Cirkularitet inom industriellt byggande
Lösningar för materialen gips, mineralull och trä
Olivia Davidsson
Civilingenjör, Arkitektur 2020
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Titel: Cirkularitet inom industriellt byggande: Lösningar för materialen gips, mineralull och trä Författare: Olivia Davidsson
Omfattning: Examensarbete, 30 HP Program: Civilingenjör Arkitektur 300 HP
Handledare: Helena Lidelöw, Luleå tekniska universitet Examinator: Sofia Lidelöw, Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
FÖRORD
Examensarbetet som redovisas i denna rapport görs i samband med utbildningen Civilingenjör Arkitektur på Luleå tekniska universitet, med inriktning husbyggnad. Examensarbetet utgör 30 högskolepoäng av utbildningens totalt 300 högskolepoäng. Arbetet har pågått under hösten 2019 till våren 2020.
Examensarbetet har genomförts tillsammans med Lindbäcks i Piteå, som har varit det studerande företaget. Jag vill tacka alla medarbetare på Lindbäcks som har bidragit med kunskap och fakta till detta examensarbete. Allt stöd och peppande av Lindbäcks medarbetare har varit av stor vikt för slutförandet av mina studier.
Jag vill tacka min handledare Helena Lidelöw och min examinator Sofia Lidelöw för bra och viktig hjälp med alla de frågeställningar som dykt upp under månader av förvirring. Jag vill även rikta ett stort tack till familj och vänner för stödet, engagemanget och hejaropen under vägen.
Sist men inte minst vill jag tacka min pojkvän som har haft förståelse och bidragit med ovärderlig hjälp vid genomförandet av mitt examensarbete.
Det är många jag har att tacka för att slutligen kunna publicera detta arbete.
Oktober 2020, Luleå
Olivia Davidsson
SAMMANFATTNING
Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG re- dogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byg- gande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.
Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fa- briker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beak- tar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.
Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transpor- tera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implemen- tering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implemen- teras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag.
Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.
ABSTRACT
Todays linear economy is not sustainable. The European Parliaments directive on waste 2008/98/EG presents a target pointing that 70% of all not dangerous construction and demoli- tion waste should be prepared to reuse, material recycling or other forms of recycling before 2020. A transition towards a circular economy is therefore necessary. The idea of a circular economy is that no waste is generated. Instead waste is seen as a valuable resource. Today the construction industry generates a large proportion of the total amount of waste that is generated yearly in Sweden. Industrialized building, unlike traditional building, is a method of manufac- turing buildings similar to the manufacturing industry that contributes to a controlled produc- tion. Due to the productions’ repetitive and standardize processes, the opportunity to implement and standardize circular process in the production is possible. The study aims to contribute with increased knowledge about potential solutions to achieve increased circularity for the materials gypsum, mineral wool and wood during industrialized building.
This study has been conducted as a case study, while studying an industrial building company in northern Sweden. The case study includes an observation, interviews and other information gathering. The studied industrialized building company has two factories with different grade of automatization. The prefabricated volumes are manufactured on an assembly line. Afterwards the prefabricated volumes are transported and installed on the building site. The study also in- cludes a literature review that contributes to a theoretical framework. The literature review in- cludes the topics 1) waste and waste disposal within the construction industry, 2) reducing, re- using and recycling waste, 3) circular economy, 4) management of gypsum waste, 4) manage- ment of mineral wool waste and, 6) management of wood waste.
This study suggests that construction companies should firstly reduce, secondly reuse and thirdly recycle waste to achieve increased circularity. This approach can be applied to every material fraction. Two alternatives for gypsum to achieve an increased circularity are to transport the gypsum waste back to the gypsum board manufacture and produce fire barriers of gypsum waste.
Three alternatives for mineral wool to achieve an increased circularity are to compress the min- eral wool into a powder that can be used as landfill material, tear down the mineral wool to loose wool and to fill up the floors with mineral wool waste. Two alternatives for wood to achieve an increased circularity are to spit wood into firewood and let a local biomass supplier use it in the biomass fuel production. The study indicates that geographical location, production system and material handling are vital for construction companies during an implementation of circular solutions. In addition, construction companies’ attitudes regarding sustainability and their motivation to search for new circular solutions are also significant in the development towards a circular economy. The quality of materials, transportation alternatives and economy can be ob- stacles during a potential implementation of circular solutions according to this study. Also, an implementation of circular solutions might occur at the expense of economy, logistics, produc- tion and other important factors in a construction company. Furthermore, futures studies should aim to examine circular solutions’ economic profitability in the construction industry.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 2
1.3 OMFATTNING ... 3
2. METOD ... 4
2.1 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.2 FALLSTUDIE ... 5
2.2.1 OBSERVATION ... 6
2.2.2 INTERVJUER ... 7
2.2.3 FAKTAINSAMLING ... 9
2.3 ANALYS ... 11
2.4 VALIDITET OCH RELIABILITET ... 12
2.5 METODKRITIK ... 13
3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 15
3.1 AVFALL OCH AVFALLSHANTERING INOM BYGGBRANSCHEN ... 15
3.2 AVFALLSFÖREBYGGANDE, ÅTERANVÄNDNING OCH ÅTERVINNING ... 17
3.3 CIRKULÄR EKONOMI ... 19
3.4 HANTERING AV GIPSSPILL ... 21
3.5 HANTERING AV MINERALULLSSPILL ... 23
3.6 HANTERING AV TRÄSPILL ... 24
4. RESULTAT ... 27
4.1 LINDBÄCKS HANTERING AV AVFALL IDAG ... 27
4.1.1 FABRIKEN PÅ HARAHOLMEN ... 27
4.1.2 FABRIKEN I ÖJEBYN ... 29
4.2 CIRKULÄR EKONOMI OCH HÅLLBARHET PÅ LINDBÄCKS ... 31
4.3 AVFALLSENTREPRENÖRERS HANTERING AV AVFALL ... 32
4.3.1 AVFALLSENTREPRENÖRERS ARBETE FÖR ATT UPPNÅ ÖKAD CIRKULARITET ... 32
4.3.2 HINDER FÖR ATT UPPNÅ ÖKAD CIRKULARITET ... 32
4.4 MÖJLIGA ALTERNATIV HOS MATERIALTILLVERKARE ... 33
4.4.1 GIPS ... 33
4.4.2 MINERALULL ... 34
4.4.3 TRÄ ... 35
4.5 PÅGÅENDE FORSKNING OCH INNOVATION OM LÖSNINGAR FÖR ÖKAD CIRKULARITET ... 35
4.5.1 INTERVJU MED GIPSSPECIALIST ... 36
4.5.2 INTERVJU MED TRÄSPECIALIST ... 36
5. ANALYS ... 38
5.1 LINDBÄCKS HANTERING AV AVFALL IDAG ... 38
5.1.1 AVFALLSMÄNGDER OCH KOSTNADER ... 38
5.1.2 SYSTEM FÖR AVFALLSSORTERING ... 39
5.1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ARBETA FÖR ÖKAD CIRKULARITET ... 39
5.2 LÖSNINGAR FÖR ÖKAD CIRKULARITET ... 40
5.2.1 ÖVERGRIPANDE LÖSNINGAR ... 41
5.2.2 LÖSNINGAR FÖR AVFALLSFÖREBYGGANDE ... 42
5.2.3 LÖSNINGAR FÖR ÅTERANVÄNDNING ... 45
5.2.4 LÖSNINGAR FÖR ÅTERVINNING ... 47
5.2.5 POTENTIELLA HINDER FÖR IMPLEMENTERING AV LÖSNINGAR ... 51
5.2.6 FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR ATT IMPLEMENTERA HOS LINDBÄCKS ... 52
6. SLUTSATS ... 56
6.1 DISKUSSION ... 56
6.2 FORTSATTA STUDIER ... 57
7. LITTERATURFÖRTECKNING ... 59
BILAGA 1. INTERVJUGUIDE GIPSSPECIALIST ... i
BILAGA 2. INTERVJUGUIDE TRÄSPECIALIST ... ii
BILAGA 3. INTERVJUGUIDE AVFALLSENTREPRENÖR A, B OCH D ... iii
BILAGA 4. INTERVJUGUIDE AVFALLSENTREPRENÖR C OCH LOGISTIKUTVECKLARE PÅ LINDBÄCKS ... iv
BILAGA 5. INTERVJUGUIDE HÅLLBARHETSANSVARIG PÅ LINDBÄCKS ... v
BILAGA 6. STATISTIK FÖR LINDBÄCKS AVFALL FRÅN LINDBÄCKS AVFALLSENTREPRENÖRS KUNDPORTAL ... vi
1. INTRODUKTION
1.1 BAKGRUND
Belastningen på jordens resurser ökar allt mer. Jordens ständigt stigande population tillsammans med den levnadsstandard som eftersträvas förväntas fortsätta öka vilket ställer stora krav på jordens naturresurser (Lieder & Rashid, 2015). Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på storleken av den biologiska produktiva yta som behövs för att framställa allt det vi konsumerar och sedan ta hand om det avfall som uppstår (WWF, 2018). Det ekologiska fotavtrycket har enligt WWF (2018) ökat explosionsartat de senaste 50 åren. För att nå upp till Sveriges övergripande miljömål, Generationsmålet, kan vi inte fortsätta i denna riktning. Genom att bli bättre på att spara på resurser och bli mer effektiva i användandet av dessa är potentialen stor att minska miljöpåverkan (Sveriges Miljömål, 2018). Generellt har avfallsmängderna ökat i samband med den ekonomiska utvecklingen (Fredriksson & Höglund, 2012). Vi drivs idag av en linjär ekonomi som kan besk- rivas genom utvinning av råvara, produktion, konsumtion och att till sist göra sig av med avfallet (Statens Offentliga Utredningar, 2017). Den linjära ekonomin uppkom vid industrialiseringen och kan beskrivas som ett system för material där utgången ser ut enligt ”take-make-dispose”
(Esposito, et al., 2017). Enligt Esposito, et al. (2017) är den linjära ekonomin ohållbar. Genom den linjära ekonomin har världsekonomin växt exponentiellt och den bygger på välstånd samt social välfärd som uppgår till en ny nivå för mänskligheten (Statens Offentliga Utredningar, 2017). Tillväxten av ekonomin har varit proportionell mot vår användning av naturresurser och källan till mängden avfall som genererats (Statens Offentliga Utredningar, 2017). Problemet som uppstår med dagens linjära ekonomi är de resurser som går förlorade. Ett annat problem är att det ekonomiska värdet hos materialen försvinner och sprids ut i samhället vilket gör dem svåråt- komliga och påverkar våra ekosystem negativt (Statens Offentliga Utredningar, 2017).
Sett till dagens linjära ekonomi är det nödvändigt med en förändring kring hur resurser tas om- hand. Avfall kan undvikas genom en cirkulär ekonomi, då resurserna istället bevaras i samhällets kretslopp (Naturvårdsverket, 2019). I en cirkulär ekonomi är grundtanken att resurser fortsätter att cirkulera i samhällets kretslopp eller återförs till naturen på ett hållbart sätt, det ska med andra ord inte uppstå något avfall (Statens Offentliga Utredningar, 2017). Syftet med den cirkulära ekonomin är att undvika att avfall uppstår vid produktion och därmed ska produkter designas och optimeras för att möjliggöra återbruk samt demontering (Ellen MacArthur Foundation, 2013). Den cirkulära ekonomin är en stärkande ekonomi och ämnar bevara värdet hos material och produkter (Ellen MacArthur Foundation, 2013). I en cirkulär ekonomi ligger fokus på att maximera det som redan används genom en produkts hela livscykel, för att sedan bli en ny resurs till ett nytt användningsområde (Esposito, et al., 2017).
I Sverige är det gruvindustrin som genererar den största mängden avfall, sedan kommer bygg- och rivningsbranschen som står för ungefär 10 miljoner ton avfall per år (Sveriges Byggindustrier, 2019). Bygg- och rivningsavfall, exklusive gruvavfallet, utgör en tredjedel av Sveriges totala avfall varje år (Naturvårdsverket , 2019). Avfall från produktion kan bestå av exempelvis materialspill från måttanpassning eller att mer material än de som behövs köps in (Sveriges Byggindustrier, 2019; Johansson, et al., 2017). Trä, gips och mineralull är vanliga material som används vid byggnation. Mycket av det bygg- och rivningsavfall som uppkommer går idag på deponi eller till energiutvinning genom förbränning (Johansson, et al., 2017). Enligt Johansson, et al. (2017) är det ofta billigare att kasta nytt material som blir över istället för att hantera, transportera samt lagerhålla. Det finns flera hinder för att uppnå ökad cirkularitet i byggbranschen. För att minska på avfallet som uppkommer från bygg- och rivningsbranschen har EU tagit fram ett avfallsdirek- tiv. Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/98/EG från den 19 november 2008 om avfall
och om upphävande av vissa direktiv redogör för målet att nå upp till 70 viktprocent förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning av det icke farliga bygg- och riv- ningsavfallet innan år 2020. Viktigt att poängtera är att energiåtervinning genom förbränning inte är en åtgärd som kan tillgodoräknas för att lyckas nå målet på 70 viktprocent (Naturvårdsverket, 2019).
Vårt samhälle är på väg mot en förändring som kommer att påverka förutsättningarna hos bygg- företag, då intresset för en cirkulär ekonomi ökar. Centrum för cirkulärt byggande är en platt- form där aktörer inom byggbranschen möter varandra för att bidra till att göra det lättare med resurseffektivt byggande och stärka den cirkulära marknaden inom branschen (Centrum för cirkulärt byggande, u.d.). Beställarorganisationer utvecklar allt hårdare interna policys kring an- vändning av återvunnet material och återvinning av material. Miljöcertifieringssystem blir allt vanligare inom byggbranschen och där börjar resurs- och avfallshanteringsfrågor behandlas allt mer (Sveriges Byggindustrier, 2019). Som tidigare nämnts ingår även dessa frågor i mål satta av EU och Sveriges Miljömål, men även i FN:s utvecklingsprogram Agenda 2030 som presenterar mål för att uppnå en hållbar utveckling (United Nations Development Programme, u.d.). Om byggföretag ska kunna följa med i utvecklingen mot en hållbar framtid måste dessa se över han- teringen av resurser och avfall.
Industriellt byggande är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin.
Upprepning är den faktor som utmärker industriellt byggande, där högre fokus ligger på proces- ser istället för enskilda projekt (Lidelöw, et al., 2015). Gerth (2008) menar på att standardisering är en annan viktig grundsten vid industrialiseringen. Lidelöw, et al. (2015) har tagit fram defi- nitionen ”Industriellt husbyggande innebär en byggprocess med en genomtänkt organisation för effektiv styrning, beredning och kontroll av ingående aktiviteter, flöden, resurser och resultat med användning av högförädlade komponenter med syfte att skapa maximalt värde för kun- derna.” (Industriellt byggande, s. 130). Industriellt byggande är enligt Gerth (2008) den strategi som leder till en effektiv byggproduktion. Den industriella byggprocessen bidrar till att produkt- ionen kan kontrolleras och det går att i förväg veta vilka material som används eftersom volymer byggs i fabrik, vilket skapar möjlighet för ökad cirkularitet. Genom att moment i produktionen upprepas och arbetet sker på ett standardiserat sätt, kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Enligt Johansson, et al. (2017) möjliggör industriell produktion att återanvända och återvinna avfall eftersom materialet har känd kvalité och kan hållas väderskyddat. Ett specifikt företag i Sverige som bygger flerbostadshus i trä genom en industriell produktion har enligt Wadmark (2019) en avfallsmängd på 10 viktprocent av volym- vikt per volym.
Det är tydligt att en förändring kring hur man ser på avfall kommer att ske i framtiden, men hur ska detta gå till? Metoder och lösningar för att öka cirkulariteten inom byggbranschen behöver utvecklas (Reza Esa, et al., 2016). Industriell produktion av byggnader kan möjliggöra för ökad cirkularitet eftersom produktionen är kontrollerad, kvalitetén på material är känt samt att pro- duktionen sker i en väderskyddad miljö. För att uppnå en cirkulär ekonomi krävs det många, små steg i rätt riktning. Övergången från dagens linjära till framtidens cirkulära ekonomi kommer att ta tid, men vi måste börja någonstans. Därav är det intressant att studera vilka lösningar och metoder som kan införas i byggbranschen för att öka cirkularitet hos material och produkter med fokus på avfall som uppstår vid industriell nyproduktion.
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad
- Hur kan ett industriellt byggföretag bli mer cirkulärt med avseende på avfallsfraktionerna gips, mineralull och trä?
Frågeställningen besvaras genom att studera litteratur samt genom en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige med datainsamling från byggföretags två fabriker.
1.3 OMFATTNING
Denna studie bygger vidare på en tidigare studie av Viberg (2019), Cirkulär ekonomin inom industriell produktion av flerbostadshus i trä, och kommer att utveckla och gå djupare in på lösningar utifrån presenterade resultat. Viberg (2019) studerade de tre fraktionerna gips, mine- ralull och trä, därav studeras dessa fraktioner i denna studie. Både denna studie och studien gjord av Viberg (2019) fokuserar på industriell produktion av flerbostadshus i trä och har liknande förutsättningar.
Studien innefattar en fallstudie hos Lindbäcks som är ett industriellt byggföretag belägen i Piteå, Sverige. Lindbäcks bygger flerbostadshus i trä och bedriver sin produktion i två fabriker belägna i Öjebyn och på Haraholmen i Piteå. Volymer tillverkas i väderskyddade miljöer och består av golv, väggar, innertak och fast inredning. Volymerna transporteras sedan med lastbil eller båt till byggarbetsplatsen där byggnaden skall uppföras, för montage och färdigställande av byggnaden.
Den industriella byggprocessen styrs av fabriksproduktionen och därefter anpassas projektering, inköp, byggarbetsplatser och övriga funktioner efter detta.
Vid en industriell produktion av byggnader ser processen lite annorlunda ut i jämförelse med traditionellt byggande. Studien omfattar Lindbäcks projekteringsskede och produktionsskede i fabrik. Detta betyder att arbetet på byggarbetsplats och senare skeden inte kommer beaktas i denna studie.
2. METOD
För att uppnå målet med studien och för att kunna besvara forskningsfrågan som redovisats i avsnitt 1.2 valdes i denna studie att kombinera en litteraturstudie med en fallstudie. Litteratur- studien syftar till att granska befintlig teori och forskning inom området. Studien är av kvalitativ karaktär då fokus ligger på att studera en verklighet. Fallstudien ska bidra med upptäckande av nya dimensioner eftersom målet med studien är att utforska möjligheter för utveckling. Fallstu- dien kommer att genomföras hos det industriella byggföretaget Lindbäcks i Piteå. För att samla in rätt typ av data och information består fallstudien av en observation, intervjuer och övrig faktainsamling. Deltagande observation och ostrukturerade intervjuer brukar ofta förknippas med kvalitativa studier enligt Bryman (1997). En kombination av dessa metoder bidrar till att en helhetsbild kan skapas över situationen, för att sedan nya lösningar ska kunna tas fram för att uppnå ökad cirkularitet. Observation är en lämplig metod vid studerande av frågor som är av utforskande karaktär (Blomkvist & Hallin, 2014). Användning av intervjuer som metod är lämp- lig när en djupare förståelse vill uppnås, samt när man är intresserad av att upptäcka nya dimens- ioner, för det fenomen man studerar (Blomkvist & Hallin, 2014). Tillsammans med dagens forsk- ning och alternativa lösningar kan nya åtgärder presenteras för att utveckla nuläget hos det stu- derade företaget. Att uttrycka eller se händelser och handlingar utifrån fallet som studeras per- spektiv är ett typiskt drag i kvalitativ forskning enligt Bryman A. (1997).
Studien har till stor del formats under arbetets gång och utvecklats utifrån de resultat som erhållits.
Både när det gäller studiens litteraturstudie och fallstudie var tanken att arbeta brett till en början, för att senare avsmalna arbetet. Därav har mycket data med en stor bredd samlas in under studiens genomförande. Vid avgränsning av arbetet i ett senare skede har information och data exkluderats från studien. En överskådlig bild över hur studien genomförts och hur metoden bidragit till att uppnå målet med studien redovisas i figur 1.
SYFTE
MÅLET MED STUDIEN
STUDIENS METOD
LITTERATUR- STUDIE
AVFALL &
AVFALLS- HANTERING
CIRKULÄR EKONOMI
GIPS
MINERALULL
FALLSTUDIE
OBSERVATION
HARAHOLMEN
ÖJEBYN
INTERVJUER
SPECIALISTER/
PÅGÅENDE PROJEKT
AVFALLS- ENTREPRENÖ
RER
HÅLLBARHETS -ANSVARIG
FAKTA- INSAMLING
MATERIAL- TILLVERKARE
ÖVRIGA AKTÖRER
STATISTIK PÅ AVFALL
2.1 LITTERATURSTUDIE
Litteraturstudien står för den teoretiska delen i denna studie. I litteraturstudien samlades befintlig forskning och övrig information in inom området som denna studie ämnar beakta. Litteraturstu- dien utvecklades under studiens genomförande och anpassades efter de resultat som erhölls under tiden. Litteraturstudien, även kallat litteraturgenomgång, är en viktig del i en uppsats eller av- handling och ska bidra med att ta reda på vad som är gjort inom ämnet och vilken forskning som finns (Bryman & Bell, 2013).
Litteraturstudien påbörjades med att brett söka på nyckelord i olika databaser för att hitta rele- vanta studier och projekt. De olika områden som litteraturstudien genomfördes på var: Avfall/av- fallshantering, cirkulär ekonomi, avfallsförebyggande, återanvändning, återvinning samt de tre fraktionerna; gips, mineralull och trä. Databaser som har använts för litteraturstudien i detta ar- bete är främst Google Scholar, DiVA, Google och Luleå tekniska universitets databas. Några nyckelord som användes för att söka i databaser var: cirkulär ekonomi (circular economy), cir- kulär ekonomi inom byggbranschen (circular economy building and construction industry), av- fallshantering (waste management), avfallshantering inom byggbranschen (construction waste management), återvinning (recycle), återanvändning (reuse), gips (gypsum), mineralull (mine- ralwool), trä (wood). Dessa sökord har också översatts till engelska och använts i sökningen.
Olika sammansättningar av nyckelorden har också använts i sökningen.
Beroende på tillgänglig information inom områdena som studerades i litteraturstudien valdes olika typer av källor ut. I första hand prioriterades vetenskapliga källor som var peer-reviewed.
Även andra källor förekom, så som examensarbeten på 30 och 15 högskolepoäng. Då det i dags- läget inte finns många källor kring de olika områdena för litteraturstudien användes i vissa fall enbart den information och typ av källa som fanns tillgänglig. Källor som inte är av vetenskaplig karaktär togs med i denna studie då de bidrog med fakta som var relevant för studien. De källor som inte ansågs ha tillräckligt hög vetenskaplig karaktär av författaren analyserades på ett noggrant sätt och en bedömning av trovärdigheten gjordes. Genom att studera använda källor i dessa typer av arbeten noggrannare samt utvärdera om det finns ett visst stöd för den fakta som tagits med från andra arbeten, kunde arbeten som inte var av vetenskaplig karaktär ändå tas med som källor i denna studie.
Då denna studie har samma inriktning och ämnar beakta samma fraktioner som Viberg (2019) kommer studierna till viss del likna varandra i teorin. Detta är ofrånkomligt då ämnena är nöd- vändiga att studera för att kunna besvara forskningsfrågan. Så gott som möjligt har teorin försökts att studerats utifrån ett nytt synsätt, i jämförelse med Viberg (2019).
2.2 FALLSTUDIE
Fallstudien genomfördes hos Lindbäcks i Piteå, bestående av en observation, intervjuer och övrig faktainsamling. Fallstudien har varit en utvecklande process som formats under studiens genom- förande beroende på vad som framkommit under fallstudiens olika delarna. Observationen in- nehåller datainsamling från Lindbäcks två fabriker belägna i Öjebyn och på Haraholmen. Fall- studien beaktar avfallsfraktionerna gips, mineralull och trä. Enligt Ejvegård (2009) kan en fallstu- die användas genom att studera en del av ett större förlopp, för att beskriva verkligheten utifrån fallet. I denna studie bidrog observationen tillsammans med intervjuerna och faktainsamlingen till att skapa en uppfattning om verkligheten hos Lindbäcks. Genom att kombinera observationen med intervjuer och övrig faktainsamling samlades tillräckligt mycket information in för att sedan kunna uppnå målet med studien. Blomkvist & Hallin (2014) konstaterar att vid en fallstudie ska en tillräcklig mängd information samlas in för den del som studeras så att man sedan ska kunna använda den studerade delen för att beskriva, utforska eller förklara fenomenet som studien ämnat sig åt. Genom att identifiera nuläget hos Lindbäcks kan nya alternativa tillvägagångssätt
presenteras. Enligt Bryman (1997) kombineras ofta en deltagande observation med ostrukture- rade intervjuer i en kvalitativ studie och visar på att flera metoder har utnyttjats för informat- ionsinsamlingen. Fallstudien ska med andra ord behandla en liten del av en större helhet, för att senare kunna dra slutsatser kring den studerade delen. Genom observationen, intervjuerna och övrig faktainsamling för hur avfallsfraktionerna gips, mineralull och trä hanteras idag samt vilka alternativa lösningar som finns för att uppnå ökad cirkularitet kan nya lösningar presenteras.
Lindbäcks är ett byggföretag som industriellt producerar flerbostadshus med stomme av trä (Lindbäcks, u.d.). Volymer produceras i fabrik för att sedan transporteras till byggarbetsplats för monterings- och kompletteringsarbete. Lindbäcks arbetar med Lean Production och tillverkar volymer på löpande band. Utefter linan finns olika stationer där olika arbeten utförs för att sedan leverera en färdig volym till byggarbetsplatsen. Fram till år 2018 hade Lindbäcks en fabrik där all produktion genomfördes, belägen i Öjebyn i Piteå, Sverige. Fabriken är till viss del automatise- rad, men där några moment utförs manuellt. Under slutet av år 2018 invigdes Lindbäcks nya fabrik på Haraholmen i Piteå, Sverige. Den nya fabriken är nästan helt automatiserad och styrs främst av maskiner och robotar. Produktionen har utvecklats för att fabriken på Haraholmen ska klara av att producera fler volymer än i Öjebyn. Båda fabrikerna har taktade tider som styr pro- duktionen. Lindbäcks har två fabriker där produktionen skiljer sig åt en del. Det är av intresse att studera vilka skillnader som uppstår mellan fabrikerna när det kommer till genererat avfall. På grund av skillnaderna mellan fabrikerna antas i denna studie att lösningar för att uppnå ökad cirkularitet kommer att skilja sig åt mellan fabrikerna. Enligt Viberg (2019) utgjorde ”byggavfall brännbart”, ”gips”, ”isolering”, ”trä bygg-riv” samt ”verksamhetsfall för sortering” de största fraktionerna i Lindbäcks fabrik i Öjebyn år 2018.
2.2.1 OBSERVATION
Observation som metod bidrog till att skapa förståelse för nuläget i Lindbäcks två fabriker. Kart- läggning av hur gips, mineralull och trä hanteras i fabrikerna gjordes i vardera fabriker. Fokus under observationen var att studera vart och varför avfall av gips, mineralull och trä uppstår.
Under observationen studerades också hur materialen bearbetades. Även avfallskärl och dess in- nehåll studerades, som kunde ge en uppfattning om genererat avfall i fabrikerna. Enligt Blomkvist
& Hallin (2014) går observation som metod ut på att man under en längre tid observerar och dokumenterar vad som händer systematiskt, exempelvis på ett företag. För att observationen skulle resultera i önskade data förbereddes några generella frågor som var tänkta att kunna bes- varas efter genomförd observation. Frågorna som förbereddes var:
- Hur ser fabriken ut och hur ser flödet i fabriken ut?
- På vilka stationer används/tillförs gips, mineralull och trä?
- Hur används/tillförs gips, mineralull och trä? Används några maskiner eller verktyg, i så fall vilka?
- Varför används/tillförs gips, mineralull och trä?
- Hur uppkommer avfall och spill av gips, mineralull och trä?
- Vart samlas avfall och spill av gips, mineralull och trä?
- Hur tas avfallet och spillet omhand i ett senare skede?
Observationen påbörjades i fabriken på Haraholmen och pågick i en och en halv dag. Sedan fortsatte observationen i fabriken i Öjebyn och pågick även där i en och en halv dag. Fabrikerna skiljer sig åt och observationen och kartläggningen av nuläget fick anpassas efter vilken fabrik som studerades för tillfället. Det övergripande tillvägagångssättet för datainsamlingen i Öjebyn och på Haraholmen liknande dock varandra. Först studerades hela flödet uppströms, för att skapa
materialets kvalité. Då fabrikerna är stora var det inte möjligt att studera exakt alla stationer, utan de som ansågs generera mest avfall av gips, mineralull och trä prioriterades. En observation kan genomföras som deltagande eller icke deltagande. För att skapa en god förståelse för fabrikernas processer och avfallshantering gjordes en deltagande observation. Att enbart studera fabrikerna från sidan ansågs inte vara tillräckligt för att uppnå målet med studien. Komplettering genom att prata med och ställa frågor till fabriksarbetare var av stort värde för att på bästa sätt samla in önskade data från observationen. Anteckningar gjordes på vardera stationer och minst en person på varje station fick besvara några korta frågor om just denna station. Frågorna som ställdes var generella angående gips, mineralull och trä samt hur avfallssorteringen och uppkomsten av avfall såg ut just på den stationen. Att genomföra en deltagande observation bidrar enligt Ejvegård (2009) till att man kan gå på djupet och skapa förståelse för den del som studeras.
Efter observationen sammanställdes den inhämtade datan. De delar som var oklara efter genom- förandet av observationen eller om frågeställningar dök upp efter att observationen genomförts, löstes ut i efterhand. Det var inga problem att kontakta personer i efterhand och ställa frågor.
Alla frågor som förbereddes inför observationen kunde inte besvaras efter genomförandet. Ob- servationen ansågs dock ha genererat tillräckligt underlag till studien.
Innan observationen påbörjades kontaktades och informerades fabrikschefen för fabriken i Öje- byn och två produktionsledare i fabriken på Haraholmen. Detta för att observationen skulle få så bra förutsättningar som möjligt. Informationskort om observatören förbereddes och delades ut i fabrikerna till vardera stationer. Även ansvariga på respektive stationerna i båda fabrikerna blev informerade innan observationen påbörjades, för att fabriksarbetarna skulle vara medvetna om att en observation skulle genomföras under avsatt tid.
2.2.2 INTERVJUER
För att komplettera observationen i fabrikerna valdes att även göra intervjuer. Enligt Bryman &
Bell (2013) är intervjuer den sannolikt mest använda metoden i kvalitativa studier. Intervjuerna syftade till att bidra med en större bild kring hur aktörer inom branschen ser på cirkulär ekonomi, återanvändning och återvinning samt vilka möjligheter som finns inom byggindustrin. Intervju- erna var av kvalitativ karaktär för att skapa en bredare förståelse för helheten. I intervjuer av kvalitativ karaktär är det önskvärt att intervjun formas utifrån vad respondenten anser är viktig och relevant (Bryman & Bell, 2013). Intervjuerna skedde både internt och externt på Lindbäcks.
Respondent, ämne, datum och tid för intervjuerna redovisas i tabell 1. Tre olika områden för intervjuer hölls inom denna studie och dessa områden presenteras nedan.
Hållbarhetsansvarig på Lindbäcks
Det första området var mer specialiserat mot Lindbäcks: vart företaget står idag, vart de är på väg inom hållbarhetsfrågan samt tankar kring cirkulär ekonomi. Intervjun med Hållbarhetsansvarig på Lindbäcks ägde rum på Lindbäcks kontor i Öjebyn.
Avfallsentreprenörer
Det andra området var att ta reda på hur avfallsentreprenörer idag hanterar avfall, vad dem tror om framtiden och hur de kan bidra till att uppnå en cirkulär ekonomi inom byggbranschen. Två ledande företag i Sverige inom avfallshantering, varav en är Lindbäcks egen avfallsentreprenör som hanterar allt avfall som uppstår i fabrikerna, kontaktades för intervjuer. Två respondenter hos respektive avfallsentreprenör intervjuades. Respondenterna inom samma företag bidrog med olika typ av fakta och information. Avfallsentreprenör C arbetar en hel del med Lindbäcks och kunde därmed bidra med information mer riktat kring hur avfallet som uppstår i Lindbäcks fa- briker hanteras idag, möjligheter och förbättringsåtgärder som kan genomföras. Intervjun med Avfallsentreprenör C genomfördes i grupp då även en logistikutvecklare på Lindbäcks deltog.
Mötet med Avfallsentreprenör C anordnades av logistikutvecklaren men anpassades utifrån in- tervjufrågor som berörde denna studie. De frågor som ställdes under mötet riktades mot och besvarades av Avfallsentreprenör C. Gruppintervjun med Avfallsentreprenör C och logistikut- vecklaren på Lindbäcks ägde rum på Lindbäcks kontor i Öjebyn.
Materialspecialister
Det tredje området handlade om att fördjupa sig inom två av materialfraktionerna, närmare be- stämt trä och gips. För trä och gips pågår projekt på en högre nivå där återanvändning och återvinning studeras, vilket passar väl överens med syftet i denna studie. RISE, Research Insti- tutes of Sweden, driver projektet InFutUReWood samt projektet Gipsets väg tillbaka. En pro- jektdeltagare för InFutUReWood och projektledaren för Gipsets väg tillbaka intervjuades. För materialfraktionen mineralull hittades ingen passande respondent för att fördjupa sig inom om- rådet i denna studie. Detta kan bero på att mineralull är ett obrännbart material med kemiska, inerta egenskaper (Anneroth, 2016). Fokus på återvinning är därför ganska nytt hos mineralull och därav har inget större projekt kring cirkularitet hos mineralull identifierats under denna stu- die. Det hade varit önskvärt att i denna studie även intervjua en person som besitter kunskap och erfarenhet om hur mineralull kan hanteras för att uppnå ökad cirkularitet hos materialet.
De intervjuer som genomfördes i studien var semistrukturerade. Inför intervjuerna förbereddes frågor och de personer som intervjuades informerades om intervjuns syfte och innehåll. Inter- vjuguider redovisas för de separata intervjuerna i bilaga 1-5. Enligt Blomkvist & Hallin (2014) är en semistrukturerad intervju planerad att beakta några utvalda teman eller frågeställningar och organiseras ofta i en så kallad intervjuguide. Respondenterna bidrog med fakta och information inom olika områden, därav skiljer sig intervjufrågorna åt mellan respondenterna. Samtliga inter- vjuer hölls med öppna frågor och frågorna anpassades allt efter som intervjun genomföres. Be- roende på vilken kompetens, erfarenhet och information respondenterna hade formades inter- vjuerna under tiden. Intervjuguiderna var ett bra stöd, men under vissa delar av intervjuerna frångicks intervjuguiderna. Frågorna kastades om, vissa uteslöts då de inte ansågs passa in i inter- vjuerna längre och anpassningar av vissa frågor gjordes under genomförandet av intervjuerna.
Kvalitativa intervjuer kan enligt Bryman & Bell (2013) avvika från den intervjuguide som tagits fram inför intervjun, då nya frågor kan dyka upp beroende på vilka svar som erhålls från respon- denten samt att ordningsföljden av frågorna kan variera. Kvalitativa intervjuer kan därmed anses vara flexibla (Bryman & Bell, 2013).
Vissa intervjuer hölls över telefon och Skype. Detta berodde på geografiskt avstånd och ansågs därför vara det bästa alternativet för intervjuerna. För de intervjuer där det geografiska avståndet inte var något hinder hölls dessa ansikte-mot-ansikte. Detta förväntades inte ha någon påverkan på resultatet av intervjuerna. Intervjuerna pågick mellan 25-45 minuter. Samtliga intervjuer för- utom en, med avfallsentreprenör C, spelades in. Tillåtelse för att spela in intervjuerna erhölls från respondenterna innan intervjuerna påbörjades. Syftet med att spela in intervjuerna var att kunna fokusera på frågor och svar, för att sedan sammanställa intervjuerna efteråt. Enligt Bryan & Bell (2013) är det fördelaktigt att i kvalitativa intervjuer spela in intervjuerna, eftersom man undviker risken att uttryck och ordval glöms bort samt att den som håller intervjun kan vara lyhörd och följa upp relevanta frågor. En sammanställning av relevant information som togs upp under in- tervjun och ansågs bidra med värde till studien gjordes efter intervjuns genomförande. Samman- ställningarna skickades sedan till respondenterna för godkännande innan publicering.
En intervju med en specialist inom trä önskades. På grund av flera omständigheter kunde re- spondenten inte besvara frågorna över telefon, utan frågorna skickades istället via mail. Det be-
eller få något tydligare förklarat, vilket ökar risken för missförstånd. Frågorna som ställdes till Träspecialisten var mer strukturerade än vid övriga intervjuer. Konkreta frågor ställdes i mailet till Träspecialisten och därav erhölls konkreta svar.
Tabell 1. Beskrivning av intervjuer.
BENÄMNING POSITION ÄMNE DATUM TID
Gipsspecialist Forskare och pro-
jektledare Återvinning av
gips 2019-11-05 30 min
Inspelat Träspecialist Forskare Återvinning av
trä
2019-11-12 Mail Avfallsentreprenör A Miljöchef Hantering av av-
fall, cirkulär eko- nomi och framti- den
2019-11-13 35 min Inspelat
Avfallsentreprenör B Avtalsansvarig Hantering av av- fall, cirkulär eko- nomi och framti- den
2019-11-26 30 min Inspelat
Avfallsentreprenör C (gruppintervju till- sammans med lo- gistikutvecklare på Lindbäcks)
Säljare Lindbäcks avfalls- hantering, möj- ligheter och för- bättringsåtgärder
2019-12-05 45 min
Återvinnings- entreprenör D
Chef för hållbara affärer
Hantering av av- fall, cirkulär eko- nomi och framti- den
2019-12-20 30 min Inspelat
Hållbarhetsansvarig på Lindbäcks
Hållbarhetsansva- rig på Lindbäcks
Lindbäcks arbete med hållbarhet och cirkulär eko- nomi
2019-12-12 25 min Inspelat
2.2.3 FAKTAINSAMLING
Under litteraturstudien visade det sig att det var svårt att få fram all relevant information enbart via skrivna källor. För att utöka litteraturstudien kompletterades denna med faktainsamling ge- nom att kontakta aktörer för att studera områdena djupare. Då vissa personer bidrog med tips om vidare projekt och information togs kontakt med några utav dessa som ansågs kunna bidra med nytta i denna studie. Tillverkare av gipsskivor och mineralullsisolering kontaktades, för att skapa förståelse för vad som faktiskt genomförs idag. För fraktionen trä kontaktades i denna studie ingen leverantör av träprodukter. Trä är ett material som används som det är och det är ingen direkt tillverkning av virket. Trä sågas till i sågverk till dimensioner på önskat virke. Kontakten med olika tillverkare syftade till att se vilka lösningar de har i dagsläget och möjligheter samt hinder för dessa. Dessa räknas ej som intervjuer, då bara nuläget stämdes av med hänsyn till otydlig, skriftlig fakta. Kontakter, vilket område kontakten gällde och datum för kontakten re- dovisas i tabell 2. Inför faktainsamling som skedde muntligt förbereddes frågor innan den munt- liga kommunikationen påbörjades. Personerna som kontaktades var tidigare okända i studien och utifrån förbestämda frågor letades en person som kunde besvara dessa frågor upp. Genom att bli kopplad vidare mellan olika personer ledde processen till att rätt person för att besvara frågorna nåddes. Faktainsamlingen skedde också genom att olika tips om projekt, alternativa lösningar och
leverantörer inkom under studiens genomförande. För att följa upp dessa tips kontaktades per- soner inom området som kunde besvara de frågor som var av denna studies intresse.
Tabell 2. Beskrivning av intressenter som kontaktats för faktainsamling.
KONTAKTER OMRÅDE DATUM
Gipstillverkare 1 Möjligheter och hinder för
att återvinna gips. 2019-10-17. Muntlig kom- munikation över telefon.
Gipstillverkare 2 Möjligheter och hinder för
att återvinna gips. 2019-10-29. Muntlig kom- munikation över telefon.
Mineralullstillverkare 1 Möjligheter och hinder för att återvinna mine-
ralull/stenull.
2019-10-17. Muntlig kom- munikation över telefon.
Mineralullstillverkare 2 Möjligheter och hinder för att återvinna mineralull/gla- sull.
2019-10-15. Muntlig kom- munikation över telefon.
Mineralullstillverkare 3 Möjligheter och hinder för att återvinna mine-
ralull/stenull.
2019-10-25, 2019-12-20.
Muntlig kommunikation över telefon.
Arkitekt på Svenskt Trä Möjligheter och hinder för
att återvinna trä. 2019-10-14. Muntlig kom- munikation över telefon.
Chef standardisering och
forskning på Svenskt Trä Möjligheter och hinder för
att återvinna trä. 2019-10-16. Muntlig kom- munikation över telefon.
Projektdeltagare HIPWOOD
Möjligheter med att använda träavfall till att komprimera trä.
2019-12-17. Via mail.
Komprimatorleverantör Möjligheter med att använda komprimator för att kompri- mera mineralull/stenull.
2019-12-16. Muntlig kom- munikation över telefon.
Lokal aktör inom biobränsle Möjligheter med att använda
träavfall till biobränsle. 2019-12-19. Muntlig kom- munikation.
Då studien till viss del har genomförts på plats på Lindbäcks kontor och fabriker har diskussioner med anställda på Lindbäcks ägt rum och tips för studiens genomförande har erhållits. Alla dessa samtal går inte att redogöra för i denna rapport, då dessa har skett kontinuerligt under hela stu- diens genomförande. Samtal med fabriksarbetare, logistikpersonal, inköpare och de som jobbar på projektering är några avdelningar som har bidragit med fakta, erfarenhet och information.
Exempel på vad dessa samtal har bidragit med är kontaktuppgifter för att insamla rätt typ av information, idéer kring lösningar för att uppnå ökad cirkularitet och lösningars praktiska ge- nomförbarhet hos Lindbäcks. Även statistik och kostnader för material och tjänster har erhållits från anställda på Lindbäcks. Samtalen har varit mycket givande och bidragit med stor hjälp i denna studie.
För att möjliggöra förbättringar behövde nuläget hos Lindbäcks identifieras. Det avfall som upp- står i fabriken i Öjebyn och fabriken på Haraholmen hanteras av Lindbäcks avfallsentreprenör.
Lindbäcks avfallsentreprenör för statistik över hur mycket avfall från Lindbäcks som hämtas upp och tas omhand av dem. Genom att få tillgång till avfallsentreprenörens kundportal kunde denna statistik samlas in och studeras. Statistiken bidrog till en uppfattning om hur mycket avfall som uppstår i fabrikerna samt vilken kostnad som detta avfall utgör för Lindbäcks. Från avfallsentre-
finns också med i denna statistik. Man kan välja olika tidsspann när man vill studera vilket avfall som genererats. Det är också möjligt att identifiera om avfallet uppstått i Öjebyn eller på Ha- raholmen. Statistik för mängder och kostnader för fraktionerna gips, mineralull och trä har in- hämtats i denna studie. I avfallsentreprenörens kundportal benämns fraktion för mineralull som isolering, vilket är samma som mineralull. För trä inkluderas alla fraktioner av trä: impregnerat CCA, bygg-riv, impregnerat blandat samt omålat. Statistiken är ett bra komplement till obser- vationen. Statistik från fabriken i Öjebyn finns mellan åren 2016-2019, och i fabriken på Ha- raholmen finns statistik mellan åren 2018-2019.
2.3 ANALYS
Resultatet analyserades genom att bryta ned den fakta som samlats in under studien till mindre delar. I början av studien var det inte klart vart studien skulle leda och vilken inriktning studien skulle ta, därav har metoden för analys utformats under genomförandet av studien. Genom att bryta ner bredden på studien i mindre delar utifrån de resultat som framgick kunde forsknings- frågan besvaras. Denna typ av metod för att analysera resultat har använts tidigare i kurser på universitetsnivå vid genomförande av projekt.
I denna rapports analysdel presenteras lösningar för att uppnå ökad cirkularitet. Lösningarna har identifierats genom den information som framkom under observationen, intervjuerna, faktain- samlingen och litteraturstudien. Samtliga delar i denna studie har bidragit med underlag för iden- tifiering av lösningar och legat som grund för analysen av dessa lösningar. Genom att knyta ihop lösningar för förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall som finns presenterade i litteraturgenomgången i avsnitt 3.1-3.6, lösningar som är genomförbara i Sverige idag samt lös- ningar som framkom under fallstudien och presenteras i avsnitt 4.1-4.5 har lösningar för att uppnå ökad cirkularitet kunnat presenteras. Lösningarna presenteras i avsnitt 5.2.1-5.2.4. Lösningarna värderas av författaren utifrån valda parametrar för att bedöma hur möjliga lösningarna är att implementera hos företag. Möjlighet, hinder, ekonomi och miljöpåverkan tas med i bedöm- ningen för att avgöra hur lämpliga lösningarna är. Dessa faktorer har valts ut utifrån vad som framkom under litteraturgenomgången samt genomförd fallstudie. I tabell 3 följer en beskrivning av tabellen som lösningarna presenteras i. Tabell 3 redogör för kolumnernas struktur och vad det är som har bedömts i vardera kolumner. De celler som lämnas tomma betyder att det saknas information i studien för att göra en bedömning eller att det inte har någon påverkan på den kolumn som lämnats tom. För att få lösningarna integrerade med verkligheten och skapa en helhetssyn redovisas också en utmaning för respektive lösning. Utmaningen beskriver den största knäckfrågan inför en implementering av lösningen. Det finns fler utmaningar med lösningarna, det är bara den utmaning som anses vara mest kritisk som redovisas i tabellerna.
Tabell 3. Beskrivning av upplägg och kolumner för lösningarna.
LÖSNING FRAKTION SYFTE MÖJLIGHETER HINDER EKONOMI MILJÖ-
PÅVERKAN Namn på
lösningen Baseras på:
Hur framkom lösningen och hur identifie- rades den? Här presenteras källan/käl- lorna till upp- komsten av lösningen
Gips, isole-
ring alt. trä Vad är syftet med lös- ningen
+ Vilka möjlig- heter finns för lö- ningen?
- Vilka hin- der finns för lösningen?
+ Om lösningen kan generera pengar till företaget - Om lösningen kostar pengar för företaget
+ Om lös- ningen bidrar till att minskad miljöpåverkan - Om lös- ningen bidrar till miljöpåver- kan
Utmaning: Vilken är den största knäckfrågan hos lösningen som behöver bearbetas innan en implementering är möjlig?
Färgkodning är ett system används i denna rapport och som visar på vilken möjlighet det finns för att implementera lösningarna i dagsläget. Bedömningen bygger på den information som sam- lats in under studiens genomförande. System för bedömningen:
Grön = Går att implementera utan större svårigheter/hinder Gul = Går att implementera med viss svårighet/hinder Röd = Inte möjligt att implementera idag
De lösningar som är mest lämpliga att implementera hos Lindbäcks väljs ut för att sedan analyseras djupare. Genom att se till helheten hos en lösning kan en realistisk bild skapas för att uppnå ökad cirkularitet. Utifrån en bedömning av utvalda parametrar för vardera lösningar som presenteras kan sedan de mest lämpliga lösningarna för att uppnå ökad cirkularitet hos Lindbäcks redogöras för. Detta knyts då samman med vad intervjurespondenter har tagit upp, utifrån lämpliga teorier och uppfattning från genomförda observationer.
Parametrarna som ansågs påverka helheten hos en implementering av en lösning togs fram utifrån teorin. De hinder som identifierades i teorin ansågs vara viktiga att analysera. Parametrarna valdes också utifrån de resultat som visade sig i intervjuerna och observationen, sett till möjligheter och hinder som identifierades. Parametrarna studeras bara översiktligt och för att få en ännu klarare bild bör djupare analyser göras, exempelvis livscykelanalyser för att se vilken miljöpåverkan lös- ningarna har samt investeringskalkyler.
2.4 VALIDITET OCH RELIABILITET
Med validitet avses att man i studien faktiskt mäter det som studien avser att mäta (Ejvegård, 2009). Reliabilitet visar hur tillförlitligt och hur användbart ett mätinstrument och en måttenhet är enligt Ejvegård (2009). Om reliabiliteten är hög ska samma resultat kunna uppnås flera gånger med samma tillvägagångssätt. Om det sättet man mäter på inte är tillförlitligt och användbart, med andra ord låg reliabiliteten, blir det svårt att mäta det som är planerat att mätas i en studie och därmed blir även validiteten blir låg (Ejvegård, 2009).
Genom att i denna studie kombinera befintlig teori och forskning med att studera ett fall ansågs forskningsfrågan kunna besvaras på ett vetenskapligt sätt. Den deltagande observationen bidrog till en uppfattning om hur dagsläget ser ut hos det studerade företaget. Utifrån hur situationen
litteraturgenomgången samt intervjuer och faktainsamling med relevanta intressenter. Denna kombination av tillvägagångssätt bidrar till en bred och transparant helhetsbild av situationen, både hos det studerade företaget samt hos de alternativa lösningarna. Bryman & Bell (2013) menar på att man i en kvalitativ studie kan göra en bedömning utifrån trovärdighet, innehållande tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftelse, samt äkthet.
Under observationen hämtades data in gällande hur dagsläget ser ut när det kommer till avfall för de tre fraktionerna. Då en helhetsbild över hur dagsläget ser ut i de två fabrikerna erhölls kunde observationerna anses ha genererat den information som var önskad. Samma tillvägagångs- sätt genomfördes i båda fabrikerna och i båda fallen erhölls önskade data. Intervjuerna ämnade att bidra med en bredare bild om hur dagsläget ser ut samt alternativa lösningar som kunde erbjudas. Genom att intervjua fler intressenter kunde en bredare bild erhållas som även stärkte upp övriga data som samlats in i studien.
Litteraturstudien, observationen och intervjuerna genomfördes var för sig där ingen direkt kopp- ling gjordes mellan tillvägagångssätten under genomförandet. Tanken var att utvärdera och ana- lysera litteraturstudien, observationen, intervjuerna och faktainsamlingen var för sig, för att sedan länka dessa fyra tillvägagångssätt samman. På så sätt kunde en helhetsbild skapas, där olika meto- der knyts samman för att bidra till högre trovärdighet. Det var sedan möjligt att analysera hur de olika tillvägagångssätten förhöll sig mot varandra. Teorin och de resultat som framgick efter ge- nomförd observation, intervjuer samt faktainsamling stämde till stor del överens. Teorin och fallstudien redogör för liknande lösningar och liknande resultat.
2.5 METODKRITIK
Den faktainsamling som genomfördes gällande vad materialtillverkare kan erbjuda för lösningar för att uppnå ökad cirkularitet kan ha en viss osäkerhet. Det har inte gjorts någon djupare kontroll kring ifall materialtillverkarna erbjuder de lösningar som presenterades vid faktainsamlingen. Stu- dien och framtagna lösningar har utgått från de personer som kontaktades förklaringar av deras erbjudna möjligheter och eventuella hinder. Om detta är något som genomförs i praktiken har alltså inte studerats närmare, studien utgår enbart från enskilda personers förklaring. Det hade varit fördelaktigt att studera dessa erbjudna lösningar närmare för att utveckla möjligheter och hinder i lösningarna.
I denna studie har ett byggföretag med industriell produktion i två fabriker studerats. De två fabrikerna skiljer sig till viss del från varandra. Ena husfabriken är mindre automatiserad och den andra husfabriken är mer automatiserad, men det tillverkas samma produkt i båda fabrikerna. Att studera två fabriker kan vara relevant för flera fall än om enbart en fabrik studerats. De resultat som erhålls under en fallstudie bör diskuteras kring hur väl resultaten kan tillämpas i andra fall enligt Blomkvist & Hallin (2014), vilket brukar beskrivas som analytisk generaliserbarhet. Enligt Bryman & Bell (2013) är resultat från kvalitativa studier svåra att generalisera utanför situationen där studien genomförts. En fallstudie kan inte liknas vid ett stickprov som tagits från en viss population och intervjuer i kvalitativa studier är inte representativa för en hel population (Bryman & Bell, 2013). Ejvegård (2009) menar på att en problematik med fallstudier är att ett ensamt fall inte kan redogöra för verkligheten fullt ut och av den anledningen måste man vara försiktig med de slutsatser man kommer fram till.
I denna studie observerades en automatiserad tillverkningsprocess genom en deltagande obser- vation. En risk som ses av Ejvegård (2009) är att en deltagande observation kan påverka kart- läggningen och därmed resultatet, genom att förändring sker i förhållande till ”nuläget”. Då inga människor har studerats i studien kan man i detta fall bortse från risken med att observatören kan ha påverkat förloppet. Studien har även kompletterats med övriga källor utöver den deltagande
observationen, vilket Ejvegård (2009) menar på att man bör göra för att uppnå ett tillräckligt högt vetenskapligt värde i studien.
3. LITTERATURGENOMGÅNG
Avsnittet litteraturgenomgång syftar till att ge en teoretisk bas inom områdena studien ämnar beakta. Områdena som studeras i teorin är: avfall och avfallshantering, avfallsförebyggande, åter- användning, återvinning, cirkulär ekonomi, gips, mineralull och trä.
3.1 AVFALL OCH AVFALLSHANTERING INOM BYGGBRANSCHEN
Enligt Miljöbalkens ordförklaring, kap. 15 §1:
”Med avfall avses i detta kapitel varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” (SFS 1998:808). Man kan säga att ett ämne eller fö- remål avgörs vara avfall utifrån syftet med handlingen (Sveriges Byggindustrier, 2019).
År 2011 infördes Europaparlamentets avfallsdirektiv 2009/98/EG 2009/98/EG i den svenska lagstiftningen som medförde ett nytt kapitel i miljöbalken samt en ny avfallsförordning (Naturvårdsverket, 2019). Avfallsdirektivet redogör mål som Sverige och EU:s övriga medlems- stater ska uppfylla. Kortfattat består avfallsdirektivet av följande punkter enligt Naturvårdsverket (2019):
- ”Definitioner och omfattning av direktivet
- Avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den - Hantering av avfall inklusive tillstånd
- Planering av avfallshanteringen
- Administrativa krav kring rapportering, inspektioner och översyn”
Avfallsdirektivet redogör för avfallshierarkin, som ibland även kallas för avfallstrappan, som är en prioriteringsordning på avfallsområdet när det kommer till politik och lagstiftning (Naturvårdsverket, 2019). Avfallshierarkin redogör för att avfall i första hand ska förebyggas, i andra hand förberedas för återvinning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand återvinnas på annat sätt och slutligen bortskaffas (Naturvårdsverket, 2019). Avfallshierarkin redovisas i figur 2.
Figur 2. Avfallshierarkin.
Vikten av avfallsförebyggande ökar allt mer i Europa (Corvellec, 2016). För att minska miljöpå- verkan och förbrukning av resurser är en hållbar avfallshantering viktig, som även inkluderar kostnadseffektivitet och en bred acceptans från omgivningen (Ekvall & Malmheden, 2012).
Mängden avfall beror av den tekniska och ekonomiska utvecklingen, livsstilar samt konsumt- ionsmönster (Ekvall & Malmheden, 2012).
BORTSKAFFANDE ANNAN
ÅTERVINNING MATERIAL-
ÅTERVINNING FÖRBEREDELSE
FÖR ÅTER- ANVÄNDNING FÖREBYGGA
Sverige har ett övergripande miljömål, som ska visa vägen för svensk miljöpolitik, nämnd Ge- nerationsmålet (Sveriges Miljömål, 2018). Generationsmålet handlar om att vi ska kunna över- lämna ett samhälle där de största miljöproblemen är lösta till nästa generation, som inte medför ökade hälso- och miljöproblem bortanför Sveriges gränser (Sveriges Miljömål, 2018). Målet be- rör avfall och avfallshantering eftersom dagens förbrukning av produkter och material inte är hållbar.
FN har satt upp globala mål för att uppnå en hållbar utveckling. Mål nr. 12 ”hållbar konsumtion och produktion” handlar om avfall samt naturresurser, vilket visar på vikten av att alla länder skall delta i utvecklingen av avfallshantering. Delmålet ”hållbar konsumtion och produktion”
menar på att vi till år 2030 ska minska mängden avfall avsevärt genom att införa åtgärder som förebygger, minskar, återanvänder och återvinner avfall (UNDP, u.d.).
I Sverige genereras ungefär 110 ton avfall per år (Ekvall & Malmheden, 2012). Byggnation och rivning är den bransch som genererar näst mest avfall i Sverige och står för ungefär en tredje av den totala mängden avfall varje år (Naturvårdsverket , 2019). Enligt Mália, et al., (2013) förbrukar byggsektorn mer råmaterial och energi än någon annan ekonomisk aktivitet vilket medför en hel del avfall. Avfall är material som en gång har betalats för, med andra ord kostar avfall pengar, och utöver det tar avfall både plats och tid att hantera (Sveriges Byggindustrier, 2019). Byggföretag kan spara pengar om de minskar mängden avfall som uppstår i produktion enligt Sveriges Byg- gindustrier (2019).
Avfall från byggindustrin är ofta benämnd bygg- och rivningsavfall. Avfall i denna sektor uppstår vid nyproduktion, ombyggnation/renovering samt rivning (Mália, et al., 2013). Avfall från ny- produktion av byggnader kan uppstå genom exempelvis måttanpassning eller att mer material än det som behövs köps in (Johansson, et al., 2017). Det är oftast billigare att slänga nytt material än att hantera, transportera och lagerhålla material som köpts in för ett projekt (Johansson, et al., 2017). Enligt Sveriges Byggindustrier (2019) är de primära typerna av avfall som uppstår i sam- band med nybyggnation och övrig byggproduktion materialspill, förpackningsmaterial, små mängder av farligt avfall, el-avfall samt det avfall som uppstår från tillfälliga konstruktioner. När det handlar om avfall som uppstår vid nyproduktion består ofta avfallet av nytt material med en känd kvalité, vilket möjliggör för att materialet kan återtas in i produktion för användning som en sekundär råvara (Johansson, et al., 2017). Exempel på avfall som uppstår vid nyproduktion och som kan jämföras med helt nytt material är mineralull och gipsskivor, vilka kan användas vid tillverkning av nya produkter (Johansson, et al., 2017). Att sortera och hantera avfall på rätt sätt kan dra ner på kostnader för avfall och fler möjligheter för återvinning uppstår. Sveriges Byggin- dustrier (2019) menar på att om avfall sorteras rätt minskar kostnader för hämtning och behand- ling av avfallet. Att förvara många olika containrar/kärl för olika avfallsfraktioner kan bli ett praktiskt problem på grund av tidsbrist och avsaknad av lagringsplats (Johansson, et al., 2017).
För att underlätta sortering av avfall har återvinningsindustrierna tagit fram ett gemensamt förslag på skyltfärger för sortering av avfall, där man använder sig av färgkoder och rubriker (Återvinningsindustrierna, 2019).
Fredriksson & Höglund (2012) har gjort en sammanställning för avfall som uppstår vid nypro- duktion där en generell fördelning mellan olika avfallsfraktioner redovisas. Fördelningen mellan avfallsfraktionerna baserar Fredriksson & Höglund (2012) på ett antal studerade byggen. Fördel- ningen redogörs för i figur 3.
Figur 3. Generell fördelning mellan avfallsfraktioner vid nyproduktion enligt Fredriksson & Höglund (2012).
3.2 AVFALLSFÖREBYGGANDE, ÅTERANVÄNDNING OCH ÅTERVINNING
För att uppnå en hållbar framtid är det nödvändigt att mängden genererat avfall utvärderas samt att strategier för att minimerar avfall utformas (Reza Esa, et al., 2016). Minskade avfallsmängder, högre resurseffektivitet, ökad återvinning, lägre kostnader samt bevarande av avfall i ett hållbart energisystem är ett önskat framtida tillstånd (Ekvall & Malmheden, 2012). Mycket av det avfall som uppkommer går idag på deponi eller till förbränning (Johansson, et al., 2017). Det finns dock alternativa åtgärder för hantering av avfall som inte hamnar lika långt ner i avfallshierarkin.
Det mest effektiva sättet att reducera avfallsproblematiken inom byggindustrin är genom att in- föra åtgärder för avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning av byggmaterial (Tam &
Tam, 2006). Det finns en hierarki mellan dessa tillvägagångssätt för att hantera avfall som be- nämns ”3Rs”; reduce, reuse, recycle, som också är känd som ”The hierarchy of construction and demolition waste management” (Lu & Yuan, 2011). Avfall kostar pengar och det är ett av flera argument för att införa åtgärder för avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning (Peng, et al., 1997).
Att undvika att avfall uppstår är den främsta metoden för att minska byggavfallet (Johansson, et al., 2017; Lu & Yuan, 2011; Peng, et al., 1997). Enligt Poon, et al. (2004) kan avfall förebyggas genom att de som designar och planerar byggnader börjar beakta den tekniska informationen om konstruktionsmaterialen och tillverkningsprocessen i detalj. Fokus hos de som designar och pla- nerar byggnader ligger främst i kundönskemål, kostnadseffektivitet och estetik, vilket försvårar möjligheten att implementera lösningar för att förebygga avfall (Poon, et al., 2004). Tam & Tam (2006) menar på att koordinering mellan samtliga involverade parter i design- och konstrukt- ionsfasen är ett måste om uppkomsten av avfall ska förebyggas i produktion. Gipsavfall kan även förebyggas genom att byggföretag beställer måttanpassade gipsskivor i högre utsträckning (Bok, et al., 2018).
Både ur resurs- och miljösynpunkt ses återanvändning ofta som mer värdefullt än återvinning (Nationalencyklopedin, u.d.). Vid återanvändning flyttas material eller produkter från ett
30%
10%
20% 8%
10%
17%
1% 2% 2% 0% 0% 0%
Trä Brännbart Deponi Gips
Skrot och metall Fyllnadsmassor Plast Wellpapp Papper Mineralull Farligt avfall Elavfall
