Professionell idrottskarriär och arbetsliv 180 hp
Unga kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå utifrån
självbestämmandeteorin
Idrottsvetenskap, 61-90, 15 hp
Halmstad 2021-04-06
Elisabeth Fransson och Sandra Kågström
61–90). Akademin för hälsa och välfärd: Högskolan i Halmstad
Sammanfattning
Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman,
kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det
rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen.
Nyckelord: Breddidrott, golf, grundläggande psykologiska behov, kvinnor, motivation, självbestämmandeteorin.
Academy of Health and Welfare: Halmstad University Abstract
The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data
collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and
conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented. The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.
Keywords: Basic psychological needs, golf, lower-level athletes, motivation, self- determination theory, women.
Förord
Vi vill börja med att tacka deltagarna i denna studie som tagit sig tid samt delat med sig av sina upplevelser. Vi vill även tacka vår handledare Urban Johnson för stöttning och feedback genom hela processen samt att vi vill tacka Svenska golfförbundet som bidragit och delat med sig av ny forskning inom området samt reflektioner kring detta.
Stort tack!
Sandra Kågström och Elisabeth Fransson
Vanliga fenomen som studeras inom idrottsforskning idag är avslutande av elitidrott eller varför många unga väljer att sluta med idrott, men få studier genomförs kopplat till breddidrott och anledningar varför individer väljer att fortsätta idrotta när de blir äldre.
Samtidigt beskriver exempelvis Eime m.fl. (2013) att det är fördelaktigt för vuxna att delta i idrott ur ett hälsomässigt perspektiv. Folkhälsomyndigheten (2020) rekommenderar att vuxna bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet, exempelvis raska promenader. Svenska golfförbundet (2015) beskriver i rapporten golfnyttan i samhället att en 18-hålsrunda golf tar ungefär 240 minuter och att du går en mil. Golf är en aktivitet som klassas som måttligt ansträngande (Svenska golfförbundet, 2015).
Eime m.fl. (2020) observerade i sin studie trender kring kvinnors idrottsdeltagande.
Observationerna sträckte sig över sju år, med deltagare i åldrarna 4 till 96 år (Eime, m.fl., 2020). Studien visade att mängden avhopp var störst i åldersspannet 15 till 19 år där 76%
slutade, men att mängden avhopp var stor även i äldre målgrupper (Eime m.fl., 2020). Crane och Temple (2015) studerade olika idrotter och kom fram till att många valde att sluta med idrott ifall de inte upplevde sig vara tillräckligt kompetenta. Fortsättningsvis beskrev Chu och Zhang (2019) hur idrottares omgivning kan ha påverkat de grundläggande psykologiska behoven, vilket i sin tur kan ha påverkat individers motivation till fortsatt idrottande. De grundläggande psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet har en central roll i självbestämmandeteorin vilket är en motivationsteori som ofta används inom idrottsliga kontexter. Utifrån detta ämnar denna studie att utforska och beskriva vad unga golfspelande kvinnor upplever vara viktiga faktorer för deras fortsatta idrottande utifrån
självbestämmandeteorin.
Golf var under 2019 Sveriges tredje mest utövade sport sett till antal medlemmar och under säsongen 2020 fanns det 527 531 registrerade medlemskap där kvinnor utgjorde 26,35% av dessa (Svenska golfförbundet, 2020b). Kvinnor i åldersspannet 22–30 år utgjorde 6% av dessa medlemskap, medan männen i samma åldersspann utgjorde 12% (Svenska golfförbundet, 2020b). Kvinnor är en minoritet inom idrott och det är inget undantag inom golfen. Svenska golfförbundet (2020a) lanserade 2013 ett långsiktigt jämställdhetsarbete som benämns Vision 50/50 för att arbeta mot en jämnare könsfördelning och ett mer jämställt och inkluderande golfsverige. Målet med arbetet är att skapa en jämn könsfördelning bland både spelare och i ledande positioner (Svenska golfförbundet, 2020a).
Svenska golfförbundet och PGA of Sweden lanserade 2020 projektet Rekrytera och Behålla som ämnar till att skapa strategier och verktyg för att hjälpa svenska golfklubbar att både bibehålla och rekrytera nya medlemmar (Svenska golfförbundet, 2020c). Syftet med
projektet riktar sig till spelaren och vad som får denne att stanna kvar inom sporten samt vad personen i fråga önskar av spelet, klubben och sin egen utveckling (Svenska golfförbundet, 2020c). Detta projekt fokuserar på åldrarna 19–30 år, då det var där det skedde störst ökning av medlemmar under 2020, utan att det fanns en plan för hur dessa ska behållas under många säsonger framöver enligt Svenska golfförbundet (2020c).
Utifrån detta syftar denna studie till att beskriva och strukturera unga kvinnors upplevelse av sitt golfspel på breddidrottsnivå utifrån självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven.
Begreppsdefinitioner
Breddidrott och motivation är två centrala begrepp i denna studie och dessa kommer presenteras mer i detalj här nedanför för att ge en tydlig bild kring dess innebörd i studien.
Breddidrott
Riksidrottsförbundet (2014) definierar breddidrott inom ungdomsidrotten som
idrottande som i första hand präglas av välmående och trivsel i en rapport om anvisningar för barn-och ungdomsidrott. Breddidrott kommer i denna rapport utgå från Riksidrottsförbundets beskrivning samt att de tränar och/eller spelar minst en gång varannan vecka.
Motivation
Deci och Ryan (2000a) definierar motivation som en vilja eller ett driv att genomföra någonting. När en individ känner ett intresse eller har en drivkraft till någonting, menar Deci och Ryan (2000a) att individen är motiverad till det, medan en person som inte känner drivkraft, intresse eller har viljan till någonting saknar motivation, vilket beskrivs som amotivation. Det finns inte bara motivation och amotivation, det finns även olika former och grader av motivation som kan upplevas olika för olika individer (Deci & Ryan, 2000a).
Motivationen kan dessutom uppkomma av olika anledningar och påverkas av yttre och inre faktorer (Deci & Ryan, 2000a)
Teoretisk referensram
Syftet med föreliggande studie grundas i självbestämmandeteorin och de centrala delarna inom denna. Här nedan presenteras självbestämmandeteorin, de grundläggande psykologiska behoven och det motivationskontinuum som Deci och Ryan utvecklade under 1980 talet.
Självbestämmandeteorin
Självbestämmandeteorin är utvecklad av Edward Deci och Richard Ryan under mitten av 1980-talet och visar på hur människans motivation påverkas av yttre och inre faktorer (Deci & Ryan, 2008).Teorin fokuserar enligt Deci och Ryan (2008) främst på vilken form av
motivation en person besitter, istället för hur mycket motivation. Den används främst för att skapa en förståelse för mänsklig motivation och hur de grundläggande psykologiska behoven spelar in och påverkar motivationen (Deci & Ryan, 2008).
Grundläggande psykologiska behoven
De grundläggande psykologiska behoven är enligt självbestämmandeteorin tre behov som reglerar motivationen hos människor, dessa behov är autonomi, kompetens och
samhörighet (Deci & Ryan, 2000b).
Autonomi beskrivs som ett behov som handlar om människors fria vilja och intresse att göra någonting och att ha självbestämmanderätt till det och kan påverka motivation genom yttre och inre regleringar (Deci & Ryan, 2000b).
Det andra grundläggande behovet som Deci och Ryan (2000b) beskriver är kompetens och handlar om människors tilltro till sin egen förmåga och påverkar även motivationen genom yttre och inre regleringar.
Det tredje grundläggande behovet är samhörighet som handlar om behovet människor har att känna sig förenade med andra genom att älska, bli älskad, ta hand om och bli
omhändertagen (Baumeister & Leary, 1995; Bowlby, 1958; Harlow, 1958; Ryan, 1993 i Deci
& Ryan, 2000b).
Motivations kontinuum
För att förklara de olika formerna av motivation utvecklade Deci & Ryan ett motivationskontinuum som beskriver hur de olika motivationsformerna sträcker sig i ett kontinuum från amotivation till inre motivation (Deci & Ryan, 2000b). Detta
motivationskontinuum är återkommande inom forskning kring motivation och Weman- Josefsson m.fl. (2015) förklarar hur olika former av motivation som längst ett kontinuum varierar beroende på dess förhållande till det självbestämmande eller hur en persons beteende kan regleras av yttre aspekter. Dessa motivationsformer sträcker sig mellan amotivation och inre motivation och däremellan kategoriseras fyra andra motivationsformer på kontinuumet.
Dessa är extern reglering, introjekterad reglering, identifierad reglering och integrerad reglering som beskriver till vilken grad motivationen är kontrollerad eller autonom som i sin tur innebär hur tvingad kontra självbestämd motivationen är (Deci & Ryan, 2000b).
Extern reglering. Denna reglering beskriver Deci & Ryan (2000b) som den form av yttre motivation somfrämst styrs av att människor vill uppnå konkreta belöningar eller undvika straff och placeras därför långt vänster i motivationskontinuumet som den mest kontrollerade formen av motivation, se figur 1.
Figur 1.
Motivationskontinuumet inom självbestämmandeteorin
Beteende Ej självbestämmande Självbestämmande
Typ av motivation
Amotivation Yttre motivation Inre motivation
Typ av reglering
Ingen reglering Yttre reglering
Introjicerad reglering
Identifierad reglering
Integrerad reglering
Inre reglering
Kausalitet Opersonlig Yttre Något yttre Något inre Inre Inre
Note. (Fri tolkning av Deci & Ryan, 2000b)
Introjekterad reglering. Nästa motivationsform från vänster till höger i
motivationskontinuumet är introjekterad reglering. Denna form av reglering är fortfarande kontrollerad, men till skillnad från extern reglering har en person istället tagit till sig och ansvarar för beteendenas konsekvenser och är främst kontrollerad för att öka exempelvis självkänsla eller förhindra skuldkänslor (Deci & Ryan, 2000b). Då den introjekterade regleringen är längre till höger i relation till den externa är den även mer självbestämd (Weman-Josefsson m.fl., 2015). Deci & Ryan (2000b) kallar denna motivationsform
introjekterad då en individ har tagit till sig ett önskat beteende, värdering eller tillstånd men inte lever upp till dem av dessa skäl utan istället av andra kontrollerade skäl.
Identifierad reglering. Den identifierade regleringen kallas den form av motivation där en individ har förståelse för mål, värderingar och beteenden som är självbestämda och försöker applicera dessa för att påverka sin utveckling i önskad riktning (Deci & Ryan, 2000b). Till skillnad från introjekterad reglering så har individen en vilja av att utvecklas i en önskad riktning och gör det för utvecklingens skull (Deci & Ryan, 2000b). Precis som
tidigare regleringar är den identifierade regleringen mer till höger i kontinuumet vilket Weman-Josefsson m.fl. (2015) menar tyder på ett mer självbestämt motiv i förhållande till föregående regleringar.
Integrerad reglering. Motivationsformen integrerad reglering är den av de yttre regleringarna som är mest autonom. Detta innebär att en individ med denna motivationsform har mer självbestämda beteenden och värderingar och istället drivs av den egna viljan i högre grad än av belöningar eller straff (Deci & Ryan, 2000b). Inom denna reglering finns det ett
starkt samband mellan individen och självbestämda mål, värderingar, beteenden och tankar som skapar en högre känsla av självbestämd motivation.
Tidigare forskning kring anledningar att sluta med idrott
Fenomenet kring varför idrottare väljer att sluta med idrott är ofta studerat. Crane och Tempel (2015) gjorde en studie på över 30 olika idrotter där 89% av deltagarna var män och resultatet visade att många valde att sluta med idrott för att de inte upplevde sig vara
tillräckligt kompetenta. Kompetens är även någonting som McGinnis m.fl. (2005) diskuterade i sin studie kring kvinnors upplevelser inom golf, där resultatet visade att kvinnorna i studien upplevde sig vara mindre kompetenta i jämförelse med män.
Anledningen till detta var att kvinnorna upplevde en kortare slaglängd i relation till män vilket skapade stress och att de blev bedömda som sämre golfspelare (McGinnis m.fl., 2005).
Kvinnorna i McGinnis m.fl. studie beskrev även att slaglängd var det som användes för att bedöma om du var en snabb eller långsam spelare, utan att ta precision i åtanke. Vidare studerade Calvo m.fl. (2010) om det gick att använda självbestämmandeteorin för att förutspå avhopp bland unga idrottare samtidigt som de ville undersöka de oberoende effekterna av de grundläggande psykologiska behovens inverkan på ungas fortsatta eller avslutade idrottande.
Studien visade att upplevd kompetens inte hade något samband med fortsatt idrottande (Calvo m.fl., 2010). Även Stephan m.fl. (2010) studerade anledningar till varför kvinnor valde att sluta med idrott, dock riktade denna studie sig till varför äldre kvinnor valde att avsluta ett träningsprogram. Resultatet visade att de kvinnor som avslutade programmet mätte låga nivåer av självbestämd motivation (Stephan m.fl., 2010). Motivation är även någonting som Calvo m.fl. diskuterade då resultatet i deras studie visade att deltagarna med högre grad av amotivation, extern motivation, introjicerad motivation samt låga nivåer av samhörighet och autonomi hade en ökad risk att sluta med idrott. Utifrån detta pekar tidigare forskning på att de grundläggande psykologiska behoven kan ha inverkan på om individer slutar med idrott. Calvo m.fl. studerade även de grundläggande psykologiska behoven, vilket resulterade i att även formerna av motivation spelar roll (figur 1).
Tidigare forskning kring anledningar att fortsätta med idrott
Calvo m.fl. (2010) beskrev att resultatet från deras studie kring de grundläggande psykologiska behovens effekter på unga idrottares fortsatta eller avslutade idrottande visade på ett samband mellan starka känslor av samhörighet och autonomi och låga nivåer av yttre motivation hos de som valde att fortsätta med idrott. Även McGinnis m.fl. (2005) tog upp att umgänge och spel med andra kvinnor påverkat deltagarna positivt till att fortsätta spela golf.
Williams m.fl. (2013) utforskade hur dimensioner av behovsstöd kan ha bidragit till att unga
tjejer valde att stanna inom golfen och diskuterade deltagarnas uppfattningar kring samhörighet ur olika aspekter. Williams m.fl. (2013) diskuterade bland annat föräldrars, tränares, jämlikars samt golfklubbars inverkan på deltagarnas upplevda känslor kopplat till samhörighet. I studien intervjuades både aktiva och icke-aktiva golfspelare och resultatet visade exempelvis på en rad fördelar med att vara kopplad till en golfklubb, då detta gav tillgång till spelmöjligheter, bra anläggningar, omklädningsrum och restauranger (Williams m.fl. 2013). Deltagarna i studien beskrev samtidigt att klubbens atmosfär och att de kände sig trygga där var avgörande för känslan av samhörighet (Williams, m.fl., 2013). Klubbens inverkan var även någonting som McGinnis m.fl. tog upp då kvinnorna valde att spela på anläggningar där attityden mot kvinnor var god. Atmosfär och välkomnande är även någonting som Axner (2016) tog upp som viktiga faktorer för kvinnor, samtidigt som kvinnorna i studien upplevde att det var viktigt att klubbar och kommittéer bjuder in till träning och spel på banan. Deltagarna i Axners studie beskriver även att olika grupper på anläggningen kan påverka, både positivt och negativt och att de ibland kan ha svårt att bjuda in nya kvinnor i gruppen.
Goncalves m.fl. (2011) gjorde en studie baserad på sex stycken kvinnor, där två spelade basket, två spelade volleyboll och två var aktiva inom judo. Deltagarna var mellan 20–21 år och tävlade samtidigt som de utbildade sig. Studiens resultat visade att glädje, vänskap och autonomi var aspekter som deltagarna tog upp som viktiga för dem i beslutet att fortsätta med idrott (Goncalves m.fl., 2011). Även Axner (2016) lyfter fram autonomi som viktigt för deltagarna då de uppskattade att vara i kontroll och styra över sin egen tid och det egna spelet utan att omgivningarna har förväntningar. Goncalves m.fl. tog även upp att kvinnorna upplevde att det var viktigt att omgivningen inte satte press på dem.
Stenner m.fl. (2016) studerade mer djupgående varför äldre vuxna är aktiva inom golf. Studien baserades på deltagare i åldrarna 55–74 år och resultatet visade på sex olika anledningar till att äldre vuxna spelar golf. Dels att golf är anpassad för äldre, de har
möjlighet till tävling och förbättring, att det inte känns som träning, fokus och tid för en själv, hälsofördelar samt delaktighet (Stenner m.fl., 2016). Dock tar Goncalves m.fl. (2011) upp i sin studie att de hälsofördelar som finns av att vara delaktig inom idrott inte hade någon inverkan på deltagarnas beslut att fortsätta med sin idrott. Deltagarna i Stenner m.fl. (2016) beskrev att de uppskattade att golf gav dem möjlighet att tävla, vilket även Stenner m.fl.
(2020) tar upp som en viktig faktor, tillsammans med miljö och att det är roligt. Vidare tar Stenner m.fl. (2016) upp att även golfens handicapsystem bidrog till att de kunde tävla mot andra, samtidigt som deras egen nivå fanns med i åtanke vilket bidrog till att tävlandet blev
roligare. Golfen bidrog inte enbart till möjligheter att tävla mot andra, utan deltagarna beskrev även att det innebar en tävling mot sig själv, genom exempelvis målsättning och att det hela tiden kan utmana sig själva och därigenom skapa utveckling (Stenner m.fl., 2016).
Även Axner (2016) tog upp möjligheten till träning som viktigt för deltagarna, samtidigt som det kunde vara bra för klubbar att tillhandahålla både manliga och kvinnliga tränare.
Chu och Zhang (2019) gjorde en sammanfattning av den forskning som finns kopplat till hur omgivningen kan påverka idrottares grundläggande psykologiska behov. Resultatet visade att coacher, föräldrar och jämlikar fyller olika roller i tillfredsställandet av autonomi, kompetens och samhörighet (Chu & Zhang, 2019). Samhörighet var även någonting som Stenner m.fl. (2016) tog upp som en viktig aspekt för deltagarna då golfspelet gav dem en form av delaktighet och del av ett umgänge med andra över ett gemensamt intresse.
Deltagarna i Stenners m.fl. (2016) studie tog upp att golfspelet hjälpt dem skapa nya
relationer, både vänskapliga, kärleksfulla och affärsmässiga. I relation till denna delaktighet och relationsskapande beskrev Williams m.fl. (2013) hur tillhörighet var någonting som både de aktiva och de icke aktiva spelarna tog upp som positivt för fortsatt idrottande. Deltagarna tog upp att känna samhörighet med sina jämlika var en viktig aspekt för viljan att fortsätta spela (Williams m.fl., 2013). En deltagare berättade att hon upplevde att det var roligast att spela tillsammans med andra tjejer, samtidigt som deltagarna som inte längre är aktiva beskrev att de saknade den gruppen att umgås med. Stenner m.fl. (2016) tog fortsättningsvis upp att deltagarna upplevde golf som någonting roligt att göra tillsammans med andra, där det sociala är i centrum snarare än prestationen.
Sammanfattning och problemformulering
I dagsläget finns det många studier kring varför individer väljer att sluta idrotta och vilka faktorer som ligger bakom detta beslut (Crane & Temple, 2015; McGinnis, m.fl. 2005;
Calvo m.fl., 2010; Stephan m.fl., 2010). Eime m.fl. (2020) studerade trender kring kvinnors idrottsdeltagande över sju år med deltagare från 4–96 års ålder. Studien visade ett stort idrottsligt avhopp i åldrarna 15–19 år, men även i högre åldrar. Självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven har ofta studerats inom idrott, då exempelvis
autonomi och samhörighet är viktiga delar i motivationsklimat. Att studera idrottsupplevelser och det fortsatta idrottandet ur ett mer positivt ljus är ovanligt, vilket förstärker behovet av denna studie. Inom golfen och framför allt när det gäller unga kvinnor, finns det väldigt begränsad forskning kring hur de grundläggande psykologiska behoven haft inverkan på fortsatt spel. De studier som finns har ofta berört äldre kvinnor men målgrupper mellan 20–
30 år är sällan studerade och medför därför det unika med denna studie. Det är därför av stort
intresse att ta reda på hur de få studier som finns ställer sig till det resultat som föreliggande studie presenterar.
Williams m.fl. (2013) utforskade hur olika aspekter av behovsstöd kan ha påverkat unga golfspelande tjejer och deras beslut att fortsätta med golf. Detta i relation till de projekt och satsningar som görs via Svenska golfförbundet och PGA of Sweden, där exempelvis projektet rekrytera och behålla riktar sig till målgruppen 19–30 år. Detta gör att författarna till denna studie anser att det både är viktigt och relevant att utforska vilka faktorer kvinnor som i dagsläget är aktiva anser vara viktiga för dem i deras fortsatta golfspel. I dagsläget är enbart 26% av de svenska golfspelarna kvinnor (Svenska golfförbundet, 2020b), vilket inte är i linje med de jämställdhetsarbetet som svenska golfförbundet har i Vision 50/50 (Svenska
golfförbundet, 2020a). Utifrån detta är det lämpligt att utforska vad unga golfspelande kvinnor upplever vara viktigt för dem i deras fortsatta golfspel utifrån de grundläggande psykologiska behoven. Denna studie fyller kunskapsluckorna kring positiva aspekter av idrottande och relaterar väl till projektet Vision 50/50 och att utöka kunskapen mot en mer jämställd idrott.
Syfte
Studiens syfte är att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de
grundläggande psykologiska behoven.
Metod
Här nedan kommer uppsatsen metod beskrivas utifrån rubrikerna design, deltagare, intervjuguide, etik, procedur och analys.
Design
Denna studie har utgått från en kvalitativ design och studien har använt sig
av både ett induktivt och deduktivt förhållningssätt. Det induktiva förhållningssättet innebär enligt Graneheim m.fl. (2017) att leta efter likheter och skillnader i det insamlade materialet, samtidigt som det beskrivs i kategorier eller teman med olika tolkningsnivåer, vilket gör att forskaren går från det specifika till det mer generella. Graneheim m.fl. (2017) beskrev vidare att det deduktiva förhållningssättet innebär att testa implikationerna från redan existerande teorier eller modeller kring fenomenet som studeras i förhållande till den insamlade datan.
Den teorin som användes i denna studie var självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven, vilket användes som innehållsanalysens teman. I bilaga 1–4 framgår det att de teman som framkommit är framtagna via en deduktiv metod, medan subteman och koder utformades utifrån en induktiv metod.
Deltagare
Författarna till studien listade fyra inkluderingskrav för att vara aktuell som deltagare, vilket var följande:
1. Deltagaren ska identifiera sig som kvinna.
2. Deltagaren ska vara omkring 22–30 år.
3. Deltagaren ska spela golf minst en gång varannan vecka.
4. Deltagaren ska ha spelat golf i minst två säsonger.
Ålderskravet baserades på Svenska golfförbundets åldersindelningar där gruppen 22–
30 år är en separat grupp (Svenska golfförbundet, 2019). Inkluderingskrav tre baserades på att författarnas ville samla data från deltagare som återkommande spelar och tränar golf.
Författarnas ansåg att det kan komma att påverka studiens resultat på så sätt att det
framkommit information som inte kunde uppfyllas till studiens syfte. Kravet att deltagarna skulle varit aktiva i minst två säsonger sattes för att de skulle ha hunnit bilda sig en
uppfattning och erfarenheter inom sporten.
Deltagarna i studien bestod av åtta stycken kvinnor i åldrarna 22–33 år (M=26,25, SD=4,97) från olika golfklubbar i Sverige som varit aktiva i minst två säsonger och spelar allt från en till sex gånger i veckan på breddidrottsnivå (se tabell 1). Deltagarna till studien
rekryterades utifrån ett bekvämlighetsurval i kombination med ett snöbollsurval då författarna använde sig av sina kontakter för att rekrytera deltagarna, samtidigt som deltagarna i sin tur kunde rekommendera lämpliga deltagare.
Tabell 1.
Presentation av deltagarna.
Deltagare Ålder Antal säsonger Hur ofta de spelar
Deltagare 1 22 Junior + 2 2-3ggr/veckan
Deltagare 2 22 5 5-6ggr/veckan
Deltagare 3 23 4 1-2ggr/veckan
Deltagare 4 28 Junior +6 2 ggr/veckan
Deltagare 5 24 Junior +3 3-4ggr/veckan
Deltagare 6 28 6 5ggr/veckan
Deltagare 7 30 2 4ggr/veckan
Deltagare 8 33 12 4ggr/veckan
Intervjuguide
För att besvara studiens syfte skapades en semistrukturerad intervjuguide, se bilaga 5, där frågorna utgick från de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och
samhörighet som grundas i självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000b). Jones (2015) beskrev att semistrukturerade intervjuer utgår från förutbestämda teman, där det finns möjlighet för författarna att ställa följdfrågor ifall behovet uppstår. Eftersom studiens syfte var att utforska deltagarnas upplevelser av ett fenomen är en semistrukturerad intervjuguide lämplig, då deltagarna bjuds in till att dela med sig av hur mycket eller lite de vill av sina erfarenheter.
Intervjuguiden delades in i fem delar, där den första delen var en kort genomgång av studiens syfte och de etiska riktlinjerna. Därefter gav deltagarna sitt samtycke att medverka i studien och spela in materialet innan inspelningen påbörjades. Intervjuns första del var en introduktionsdel där deltagarna fick berätta lite om sig själva och sin golf, för att skapa förtroende och bjuda in deltagarna till att prata öppet om sina upplevelser. Deltagarna fick även frågan “vad är det bästa med golf enligt dig?”. Därefter följde intervjuns huvuddel, som delades in i tre delar utifrån de grundläggande psykologiska behoven. Den första huvuddelen av intervjun baserades på frågor kopplade till autonomi, där ett exempel är “Upplever du att du alltid har spelat golf för din egen skull, utifrån din fria vilja?’’ Eller ‘’har du någon gång känt dig tvingad?” Intervjuns andra del utforskade deltagarnas upplevelse kring sin egen kompetens, där exempel på frågor var ”Vad är dina styrkor och svagheter?’’ samt ”hur tror du dessa har påverkat ditt beslut att vara kvar inom golfen?”. Intervjuguidens tredje del
fokuserade på deltagarnas upplevelser kring samhörighet, där de exempelvis tillfrågades
“Utifrån egna erfarenheter skulle du kunna berätta om det sociala umgänget påverkar eller spelar någon roll för dig?” samt “upplever du att du hellre spelar ensam eller tillsammans med andra?” Frågorna till intervjun samt de teman som utgjorde grunden för intervjuguiden inspirerades av andra, liknande studier baserade på självbestämmandeteorin, exempelvis Williams (2012). Intervjuerna avslutades sedan med fyra frågor för att sammanfatta det som diskuterats, exempelvis “vad upplever du har varit mest motiverande för dig inom golfen?”
samt att deltagarna gavs möjlighet att ställa frågor eller lägga till någonting som de upplevde vara viktigt eller relevant innan de tackades för sin medverkan.
Utöver intervjuguiden skapades ett informationsblad med en kort presentation av studien, vilka etiska riktlinjer som appliceras för studien samt vad som krävs för deltagande i studien, se bilaga 6. Denna skickades ut till deltagarna tillsammans med en samtyckesblankett när de muntligt tackat ja till sin medverkan i studien, se bilaga 7.
Etik
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) 16§
ska en forskningsperson informeras om den övergripande planen för forskningen, dess syfte,
metoder som skall användas, risker forskningen kan medföra, forskningshuvudman,
frivillighet och rätten att avbryta sin medverkan när som helst. Även samtycke presenteras i (SFS 2003:460) 17§ som avser att forskning endast får genomföras om forskningspersonen har samtyckt till detta.
Deltagande i denna studie har under hela processen varit frivilligt och deltagarna informerades om att de när som helst kan välja att avsluta sitt deltagande, utan att förklara varför. Deltagarna informerades även kring att de kunde välja att avstå från att svara på en fråga om de så önskade. Deltagarna tog även del av information om att deltagandet skulle vara anonymt innan de beslutade sig för att delta i studien. De erhöll även ett
informationsbrev om arbetet och ett samtyckesunderlag om de ville delta i studien.
Informationsbrevet innehöll nödvändig information eventuella deltagare hade rätt att ta del av innan de gav samtycke till studien. All data hanterades konfidentiellt och endast författarna till studien hade tillgång till de ljudfiler och transkriberingar som användes. När studien var slutförd raderades alla inspelningar och transkriberingar.
Studien följde även tre principer som utvecklades av Capron (1989) som Orb m.fl.
(2000) presenterade i en artikel där autonomi, godhet och rättvisa spelar en stor roll för att kunna genomföra en studie med god etik. Dessa tre principer menar Orb m.fl. (2000) handlar om att deltagaren känner en frivillighet till studien och har en egen vilja (autonomi), att deltagaren blir behandlad med respekt (godhet) och att informera deltagare om deltagandet på något sätt kan upplevas sårbart eller på något sätt påverka dem (rättvisa).
Procedur
Datainsamlingen baserades på åtta semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer genomfördes via den digitala plattformen Zoom Meetings.
Innan datainsamlingen startade pilottestades den utformade intervjuguiden i två steg, där den första pilotintervjun gjordes med en deltagare som uppfyllde tre av fyra
urvalskriterier. Innan intervjun kontaktades deltagaren via telefon och därefter skickades både informationsbrevet och samtyckesblanketten via mail i god tid innan intervjun genomfördes.
Intervjun spelades in både via inspelningsfunktionen i Zoom Meetings samt via en
mobiltelefon, därefter transkriberades intervjun ordagrant och författarna gjorde därefter en kvalitativ innehållsanalys. Författarna upplevde att vissa frågor saknade funktion och därför togs de bort eller formulerades om. Utifrån feedback från deltagaren omformulerades även vissa begrepp för att förtydliga frågorna för att deltagarna enklare skulle förstå dem. Efter analysen reviderades intervjuguiden och skickades till handledare för godkännande innan den andra pilotintervjun kunde genomföras.
När den uppdaterade intervjuguiden godkändes kontaktades deltagaren för
pilotintervju två först via telefon där författare och deltagaren kom överens om datum och tid för intervju. Deltagaren för pilotintervju två uppfyllde tre av fyra urvalskriterier. Intervjun spelades in och transkriberades samt analyserades. Författarna ansåg att intervjuguiden gav data som möjliggjorde att syftet besvarades. Processen med pilottestning av intervjuguiden gjordes för att säkerställa att frågorna gav svar relevanta till syftet samt ställdes på ett sätt som var tydligt för deltagarna.
När intervjuguiden var pilottestad och godkänd av handledare kontaktades potentiella deltagare via telefon och sociala medier där information om studien kort presenterades. När deltagarna bekräftat sitt intresse att medverka i studien skickades ett informationsbrev och en samtyckesblankett ut som de skrev under innan intervjuerna startade. Därefter bestämdes lämplig dag och tid för att genomföra intervjun, eftersom intervjuerna genomfördes digitalt.
Samtliga intervjuer spelades in både via inspelningsmöjligheter i Zoom Meetings samt en backup på en mobiltelefon. Intervjuerna tog mellan 30–60 minuter (M=43, SD=11,275) och en av författarna agerade intervjuledare medan den andra antecknade samt följde upp med följdfrågor vid behov. Författarna turades om att vara intervjuledare beroende på vem av dem som haft den huvudsakliga kontakten med deltagarna, detta för att deltagarna skulle känna sig så trygga som möjligt. När transkriberingarna var färdiga skickades materialet till respektive deltagare för att ge dem möjlighet att se över innehållet samt lägga till eller ta bort delar av det som sagts. När deltagarna lämnat sitt godkännande att använda det transkriberade materialet påbörjades analysfasen av arbetet.
Analys
Studiens författare analyserade materialet utifrån en kvalitativ innehållsanalys
(Graneheim & Lundman, 2004). Den kvalitativa innehållsanalysen handlar enligt Graneheim m.fl. (2017) både om att förstå texten, samtidig som texten ska tolkas utifrån deltagarnas upplevelser. Graneheim och Lundman (2004) beskriver att en grundläggande del i användandet av kvalitativ innehållsanalys är valet av analysmaterial. Vidare föreslår Graneheim och Lundman att lämpligt analysmaterial kan vara hela intervjuer, vilket är vad som använts för den kvalitativa innehållsanalysen i denna studie.
Författarna använde sig av både ett induktivt och deduktivt förhållningssätt där meningsenheter som beskriver deltagarnas upplevelser kring deras golfspel på breddnivå utformades och sorterades in i subteman och slutligen fasta teman. Analysen genomfördes enligt följande steg (Graneheim & Lundman, 2004):
1. De inspelade intervjuerna lyssnades igenom flertalet gånger och transkriberades av
den författare som hanterade anteckningarna under respektive intervju, vilket motsvarar hälften av intervjuerna till vardera författaren.
2. När samtliga intervjuer var färdigtranskriberade lästes allt material igenom upprepade gånger av båda författarna för att skapa en god överblick av materialet.
3. Analysen utgick ifrån en deduktiv ansats baserad på de grundläggande psykologiska behoven, kompetens, samhörighet och autonomi (Deci & Ryan 2000a; 2000b). Dessa begrepp utgjorde analysens teman.
4. Därefter skapades meningsenheter utifrån en induktiv process, vilket innebar att meningar och ord med liknande innebörd sorterades ut och samlades ihop. Här valde författarna att använda färgkodning för att sortera ihop meningar med liknande betydelse.
5. Meningsenheterna kondenserades därefter, vilket innebar att endast det viktigaste och mest centrala materialet användes och utifrån detta skapades koder genom en induktiv process.
6. Koder med liknande innebörd sorterades därefter in i olika subteman som utformades genom en induktiv process.
7. Dessa subteman diskuterades slutligen och sorterades in under de fasta teman som presenteras i steg tre.
8. Slutligen presenterades resultatet för innehållsanalysen i matriser, se bilaga 1–4, samt mer utförligt i resultatdelen i form av text och citat från olika deltagare.
Steg ett till sex genomfördes initialt enskilt av författarna innan informationen triangulerades mellan författarna för att uppnå så hög trovärdighet som möjligt. De
avslutande två stegen gjorde författarna tillsammans där diskussioner fördes kring deltagarnas upplevelser i förhållande till självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Detta beskrev Graneheim och Lundman (2004) som ett steg i arbetet med
innehållsanalysens trovärdighet, då det handlar om att de mest passande meningsenheterna väljs ut. Graneheim och Lundman (2004) beskrev vidare att trovärdighet handlar om hur väl data och analysprocessen förhåller sig till studiens tänkta fokus. Författarna till denna studie sökte inspiration från andra forskare och använde sig av Johnson (2011) för att förstärka trovärdigheten i valet av meningsenheter och subteman. Detta innebar att författarna läste igenom det transkriberade materialet flera gånger under analysprocessen för att försäkra att relevant data inte exkluderats eller irrelevant data inkluderats. Vidare diskuterade författarna
subteman och teman mellan varandra, vilket stämmer överens med det Granheim och Lundman (2004) samt Johnson (2011) beskrev kopplat till trovärdighet.
Resultat
Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av samtliga intervjuer utgick ifrån tre teman baserade på de grundläggande psykologiska behoven, kompetens, samhörighet och autonomi. Utifrån de koder som skapades i innehållsanalysen utformades subteman som beskrev kvinnornas upplevelser kring deras golfspel på breddidrottsnivå. Nedan presenteras de teman och subteman som deltagarna diskuterade mest i relation till sin upplevelse av sitt golfspel. De positiva aspekterna presenteras först inom varje tema utifrån de subteman som var mest återkommande, se bilaga 1–4 för vidare subteman som inte var lika återkommande i förhållande till de som presenteras. Därefter kommer en sammanställning av de hämmande aspekterna presenteras.
Kompetens
Det grundläggande psykologiska behovet som deltagarna upplevde och beskrev ha haft störst inverkan på deras upplevelse av att spela golf på breddidrottsnivå var kompetens.
Deltagarna tog upp olika aspekter som betydelsefulla och de subteman som beskrevs som mest framstående var utveckling, styrkor, målsättning och tävling som kommer presenteras mer djupgående nedan. Utöver dessa fyra tog deltagarna även upp bekräftelse, handicap, självförtroende, golfvett och mentala aspekter som inte kommer presenteras mer djupgående då dessa inte togs upp lika frekvent som övriga fyra, se bilaga 1.
Utveckling
Deltagarna tog under intervjuerna upp olika aspekter av utveckling som någonting positivt för dem i deras golfutövande. De tog upp den egna viljan att utvecklas, samt att golfen är full av utvecklingsmöjligheter som motiverande för dem. Deltagarna tog även upp att de sen starten har känt att de utvecklats och blivit bättre. Deltagare 3 beskrev följande:
“Jag spelar egentligen bara mer för att utveckla mig själv.’’ Även deltagare 6 tog upp utveckling som en positiv aspekt: “… och sen också det att det finns så mycket
utvecklingspotential för en själv.” Samtliga deltagare tog upp utvecklingsmöjligheterna inom golfens olika moment som en bidragande faktor till deras positiva upplevelser av att spela golf. Kommentarer om att små förändringar inom de tekniska aspekterna av spelet, exempelvis svingen, bidrog till att deltagarna med snabba och lätta medel kunde se utveckling, något som i sin tur motiverade dem till att fortsätta spela golf.
Deltagarna beskrev att de inspirerades av att spela med bättre spelare jämfört med dem själva och det motiverade dem till att fortsätta spela och utvecklas.
Styrkor
När deltagarna frågades kring sina styrkor togs främst olika beteenden upp,
exempelvis att de har en positiv inställning och är bra under press. Fem av deltagarna tog upp att de upplevde att de slog långt, vilket de ansåg vara positivt. De deltagare som tog upp slaglängd som en styrka ansåg att det påverkat dem positivt i både spelet men även viljan att fortsätta spela och förbättra övriga delar av spelet.
Allt är ju roligare om man är bra på det, ändå.… jag är ju inte bra på att putta. Men jag är ju fortfarande motiverad till att bli bättre på det. Men det känns som en annan grej,
… Men när man är ändå ganska ny i det så tycker man ju att det är kul att slå långt och komma iväg typ. Så det motiverar mig då att bli bättre på allt, för att jag ändå typ är ganska bra på just det. (Deltagare 1)
En annan styrka som togs upp var kontroll, både tekniskt och upplevd trygghet.
Deltagare 4 beskrev det enligt följande: “jag slår inte så långt, men jag slår oftast rakt så det tycker jag väl är en styrka.’’ Utöver mer speltekniska styrkor tog deltagarna även upp beteenden och personlighetsdrag som exempelvis presstålighet, positiv inställning och idrottsligt driv i form av att inte ge upp, som viktiga styrkor.
Målsättning
Samtliga deltagare tog upp att de hade mål varje säsong, men att nivån på målen kunde variera. För vissa var det att sänka sitt handicap, andra ville vara mer stabila eller hade mer statistiska mål likt inga tre-puttar. En deltagare förklarade att mål var viktigt för henne:
För att hjälpa till att få det där drivet att ta sig framåt och kunna, kunna få lite svart på vitt om utvecklingen går framåt, står still eller går bakåt. Det är ju alltid en
motivationsfaktor också att sätta upp mål vad det än gäller, oavsett om det är idrott eller, ja på jobbet eller. Mål är viktigt, både kortsiktiga och långsiktiga tror jag.
(Deltagare 7)
Mål upplevs vara motiverande för majoriteten av deltagarna, dock beskrev vissa av deltagarna att målsättning var befintlig men inte alltid något de reflekterade över under säsongen. Likt citatet från deltagare 7 menade många av deltagarna att någon form av målsättning gjorde golfen rolig och att uppnå sina mål upplevdes som både motiverande och glädjefyllt.
Tävling
Möjligheten till att tävla var något som deltagarna upplevde som positivt, både möjligheten att tävla mot sig själv och mot andra utifrån sina förutsättningar. De beskrev att golfen möjliggjorde att det går tävla på relativt lika villkor även om erfarenheten inom sporten varierade från exempelvis sambos eller föräldrar. Deltagare 4 beskrev det såhär: “Ja, men jag tycker som att det är ganska kul att tävla, det motiverar mig ju. Ja det är väl
någonting som gör mig motiverad.” Deltagare 1 tog även upp att hon gillar att golf ger henne möjligheten att tävla mot sig själv och förbättras. Många av deltagarna beskrev
tävlingsmomentet som en rolig och viktig del i golfen, då samtliga på ett eller annat sätt beskrev att de tävlade antingen mot familj och vänner, sig själv eller i klubbtävlingar. Ett personlighetsdrag som återkom hos majoriteten av deltagarna var att de beskrev sig som tävlingsmänniskor, vilket innebar att de motiverades av tävlingsmomentet.
Samhörighet
Det grundläggande psykologiska behovet som deltagarna upplevt ha haft näst-störst inverkan på deras upplevelser av fortsatt golfspel på breddnivå var samhörighet. De subteman som beskrevs var socialt, närstående, klubbens atmosfär samt likasinnade, se bilaga 2.
Socialt
Socialt var det subtemat som återkom mest under intervjuerna och har enligt
deltagarna haft störst inverkan inom upplevd samhörighet. Här återkom bland annat viljan att socialisera, träffa andra människor samt att det var viktigt för många deltagare att kunna socialisera sig med andra. Deltagare 7 berättade att det sociala har varit viktigt för henne; “…
jag har liksom hittat vänner för livet och vi har en stark gemensam nämnare och det är golfen.
Så det har blivit vårt sätt att umgås helt enkelt.”. Deltagare 8 berättade även när hon fick frågan om vad som får henne att vilja åka till golfbanan; “... Då är det absolut att komma ut träffa vänner, träffa nya bekanta, nya människor…’’. Samtliga deltagare beskrev att de helst spelar tillsammans med andra, då den sociala aspekten var en av de viktigaste delarna för dem och de trivdes med att det finns stora sociala möjligheter inom golfen. Deltagarna tog upp att golfen bidrar till att de träffar människor utanför sin vanliga umgängeskrets vilket möjliggjorde nätverkande på både det personliga och affärsmässiga planet.
Närstående
Att umgås med sina närstående var ett av de subteman som återkom som
enligt deltagarna har haft inverkan på deras fortsatta golfspel på breddnivå. Inom närstående ingick aspekter som att spela med sambo, kompisar och/eller familjen.
… man blir ju del av en gemenskap, såklart. Och min sambo spelar ju också golf, han är ju supernördig så att det är ju också en hobby som vi har tillsammans och det blir ett sätt att spendera tid med familj, sambo och vänner som kanske är lite mer aktivt…
(Deltagare 6)
Även deltagare 5 pratade om familjens del i hennes upplevelse av fortsatt golfspel;
“jag är väl uppvuxen med golfen i och med att hela släkten spelar golf.”. Att det fanns en koppling mellan golfen och majoriteten av deltagarnas familjer var återkommande och en bidragande faktor till att de började spela golf. Att de sedan har fortsatt spela golf beskrev deltagarna som en kombination av familjeaktivitet och tryggheten med vänner inom golfen.
Klubbens atmosfär
Att hemmaklubbens atmosfär har haft en positiv inverkan på deltagarnas fortsatta golfspel återkom hos många av deltagarna och innebar aspekter inom sådant som händer på golfklubben som deltagarna är medlem på. Sådant som att det upplevs vara en trevlig stämning, att folk hälsar på varandra och inkluderar varandra på olika sätt har upplevts som viktigt för deltagarna.
Därför är det ... märkligt när man kommer ut till golfens värld och bara, men gud folk pratar med varandra, folk hälsar. Det skulle aldrig hända på en busshållplats eller något, nere i tunnelbanan. Det, så det skiljer sig liksom i övrigt från hur vi brukar agera. Och det tycker jag är ganska intressant. (Deltagare 7)
Deltagare 1 beskrev också klubbens atmosfär genom dess stämning och att folk hälsar: ”Jag tycker ju att det är trevligt för alla hälsar ju. Det är ändå som, det är ändå go stämning.’’ Stämningen är något som sju av åtta deltagare uttryckte har spelat roll för dem i deras fortsatta golfspel.
Likasinnade
Deltagarna tog upp att spela med likasinnade och individer på liknande nivå har haft en positiv roll i deras fortsatta golfspel. Här återkom kommentarer om att spela med folk på liknande nivå och lagtillhörighet som deltagarna menade på var viktigt för dem. Deltagare 5 belyste lagtillhörighet när hon kom med i D22, en tävlingsserie för damer från att de fyller 22 år; “Just för att jag tror att det var snarare D22 som gjorde att jag var, började spela mer.’’
Autonomi
Att ha kontroll över sitt golfspel och ha möjlighet att välja själv var något som deltagarna tog upp under intervjuerna. De fyra subteman som återkom mest var frivillighet, glädje, utomhus och motion, se bilaga 3. Utöver dessa fyra tog även deltagarna upp
avslappning och flexibilitet som positivt för deras fortsatta golfspel men de diskuterades inte lika frekvent och presenteras därför inte nedan.
Frivillighet
Att deltagarna fått välja själva när, var samt hur de ska spela golf och göra det helt frivilligt var mest förekommande inom den autonoma aspekten bland
deltagarna. Det som förekom under frivillighet var exempelvis att spela för sin egen skull och att välja själv.
… jag vill ju inte att någon annan ska säga åt mig vad jag ska göra som ett barn och ungefär. … jag vill ju alltså ju spela utifrån hur jag mår och hur jag känner och om jag är sugen på det, så att känner jag liksom på en vecka att nä nu har inte jag möjlighet till att spela. Och då är det mitt eget val att inte spela eller att nu måste jag faktiskt få välja det här för min egen skull så ska jag få göra det... (Deltagare 3)
Att spela utifrån sina egna premisser och villkor var även något som några av deltagarna beskrev som viktigt. Samtliga deltagare beskrev att de spelade golf enbart för sin egen skull, vilket de även ansåg vara en viktig faktor för deras fortsatta golfspel.
Glädje
Deltagarna tog upp att de mår bra av att spela golf samtidigt som de upplevde det som någonting roligt och att de blir glada av att vara på golfbanan. Deltagare 8 sa “Och sen så tycker jag att det är så fantastiskt kul att spela.” Även deltagare 2 uttryckte sig ‘’Jag tycker att det är väldigt roligt med golf.’’ Samtliga deltagare uttryckte någon gång under intervjun att de fann golf roligt och att de blir glada av att spela. Några av deltagarna beskrev att golfspelet har blivit roligare desto mer de har spelat, då de lärt sig nya saker och utvecklats kontinuerligt. En annan aspekt som beskrevs som fördelaktigt och roligt var att golf är någonting de gör aktivt samtidigt som deltagarna tycker att de ger dem mycket glädje och välmående.
Utomhus
Att golf är en sport som utövas utomhus var någonting som deltagarna upplevde som väldigt positivt, då många av dem uttryckte att de uppskattar och trivs med att vara utomhus.
Några av deltagarna beskrev att golfbanorna erbjuder vackra miljöer, vilket var väldigt
uppskattat. Deltagarna tog upp att fint väder var motiverande för dem. “Att jag då började inse de positiva aspekterna med golf och så just det att jag älskar att vara ute och så liksom, att man kunde vara ute i friska luften i fina miljöer … ” (Deltagare 8). Deltagare 3 nämnde att det inte alltid är nödvändigt att det är vackert väder, utan att hon kan spela i varierande väder.
När deltagarna fick frågan om vad som får dem att vilja åka till golfbanan spelade vädret en roll i beslutet att åka dit tillsammans med andra faktorer som tidigare har beskrivits.
Motion
Att motionera och att röra på sig var något som sex av åtta deltagare beskrev som fördelaktigt med att spela golf och en anledning till varför de väljer att fortsätta. Deltagarna nämnde att de upplever det som positivt att vara aktiv och röra på sig, samt att hålla sig frisk och göra någonting aktivt. Deltagare 6 sa: “...absolut det fysiska att man rör på sig också...’’.
En deltagare beskrev att hon är van att idrotta, men att golfen är en idrott som inte känns som träning samtidigt som det i efterhand känns bra att ha varit aktiv med en relativt låg intensitet under en längre period.
Hämmande aspekter
Deltagarna tog även upp olika hämnande aspekter utifrån de grundläggande psykologiska behoven, där olika aspekter inom samhörighet nämndes oftast, följt av kompetens och slutligen olika aspekter inom autonomi, se bilaga 4.
Samhörighet
Inom samhörighet beskrev majoriteten av deltagarna att de saknade likasinnade på sin hemmaklubb. Detta var någonting som de upplevde som negativt, även om de beskrev att de hade andra att spela med. På frågan om det påverkade att det är få kvinnor i samma ålder svarade deltagare 4 “jag tror väl att det påverkat att man kanske spelar mindre, jag tänker att man hade säkert spelat mer om man hade haft fler att spela med.” Även deltagare 1 tog upp att hon gärna skulle hitta fler kvinnor i samma situation att spela med, då hon upplevde att hon var ensam i nuläget. Deltagarna tog även upp att klubben hade en viss inverkan på dem, då det inte satsas lika mycket på aktiviteter för damer på klubbarna. Vissa deltagare tog även upp att olika grupperingar på klubben kan påverka negativt, då det ibland var svårt att känna sig välkommen och inkluderad.
Kompetens
Inom området kompetens diskuterade majoriteten av deltagarna olika
personlighetsaspekter som en av deras svagheter inom golfen. De tog upp press på sig själva, höga förväntningar, otålighet samt humöret som någonting som kan påverka dem negativt.
Så att min svaghet är definitivt förväntningarna jag har på mig själv och bristen på tålamod. Alltså jag hade ju gärna, nu har jag, jag förstår ju att jag har ju utvecklats snabbt men i min värld inte tillräckligt snabbt. Det är väl min svaghet tror jag.
(Deltagare 7)
Deltagarna fick även frågan kring vad de upplevde vara deras svagheter och där tog de upp olika speltekniska aspekter, som närspel, puttning och spelet in mot green. En annan aspekt som nämndes av en deltagare var att tränaren blev för teknisk i beskrivningen av momenten att det påverkade hennes upplevelse av golfen på ett negativt sätt.
Autonomi
Inom autonomi tog deltagarna upp tvång som någonting de upplevde som negativt.
Det var allt från tvång från andra att komma in i golfen till tvång av sig själv. Deltagare 1 beskrev att det inte var kul att spela då hon var yngre, då hon upplevde det som ett tvång.
Även deltagare 2 ansåg att det var jobbigt att uppleva känslan av tvång inom golfen och att det påverkade henne negativt. En annan aspekt som deltagarna tog upp som negativt var att golf tar relativt lång tid och att detta möjligtvis kunde vara en bidragande faktor till ett eventuellt avslut av idrotten.
Diskussion
Syftet med studien ämnar beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors
upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Resultatet sorteras in utifrån de tre grundläggande psykologiska behoven kompetens, samhörighet och autonomi. Utifrån resultatet visar det sig att kvinnorna upplever att de grundläggande psykologiska behoven har en inverkan på deras golfspel och att kompetens och samhörighet fyller störst funktion för dem sett till motivation.
Det som kommer diskuteras i detta avsnitt är relationen mellan tidigare forskning, den teoretiska referensramen och föreliggande studies resultat.
Kompetens
Det grundläggande psykologiska behovet som enligt föreliggande studie verkar ha störst inverkan på kvinnornas upplevelse av att spela golf är kompetens. Detta går relatera till Crane och Temple (2015) som beskriver att en vanlig anledning bakom ett avslutande av idrott är att individerna upplever sig vara mindre kompetenta. Deltagarna i föreliggande studie beskriver att utveckling samt utvecklingsmöjligheter är viktigt för dem och deras motivation. Även tävling och tävlingsmoment är något som deltagarna i föreliggande studie
beskriver som en positiv aspekt av idrotten. Detta är i linje med Stenner m.fl. (2016), där tävling och förbättring är faktorer bakom att vuxna fortsätter spela golf. Även Stenner m.fl.
(2020) tar upp tävling som en viktig aspekt för fortsatt golfspel. Axner (2016) tar upp att träningsmöjligheter är viktigt för deltagarna, vilket delvis stämmer överens med föreliggande studies resultat, då deltagarna upplever utveckling som viktigt för dem. Stenner m.fl. (2016) beskriver att deltagarna upplever att golfens handicapsystem bidrar till att tävlingsmomentet är positivt, då deras egen nivå tas med i beräkningen när de tävlar mot andra.
Handicapsystemet tas även upp som positivt i föreliggande studie då många deltagare beskriver att handicapet motiverar dem. Målsättning är en aspekt som upplevs vara viktig för samtliga deltagare i denna studie, i kombination med andra aspekter. Detta stämmer överens med det Stenner m.fl. (2016) beskriver kring att möjligheten att utmana och skapa utveckling för sig själv genom målsättning är något som värderas högt hos deltagarna. Vidare visar föreliggande studie att majoriteten av kvinnorna upplever att de slår långt i förhållande till andra kvinnor, vilket de beskriver som en av deras styrkor. Detta stämmer inte överens med det McGinnis m.fl. (2005) beskriver, då kvinnorna upplevde sig vara mindre kompetenta än män på grund av kortare slaglängd. Resultatet här kan skilja sig antingen beroende på att kvinnorna i föreliggande studie upplever att de slår långt eller beroende på tiden för
genomförandet av studien, då det skiljer femton år mellan studierna. Att resultatet skiljer sig kan även bero på att kvinnorna i föreliggande studie jämför sig med andra kvinnor och inte män, vilket kvinnorna i McGinnis m.fl. gör. Calvo m.fl. (2010) menar i sin studie att
kompetens inte har något samband med fortsatt idrottande, vilket inte heller stämmer överens med föreliggande studie då deltagarna upplever kompetensrelaterade upplevelser som mest motiverande i deras fortsatta idrottande.
Samhörighet
I denna studie visar resultatet att samhörighet och främst de sociala aspekterna är en central del för deltagarna i upplevelsen av fortsatt golfspel på breddidrottsnivå. Detta går relatera till tidigare forskning, då exempelvis Calvo m.fl. (2010) beskriver samhörighet som en avgörande faktor för ungas fortsatta idrottande. Resultatet går även relatera till Stenner m.fl. (2016) som kom fram till att det sociala och roliga är centralt inom golf.
Deltagarna i föreliggande studie beskriver att de upplever bristen på likasinnade som någonting hämmande, då de beskriver att de troligtvis hade spelat mer ifall de hade funnits fler i deras ålder. Samtidigt beskriver deltagarna att de har motivation till att spela trots bristen på likasinnade vilket kan bero på att de faktorer som motiverar dem mest väger upp bristen på likasinnade. I relation till tidigare forskning beskriver McGinnis m.fl. (2005) att det
var viktigt för deltagarna att umgås med andra kvinnor. Samtidigt beskriver Williams m.fl.
(2013) att kvinnorna som slutat upplever att en anledning till avslutet var brist på likasinnade att spela med. Detta stämmer inte överens med studiens resultat, då kvinnorna spelar ofta och regelbundet, trots bristen på likasinnade. I föreliggande studie visar resultatet att kvinnorna hade uppskattat och eventuellt spelat mer ifall det funnits fler kvinnor, men att det inte är helt avgörande för deras fortsatta spel. Kvinnorna i föreliggande studier argumenterar för att familjen och vänner utgör en central roll för dem inom golfen och majoriteten av dem beskriver att golfen är ett sätt att umgås med andra.
Att familj, närstående och likasinnade har inverkan på upplevelsen av tillfredsställda behov är även någonting som Williams m.fl. (2013) tar upp i sitt resultat. Att familj, coacher och likasinnade har en roll för de grundläggande psykologiska behoven menar även Chu och Zhang (2019) på. Detta innebär att föreliggande studie till viss del stämmer överens till vad Chu och Zhang kommer fram till.
Stenner m.fl. (2016) beskriver att golf ger en känsla av delaktighet och möjlighet till relationsskapande både vänskapligt, affärsmässigt och kärleksfullt. Detta stämmer överens med resultatet från denna studie, då relationsskapande är någonting som ett antal deltagare tar upp som viktigt för dem, både vänskapligt och affärsmässigt.
Williams m.fl. (2013), Axner (2016) och McGinnis m.fl. (2005) beskriver att klubbens atmosfär kan påverka upplevelsen för kvinnor. Föreliggande studie visar på att majoriteten av kvinnorna upplever hemmaklubben som inkluderande, trevlig samt att medlemmarna hälsar på varandra, vilket de beskriver som fördelaktigt. McGinnis m.fl. tar i sin studie upp att kvinnorna anpassade sig och spelade på anläggningar där attityden mot kvinnor var god.
Autonomi
Autonomi är behovet som i studien framkom vara minst relevant för kvinnornas upplevelser i relation till de övriga behoven, vilket inte stämmer överens med att autonoma känslor har ett starkt samband i relation till om deltagare slutar med idrott eller inte som Calvo m.fl. (2010) beskriver. I föreliggande studie beskriver dock kvinnorna det autonoma som en självklarhet och något som de kanske inte reflekterat över. Kvinnorna beskriver att de upplever glädje och avslappning av att spela golf, vilket är motiverande men inte i samma grad som kompetens eller samhörighet. En möjlig förklaring till att resultatet skiljer sig från tidigare forskning kan bero på att urvalet i studierna skiljer sig åt då Calvo m.fl. studerade yngre åldrar på tävlingsnivå. Resultatet stämmer delvis överens med Goncalves m.fl. (2011) som beskriver att glädje var en viktig del för deltagarna, vilket även visar sig i föreliggande
studie. Dock skiljer sig resultaten då motion och hälsofördelar tas upp som viktiga, vilket inte har någon inverkan på fortsatt idrottande enligt Goncalves m.fl. (2011).
Denna studies resultat visar på att tidsaspekten är viktig för många av deltagarna samt att de har möjlighet att ha kontroll över sitt eget spelande och sin egen tid. Samtliga deltagare i denna studie beskriver sin golf som rolig, glädjefylld och givande, samtidigt som de spelar på egna villkor. Resultatet stämmer även överens med det Axner (2016) beskriver kring att deltagarna upplever att det är viktigt att känna kontroll och ha möjlighet att styra över sin egen tid. Deltagarna tar upp att de trivs och uppskattar att vara utomhus och att de motiverar dem till att spela golf. Detta i kombination med glädje stämmer överens med det resultat som Stenner m.fl. (2020) fick, där miljön och att det är roligt är två av de viktigaste faktorerna till att de spelar golf. Att få tid för sig själv och sitt mående är något som
deltagarna tar upp under intervjuerna som en positiv upplevelse med golfen, vilket även stämmer överens med det som Stenner m.fl. (2016) beskriver kopplat till varför äldre vuxna spelar golf, då tid för sig själv var en central del.
Resultatet i relation till motivation
Kopplat till motivation tar deltagarna upp att de spelar golf av lite olika anledningar, förutom glädje och utvecklingsmöjligheter. De tar exempelvis upp affärsmöjligheter samt att de anser att golf är någonting som är fördelaktigt även inom deras arbetsliv. Detta går att relatera till det motivationskontinuum som Deci och Ryan (2000b) beskriver om identifierad reglering vilket innebär att individen applicerar sina beteenden och försöker påverka sin utveckling i önskad riktning.
Tre av deltagarna beskriver att de spelade golf när de var yngre men slutade då av olika anledningar, men en gemensam faktor var att de upplevde en viss grad av tvång samt att de inte fann att golf var roligt utan de spelade enbart för någon annans skull. Detta går koppla till de mer externa formera av motivation som Deci och Ryan (2000b) beskriver, extern reglering och introjekterad reglering. Detta då de spelade baserat på externt kontrollerade skäl. En av deltagarna tar upp att hon inte upplevde inre motivation när hon var yngre, vilket stämmer överens med det både Stephan m.fl. (2010) och Calvo m.fl. (2010) beskriver kring att låga nivåer av självbestämd motivation samt högre nivåer av de externt reglerade
motivationsformerna ökar risken att sluta med idrott. Deltagarna började om med golf när de blev äldre av andra anledningar och beskriver att de idag gör det utifrån sig själva och att de finner glädje i det. Många av deltagarna tycks utifrån intervjuerna drivas av integrerad
reglering eller inre motivation då flera av dem uttrycker att de vill utvecklas och vill bli bättre i kombination med att det tillför dem glädje, något som är drivkraften för att uppnå inre
motivation på motivationskontinuumet (Deci & Ryan, 2000b). Om de ligger på integrerad reglering eller på inre motivation är svårt att urskilja då detta kräver mer djupgående och specifik information om vad som motiverar deltagarna att fortsätta.
Sammanfattningsvis beskriver deltagarna att det sällan är endast ett grundläggande psykologiskt behov som ligger till grund för deras fortsatta golfspel, utan det är
kombinationen av exempelvis utveckling, att umgås med andra och glädje som tillsammans motiverar deltagarna att fortsätta spela golf. Detta ligger i linje med tidigare forskning, då det sällan är enbart en faktor som påverkar motivationen (Calvo m.fl., 2010; Williams m.fl., 2013; Stenner m.fl., 2016, 2020).
Metoddiskussion
Under hela processen följs de etiska riktlinjerna och det är en viktig del i arbetet, då författarna anser detta som den viktigaste aspekten att ta hänsyn till vid studier av människor och deras upplevelser. De etiska principer som applicerats följs väl och författarna upplever att de har gjort ett grundläggande och bra jobb för att leva upp till dessa principer. Deltagarna har informerats om sina rättigheter och har även fått möjlighet att läsa sitt transkriberade material för att försäkra sig om att de är trygga med det material som slutligen används i studien.
En annan förtjänst för denna studie är analysprocessen där all information initialt har analyserats enskild av författarna för att sedan sammanställa och jämföra analyserna mot varandra. Detta stärker trovärdigheten vilket Graneheim och Lundman (2004) beskriver som en viktig aspekt i arbetet. Att denna studie har arbetat utefter rekommendationer från andra studier, exempelvis Graneheim och Lundman (2004) och Johnson (2011) i analysprocessen förstärker trovärdigheten.
Trots att det finns många styrkor med studien finns det även en del faktorer som kan ha påverkat studien. Dels har valet av en semistrukturerad intervju många fördelar, men en nackdel är att det finns en risk för att deltagarna tar över intervjun och pratar om sådant som inte är relevant för studiens syfte (Jones, 2015). Detta innebär att författarna måste ta ett större ansvar för att intervjuguiden hålls och att kunna vända intervjun till den riktning som kan besvara syftet. Vilket gjordes genom att båda författarna medverkade på intervjuerna, där den ena samtalade med deltagarna och den andra såg till att intervjuguiden följdes och höll riktlinjerna.
Att genomföra intervjuerna via den digitala plattformen Zoom Meetings har varit till fördel för en del aspekter för studien då det har möjliggjort att intervjua kvinnor på olika geografiska platser i Sverige. En nackdel med att genomföra intervjuer via digitala
plattformar är enligt Deakin och Wakefield (2013) att miljön omkring deltagaren kan komma att påverka deltagarens koncentration och svar, vilket även kan påverka datainsamlingen.
Det finns även en möjlighet till att forskarna har inverkat på studiens resultat, då författarna befinner sig i samma ålderskategori som deltagarna. Detta kan ha en inverkan genom att författarnas lyssnat efter svar och ställt frågor utifrån de åsikterna och tankar de besitter om ämnet. Dock var författarna sedan innan medvetna om detta och var noga med att följa den utformade intervjuguiden och den assisterande intervjuledaren har ansvarat för att föra tillbaka samtalet mot syftet vid behov. Styrkorna med att författarna själva befinner sig i ålderskategorin är att de upplevelserna och tankar deltagarna beskriver kan relateras till författarna och skapa en trygghet och förståelse under samtalen. Detta kan möjligtvis leda till att mer information framkom än om det hade varit stor skillnad i ålder, kön och situation mellan författarna och deltagarna.
Urvalet för studien består av en smal målgrupp, vilket problematiserade
datainsamlingen då författarna upplever att det var utmanande att hitta deltagare. För att underlätta kontaktades dels Svenska golfförbundet men även en Facebook-grupp där det kunde rekryteras fler deltagare. Genom detta smala urval kan det vara problematiskt att relatera resultatet till en större population, men samtidigt är detta en relevant grupp utifrån de projekt som görs från Svenska golfförbundet. Samtidigt enligt de riktlinjer som Guest m.fl.
(2006) och Morse (1995) beskriver uppnås mättnad när det inte längre uppkommer någon ny information, vilket författarna upplever var fallet under de senare intervjuerna.
Implikationer
Genom att utforska och beskriva kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå kan positiva aspekter belysas och eventuellt användas av klubbar och förbund i det fortsatta arbetet kring Vision 50/50 (Svenska golfförbundet, 2020a). Resultatet från denna studie kan implementeras på olika sätt inom golfen, exempelvis i relation till projektet rekrytera och behålla (Svenska golfförbundet 2020c), där de positiva upplevelserna som framkom kan användas för att utveckla processen för att bibehålla och rekrytera fler kvinnor till golfen. Denna information går även att applicera till PGA of Swedens arbete för att bibehålla och rekrytera kvinnor in i såväl tävlings som träningsbranschen. Informationen kan även sättas i praktik på golfklubbar för att inspirera till att skapa bättre miljöer för kvinnor, både utifrån de positiva upplevelserna och aspekterna som beskrivs, såsom att uppmuntra till fortsatt utveckling men även tillgodose ett socialt sammanhang. Även de hämmande faktorerna kan ses över och användas i förebyggande syfte för att skapa bättre
