10
Arvensis 07 • 2017
Ökar lönsamheten i veteod- lingen med arealen? Ja, det verkar så när vi fortsätter ut- värdera efterkalkylerna för 2015 och 2016 inom kon- ceptet Lönsam Gröda från föregående uppslag. Om vi ge- neraliserar lite ökar lönsam- heten i höstveteodlingen med 4,60 kronor per hektar för varje ytterligare hektar som brukas. Det innebär att en gård med 400 hektar i odling ungefär har 900 kronor högre täckningsbidrag per hektar i sin höstveteodling än gården som odlar 200 hektar. Var lig- ger orsaken till detta?
Två helt olika år
Det är intressant att skillna- den mellan företagen i våra ef- terkalkyler är lika stor både 2015 och 2016 trots helt olika odlingsår och priser på avsa- lugrödan, se diagram 1. Sam- tidigt som diagrammet visar ökad lönsamhet för stora fö- retag i genomsnitt ska noteras den stora spridningen mellan gårdarna. Det är inte ovanligt
med en skillnad på 2000 kro- nor per hektar vid samma od- lingsareal.
Ökad lönsamhet vid stor areal kan tyckas som ett rimligt samband eftersom ”storleksför- delarna” borde ge utdelning.
Inom lantbruket är dock inte detta samband självklart efter- som stora företag ofta drab- bas av trappstegseffekter och försämrad ”timing” i odlingen som påverkar skördarna nega- tivt. Större lantbrukare i denna jämförelse verkar kunna dra nytta av sin stora areal.
Maskiner och arbete
Det tydligaste sambandet i materialet är inte helt oväntat att kostnaderna för maskiner och arbete minskar när area- len ökar, se diagram 2. Detta är en trend som går igen i alla
odlingsområden. Vi ser också tydligt att spridningen mel- lan gårdarna minskar ju större areal de brukar. Det är på går- dar under 200 hektar som vi både har de lägsta och hög- sta kostnaderna för maskiner och arbete. Detta bevisar att det finns möjligheter även för mindre företag att hävda sig ekonomiskt om de gör på rätt sätt. Men det verkar vara enk- lare att hålla koll på sina kost- nader när man kommer över 500 hektar. Inget av dessa fö- retag uppvisar kostnader över 5500 kronor per hektar för maskiner och arbete.
Insatser oberoende av storlek
En faktor som är lätt att jäm- föra är hur de direkta kostna- derna (utsäde, gödning och växtskydd) för odlingen va-
rierar mellan företagen, se diagram 3. I det dagliga ar- betet läggs stor vikt vid att bestämma givor, doser och plocka in offerter från leveran- törer vid inköp av insatsvaror.
Detta kommer alltid vara en viktig del av företagandet. Ma- terialet visar dock att du kan göra detta bra oberoende av företagets storlek. De direkta kostnaderna styrs mer av od- lingsförutsättningarna du har och variationen mellan före- tagen är ungefär lika stor över hela arealspannet.
Skördarna hänger med
Intäkterna kommer till största delen från försäljningen av ve- tekärna men i detta material har även intäkter för halm och produktionskopplade stöd som exempelvis fånggröda räknats med, se diagram 4. Gårdsstöd ingår inte. Även i denna jäm- förelse ser vi att spridningen är stor mellan företagen och att spridningen är allra störst för de mindre enheterna under 200 hektar. Jämförelser från Mälardalen har tidigare visat att stora gårdar ofta tappar skörd och därmed intäkter ef- tersom de inte hinner utföra alla åtgärder i tid. I Lönsam Gröda ser vi ingen tendens till varken minskande skördar eller intäkter vid stora spannmålsa- realer. En slutsats är också att en hög skörd alltid är en förut- sättning för bra lönsamhet. n
Stor areal ökar lönsam heten
I våra efterkalkyler verkar lönsamheten i höstveteod- lingen öka med arealen. Får stora gårdar bättre betalt eller har de lägre kostna- der? Svaret är att båda para- metrarna påverkar men den största skillnaden ligger i lägre kostnader för maskiner och arbete på stora företag.
Stordriftsfördelar. Om vi generaliserar lite ökar lönsamheten i våra höst- vetekalkyler med 4,60 kronor för varje ytterligare hektar odlaren brukar.
Text: Frans Johnson, Hushållningssällskapet Kalmar frans.johnson@hushallningssallskapet.se
Foto: Henrik Nätterlund
11 Arvensis 07 • 2017
Stor areal ökar lönsam heten
y = 4,683x + 546,04 R² = 0,18699 y = 4,4708x + 126,72
R² = 0,2164
-6000 -4000 -2000 0 2000 4000 6000 8000 10000
0 200 400 600 800 1000
TB 2, kr/ha
Företagets storlek, ha
2015 2016 Linjär (2015) Linjär (2016)
y = -0,0608x + 3928,4 R² = 0,0005 y = 0,0118x + 3423,6
R² = 1,5E-05
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000
0 200 400 600 800 1000
Direkta kostnader i höstveteodlingen, kr/ha
Företagets areal, ha
2015 2016 Linjär (2015) Linjär (2016)
R² = 0,30138
R² = 0,29023 R² = 0,25056 R² = 0,00203
0 2000 4000 6000 8000 10000
12000 Maskin- och arbetskostnader, kr/ha
Företagets areal, ha
Östergötland KKB Skåne
Väst Linjär (Östergötland) Linjär (KKB)
Linjär (Skåne) Linjär (Väst)
y = 1,3067x + 11430 R² = 0,01794 y = 1,5337x + 9699,5
R² = 0,02052
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000 18000
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Intäkter höstvete, kr/ha
Företagets areal, ha
2015 2016 Linjär (2015) Linjär (2016) Diagram 1. Spridningen är stor men lönsamheten i höstveteodlingen
tenderar öka med arealen. Det gällde både i efterkalkylerna för 2015 och 2016.
Diagram 3. De direkta kostnaderna (utsäde, gödning och växtskydd) verkar inte påverkas av arealen, utan du kan göra detta bra oberoende av företagets storlek.
Diagram 2. Det tydligaste sambandet i materialet är inte helt oväntat att kostnaderna för maskiner och arbete minskar när arealen ökar.
KKB=Kalmar, Kronoberg och Blekinge, Väst=Västergötland
Diagram 4. I Lönsam Gröda ser vi ingen tendens att skördar och intäkter i höstveteodlingen skulle minska vid stora arealer.
Ökar med arealen
Jämställda insatser
Lägre maskinkostnader
Stort ger mer
SLUTSATS
I våra kalkyler ökar lönsamheten med större brukad areal, i detta fall höstvete. Och vi ser ett liknande förhållande för andra större lantbruksgrödor. Det går inte hitta en enskild faktor som förklarar detta utan det är en kombination av fl era orsaker. Den enskilt största förklaringen är att stora en- heter kan sänka sina kostnader för maskiner och arbete.