskning på området och knyter samman forskningen med det praktiska

efterbehandlingsarbetet.

Genom Tuffo kan forskare, i samarbete med andra aktörer, söka bidrag för en innovations- och forskningsdel i, eller i anknytning till, ett befintligt efterbehandlingsprojekt som är privat eller offentligt finansierat. Den grundfinansiering som finns för exempelvis etablering, undersökning och analyser byggs på detta sätt på med en innovations- och forskningsdel, finansierad av Tuffo.

Resultat: Arbetet har bestått av tre delar:

1. Färdigställa organisation för att hantera teknikutvecklingsprogrammet Tuffo.

Vi har slutfört arbetet med utformandet av den interna organisationen för Tuffo, vilket bland annat har omfattat ansvarsfördelning, beslutsvägar och administrativa rutiner. Miljö- och energidepartementet har tagit fram en stödförordning för utbetalande av medel från Tuffo. SGI har givits möjlighet att lämna synpunkter på utformningen.

2. Genomföra en utlysning av 2016 års FoU-medel.

Till 2016-års utlysning inkom totalt 16 stycken ansökningar om totalt 35 000 tkr. Av dessa valdes, med hjälp av Tuffo:s intressentråd, 8 sökande ut för att få skriva fullständig ansökan.

Val av de projekt som skulle få bidrag, utfördes därefter med stöd av Tuffo:s vetenskapliga råd och Tuffo:s intressentråd.

18

3. Genomföra en utlysning av 2017 års FoU-medel.

Under året har också en ny utlysning skett. Matchmakingmöte för detta hölls i Oskarshamn och vi har fått in 13 stycken ansökningar för bedömning av vilka som får skriva en fullständig ansökan. Dessa ansökningar omfattar totalt 25 250 tkr. Avsikten är att fatta beslut om

tilldelning av medel för dessa före sommaren 2018, även denna gång med stöd av Tuffo:s intressentråd och Tuffo:s vetenskapliga råd.

Delegation för Göta älv

Regeringen fattade beslut 2017-12-18 via regleringsbrev budgetåret 2018 avseende Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut M2017/03180/S (delvis), M2017/03156/Kl,

M2017/03098/Kl m.fl. att inrätta en Delegationen för Göta älv. Den skall upprättas via SGI som samtidigt tilldelas 62 000 tkr. Delegationen skall bestå av representanter för myndigheter, kommuner och organisationer med särskilt ansvar för Göta älvdalen. Delegationen leds av SGI:s generaldirektör.

Under senare delen av hösten 2017 har förberedelsearbete påbörjats både på regeringskansliet och hos SGI. Bland annat skall departementet ta fram en förordning som reglerar bidragsgivningen. SGI planerar och förbereder delegationens arbete.

Ekonomisk redovisning 2017 – sammanfattning

Anslag

SGI:s regleringsbrev år 2017 samt medel från anslag 1:10 innehöll totalt ett disponibelt belopp på 62 447 tkr.

Anslag Uo 18 1:5 ap.1 Statens geotekniska institut, 45 947 tkr. Anslaget har utnyttjats fullt ut och 891 tkr av den beviljade krediten har använts.

Anslag Uo 20 1:10 ap.2 Klimatanpassning (ramanslag), 16 500 tkr. Anslaget har utnyttjats fullt ut och 55 tkr av den beviljade krediten har använts.

Bidragsgivning

Teknikutvecklingsprogrammet Tuffo har delat ut bidrag. I början på hösten 2017 fattades beslut om tilldelning av medel till tre projekt, om totalt 7 735 tkr, av de tillgängliga 8 500 tkr. Ett av de utvalda

projekten kommer dessvärre inte att kunna startas varför i praktiken 6 385 tkr har delats ut.

Avgiftsfinansierad verksamhet

En jämförelse gentemot den beräknade budgeten i regleringsbrevet 2017 visar en prognos för intäkter avgifter och bidrag på 19 800 tkr, utfallet blev 18 431 tkr. Prognosen för kostnader var 19 557 tkr, utfallet blev 20 811 tkr.

Geoteknisk och miljögeoteknisk forskning, utveckling och kunskapsförmedling redovisar ett underskott på 1 444 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska

forskningsverksamheten och kunskapsförmedlingen har ökat med 1 725 timmar under året.

Kostnadsbilden har ökat mer än intäkterna.

Geoteknisk och miljögeoteknisk rådgivning redovisar ett underskott på 936 tkr. Antalet timmar i den geotekniska och miljögeotekniska avgiftsfinansierade rådgivningen har minskat med 2 756 timmar under året. Både intäkter och kostnader har minskat jämfört med föregående år.

Verksamhetens kostnader har ökat 2017 jämfört med 2016, vilket främst förklaras av högre

arbetskraftskostnader, utöver lönen, det vill säga ökade arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Dessutom så har intäkterna minskat till följd av sämre lönsamhet vid leverans av tjänster till statliga myndigheter samt inte full kostnadstäckning inom några uppdrag.

Summeringen av hela den avgiftsfinansierade verksamheten medräknat bidrag och finansiella intäkter visar på intäkter 27 519 samt kostnader 29 899. Totalt ger det i år ett negativt resultat med 2 380 tkr.

Detta gör att SGI:s ackumulerade underskott till och med 2017 är 3 044 tkr.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

19

PRESTATION KLIMATANPASSNINGSINSATSER INOM RAMEN FÖR ANSLAG 1:10

SGI:s resurser har under året fokuserats på riskkarteringarna, fortsatt samordning och harmonisering av kartunderlag som olika myndigheter tillhandahåller, det fleråriga arbetet med naturanpassade erosionsskydd samt arbete med handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat.

Ras- och skredriskkarteringar

SGI har fortsatt skredriskkartering av ytterligare vattendrag, efter Göta älv, där skred har inträffat i betydande omfattning fram tills idag, där samhällskonsekvenserna av skred kan bli stora och där risken förväntas öka betydligt i ett framtida klimat. De berörda vattendragen identifierades 2012 (SGI 2012; Nyttiggörande av material från Göta älvutredningen – Slutrapport) och tio av dem prioriterades 2013, som de mest betydelsefulla att kartera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (SGI 2013;

Prioritering av områden för skredriskanalys – SGI Publikation 6).

Göta älvutredningen innebar kartering av cirka 90 km älv under en treårsperiod till en kostnad av cirka 100 000 tkr. Den metodik som nyttjades i Göta älvutredningen, testades därefter i en pilotstudie längs en begränsad sträcka, 30 km, i den skredkänsliga Norsälven. Metodiken förenklades för att kunna effektivisera undersökningar och analyser samt för att ta hänsyn till variationer i geologiska och geografiska förutsättningar som finns i andra vattendrag i Sverige. Målet med den förenklade och anpassade metodiken var att kunna utföra skredriskkarteringar till en väsentligt lägre kostnad, men med en tillräckligt hög detaljeringsnivå för slutanvändarna, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.

Metodiken visade sig fungera tillfredsställande för kartering längs Norsälven och SGI har fortsatt med ytterligare optimering och metodutveckling i arbetet med skredriskkartering längs Säveån, cirka 30 km, och pågår för Ångermanälven, cirka 90 km, där en första etapp valts ut för att gå vidare med, etapp 1, cirka 30 km.

Slutprodukten skiljer sig numera något från den typ av skredriskkarta som togs fram i Göta

älvutredningen (GÄU) 2009-2011. Bland annat redovisas nu sannolikhet, konsekvens och den slutliga produkten skredrisk på tre separata kartblad för att öka transparensen och möjligheten till tolkning, komplettering och fördjupade analyser för slutanvändarna. Dessutom finns också samtliga underlag och resultat presenterade i en användarvänlig kartvisningstjänst som möjliggör senare analys tillsammans med andra typer av underlag. I kartvisningstjänsten kan olika lager släckas eller tändas och därmed studeras separat eller samtidigt, bland annat underlagen och resultaten från SGI:s skredriskkarteringar, länsstyrelsens information om miljöfarlig verksamhet och förorenade områden, Naturvårdsverket skyddade områden.

För Säveån har under 2017 arbetet med skredriskkartering slutförts och slutredovisats för berörda kommuner och myndigheter. Uppföljande möten har hållits med de kommuner som önskat för att underlätta informationsspridning och förståelse inom olika ansvarsområden/förvaltningar. I arbetet med konsekvensvärdering för Säveån har metoden utvecklats dels genom workshop med kommunerna och dels genom att tillsammans med länsstyrelsen också inkludera förorenade områden.

Anslaget används för ras- och skredriskkarteringar, karteringar av erosionsrisker,

metodutveckling samt nyttiggörande och kompletteringar av material från utförda ras- och skredriskkarteringar samt för framtagande av handledning om naturanpassade erosionsskydd.

20

Längs Ångermanälven har kompletterande geotekniska fält- och laboratorieundersökningar samt installation av grundvattenrör och portrycksmätare utförts för en första deletapp, etapp 1, mellan Faxeälvens utlopp norr om Sollefteå och cirka 30 km nedströms. Underlaget ska ligga till grund för val av utvärderings- och beräkningsmetod inför det fortsatta arbetet med stabilitetsutredning inom etapp 1. Även geofysiska mätningar har utförts under 2017 för att se om det är en möjlig väg att gå som komplement till traditionella geotekniska fältundersökningar som blir relativt kostsamma vid stora jorddjup. Fortsatt insamling och bearbetning av underlag i GIS-format har också gjorts under 2017, däribland flygbilder från olika år samt uppgifter om tidigare skred i området. Under 2017 har även upphandling av konsult för prognostisering av erosion gjorts. Ett arbete som kommer att pågå till halvårsskiftet 2018.

Generellt gäller att karteringen sker i nära samarbete med de centrala myndigheter som tillhandahåller underlag som används, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU) när det gäller det geologiska kartunderlaget för vattendragen och bottenundersökningar av Ångermanälven.

Bild 5: GIS-underlag för pågående utredningsarbete längs Ångermanälven.

Bilden visar befintliga skredärr och tidigare geotekniska utredningar vittnar om betydande stabilitetsproblem i områden med bebyggelse, infrastruktur och annan samhällsviktig verksamhet.

Kartering av erosionsrisker

SGI har utvecklat en metodik för översiktlig kartering av risker för stranderosion. Metoden bygger på att ett kustsårbarhetsindex erosion tas fram, detta index och delindex presenteras i kartvisningstjänsten, Kustens sårbarhet – erosion, SGI:s webbplats, http://www.swedgeo.se.

Metodiken bygger på en fem-stegs modell som tagits fram på SGI och som vidareutvecklats efterhand som ny information och nya GIS-lager tillkommit.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

21

Kusten i Skåne är karterad vad gäller erosion och kartvisningstjänsten lanserades på länsstyrelsen i Skåne för samtliga kustkommuner i februari 2017. Karteringen av kusten i Halland har påbörjats under 2017. Arbetet görs i nära samarbete med SGU i vår strävan att harmonisera våra underlag som rör ras, skred och erosion.

Kustsårbarhetsindex, och dess delindex, kan användas av kommuner och länsstyrelser i deras arbete med översiktsplanering, fördjupad översiktsplanering, kustplanering och förvaltning, planering av LIS-områden, samt vid risk och sårbarhetsanalyser.

Bild 6: Exempel på GIS-underlag för sårbarhet längs kusten.

Bilden visar sårbarhet med avseende på erosion längs kusten i Ängelholms kommun. I GIS-verktyget kan olika lager användas för att få ut bästa möjliga information, som stöd i exempelvis planprocessen.

Metodutveckling samt nyttiggörande

Riskkarteringarna

Metodutveckling och nyttiggörande har under året genomförts inom ramen för skredriskkarteringen längs Säveån och Ångermanälven samt inom karteringen av sårbarhet för erosion i de kustkommuner som karterats under 2017, för detaljer om metodutvecklingen se respektive avsnitt ovan.

För skredriskkarteringen har dialog och informationsutbyte skett med fem kommuner samt två länsstyrelser, SGU, SMHI och Trafikverket, se beskrivning nedan.

Skredriskkartering Säveån har dialog hållits med Partille, Lerums och Göteborgs kommuner.

Dialogerna har hållits i form av avstämningsmöten, slutrapporteringsmöte samt uppföljande möte och överlämning av underlag att arbeta vidare med i den kommunala planeringen. Länsstyrelsen Västra Götaland samt Trafikverket deltog i slutrapporteringsmöte. Trafikverket deltog även i uppföljande möte som gällde skredriskkartering Säveån.

Skredriskkartering Ångermanälven har dialog i form av avstämningsmöten samt inhämtning av underlag och information hållits med Sollefteå kommun och med Kramfors kommun i dialog om underlag. Dialog om underlag har hållits med Länsstyrelsen Västernorrland.

22

Allmänt har dialog om underlag till skredriskkarteringarna hållits med SMHI. Dialog och samverkan om underlag har hållits med SGU.

Kartvisningenstjänsten Kustens sårbarhet – erosion har tillgängliggjorts för Länsstyrelsen Skåne och kommuner i samband med lanseringen i februari 2017.

Samordning och harmonisering av kartunderlag

SGI har under 2017 fortsatt att samordna och harmonisera kartunderlag som rör ras, skred och erosion tillsammans med berörda myndigheter. Arbetet startade under 2015 och bedrevs då i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Lantmäteriet. Under 2016 anslöt även Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samt Sjöfartsverket till samverkan. Sedan dess deltar sammanlagt åtta myndigheter i harmoniseringsarbetet.

Målet med samordningen och harmoniseringen är att myndigheternas underlag som rör ras, skred och erosion ska bli tydligare och mer lättanvända för användarna i klimatanpassningsarbetet, samt att myndigheterna ska ha en samsyn kring nomenklatur och riktlinjer inför utveckling av nya underlag.

Under 2017 skrev myndigheterna under en formell överenskommelse för myndighetssamverkan inom arbete med underlag som rör ras, skred och erosion. Vägledningen Kartunderlag om ras, skred och erosion och den tillhörande kartvisningstjänsten som togs fram under 2015 har uppdaterats och nya kartunderlag har lagts till.

Vägledning för naturanpassade erosionsskydd

SGI har fått i uppdrag av regeringen att redovisa myndighetens insatser för att ta fram en handledning till kommuner och regionala myndigheter om naturanpassade erosionsskydd. Strandzonen är bland de mest produktiva och värdefulla ekosystem som finns och ger många ekosystemtjänster som är viktiga för människan. Strandnära områden är dessutom de mest befolkade områdena i Sverige, med

byggnader, infrastruktur, samt kultur- och miljövärden, och samtidigt känsliga för klimatförändringens effekter där bland annat erosionen förväntas öka. En del av dessa stränder kan därför ha behov av att skyddas från erosion, men bör i så fall skyddas på ett naturanpassat sätt för att inte påverka

ekosystemen negativt och för att inte skapa andra negativa konsekvenser.

SGI har tillsammans med fem myndigheter, fyra universitet, samt två länsstyrelser tagit fram en plan för hur vägledningar för naturanpassade erosionsskydd ska tas fram för kommuner och regionala myndigheter. Syftet med ett naturanpassat erosionsskydd är att det ska minska erosionen samtidigt som det ska vårda naturen och ge rekreativa och estetiska fördelar genom att efterlikna naturens funktioner och utseende.

Ett naturanpassat erosionsskydd:

1. Kombinerar ekosystembaserade lösningar med ingenjörsvetenskap och kan exempelvis bestå av växter eller en kombination av växter och hårda material.

2. Minimerar skadan på eller gynnar naturliga, viktiga, morfologiska och ekologiska strukturer och funktioner utan att äventyra skyddets funktionalitet och hållfasthet.

3. Möjliggör anpassning till effekter av förändrat klimat.

SGI arbetar idag med att testa och utvärdera naturanpassade erosionsskydd i reglerade vattendrag och i farleder, och har gjort en förstudie om naturanpassade erosionsskydd i vattendrag. För att kunna ta fram bra vägledningar för naturanpassade erosionsskydd behöver naturanpassade lösningar testas i vattendrag och längs kusten i större utsträckning än vad som görs idag. Pågående test av

naturanpassade erosionsskydd i farleder redovisas under kapitel Prestation Forskning Utveckling och Kunskapsförmedling.

Det beräknas att det tar minst fem år att ta fram vägledningar. Målet är att vägledningarna också kan bli en del av olika föreskrifter och handböcker. En plan för arbetet med att ta fram vägledningar för naturanpassade erosionsskydd presenterades i SGI rapport Naturanpassade erosionsskydd – Plan för att ta fram vägledningar, 2017-04-13.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

23

Inspire

SGI har bedrivit metodutveckling inom ramen för genomförandet av Inspire-direktivet och vi har vidareutvecklat vårt INSPIRE-lager, Övriga prioriterade älvar, med data för Säveåns

skredriskkartering.

SGI har anordnat en workshop för att vidareutveckla och modellera ett nytt dataset för

kustsårbarhet/kustsårbarhetsindex enligt INSPIRE-dataspecifikationer. Nuvarande omfattning för detta dataset är Skåne. Detta län kommer att följas av kartering av andra kustlän, närmast Hallands län. Från och med 2019 kommer SGI själva att sköta driften.

Handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat

SGI färdigställde och presenterade under året en handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Handlingsplanen är ett led i myndighetens arbete med att stödja kommuners och andras arbete med klimatanpassning. Handlingsplanens utformning tar särskilt stöd i SGI:s instruktion om att vara pådrivande och ha en samordnande roll inom sitt verksamhetsområde med att identifiera kunskapsnivåer samt förmedla ny kunskap för att effektivisera plan- och byggprocessen. SGI:s erfarenheter av arbetet med att ta fram och börja arbeta enligt handlingsplanen är mycket goda.

Det har blivit tydligt att de underlag och vägledningar SGI kan ta fram om till exempel klimat- förändringens effekter på markförhållanden, modeller för riskanalyser och konkreta riktlinjer för vad markbyggande behöver anpassas till är starkt efterfrågade av berörda intressenter. Handlingsplanen har därmed gett en positiv effekt genom att konkret belysa vad SGI:s samhällsuppdrag i ett

föränderligt klimat innebär.

Förarbetet till handlingsplanen gjordes i huvudsak under 2016 medan slutsammanställningen gjordes under våren 2017 efter en remissperiod. Handlingsplanen remitterades brett till alla Sveriges

kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser samt till berörda nationella myndigheter,

branschorganisationer, företag, lärosäten och forskningsinstitut. Responsen från omvärlden via cirka nittio yttranden på handlingsplanens remissversion var tydligt positiv – både till SGI:s initiativ till en handlingsplan för klimatanpassning av markbyggandet och till det helhetsgrepp som handlingsplanen tagit kring markbyggnadsfrågor.

Handlingsplanen har i sin helhet översatts till engelska och finns även i en kortversion där målsättningar och behovet av åtgärder sammanfattats.

Handlingsplanen bygger på tre målsättningar som bedöms nödvändiga för att uppnå ett hållbart markbyggande i samhället:

1. Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet.

24

2. Intressenter inom både branschen och den offentliga förvaltningen har tillräcklig kunskap, kompetens, kapacitet om hållbart markbyggande för att fatta långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat.

3. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar.

Bild 7: Handlingsplanens åtgärder beskrivs utifrån fem huvudprocesser i samhällsbyggandet.

Handlingsplanen fick påtaglig uppmärksamhet i media vid publiceringen till exempel genom flera artiklar och ett nyhetsinslag på SVT. SGI har dessutom presenterat och kommunicerat

handlingsplanen vid ett flertal konferenser och seminarier.

Det har under året blivit tydligt att det är nödvändigt att fortsätta utveckla underlag och ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra de anpassningsåtgärder som handlingsplanen tar upp.

Den sammanställning av klimatförändringens förväntade effekter på markförhållanden som enligt handlingsplanen skulle tas fram under 2017, finns tillgänglig som en rapport. Denna rapport beskriver inverkan av förväntade klimatlaster på markförhållanden och geokonstruktioner, förväntade

konsekvenser av detta samt behovet av kunskap samt forsknings- och utvecklingsinsatser. Rapporten belyser tydligt att en satsning på fortsatt kunskapsuppbyggnad om klimatförändringens effekter är nödvändig för att flera av aktiviteterna i handlingsplanen ska kunna genomföras.

Handlingsplanen består av cirka 70 aktiviteter där SGI är delaktig. Många aktiviteter har

beröringspunkter med varandra och med redan pågående aktiviteter på SGI. Aktiviteterna spänner över en lång tidsperiod och involverar många interna och externa aktörer. Ett antal aktiviteter av de som SGI har ett ansvar för, integrerades i myndighetens verksamhetsplan för 2017, och har arbetats med utifrån tillgängliga resurser. Fler nya åtgärder planeras att stegvis integreras i verksamheten under kommande år.

För att få hög kvalitet i arbetet och för att det ska kunna utföras vid rätt tidpunkt, har aktiviteterna analyserats och sorterats utifrån ett antal kriterier. Sammanfattningsvis har de delats in i aktiviteter som är enkla att driva/initiera till exempel genom att utveckla pågående insatser och samarbeten så att klimatanpassningsdelarna kommer med och andra som aktiviteter som kräver längre förberedelser för att kunna initieras till exempel då nya samarbeten behöver inledas, extern finansiering sökas eller interna resurser frigöras.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

25

Foto: Mikael Svensson/Scandinav bildbyrå

Kunskapsförmedling

SGI har förmedlat kunskap inom klimatanpassning vid fyra internationella konferenser, bland annat vid European Climate Adaptation Change Conference (ECCA 2017) och vid International Conference of the International Society of Integrated Disasters Risk Management (IDRiM 2017) samt vid tre nationella konferenser, till exempel vid Klimatanpassning Sverige 2017 och Byggforum 2017. Vid ytterligare tre internationella konferenser och seminarier har SGI medverkat och aktivt diskuterat klimatanpassningsfrågor som till exempel vid Europeiska kommissionens workshop: Evaluation of the EU:s Strategy on Adaptation to Climate Change.

Vidare har SGI presenterat kunskap vid fyra internationella och nio nationella seminarier och

workshops som haft inriktning på klimatanpassning. Några exempel är 2nd International Workshop on Landslides in Sensitive Clays, Coastal Conference: Tools for sustainable coastal planning and

management och vid Digitalt Försts workshop om markbyggande och exploatering. SGI har varit medarrangör till en av de nationella konferenserna och huvudarrangör för fem av de nationella seminarierna. Dessutom har SGI varit medarrangör till två av de internationella seminarierna, till exempel arrangerades en session i samarbete med Nordic Centre of Excellence on Resilience and Societal Security (NORDRESS) i samband med ovan nämnda ECCA-konferens.

Vidare har SGI författat en populärvetenskaplig tidskriftsartikel, fyra publikationer i SGI:s rapportserie och sju konferensbidrag som hör samman med myndighetens arbete med klimatanpassning. Kartunderlag och data som behövs för kommunernas planering av

klimatanpassningsåtgärder har löpande uppdaterats och utökats på SGI:s webbplats för GIS-data.

Vi ser att arbetet med handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har väckt stort intresse genom visningar på SGI:s webbsidan.

26

Ekonomisk redovisning – Klimatanpassningsinsatser inom ramen för anslag 1:10

År 2017 tilldelades SGI 16 500 tkr. SGI har under 2017 använt 11,9 Åak (2016: 11,0, 2015: 9,5) inom Klimatanpassningsanslaget.

Diagram 1: Förbrukning av klimatanslaget 2013-2017.

Klimatanpassning (tkr), År Anslag

2017 2016 2015

Intäkter, anslag 16 405 16 651 16 878

Kostnader 16 405 16 651 16 878

Resultat 0 0 0

Timmar 20 273 18 690 16 136

Åak 11,9 11,0 9,5

Tabell 7: Ekonomisk redovisning Klimatanpassningsanslaget.

Kostnadsbilden är relativt konstant från föregående år. SGI har använt 0,9 Åak mer jämfört med 2016.

Det utgående överföringsbeloppet från året innan på -151 tkr har dragits bort från det utbetalade beloppet på 16 500 tkr vilket gjorde att det totala disponibla beloppet för året var 16 349 tkr. Av det disponibla beloppet har 55 tkr utnyttjats av krediten.

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000

År 2013 2014 2015 2016 2017

Förbrukning av anslaget Klimatanpassning 2013-2017

Tilldelat Utnyttjat

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT |ÅRSREDOVISNING 2017

27

PRESTATION PLANENHETEN

Ras och skred

Stöd till länsstyrelser och kommuner

SGI har i uppgift att ge stöd till samtliga länsstyrelser och kommuner i planprocessen som rör geotekniska säkerhetsfrågor. Stödet omfattar granskning, remissyttranden samt

samråd/diskussionsmöten som gäller geotekniska säkerhetsfrågor som avser ras, skred, erosion och geotekniska frågeställningar kopplade till översvämning.

Under året har 452 nyinkomna ärenden (2016: 411, 2015: 358) hanterats, se Tabell 8. Antalet nyinkomna ärenden har ökat sedan förgående år. Det har under året inkommit planärenden från alla län i landet utom ett.

Flera ärenden har innehållit komplicerade geotekniska frågeställningar med samtidiga risker för ras, skred, erosion och översvämning samt frågeställningar som rör effekter av ett förändrat klimat. SGI har, med utgångspunkt från geotekniska säkerhetsfrågor, tillstyrkt föreslagna lösningar, konstaterat brister och gett förslag till kompletteringar, eller funnit anledning att rikta uppmärksamhet mot någon särskild planteknisk fråga.

Verksamheten har resulterat i att geotekniska säkerhetsfrågor har klarlagts och nödvändiga åtgärder har säkerställts i planprocessen för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad.

År 2013 2014 2015 2016 2017

Antal ärenden 418 340 358 411 452

Diagram 2: Omfattning i timmar och ärenden av remissbehandling till länsstyrelser och kommuner.

1) I tidigare årsredovisningar kallar vi Planenhetens frågor för Myndighetsuppgifter.

200 600 1000 1400 1800 2200 2600 3000 3400

2013 2014 2015 2016 2017

Tim

Omfattning (timmar) av stöd till länsstyrelser och kommuner

Inom Planenheten¹⁾ ska SGI bidra till att riskerna för ras och skred minskar.SGI ska även se till att de risker som är förknippade med stranderosion minskar.