Utomhuspedagogik: Didaktiska ställningstaganden i pedagogisk verksamhet utomhus

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Utomhuspedagogik

Didaktiska ställningstaganden i pedagogisk verksamhet

utomhus.

Pierina Bernhardsson och Sofi Ejdervik

Handledare: Mats Bratteby

Examinator: Cecilia Ferm Thorgersen

Rapport nr: 2012ht00279

2 Sammanfattning

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.

Studien utgår från Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, där utomhuspedagogik ses som att: lärandets rum flyttas ut, växelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lärandet är av stor betydelse.

Studiens frågeställningar är:

 Hur definierar deltagande pedagoger begreppet utomhuspedagogik?

 Utifrån vilka didaktiska val bedriver de pedagogisk utomhusverksamhet?

1. Varför bedriver de pedagogisk utomhusverksamhet?

2. Vilket innehåll präglar den pedagogiska utomhusverksamheten?

3. Hur går de tillväga när de bedriver pedagogisk utomhusverksamhet?

4. Var bedriver de den pedagogiska utomhusverksamheten?

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik på samma sätt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrån de didaktiska ställningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hälsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansåg inte att platsen för lärandet hade någon betydelse utan de menade istället att planeringen är det som betyder något. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik på respektive förskolor och skola.

Nyckelord: Utomhuspedagogik, Didaktik, Förskola

3

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

Inledning ... 5

Bakgrund ... 6

Litteraturöversikt ... 7

Historik ... 7

Utomhuspedagogikens särart ... 7

Utomhuspedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv ... 9

Problematisering av utomhuspedagogik utifrån didaktiska frågor .. 9

Tidigare forskning inom utomhuspedagogik ... 12

Utomhuspedagogik som ett socialt och kulturellt fenomen ... 12

Kognitiva effekter av utomhuspedagogik ... 13

Emotionell dimension av utomhuspedagogik ... 14

Miljöpsykologiska aspekter och platsens betydelse för lärande .... 15

Friluftsliv som perspektiv på pedagogisk verksamhet utomhus ... 16

Teoretiska utgångspunkter ... 16

Utomhuspedagogik som begrepp ... 16

Deweys pragmatiska syn på lärande ... 17

Syfte och frågeställning ... 19

Syfte ... 19

Frågeställningar ... 19

Metod ... 20

Intervju (Pierina Bernhardsson) ... 20

Observation (Sofi Ejdervik) ... 20

Urval ... 21

Genomförande av intervjuer (Pierina Bernhardsson) ... 22

Genomförande av observationer (Sofi Ejdervik) ... 23

Databearbetning och analys av intervjuer (Pierina Bernhardsson) ... 23

Databearbetning och analys av observationer (Sofi Ejdervik) ... 24

4

Etiska aspekter ... 24

Reflektion över intervju som metod (Pierina Bernhardsson) ... 24

Reflektion över observation som metod (Sofi Ejdervik) ... 25

Resultat och analys av intervjuer (Pierina Bernhardsson) ... 26

Definitioner av begreppet utomhuspedagogik ... 26

Motiv för pedagogisk utomhusverksamhet ... 27

Innehåll som präglar den pedagogiska utomhusverksamheten ... 29

Hur pedagogisk utomhusverksamhet bedrivs ... 31

Platsen för den pedagogiska utomhusverksamheten ... 33

Resultat och analys av observationer (Sofi Ejdervik) ... 35

Observation med Pedagog A ... 35

Observation med Pedagog B ... 36

Observation med Pedagog C ... 36

Observation med Pedagog D ... 38

Observation med Pedagog E ... 39

Observation med Pedagog F ... 39

Gemensam analys av observationer och intervjuer ... 41

Diskussion ... 42

Hur definieras begreppet utomhuspedagogik? ... 42

Utomhuspedagogik utifrån didaktiska val ... 43

Konklusion ... 46

Litteraturlista ... 47

Bilaga 1 Intervjuguide ... 50

Bilaga 2 Observationsschema ... 51

5

Inledning

Bakgrunden till denna studie rörande utomhuspedagogikens särart är att författarna anser att de i

utbildningen till förskollärare fått för lite kunskap inom ämnet. Författarna har uppmärksammat

genom samhällsdebatter och från verksamhetsförlagd utbildning att utevistelse inom förskolan är

en stor del av verksamhetens vardag. Därför vill de genom denna studie fördjupa sig inom denna

sortens pedagogik. Detta för att se hur de som blivande pedagoger kan använda sig av uterummet

ur ett pedagogiskt perspektiv och inte enbart som en passiv bakgrund, det vill säga hur de väljer

att använda sig av miljön och dess material i ett utvecklande och lärande syfte. Vid vidare

undersökningar inom ämnet föll intresset på begreppet utomhuspedagogik så som det definieras i

tidigare forskning och författarna ansåg det intressant att se om detta begrepp förekommer ute i

förskolor idag.

6

Bakgrund

Utomhuspedagogikens rötter går långt tillbaka i tiden och kan härledas till tidigt 1800-tal i USA genom så kallade ”outdoor education” och ”open-air-classroom”. I samband med den ökade urbaniseringen och att undervisningen skedde inomhus i skolorna växte kritiken mot att skolorna enbart ägnade sig åt läroboksinlärning. I ett första steg att försöka ändra denna undervisningskonst plockades det först in naturföremål i klassrummen, men för att senare gå vidare till att studera naturen i sitt rätta sammanhang.

En central gestalt inom pedagogiken är den amerikanske pragmatikern och reformpedagogen John Dewey (1859–1952). Han menar att teori och praktik förenas naturligt i natur och kulturlandskap när barnen ges tillfälle att lära genom att göra, ”hands on”, ”minds on” och ”learning under the skin”, för ett mer bestående resultat.

Hans pragmatiska syn på pedagogik innebär att skapa en växelverkan mellan teori och praktik i autentiska situationer.

Forskning idag visar att 84 % av alla femåringar i Sverige går i förskola där de vistas i genomsnitt 30 timmar i veckan. Detta innebär att möjligheten för barnens utevistelse i hemmiljön minskar och istället kan ersättas med utevistelse på förskolgården. Eftersom många barn vistats större delen av sin tid på förskolan och skolan blir närmiljön, inkluderat skolgården och förskolans gård, en viktig och betydande plats för såväl lärande som lek, känsla, samhörighet, socialt samspel och trygghet.

En effekt som kan komma av att barn idag har mindre kontakt med naturen än tidigare är att de går miste om det egenvärde som finns av att vistas i naturen.

Det kan på sikt leda till att vi riskerar att få en befolkning av vuxna människor som inte visar något intresse för naturen, dess resurser samt bevarandet av den.

Av den anledningen blir utevistelsen inom förskolan och skolan än viktigare. Sveriges Radio gjorde nyligen ett reportage där de intervjuade flera forskare inom ämnet utomhuspedagogik. I reportaget framgick att undervisning utomhus ökar runt om i världen och att kurser i Sverige inom utomhuspedagogik har ökat med 50 % under de senaste åren. Detta tyder på ett ökat intresse och en ökad förståelse för vikten av att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus bland både forskare och pedagoger.

1 Szczepanski (1994), s. 5

2 Szczepanski, Dahlgren (2008), s. 2-3 artikel 1 i Szczepanski 3 Dewey (2004), s. 50-52

4 Mårtensson (2004), s. 15 & Grahn (2007), s. 59 i Dahlgren (red), Sjölander, Strid & Szczepanski 5 Braute, Jorun Nyhus & Bang (1997) s. 18

6 http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/108883?programid=412 ( 2012-10-26), hämtad av oss 2012- 12-03

7

Litteraturöversikt

Nedan följer en beskrivning av utomhuspedagogikens historia, dess särart och hur man kan se på utomhuspedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv.

Historik

Att undervisa utomhus ingår i den bildningstradition som härleds till Aristoteles och hans handlings och erfarenhetsbaserade syn på lärande. Hans utgångspunkt är att lärande bör ske med en bas i sinnesupplevelser.

I modern tid har denna teori utvecklats och Dewey är en person med en central roll inom denna utbildningsreform.

Andra förespråkare för utevistelsens betydelse är bland annat Lev Vygotsky (1896- 1934) och Friedrich Fröbel (1782 – 1852). Fröbel har en religiös bakgrund till sin pedagogik där han ser Gud som en allomfattande naturkraft som genomsyrar allt. Genom att skapa så kallade barnträdgårdar gav han barnen tillfällen att genom sinnliga och estetiska upplevelser av naturen få kunskap om Gud och därigenom även kunskap om världen och sig själva.

Vygotsky har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, där han anser att varje enskild individs utveckling påverkas av de yttre miljöer personen vistas i samt genom gemensam mänsklig historia, kulturell verklighet och undervisning. Vidare anser han att språket har en avgörande roll i barns lärande där kommunikationen hos barnen redan från början är en social handling. Språket uppstår i sociala kontexter och lärs in via sociala sammanhang och kommunikation. Vygotsky skriver om barnets närmaste utvecklingszon där han menar att barnets aktuella utvecklingszon visar vad barnet kan här och nu medan den närmaste utvecklingszonen visar vart barnets lärande är på väg. Barnet kan genom uppmuntran, stöd och handledning från någon mer kompetent person ta till sig och lära sig om det som finns strax framför barnet. Med andra ord förmår barnet lite mer i sociala interaktioner med andra än på egen hand.

Utomhuspedagogikens särart

Szczepanski har i sina undersökningar om utomhuspedagogik upptäckt att det inte finns någon enighet kring vilket särdrag utomhuspedagogiken har trots att denna pedagogik förekommer inom förskola och skola.

Szczepanski anser dock att begreppet utomhuspedagogik ska användas för att beskriva syftet med och temat för aktiviteten samt var lärandet sker. Andra betydelsefulla kännetecken för utomhuspedagogik är att den ger en direktkontakt mellan den som lär och

7 Öhman (2011), s. 119 i Mårtensson mfl

8 Szczepanski, Dahlgren (2008), s. 2 artikel 1 i Szczepanski 9 Tønsberg (1980), s. 27 i Fröbel

10 Vygotsky (1978), s. 86

11 Szczepanski, Dahlgren (2008), s. 1 artikel 1 i Szczepanski

8 objektet för lärande, detta leder till att handling och begrepp sätts samman i en helhetsupplevelse.

Utomhuspedagogikens särart kännetecknas av att den bygger på erfarenheter utanför den traditionella läroboksinlärningen vilket öppnar en väg till att nå en djupare och mer erfarenhetsbaserad kunskap.

Endast inom utomhuspedagogiken preciseras lärandet med ett uttryck som anger lokalisationen, det vill säga dess ”var”. Det är inte bara platsen som är avgörande inom utomhuspedagogiken utan här betonas också ett tema, ett innehåll, för lärande och ett sätt att lära.

Arne Nikolaisen Jordet är en Norsk forskare som förespråkar utomhuspedagogik i Norge och övriga Norden. Han har delat in utomhuspedagogikens särart i åtta kärnpunkter som skiljer utomhuspedagogik från klassrumsundervisning.

1. Skolans omgivning som läroarena. Lärare och elever har stor tillgång till olika sorters uteklassrum i den omedelbara omgivningen runt skolan.

2. Skolans omgivning används som kunskapskälla. Utomhuspedagogik ger eleverna tillfälle till andra variationsformer av lärande än den symboliska textbaserade kunskap de möter i klassrummet.

3. Samarbete med aktörer i den lokala närmiljön. Att använda sig av den lokala omgivningen som resurs till lärandet innebär att skolan och lärarna kan etablera ett samarbete med andra människor i närmiljön.

4. Utomhuspedagogik leder till problemlösning, utforskande och praktiska uppgifter. Utomhus finns material och förhållanden redan tillrättalagda på ett helt annat sätt än i klassrummet.

5. Utomhuspedagogik leder till skapande, kreativitet och lekbaserade aktiviteter. Utanför klassrummet finns större möjligheter att utveckla barnens kreativitet och fantasi genom skapande och lekbaserade aktiviteter som kommer från landskapet och materialet i naturen.

6. Lära genom bruk av kropp och sinnen. Elevernas kropp och sinne ges en mer aktiv roll vid utomhusbaserad undervisning jämfört med ett stillasittande klassrumsförhållande.

7. Lära genom kommunikation och sociala sammanhang. Utomhusundervisning ger större utrymme för upptäckande, experimenterande och uppgifter som ger eleverna möjlighet till kommunikation och samarbete i små grupper.

8. Kombinationen av hela människan – huvud, hjärta och hand. Medan klassrumsundervisning domineras av teoretiska kunskaps- och inlärningsformer ger utomhuspedagogik eleverna mer utrymme för en kombination av teoretisk, praktisk och estetisk inlärning

(Arne Nikolaisen Jordet)

12 Szczepanski, Dahlgren(2008), s. 5 artikel 1 i Szczepanski 13 Dahlgren (1997), s. 37

14 Jordet (2012) www.udeskole.dk (2012-12- 03)

9 Utomhuspedagogiken ur ett didaktiskt perspektiv

För att bedriva pedagogisk och planerad verksamhet utomhus behöver pedagogerna vara medvetna om varierande kunskapsformer där didaktik ses som undervisningens och inlärningens teori och praktik utifrån olika frågor om innehåll och metoder.

Centrala frågor inom didaktik och utomhuspedagogiskt arbete är:

1. Varför utomhuspedagogik?

2. Vad kan göras utomhus, vilket innehåll är adekvat för utomhuspedagogik?

3. Hur går pedagogerna tillväga och hur tar de tillvara utomhuspedagogikens möjlighet till växelverkan mellan teori och praktik?

4. Var äger lärandet rum och vilken betydelse har platsen för lärandet?

Utifrån dessa didaktiska grundfrågor ges pedagoger vägledning och stöd utifrån olika lärmiljöer både utomhus som inomhus. Samtidigt tillgodoser de sig och utvecklar kunskaper om sin egen lärarroll samt barnens utveckling och lärande.

Problematisering av utomhuspedagogik utifrån didaktiska frågor

Både förskolan och skolan har uppdrag utifrån styrdokumenten att bidra till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö, förstår sin egen delaktighet och tar ansvar för den miljö de direkt kan påverka.

Vi har en lång tradition i Sverige av att skolverksamhet till största del bedrivs inomhus där kunskap inlärd via läroböcker är dominerande. Håkan Strotz och Stephan Svenning menar att detta behöver förändras. De anser att det finns andra sätt att tillgå kunskap än enbart genom fakta inhämtat via läroböcker. Vidare menar de att vi måste få in levande kunskap, vilket vi får genom handlingar och aktiviteter. De hävdar vidare att det organiserade undervisningsformerna som finns inte främjar barnens lärande utan leder till att barnen mister sin nyfikenhet och förundran. Det går att hitta andra vägar till lärande, vägar som involverar och engagerar barnen till ökad kunskap som blir både bredare och djupare.

Vid ett läromedelsbaserat lärande hamnar fokus ofta på definitioner och allmänna principer istället för på barnens egenupplevda erfarenheter. Resultatet kan då bli att det inlärda lätt blir avskuret från omvärlden istället för att bli en del av den. Detta kan vara ett förhållningssätt som passar för en del barn men risken är stor att fler hamnar utanför.

I dagens samhälle finns många barn som har svårigheter med att komma till rätta i traditionella undervisningssammanhang. För dessa barn kan utomhuspedagogik vara viktig eftersom andra färdigheter än att sitta stilla och ta emot information och kunskap i ett

15 Jank, Meyer (1997), s. 18 i Uljen (red) 16 Szczepanski (2007), s. 26 i Dahlgren (red) mfl

17 Läroplan för Förskolan Lpfö 98 (2010), s. 7 & Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (2011) www.skolverket.se (2012 -11-20)

18 Strotz, Svenning (2004), s. 31 i Lundegård, Wickman &Wohlin (red).

19 Dahlgren (2007), s. 52 i Dahlgren mfl

10 traditionellt undervisningstillfälle erbjuds. Forskning visar att utevistelse har en lugnande inverkan på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar där barnen upplevdes som mer harmoniska efter vistelse ute i naturen.

Det finns olika utgångspunkter inom utomhuspedagogiken gällande praktisk miljölära och kretsloppstänkande. Utomhuspedagogik kan ses som en bas för undervisning om vår kropp och vår hälsa där utemiljön kan ses som en plats för estetiska upplevelser och en plats för reflektion och lärande inom alla ämnen.

Förespråkare för utomhuspedagogik anser att naturen är en källa vi bör hämta kunskap och inspiration från och att syftet med utomhuspedagogik är att ge barnen direkta upplevelser där alla sinnen kan användas i en helhetsupplevelse som de sedan kan reflektera kring och få erfarenheter av. Utomhuspedagogik ger flera dimensioner i lärandet som estetiska, känslomässiga, kulturella och biologiska. Däremot bör inte denna sortens pedagogik ersätta den traditionella inomhuspedagogiken utan vara ett komplement till den.

Per Hedberg ansvarig för naturskoleverksamheten i Uppsala kommun anser att utomhuspedagogik är en verksamhet som utgår från barnens egna upplevelser av verkligheten och därför anser han att begreppet verklighetspedagogik passar bättre.

En annan aspekt på varför det ska bedrivas pedagogisk verksamhet utomhus är hälsoaspekten.

Stockholms läns landsting har gjort en undersökning där de jämfört olika förskolor och deras utevistelse för att se hur den påverkar barnens olika fysiska aktiviteter. Slutsatsen blev att barn med tillgång till mycket utevistelse och en bra utemiljö rörde på sig mer än andra barn. Då övervikt hos många barn är ett problem som hela tiden ökar och medför andra sjukdomar behövs olika metoder för att förhindra detta och där kan utevistelse i stimulerande miljöer vara en väg att gå. Fysisk aktivitet har även visat sig vara en central friskfaktor som förebygger många olika sjukdomstillstånd hos barnen, såväl kortsiktigt som långsiktigt.

En rapport publicerad av flera svenska forskare, bland annat Patrik Grahn visar att barn som vistas mycket utomhus har lägre sjukfrånvaro. Förklaringen till detta är att de vistas i en miljö där de utsätts för mindre trängsel och på så sätt även mindre smittorisker. Ytterligare en orsak till sjukfrånvaro kan vara lägre stressnivåer som kommer av att barnen vistas i en harmonisk utemiljö. Förutom hälsa och stressfaktorer kommer även motorisk utveckling och koncentrationsförmåga som en vinst av utevistelse. Barn som är mycket utomhus får en bättre motorik då de rör sig på större ytor med kuperad terräng utifrån sina egna behov och förutsättningar.

David Kronlid och Petra Hansson har gjort en beskrivning av vad som kännetecknar utomhuspedagogik. De menar att enbart ändra miljön för undervisningen genom att flytta

20 Nelson (2007), s. 114 i Dahlgren mfl & Söderström (2011), s. 91 i Mårtensson mfl 21 Brügge, Szczepanski (2011), s. 28 i Brügge, Glantz & Sandell (red)

22 Brügge, Szczepanski (2011), s. 25-32 i Brügge mfl 23 Hedberg (2004), s.79 i Lundegård mfl

24 Boldeman, Dal, Blennow, Wester, Mårtensson, Raustort, Yuen (2005), s.10, 19 www.folkhalsoguiden.se (2012-11-29)

25 Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson & Ekman (1997), s. 85

11 lärandet ut men fortfarande använda sig av det vanliga skolmaterialet inte räknas om lärare vill använda sig av naturen utomhus i ett pedagogiskt syfte. Det är inte uterummet som passiv bakgrund som gör det värdefullt utan det är hur det används som ger upphov till lärande och dess höga instrumentella värde. Genom att kombinera den teoretiska inomhusbaserade kunskapen med en äkta naturkänsla ges tillfälle till en starkare upplevelse av naturen som kan öka barnens kunskaper och erfarenheter, vilket på sikt ger dem starkare värderingar och insikter om vår gemensamma miljö och framtid.

Inkluderat i den didaktiska frågan hur ligger vilka tidigare erfarenheter, förmågor och färdigheter barnen har med sig sen tidigare och kan ta utgångspunkt i samt vilka mentala, fysiska och språkliga resurser som finns tillgängliga för barnen.

Lärandet sker mellan barn och pedagog men också mellan barnen själva. Pedagogens roll blir att gå ner på barnens nivå och agera som en medupptäckare, medundersökare och medagerande i barnens lärandeprocess. Vidare tar pedagogerna tillvara barnens nyfikenhet samtidigt som de inspirerar dem och visar en positiv attityd där lärandet får en möjlighet att ske lika mycket hos barnen som hos pedagogerna.

Ska barnen tillgodose sig detta förhållningssätt räcker det inte med att de ”släpps ut” i det fria för att självständigt vistas där, då blir det endast utevistelse. Inom utomhuspedagogik behöver barnen få naturupplevelser i autentiska här- och nu situationer samt en pedagogisk vägledning.

Då lärande bygger på ett samspel mellan barn och pedagog i sociala sammanhang får kommunikation en stor betydelse för barns inlärning. I gemenskap med andra ges möjlighet till problemlösning, begreppsbildning och koncentrationsförmåga, som alla är viktiga inslag i barnens lärande. I samspelssituationer blir lärandet ömsesidigt. Barnen får öva på att lyssna likväl som att sätta ord på egna tankar, vilket leder till bearbetning av det egna tänkandet samt förmågan att sätta sig in i andras perspektiv. Utomhuspedagogikens speciella särart kan tänkas ge fler tillfällen till dialog mellan lärare och barn, något som gynnar lärandet då barnen blir mer delaktiga och ges mer inflytande över sin egen lärprocess.

Inom utomhuspedagogiken betonas vikten av en kombination mellan sinnliga upplevelser och boklig bildning. Uterummet blir inom utomhuspedagogik både en plats för lärande, ett objekt för lärande och en del av lärprocessen vilket innebär reflektion kring delar och helhet såväl inomhus som utomhus. Vid pedagogik utomhus blir landskapet

och den fysiska verkligheten en lärmiljö där tanke, känsla och handling förenas.

I förskolans läroplan betonas den didaktiska frågan var genom att förskolan har som uppdrag att ge barnen en möjlighet att variera dagen med olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus i både planerad miljö och naturmiljö.

26 Kronlid, Hansson (2012), sidnumrering saknas 27 Lundvall (2011), s. 18

28 Ohlsson (2009), s. 9-10

29 Mårtensson, Lisberg Jensen, Söderström, Öhman (2011), s.17

30 Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004), s. 64-67 www.regeringen.se 31 Med landskap menas den fysiska miljön utanför skolans och förskolans väggar 32 Szczepanski (2007), s. 14 i Dahlgren (red) mfl

33 Lpfö98 (2010) s.7

12 Tidigare forskning inom utomhuspedagogik

Tidigare forskning inom utomhuspedagogik har kategoriserat innehållet i sina studier utifrån olika förhållningssätt till naturen och olika typer av naturupplevelser. Nedan presenteras några av dessa för att lättare beskriva utomhuspedagogikens särart.

Utomhuspedagogik som ett socialt och kulturellt fenomen

Gemensamt för många forskare inom utomhuspedagogik är att naturupplevelser betraktas som ett kulturellt fenomen. De sociala och kulturella föreställningar en människa har med sig in i mötet med naturen påverkar hur de uppfattar och upplever detta möte. Utifrån detta synsätt har forskare idag börjat intressera sig för människors sätt att möta naturen och hur de utvecklar ett engagemang för naturen och dess egenskaper.

Den främste forskaren i Sverige inom utomhuspedagogik är Szczepanski som i sin licentiatavhandling forskat på ämnet inom olika grundskolor. I sin avhandling utgår han från två vetenskapliga studier där syftet var att fastställa utomhuspedagogikens kärna så som den uppfattas av lärare verksamma inom de områden han studerat. Resultatet av båda undersökningarna visar att de flesta av lärarna lyfter fram vikten av autenticitet och att få uppleva fenomen i dess rätta sammanhang, samt växelverkan mellan lärande inomhus och utomhus.

Lärandet blir mer kvalitativt jämfört med det inomhus då lärarna utomhus intar ett mer aktivt och medverkande förhållningssätt vilket ökar samspelet med barnen. Några av lärarna i studien lyfter fram gemenskapens betydelse och det sociala som viktiga fördelar med utomhuspedagogik. De anser att de med hjälp av utomhusmiljön kan ge barn med tillexempel särskilda behov möjlighet att utvecklas.

Mikael Jensen forskar om barns lärande och låtsaslek och han skriver i sin avhandling att barn genom aktiv kommunikation förstår sin omvärld. Barn ges fler möjligheter att lära ju mer de kommunicerar där kommunikationen kan ske både verbalt och genom imitation och observation. Barnen kanske inte lär något nytt genom imitation men den ger ändå barnen nya erfarenheter och en chans till ny utveckling. Jensen nämner olika aspekter av lärande som kan kopplas till det sociokulturella perspektivet. Han menar att lärandet hänger samman med det sociala sammanhang där man lär sig och den identitet som man skapar sig där. Vidare ses lärandet som en handling där man utövar något genom att praktiskt göra. Lärande får man genom meningsfulla situationer som ger erfarenheter och mening.

I Danmark har det gjorts en studie utifrån analyser av besök på naturskolan och andra utomhusaktiviteter utanför skolan. Lärarna i studien vill ge eleverna tillfällen till gemenskap och därför skapade de utomhuspedagogiska situationer där eleverna kunde samtala och samarbeta under andra förhållanden än inomhus.

Detta i sin tur leder till att lärarna ser eleverna i andra situationer än den vardagliga

34 Öhman (2011), s. 127 i Mårtensson mfl 35 Szczepanski (2008)

36 Jensen (2007), s. 18, 32

13 undervisningen och eleverna i sin tur upplever lärarna i nya ramar. Vidare ser lärarna i studien att maktstrukturen eleverna emellan ändras vid utomhuspedagogik, där elever som har blivit tilldelade bestämda roller inom skolans väggar får möjlighet att visa sig i nya roller utanför skolans ramar. Genom att flytta arenan för undervisningen ges eleverna möjlighet att inta nya roller vilket kan stärka eleverna både innanför och utanför klassrummet.

Emilia Fägerstam har gjort en doktorsavhandling som syftar till att ta reda på hur elever och lärare uppfattar undervisning utomhus och vilka erfarenheter de har av detta. Hennes resultat visar att många av lärarna i studien anser att genom undervisning utomhus bildas gemensamma erfarenheter hos både lärare och elever som lärarna kan använda som pedagogiska verktyg för fortsatt inlärning och växelverkan mellan inomhus- och utomhusundervisningen. Lärarna ser inga svårigheter med att kombinera inomhusundervisningen med utomhuspedagogik, eleverna upplever inte heller några svårigheter med denna undervisningsform. Precis som i den danska studien, visar resultatet att relationerna mellan eleverna och mellan elever och lärare förändras och kan förbättras vid undervisning utomhus. Elever som håller en låg profil i klassrummet får större utrymme och mer inflytande utomhus, vilket har en positiv inverkan på inomhusundervisningen också. Vidare ser lärarna i Fägerstams studie att det är lättare utomhus att utmana gränserna mellan högpresterade och lågpresterade elever då utomhusmiljön inger större möjlighet till samarbete i små grupper med praktiska problemlösningar. Deltagandet hos eleverna blir större och de samarbetar och kommunicerar mer.

Detta sätt att arbeta kan kopplas till Vygotskys teori om den närmaste utvecklingszonen.

Kognitiva effekter av utomhuspedagogik

Johan Öhman, docent och lektor i pedagogik menar att undervisning som regelbundet sker utomhus utvecklar mer effektivt kognitiva färdigheter hos barnen än undervisning inomhus.

Hans forskning visar även att direkta möten med naturlandskapet ger möjligheter till affektiva och kognitiva färdigheter hos barnen vilket kan skapa en brygga till lärande på en högre nivå. Att flytta undervisningen utomhus har visat sig ge barn minnen som sitter kvar i många år efteråt.

Dock måste det i samband med utevistelsen ske ett effektivt, betydelsefullt och meningsfullt lärande för att det ska kunna definieras som utomhuspedagogik.

Szczepanski ser i sin studie att minnet påverkas av olika platser där lärarna i hans studie är av uppfattningen att ett samspel med omgivningen ger eleverna mer verklighetsanknytning och med hjälp av platsen skapas minnen och inre bilder som lärarna kan bygga vidare på. Utomhus får eleverna vara med och uppleva och göra egna iakttagelser som leder till att de själva blir en del av lärprocessen till skillnad mot undervisning inomhus där någon annan redan innan strukturerat upp arbetet och läromedlet.

I

37 Hyllested (2007), s.108,113 38 Fägerstam (2012), s. 61- 64 39 Öhman (2011), s. 129

40 Szczepanski, Dahlgren (2008), s. 17-19 artikel 1 i Szczepanski

14 den danska studien av Trine Hyllested arbetar lärarna utifrån tre olika arbetssätt för att öka elevernas kognitiva lärprocess. Det första sättet består i att få eleverna att förstå att det de lär sig i skolan ingår i ett sammanhang med det som pågår utanför skolan. Det andra sättet är att skapa uppmärksamhet på ett speciellt fenomen. Lärarna har här ett specifikt mål, ett syfte, med att ha undervisningen utomhus. Slutligen argumenterar lärarna för utomhuspedagogik genom att låta eleverna få prova på ett annat arbetssätt genom att få uppleva en annan miljö än den vanliga klassrumsbaserade. Lärarna använder dessa tre sätt för att ge eleverna en bas för reflektion och förståelse av sammanhanget och det lärda. I sina förberedelser inför utomhusundervisning stimulerar lärarna elevernas nyfikenhet och förförståelse om det de skall få uppleva ute genom kognitiva förberedelser som upplysningar och bilder. Hyllested tolkar detta som att lärarna genom att ställa krav på eleverna skapar en ram för inlärning. Med planering och uthållighet kan en kognitivt orienterad lärare vara en bra resurs för eleverna och genom att låta eleverna få arbeta i små grupper ges de möjlighet till att få hjälpa varandra och lösa uppgifter tillsammans. Genom att ha ett bestämt mål med den utomhuspedagogiska undervisningen och en stimulering av barnen till reflektion och eftertanke kan lärarna bidra till ett metakognitivt tänkande hos eleverna.

Forskning kring barns sätt att lära visar att de lär genom erfarenheter och samspel med omvärlden. Det finns olika strategier som hjälper människor att hantera information och lösa problem. Några av dessa är metakognition där man reflekterar över sitt eget tänkande, problemsökande och lösande, uppfinningsförmåga, systemtänkande och att lära av erfarenheter.

Alla dessa ingår i utomhuspedagogikens undervisningsform.

Även Fägerstam ser kognitiva effekter hos eleverna i sin studie. Lärarna menar att delade minnen från andra platser än klassrummet är värdefulla vinster av utomhuspedagogik. Utomhusmiljön ger upphov till användande av kroppen i inlärningen vilket resulterar i att ytterligare en dimension läggs till i lärprocessen. Lärandet hos eleverna får på detta sätt mer uppmärksamhet och fokus. Att uppleva genom att se, känna och göra ger även det en ny dimension till lärandet i jämförelse med att bara läsa teoriböcker. En biologisk förklaring av detta är att då många sinnen används samtidigt bildas en koherens av intryck och bilder i hjärnan som leder till både medveten och omedveten inlärning.

Emotionell dimension av utomhuspedagogik

Att tidigt söka kontakt med sin omgivning är en grundläggande drivkraft som finns inom oss och som kan kopplas till känslostämningar som intresse, glädje och nyfikenhet. Då barn ofta styrs av känsloimpulser leder deras kontakt med omgivningen till personliga och meningsfulla

41 Hyllested (2007), s. 105-106,110

42 Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004), s. 61-62 www.regeringen.se (2012-12-05) 43 Fägerstam (2012), s. 61-63

15 erfarenheter.

De danska lärarna i Hyllesteds tidigare nämnda studie vill ge sina elever omväxling och annorlunda upplevelser genom att byta de fysiska ramarna för undervisningen och på så sätt ändra elevernas sinnesstämning. Ord som lärarna använder för att beskriva fördelarna med utomhuspedagogik är upplevelse, avbrott i vardagen, stämningsfullt och mysigt. Lärarna är medvetna om att de känslomässiga sidorna av deras undervisning har betydelse för den kognitiva sidan av barnens utveckling.

Szczepanskis studie visar att lärarna upplever att eleverna känner lust och har roligt vid undervisning utomhus. De menar vidare att eleverna inomhus blir mer begränsad vad gäller sinnen och upplevelser. Ute kan lärarna konkretisera det de vill att eleverna ska lära sig genom att uppleva, lukta, känna och smaka. Eleverna får med andra ord lära med hela kroppen och alla sinnen vilket de flesta av lärarna betonar. ”Det ger en glädje att upptäcka, känna och lukta, att använda händerna och kroppen och upptäcka livet.”

Lärarnas uppfattning av utomhuspedagogik är att den ger chans till rörelse som finns utomhus och stärker och främjar elevernas lärande genom både praktisk och sinnlig erfarenhet. Vidare framgår i studien att lärarna ser den fysiska aktiviteten, utomhuspedagogikens autenticitet och förstahandsupplevelsen som av stor vikt för lärandet.

Miljöpsykologiska aspekter och platsens betydelse för lärande

Var lärandet äger rum har stor betydelse inom det utomhuspedagogiska perspektivet där platsen betonas för att barnen ska få autentiska upplevelser i den rätta miljön och där sinnenas samverkan och hela kroppens deltagande framhävs i lärprocessen.

Platsen för lärande är ansluten till att ge barnen en första direkt erfarenhet och aktivt deltagande med materialet och studieobjektet, vilket i sin tur ger platsen betydelse och känsla för barnen.

Många vuxna bär med sig minnen och erfarenheter förknippade med enskilda platser som betytt något för dem genom lekar eller upplevelser. Dessa platser är ofta associerade med personens identitet vilket innebär att individen tillskriver platsen identitet genom starka minnen och erfarenheter kopplade till sociala roller och attribut som definierar vem man är som person, hur man uppför sig eller hur mycket man är värd.

Pia Björklid påpekar att den pedagogiska miljön innefattar inte enbart den fysiska utformningen utan även det samspel som sker mellan barn liksom mellan barn och vuxna.

Miljön sänder ett budskap om vad som ska ske, vilket betyder att den måste vara utformad så att barns lärande utmanas, underlättas och stimuleras. Vidare ska barn inspireras att utforska och upptäcka med hjälp av den pedagogiska miljön, såväl inomhus som utomhus.

Lärarna i

44 Mårtensson (2004), s. 32 45 Hyllested (2007), s. 106-107

46 Szczepanski, Dahlgren (2008), s 19-20 artikel 1 i Szczepanski 47 Ibid s. 21

48 Szczepanski (2008), s. 20 49 Fägerstam (2012), s.26 50 Engdahl (2006), s. 20 51 Björklid, (2005) s. 38-39

16 Fägerstams studie anser att platsen har betydelse vid utomhusundervisning eftersom denna form av undervisning erbjuder eleverna samhörighet, tillgivenhet, omsorg och kunskap till naturen och närmiljön. Deras generella uppfattning är av den arten att barn idag har begränsad tillgång till att uppleva naturen därför anser de att lärarnas uppdrag blir att hjälpa barnen att förstå och utveckla känslor för miljön. Utomhusundervisning kan vara en väg att introducera naturen för eleverna och lära dem att njuta av den.

Friluftsliv som perspektiv på pedagogisk verksamhet utomhus

Ett annat sätt att se på utevistelse i pedagogiska sammanhang är friluftslivets pedagogik med bland annat Friluftsfrämjandet och Scouterna. Begreppet friluftsliv kom under 1960 talet genom olika organisationer vars utgångspunkter låg i intresset och oron för den gemensamma naturen och miljön. I Norge definieras friluftslivet som att leva och vara fysiskt aktiv i naturen på sin fritid med avsikten att förändra och påverka miljön samt att inhämta erfarenheter och kunskaper från naturen. Sveriges regering använder sig av den norska definitionen.

Inom friluftslivet ligger det pedagogiska värdet inte på utomhuspedagogikens begreppslärande och systematiserade kunskap genom direkt kontakt i autentiska situationer. Här ligger istället fokus på att friluftslivet ses som en fostran där barnen ges tillfälle att genom egna upplevelser få en personlig relation till naturen. Förespråkare för friluftslivet anser att den helhetsupplevelse barnen får genom naturen framförallt är av emotionell och estetisk karaktär. Den största skillnaden mellan friluftspedagogik och utomhuspedagogik är att den förra kan bedrivas i allmänhet runt om i samhället medan utomhuspedagogik sällan bedrivs utanför skola och förskola.

Teoretiska utgångspunkter

Denna studie utgår från och kommer att analyseras utifrån två olika teoretiska utgångspunkter som kommer att presenteras nedan.

Utomhuspedagogik som begrepp

En av studiens teoretiska utgångspunkter är Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik. Szczepanski är ansvarig vid Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik. Där har han medverkat till att skapa nya arenor inom det utomhuspedagogiska forsknings- och utbildningsområdet.

Szczepanski menar att utomhuspedagogik är ett handlingsinriktat lärande där barnens kunskapsutveckling sker genom aktiviteter på platsen för lärandet, det vill säga i

52 Fägerstam (2012), s. 64-65 53 Backman (2007), s. 4-7

54 Öhman (2011), s. 124 i Mårtensson mfl.

55 Szczepanski (2008), s. 11

17 utomhusmiljön. Utomhuspedagogik kan ses som ett redskap – ett sätt att lära. Denna sortens pedagogik är så mycket mer än bara tillfälle till frisk luft, eftersom här ges chansen att få förstahandserfarenheter direkt vid fenomenets kärna och uppleva med alla sinnen vilket ger dem större inlevelse och inlärning

. Szczepanski definierar utomhuspedagogik som:

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är dessutom ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär:

 att lärandets rum även flyttats ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap,

 att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas,

 att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.

(Centrum för Miljö och Utomhuspedagogik)⁵⁷

Deweys pragmatiska syn på lärande

Dewey (1859-1952) startade sin karriär som lärare och blev tidigt intresserad av filosofi och pedagogik. Dewey blev lärofader för den progressiva pedagogiken och fick ett stort inflytande på skolfrågor som lever vidare än idag. Kännetecknet för hans pedagogik är att han anser att det i samspel mellan individ och omvärld utvecklas sociala regler och förståelse för sammanhang.

I sociala sammanhang måste barnen jämföra sitt sätt att agera med andras och sedan få dessa att stämma överens med varandra. Barnens handlande styrs då mot ett gemensamt resultat vilket ger dem en gemensam förståelse för handling och agerande. Dewey menar att denna gemensamma förståelse av handlingens mening och resultat är essensen av social ledning och det är skolan/förskolans uppgift att åstadkomma denna inre kontroll hos barnen genom intresse, nyfikenhet och förståelse. De som undervisas måste få delta så att de kan förvärva sig ett socialt medvetande med hjälp av sin egen förmåga, materialet och det hjälpmedel som används.

Ett känt uttryck kopplat till Deweys pedagogik är begreppet learning by doing där han har såsom avsikt att barnen i sin utbildning måste ges tillfälle att experimentera och aktivt pröva. För att detta ska bli möjligt måste utbildningen planeras utifrån elevernas intressen vilket gör att lärarna aktivt och målinriktat arbetar mot att fördjupa, stimulera och bredda elevernas utveckling.

Han menar att den fysiska direktkontakt som barnen får med materialet och naturen inte kan ersättas av demonstrationslektioner i klassrummet. Learning by doing är inte ett begrepp som Dewey själv använder utan något som han nämnde i förbifarten men som sen har levt kvar in i dagens

56 Szczepanski, Malmer, Nelson & Dahlgren (2008), artikel 2, s.3 i Szczepanski 57 Szczepanski (2008), s. 15

58 Hartman, Lundgren (2004) s, 15 i Dewey 59 Dewey (1999), s.76

60 Hartman, Lundgren (2004), s15 i Dewey

18 pedagogik. Med detta begrepp menar Dewey att pedagogen inte ska göra vad som helst med barnen utan det som görs måste försiggå med en planering och en avsikt som sedan efter genomförd handling ska bedömas och reflekteras.

Dewey kom fram till att grunden till barns koncentration hänger samman med deras sociala liv och att den verkliga anknytningspunkten för skolämnena inte är ämnena i sig utan barnens egna sociala aktiviteter. Litteraturen i skolan ska komma efter och inte föregå den sociala inlärningen barnen får genom eget handlande i här och nu situationer i autentiska miljöer. Barn lär sig av tidigare erfarenheter som de sedan kan koppla till ny kunskap och nya erfarenheter.

Erfarenheter består enligt Dewey av två delar, interaktion och kontinuitet där interaktionen innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan de olika barnen och mellan barnen och omgivningen de vistas i. I detta samspel möter barnens tidigare erfarenheter nya kunskaper och en ny upplevelse där såväl miljön som den vuxnes agerande ingår. Med kontinuitet menas att dåtid möter nutid i en aktuell social situation. Lärandets resultat i den aktiva situationen är beroende av huruvida pedagogen utövar makt och kontroll eller skapar en social process där barnen blir delaktiga och självkontrollerande. Det finns en balans mellan pedagogens ansvar och barnens frihet. Med detta åsyftar Dewey att man i närmiljön med barnen sätter upp tydliga gränser inom vilka barnen har rörelsefrihet. Det kan till exempel handla om rörelsefrihet i fysisk mening, det område barnen disponerar under sin utevistelse. Det kan också innebära den inre friheten där lärandet utgår från tankar, fantasi och kreativitet. Här betonar Dewey pedagogens aktiva roll som medupptäckare och medskapare i barnens upptäckter.

61 Dewey (1990, 1956), s. 11, 43-44 62 Dewey (2004), s. 50-52

63 Dewey (2004)

19

Syfte och frågeställning

Här nedan kommer studiens syfte och frågeställningar att presenteras.

Syfte

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa deras didaktiska ställningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.

Frågeställningar

 Hur definierar deltagande pedagoger begreppet utomhuspedagogik?

 Utifrån vilka didaktiska val bedriver de pedagogisk utomhusverksamhet?

1. Varför bedriver de pedagogisk utomhusverksamhet?

2. Vilket innehåll präglar den pedagogiska utomhusverksamheten?

3. Hur går de tillväga när de bedriver pedagogisk utomhusverksamhet?

4. Var bedriver de den pedagogiska utomhusverksamheten?

Med pedagoger avses utbildad personal inom förskola och förskoleklass.

20

Metod

För att besvara studiens frågeställningar som kretsar kring hur pedagoger definierar begreppet utomhuspedagogik samt vilka didaktiska ställningstaganden pedagoger gör vid pedagogisk verksamhet utomhus har två olika metoder för datainsamling använts. Syftet med att nyttja två olika metoder var att stärka reliabiliteten, tillförlitligheten i studiens resultat. Dessa två metoder var intervju och observation där arbetet delades att Sofi ansvarade för samtliga observationer och Pierina för intervjuerna. Var och en tog ansvar för sin metod från förberedelser av datainsamling till analys, men i övrigt delades det på ansvaret för studien. Författarna har använt sig av ett hermeneutiskt analysverktyg för att bearbeta och analysera resultatet i intervjuer och observationer mot de två teoretiska utgångspunkterna. Detta kommer att presenteras närmare under avsnittet om databearbetning och analysmetod.

Intervju (Pierina Bernhardsson)

Intervju kan vara ett sätt att skapa tillit till den person man samtalar med och den ger ett djup till forskningsobjektet då personerna som deltar i en intervju kan gå framåt och bakåt i tiden för att få fram erfarenheter som är viktiga.

Samtalsintervjuer ger möjligheter att få oväntade svar och möjlighet till följdfrågor. Vidare bygger samtalsintervjuer på att komma åt människors föreställningar och uppfattningar om olika fenomen där inget svar är rätt eller fel utan det handlar istället om att komma åt intervjupersonens tankeställningar utan att blanda in egna fördomar om hur personen borde svara.

För att få svar på studiens frågeställningar kring utomhuspedagogik som begrepp och de didaktiska frågorna varför, vilket innehåll, hur och var använde Pierina sig av intervju som metod för att få en tydligare inblick i hur pedagogerna motiverade sina val. Hon använde sig av en halvstrukturerad intervjuguide med huvudteman och underteman utifrån ovan nämnda syfte och frågeställningar.

Denna form av intervju ansågs vara bra då den gav flyt till intervjun som blev naturlig i sin samtalsform och den gav även flexibilitet i val av frågor och teman.

Observation (Sofi Ejdervik)

För att få ett större djup i de tre didaktiska frågorna var, vilket innehåll och hur användes observationer som ytterligare komplement till intervjumetoden. Det var samma personer som intervjuades och sen även observerades. Sofi använde sig av observationer av första ordningen,

64 Løkken, Søbstad (1995) s. 94 65 Esaiasson (2007), s. 283, 291 66 Se bilaga 1

21 vilket innebar att hon satt utanför en utomhuspedagogisk aktivitet där den primära uppgiften var att ägna sig åt iakttagelser. Observationer av första ordningen passade studien bäst då denna metod minst störde den pågående aktiviteten.

Det användes ett enkelt observationsschema med öppna kategorier, detta för att underlätta bearbetningen av anteckningarna samt för att Sofi inte skulle låsa sig vid specifika fenomen under själva observationerna utan vara öppen för allt som skedde.

De olika kategorierna i observationsschemat utgick från de diktiska frågorna Var, Vilket innehåll (vad) och Hur.

Urval

Till den här studien gjordes ett så kallat bekvämlighetsurval

för att underlätta tillgängligheten av intervju- och observationsrespondenter. Författarna saknar personlig relation till samtliga respondenter. De är däremot bekanta med dem från tidigare verksamhetsförlagd utbildning i och med sina universitetsstudier men även från tidigare vikariat på förskolorna/skolan. Författarna har använt sig av sex respondenter inom förskola och förskoleklass, samtliga har blivit både intervjuade och observerade. Respondenterna benämns hädanefter som pedagoger A-F.

Två av intervjuerna och observationerna har genomförts på en och samma förskola men med två olika pedagoger. Förskolan har fem avdelningar där pedagog A arbetar på en avdelning med 13 barn som är ett till två år, fördelat på tre pedagoger och pedagog B arbetar tillsammans med tre andra pedagoger och 20 barn i åldrarna tre till fyra. Utomhus delar alla avdelningar på en stor gård med hus, kojor, uppväxta träd och buskar, sandlådor och gungor. Det finns även en mindre gård som enbart är för de minsta barnen på förskolan. Även där finns sandlåda, gungor och ett uppväxt buskage. I anslutning till förskolan finns en stor skogsdunge som ofta utnyttjas av förskolans alla avdelningar. Pedagog A är utbildad förskollärare sedan ett år tillbaka och innan dess har hon arbetat som barnskötare i tio år. Hon har i sin utbildning till förskollärare läst kurser inom pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagog B är utbildad barnskötare och har arbetat som det sedan 1992. Hon har vidareutbildat sig inom pedagogik och idrott genom bland annat kurser som, Barns lärande och lek utomhus samt idrott både utomhus och inomhus.

Pedagog C arbetar i en förskoleklass med 18 elever. Hon är utbildad förskollärare sedan 2008 och har i utbildningen läst en kurs med naturinriktning. Skolan har 340 elever från förskoleklass upp till årskurs sex. Skolgården inrymmer såväl planerad miljö som naturmiljö och på promenadavstånd finns även en stor skog dit förskoleklassen går en dag i veckan.

Pedagog D arbetar på en större förskola med nio avdelningar där det finns tre olika gårdar runt verksamheten. Hon har arbetat som barnskötare i åtta år innan hon år 2010 blev färdig

67 Bjørndal (2005), s.26 68 Ibid, s. 52

69 Se bilaga 2

70 Esaiasson (2007), s.214

22 förskollärare. Hon har inte under sin utbildning läst några kurser inriktade mot utomhuspedagogik eller pedagogisk verksamhet utomhus men däremot har hon under sina arbetsverksamma år arbetat mycket med det hon benämner som utomhuspedagogik. Pedagog D arbetar tillsammans med två andra pedagoger på en avdelning med barn ett till tre år och de har tillgång till en av tre gårdar som de delar med två andra avdelningar. Gården består av planerad miljö såsom sandlåda, lekhus och tåg men även naturmiljö som uppväxta träd, buskar och gräsmattor. I förskolans närmiljö finns tillgång till mycket skog och natur med en närbelägen skogsdunge precis i anknytning till förskolan som pedagog D ofta går till med barnen. Den pedagogiska inriktningen på förskolorna och skolan där pedagoger A-D arbetar är Reggio Emilia.

Pedagog E:s förskola ligger belägen i en mindre ort med närhet till skog, parker och lekplatser.

Förskolan består av tre avdelningar inhysta i ett gammalt kommunhus med små och trånga utrymmen vilket gör att utomhusverksamheten blir än viktigare. Förskolan spenderar mycket tid ute på de två gårdarna runt byggnaden eller på närbelägna platser i närområdet. Pedagog E arbetar på en avdelning med barn i åldrarna ett till tre år fördelade på fem pedagoger. Hon har arbetat aktivt inom förskolan sedan januari 2005 och hennes befattning är förskollärare. Under sin utbildning läste hon kursen Naturvetenskap för nyfikna och hon har även haft verksamhetsförlagd utbildning på förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik.

Pedagog F arbetar på en förskola med fem avdelningar där samtliga avdelningar delar på en stor gård med buskar, träd och gräsmattor men även planerad miljö såsom gungor, sandlådor och klätterställningar. I närområdet finns tillgång till grönområden och skog. Pedagog F har arbetat som förskollärare i elva år och har under dessa år läst kurser inom utomhuspedagogik och friluftssäkerhet för barn.

Genomförande av intervjuer (Pierina Bernhardsson)

Pierina har ansvarat för genomförandet av intervjuerna men Sofi var med och hade en passiv roll

som antecknare och ett par extra öron. Innan intervjuerna skedde kontaktade författarna tre

respondenter vardera. Första kontakten skedde muntligt via telefon eller direktkontakt. Därefter

gavs respondentera tid att fundera och planera in ett samtal som passade deras verksamheter och

de kontaktades igen efter några dagar. Respondenterna fick vid detta samtal själva bestämma tid

och plats för intervju. Sedan skickades en skriftlig bekräftelse på det överenskomna. Samtliga

respondenter valde att genomföra intervjuerna på sina respektive arbetsplatser. Tillstånd gavs av

samtliga respondenter att ljudinspela intervjuerna och varje intervju tog ca 30 min. Samtalen

skedde i avgränsade rum utan störande moment för att ljudinspelningen skulle bli så bra som

möjligt. Innan ljudinspelningarna startade informerades alla respondenter om studiens syfte och

utgångspunkter. Samma halvstrukturerade intervjuguide användes vid alla samtal.

23 Genomförande av observationer (Sofi Ejdervik)

När det gäller observationerna har Sofi haft det övergripande ansvaret men även här valdes att båda författarna skulle medverka vid genomförandet för att inte gå miste om någon viktig information. Samtliga observationer skedde efter det att Pierina hade genomfört samtalsintervjuerna, detta för att det lättare skulle kunna gå att koppla teori med praktik. Även här fick respondenterna själva bestämma tider som passade verksamheten. Tider för dessa bestämdes under samtalsintervjuerna. Observationerna skedde utomhus där Sofi som observatörer placerade sig en bit ifrån studieobjekten och Pierina placerade sig på motsatta sidan av objekten för att få ett större hör- och synfält under de utomhuspedagogiska aktiviteterna. Vid aktiviteter som involverade rörelse och förflyttning valde observatörerna att förflytta sig med dem på ett lagom avstånd för att inte störa aktivitetens gång. Tiden för varje observation varierade då Sofi valde att avbryta dem när hon hade fått fram den information hon ville åt eller när respondenterna själva avbröt aktiviteten. Med vid samtliga observationer fanns ett observationsschema med öppna kategorier där det fördes anteckningar och skrevs stödord.

Databearbetning och analys av intervjuer (Pierina Bernhardsson)

Efter genomförda intervjuer lyssnades det på inspelningarna i direkt anslutning till när de gjordes samtidigt som anteckningar fördes. Intervjuerna lyssnades på flera gånger för att inte missa någon viktig information. Bearbetningen av samtliga intervjuer hade en fenomenologisk ansats. Detta innebär att Pierina så förutsättningslöst och uttömmande som möjligt försökte undersöka och beskriva pedagogers upplevelser och erfarenhet av begreppet utomhuspedagogik. Analysen har utgått från Szczepanskis definition av utomhuspedagogik där målet var att jämföra Szczepanskis definition med respondenternas, samt tolka hur definitionen går att koppla till pedagogernas didaktiska ställningstaganden av att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Även Deweys syn på pedagogik har varit en utgångspunkt. Som analysverktyg för den insamlade empirin användes den fenomenologiska tolkningsläran, hermeneutik.

Hermeneutiken bygger på fyra steg där det vid steg ett bildades en uppfattning av den nedskrivna empirin som helhet och varje text analyserades var för sig. Varje intervjus anteckningar sammanfattades till ett sammanhängande referat där enbart relevant fakta utifrån studiens frågeställningar togs med. När detta var klart läste Sofi det färdiga referatet för att jämföra med sina anteckningar från intervjuerna och det fördes en gemensam diskussion om eventuella ändringar. I steg två organiserades och analyserades texterna i olika teman utifrån de svar som framkommit genom intervjuerna, dessa teman utgick från studiens frågeställningar och presenteras i resultat och analys. Därefter jämfördes empiriresultaten med varandra där skillnader och likheter mellan respondenterna analyserades mot studiens teoretiska utgångspunkter. Steg fyra innebar att Pierina återvände till

71 Stensmo (2002), s. 110-115

24 texterna och dess helhet varvid det genom steg två och tre getts en mer fördjupad förståelse för respondenternas upplevelse av utomhuspedagogik som begrepp. Steg fyra innebar även en jämförelse och en analys mellan intervjuer och observationer.

Databearbetning och analys av observationer (Sofi Ejdervik)

Efter varje observationstillfälle sammanställdes och tolkades anteckningarna i observationsschemat med Sofis egna tankar och intryck i en löpande text med hjälp av syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Även här användes en hermeneutisk analysmetod för att bilda en uppfattning av pedagogernas agerande utomhus. Steg ett blev då att sammanställa varje observation i en kronologisk ordning av händelseförloppet för att få en helhetsbild av det skedda. Dessa presenteras nedan under resultatdelen. Därefter försökte Sofi hitta mönster och teman i pedagogernas sätt att agera. Varje observationsschema sammanställdes först var för sig för att sedan jämföras med varandra. Slutligen lästes observationerna igenom en sista gång och där jämfördes resultaten med Pierinas anteckningar från observationstillfällena. Slutligen jämfördes och analyserades resultaten från observationerna med resultaten från intervjuerna och detta presenteras i en gemensam analys.

Etiska aspekter

I all form av forskning som har med individer att göra bör hansyn tas till vissa forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet har tagit fram fyra allmänna huvudkrav att ta hänsyn till som forskare:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. De två första kraven uppfylldes i denna studie genom att pedagogerna samtyckte till medverkan, blev informerade om syftet med intervjuerna och observationerna och att de när som helst hade rätt att avbryta sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att namnen på pedagogerna inte figurerar i det färdiga resultatet och inte heller de rätta namnen på förskolorna och skolan. Empirin som blev insamlad under studiens gång används enbart av författarna och i denna studies syfte och på så sätt uppfylls även nyttjandekravet.

Reflektion över intervju som metod (Pierina Bernhardsson)

Valet av intervjuguide med få teman och underteman motiveras av att Pierina ville låta respondenternas egna upplevelser och tankar spegla intervjuerna och inte hennes redan förväntade svar. För att stärka validiteten är intervjuguiden utformad efter studiens syfte och frågeställningar. Nackdelen med att använda teman istället för frågor är att Pierina som oerfaren intervjuare hade svårare att komma på följdfrågor som förde samtalet vidare och gav det djup. Av den anledningen valdes att båda författarna skulle vara med vid varje intervjutillfälle för att kunna

72 Vetenskapsrådet (2002) www.codex.vr.se (2012-11-21)

25 hjälpas åt med eventuella följdfrågor. En av svårigheterna med att sammanställa och analysera intervjuer som metod är att inte lägga in egna värderingar och tolkningar i resultatet. Vidare var det svårt att avgöra om respondenterna svarade sanningsenligt eller valde att berätta sådant som de förväntade sig motsvarade studiens syfte. Dessa sistnämnda aspekter är något som författarna måste ta i beaktande vad det gäller studiens reliabilitet. Då denna studie bara täcker sex intervjuer inom ett och samma område är den inte representativ för förskollärares generella upplevelse av fenomenet utomhuspedagogik. För att detta ska ske skulle fler intervjuer behöva göras på olika platser i landet.

Reflektion över observation som metod (Sofi Ejdervik)

För att få ett ytterligare djup i de didaktiska frågorna var, vilket innehåll och hur användes

observationer som en komplimenterande metod till intervjuerna. Sofi valde att använda sig av ett

öppet observationsschema då hon i förväg inte ville ha fokus på specifika fenomen utan vara

öppen för allt som skedde. Svårigheter som uppkom genom att observera utomhus var

årstidernas växling där det helt plötsligt slog om till minusgrader och snö mitt under tidsperioden

för observationerna. Detta resulterade i inställda och omflyttade observationer, mindre tid för

observationstillfällen, kalla och frusna barn och svårigheter med att anteckna i kylan. En annan

svårighet som upplevdes med att observera just utomhus är de stora ytor studieobjekten har att

tillgå vilket gör att observatören inte har samma översikt som inomhus. Här användes

observationstekniken passiv observatör för att så lite som möjligt störa och påverka aktiviteternas

gång, dock är det svårt att avgöra om observatörens närvaro ändå påverkade den pedagogiska

verksamheten och därmed också validiteten på studiens resultat. Det går inte heller att veta om

pedagogerna i förväg tillrättalade aktiviteter som passade studiens syfte då de visste att en

observation skulle ske. Vidare kan inte enbart sex observationer ses som ett representativt resultat

för all pedagogisk verksamhet utomhus.

26

Resultat och analys av intervjuer (Pierina Bernhardsson)

Kartläggningen av pedagogernas uppfattningar av utomhuspedagogik som begrepp och hur de bedriver pedagogisk verksamhet utomhus är baserad på studiens frågeställningar. Resultaten från intervjuerna presenteras nedan i kategorier utifrån forskningsfrågorna. Avslutningsvis analyseras respondenternas svar till respektive kategori.

Definitioner av begreppet utomhuspedagogik

Pedagog A beskrev utomhuspedagogik som att bedriva planerad pedagogisk verksamhet utomhus. Att göra någonting, det behöver inte vara något avancerat och det behöver inte heller vara något som involverar alla barnen. Det kan vara något enkelt men ändå något som engagerar de barn som blir intresserade och vill vara med. Ett exempel hon gav är från i höstas då hon bar ut några plankor, hammare och spik på förskolgården, vilket drog till sig och engagerade många barn. Hon har upplevt att det utomhus kan vara lättare att dra igång lekar som lockar till sig barn som kan ha svårigheter att hitta på egna lekar. När aktiviteten väl är igång kan hon som pedagog sedan dra sig ur och låta barnen fortsätta leka i fred. (Pedagog A)

Pedagog B menade att utomhuspedagogik är något annat än enbart utevistelse. Hon berättade att barn genom utomhuspedagogik ska lära sig något där en pedagog är med och ”styr” och följer barnen i deras lärande. Genom utomhuspedagogik ges barnen tillfälle att upptäcka saker på nya ställen och genom andra upplevelser än de normala. Vidare sade hon att bedriva utomhuspedagogik handlar om att visa barnen, vägleda dem och samspela med dem i deras upplevelser. Det handlar om att utforska barnens sinnen. (Pedagog B)

Pedagog C definierade utomhuspedagogik som ett arbetssätt där det alltid finns en tanke bakom det man gör tillsammans med barnen. Det behöver inte alltid vara planerat i förväg utan man kan ta det spontant och fånga tillfällena när de dyker upp, men det måste ändå alltid finnas en mening med det man gör. ( Pedagog C)

Utomhuspedagogik är för pedagog D ett sätt att fånga upp barnen och väcka deras intresse för ett visst fenomen. Hon tyckte att i naturen fås mycket gratis och det gäller att ta vara på allt som naturen ger. (Pedagog D)

Pedagog E uppfattade begreppet utomhuspedagogik som svårt att definiera men hon tänkte att

det egentligen är samma pedagogik som inne, det är bara miljön som skiljer dem åt. Däremot