To link to this article:

(1)

This article was downloaded by: [130.132.123.28]

On: 26 December 2014, At: 15:15 Publisher: Taylor & Francis

Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar

Publication details, including instructions for authors and subscription information:

http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Markvittringen i

Ragundatrakten. Preliminärt meddelande

Olof Tamm

Published online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Olof Tamm (1913) Markvittringen i Ragundatrakten. Preliminärt meddelande, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 35:3, 197-207, DOI:

10.1080/11035891309443137

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035891309443137

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) contained in the publications on our platform.

However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make no

representations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and views

expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be relied upon and should be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.

Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

(2)

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Downloaded by [] at 15:15 26 December 2014

(3)

~ E O L . FOREX. F ~ R I I A ~ + D L . Bd 35. IIBft. 3. Mars 1913. 197

Xarkvittriigeii

i

Rngnndntrnkten.

Preliminart mcddelande.

Af

OLOF TAMIL -

Inledningsris m i niimnas n5gra ord om geologisli marli- forelining

i

nllmiinhet s a m t om de resnltat, som pB detta om- rBde iiro r n n n a i Skandinarien.

Hiirvid star danslien

P. E.

BLULLER~ som den store banbry- taren, som p& en gting lilarlagt markforsliningens m l l och medel. E n l i g t honom &r marken d g o t sjalfstiindigt, som ut- vecklas och fiiriindras till foljd af flera falitorer, lilimat, flora, fauna 0. s. v., men hvars egenskaper dock till en viss, bety- dande grad beror p& egenskaperna hos den geologiska aflagring, pS. hvillien inarlien iir bildad. 1 Sverigc h a r fijretriides- vis

H. HESSELXIN'

Iiimnat bidrag t i l l kiiiinedomen om den natnrliga, d. v. s. af miinnislian opgverkade marlitypen. Denna ar enligt sistniimnde forskare fiir Norrland att riiknrt till den s. Ii.poc?soZ-fypeiz, som karaliteriseras pii fiiljande sgtt. Ofverst ntbildar sig e t t sliilit !rdlitrinzis (ofiirmultnade barr,- bladres- t c r 0. d.); diirefter e t t urblekt skikt, b?el&wcl, diir Btskilliga minerslbestdndsdelar ntlalias med hjalp af de syror (humns- syror, kolsyra, riixtsyror), som frBn d e t iifre skilitet medfiilja regnrattnet; e n del af de urlakade bestlndsdelarna afskiljas Bter

i

niista skilit, rostjordss1;il;tet (tyskamas zorterde,), soni darfor blir j a m - ocli hnmusrilit och fZir en rostalitig fiirg;

ibland liittrts sandkornen S B starlit tillsamrnans af de utfiillda iimnena, rttt en fast, sandstensartad massa, ortsten, uppkom-

1 Stndien iiber die natiirlichen Enmusformen, 1SS7.

Nedd. fr. Statens Skogsfdrsijhanstalt nr 5. n r 7 m. fl.

(4)

19s ^0.TAXJI. [Xnrs 1913.

mer; under rostjordsskiktet vidtager tlct ofuriindrade mide,..

Zaget, soin iinnu ej hunnit borja vittra.

-

Dessa slrarpt

ut-

priglade skikt utbildas docli ej ofverallt.

Dar

det finnes kalcinmkarbonat Bnda upp i markytan, neutraliseras humusens syror, och nlgon niirnnvtird urlakning af annat Hn kalk tiger

Uarkgtan.

Rlhnmus.

Blekjord:

Rostjord.

Undcrlag (orittmdt).

Fig. 1. ^ProGli sand ofmn RagundasjjBns strandlinje. (Diirikcn).

knappast rum. Liliasb

i

s t a r k a sluttningar, diir regnvattnet afrinner i stallet fiir att nedtranga

i

jorden.

Fig. 1 illustrerar det ofvan sagda. U a n ser d a r ijfrerst markytan; regetationen iir barrskog med lingonris, dairefter komma de olika sliiliten: rAhmiius, blekjord, rostjord och nnderlag, alla s& vtil ursliiljbnra, som det iir miijligt pii en

Rihumuslngrct innehlller afrcn nSgot mineraljord, men d e organiska bcstlndsdelarna doniinera fullstHndigt.

(5)

~ ( 1 35. 11. 3.) I\IAKI~VITTRISGEF I RAQUNDATRAKTEN. 199 fotografi utan fiirger. Denna bild iir typisk for markprofilens dtseende i mellersta Norrland.

- De

olika skilitens kemiska ,,mmansattning i denna profil f r a m g h af Tab. 1, sid. 201, sand ofranfor strandlinjen. Underlagets sammansiittning sliiljer sig

i

dcnna tabell foga frBn rostjordsskiktet, hvilket troligen beror

p;i primlira olikheter i den pB en djnpare nivB aflagrade sanden. Profvet af underlaget togs niimligen i detta fall

pA

1% ciit djup. Skiktens ungefarliga miiktighet framgB af det

pB bilden utlagda mdttbandet; i allmiinhet iir blekjordsskiktet cirka 5 C I U tjoclit.

J a g o f v e r g h nu till mina egna undersoliningar i Ragunda- trakten.

PA

bottnen af den gamla, Br 1796 aftappade Ragundasj8ii kan man studera marktypens utveckling under en riss kand tidryind och sfiledes fri en inblick i hithorande processers hastighet. Jag liar jamfiirt en serie markprofiler ofvan den gamla sjons strandlirije med sddana under densamma.

For

a t t eliminera sB m h g a felkallor som miijligt hafva endast i frlga om vegetation, mekanisk beskaffenhet 0. s. v. liknande profiler jiimforts med hvarandra.

-

Indalsiilfvens aflngringar inbjuda for ofrigt t i l l dylika undersoliningar, enzr man iifver- a l l t h a r stora, af naturen sjalf gjorda profiler i aflagringar af vattensorteradt material i olika grofkkar. Till a t t bijrja med kunde en synnerligen stark kalkkarbonat-nttviittning konstateras. Alla dessa flodaflagringar h a siikerligen allt- igenom innehdllit kalkkarbonat i rlitt stora krantiteter, men detsamma har nttviittats ofta nog iinda till 7 IIZ djnp,

t.

ex.

flerstiides vid Doviken. Intressant &r, a t t kalken vanligen nttviittats mindre djupt inoin den gamla sjons omrdde iin utanfor detsamma; processen h a r inoin sjiiomrgdet haft kortnre tid till sitt fiirfogande. E n ravin i mjiila, som skot

upp

ofvan strandlinjen med sin ena iinda, visade diir ett (ljnp, till hrilket kalken uttviittats, af 5 m, medan samma r a r i n under strandlinjen kalken var uttriittad blott till 2 118 cljnp.

Att

en

SK

intensiv kallinttviittning iiger rum dessa trakter,

(6)

200 ^0.TA3IJI. [nrnrs 1913.

ar ej a t t fiirundra sig ofver, clH kalkmoraner

i

Janitlands silnrtrakter ofta iiro uttviittade pB kalk till 4 11) djup.

I

all- inanhet iir dock lialkuttriittningen mycket beroende pB lokala orsaker, hrarfor hiir inga allmiingiltiga slutsntser kunna dra- gas, forran fenomenet studerats noggrannare, hvilket det dock Sir min afsilit a t t i framtiden giira. Troligen har kalknt- trattningen

pB

den gamla sjobottnen pibiirjats lBngt fore sjiins torrliiggning, Btminstone pB bottnens hogre belagnn partier, hvilka vissa tider

p&

Bret lBgo torra, inen antagligen har den hiir, tills torrliiggningen skett, fortskridit mycket lBng- sammare iin ntanfiir sjons omrBde.

Vidare har j a g studerat podsol-processens ntreckling

p&

de eftcr katastrofen 17% blottlagda aflagringarna. Efter Btsliil- liga teclien a t t diima har bnrrsliogen sB goclt som omedelbart s a t t sig fast pB de delar a€ sjobottnen, som ej blifrit upp- odlade. Anmiirliningsviirdt iir,

att

det i s& ringa utstrack- ning bildats flygsand eller andra iiolislia aflagringar, niir dock p B en gBng en mangd y t t e r s t fina sediment exponerades for vinden utan niigon som lielst betiickning. Detta tyder pi,

att

i rHrt klimat nHgon iiolisk lossbildning knappast knn aga rum,

ty

sallan har (let ral forefunnits gynnsnminare geo- logislia betingelser for en lokal sHdan bildning iin htir. Den ends iiolislia aflagring, som uppkommit, tir den bekanta lilla sanddynen pQ norra stranden af Hnmmarforsen, en af de mest rindexponerade pnnkterna i hela dalen. SB s n a r t barrslio- gen biirjat raxa, pdbiirjndes ocks& bildningen af e t t rBhu- miislager och diirmed nrlakningen. NBgot lialciumkarbonat fanns niimligen knappast, som fornt niimnts,

i

markens ofversta skilit. PB mjiilan bildade sig humuslagret srilierligen forr Bn pB den mera genomluftade sanden, inen.icke desto miiidre tyckes urlaliningen

giitt

fortare

pH

sanden an pB mjtilan.

PB mjiilan har j a g namligen iinnu ej med siilierhet lyckats pBrisa nBgon urlakad 2011, bildad sedan Kr l7DG, diircmot finnes pB sanden stiidse e t t cirka ^'/P cnt tjockt blekjordsskikt p B de stallen, diir e t t rBhiimuslager hnnnit utbilda sig.

Att

fri

(7)

ecl

35, 11. 3.1 NARIiVITTRIXGEX I RAQURDATRAKTEK. 201 tenna nrlakning

att

sliarpt framtrada i analyser, har yisser- igen ej lycknts, inen detta bcrodde antagligen pti de stora s d r i g - lEtels, sorn writ fiirknippade ined proftagningen. Samman- Bttningen hos de olika skikten i en sandprofit nedanom qjons kandlinje f r a m g l r af Tab. 2. N6gon urlakning af jam, llluinium och magnesium fiirefinnes, men den i ~ r s l liten t t man ej iinnn v5gar draga, ndgra s&ra slutsatser diiraf.

jamfiirelsematerial mecl Tab. 1 ar Tab. 2 siirdeles intres- rut. BBda fallen iiro f d l s t a n d i g t likartade sandprofiler med ,mma vegetation, (1. v. s. den fiir traktens sandnflagringar rmala skogstypen.

PA

Tab. 1 faller genast urlakningen af Ja bestBndsdeIar utom kiselsyra och alkalierna iir blelijorden iigonen, medan det i rostjorden fiirsigzltt en jiirn-, alumi- .urn- och humnsanrikning. PA Tab. 3 har nrlakningen ej innit tillniirmelsevis sH lBugt.

Xen

s& ligger ocl& denna sofil under strandlinjen, medan Tab. 1 ligger ijfver densamma.

PA mjiilnn har, soin niimnts, ej med siilierhet nigon urlak- ng under strandlinjen liunnat lionstateras; i staillet lyckatles g finna en annan sak, som synnerligen ral belyser strand- ijens betydelse soin griins fiir markens egensliaper.

I

den hit omniimnda ravinen, soin skjnter q p ofvan strantllinjen xl sin ena h d e , fijrefinnes en tydlig 5 cnz tjocli blelijords- .dning, underlagrad a € rostjord och

i

ijfrigt fnllstandigt rmal ofvan strandlinjen. Deiina iir markerad

i

terriingen noxn ett terrasshal;. (Ragnndasjijns strandliqje iir kartlagd AIILJIIXN, G. F. F. 1912. E n l i g t hans miitningar utgiir rliligcn ofranniimnda terasshak strandlinjen.) Till haket a n jag vittringsskikten norinalt utbildade, inedan nednn- r haket marliprofilen saknnde alla diikt. Vegetation och riga fiirhillanden r o r o fullkomligt lika hrarandra iifvcr sorn tder strandlinjen.

Tab. 3 och 5 illnstrera skiktcns sammansiittning i t r b pro- er intill hvarandra ofvan strandlinjen i den beslirifna ra- nen; Tab. 4 oclh G tvii profiler nedanfiir samma linje.

Prof iiro tagna ur de olika skikten blekjord och rostjord

(8)

202 0. TASIM. [Xnrs 1913

samt i Tab. 8 och 4 a f underlaget p i 50 C I J A och 100 CJJl djup NSgon niimnviird skillnad i sammansiittning i profven f r &

dessa senare nivder fiirefinnes ej, s& man kan verliligen anta.

gal a t t 50 cin-nivbn ligger under den gssns, hvartill vitt- ringen nedtriingt.

Pti

Tab. 3 och'5 synes sillnnda liksom

p i

Tab. 1, hnrn alla bestbndsdelar utom kiselsyran, titansyran och alkalierna 11rlaliats ur blekjorden, inedan humns, jtirn och aluminium anrikats i rostjorden.

P&

g r i d af anrikningen a€ friimmande bestindsdelar hiir, blir detta skikt kiselsyre- fattigare iin de ijfriga. I<nlcium och magnesium litlalias nog ur blekjosden, men ndgon anrikning i rostjorden har hiir ej liiinnat konstateras.

Tab. 4

och G visa, a t t nedanom strand- linjen de olilca n i r l e r n a i inarken iiro niistan identiskt lika srtmmansatta, d. v. s. sd som det ovittrade underlaget i Tab 3.

Bfver hufvud taget iir det rent fiirvSnande, n t t den kemiska sammanssttningen i en dylili m j %la flagring %r sd fullliomligt densamma p& olika punkter och nivier, diir ej vittringen spelat in. Detta bstadkommer,

att

de genom vittringen upp- komna differenserna, ehnru relatirt obetydliga, dock skarpt framtrgda.

Fosforsyran iir iinnii ej bestiimd i nbgon af de htir fram- visade analys-serierna;

att

bestiimina den i dessa prof sknlle ej liimnat myckct noggrant resultat, db forforsyrehalten sannolikt iir ytterst ringa; pb grund af fosforsyrans stora betydelse kommer j a g framdeles a t t gora en siirskild nndersiik- ning angiende dess nttviittning och anrikning enligt speci- ella metoder.

Tab. 7 och 8 framvisa till sist en serie mekanislia analyser enligt ATTERBERQS system a€ prof ofvan och under strandlinjen. Tab. 7 visar samma profil som Tab. S, Tab. 8 sainma profil som Tab. 4. XKgra lagbnndenheter i f r i g a om den mekaniska Yittringen pa olika nivBer och olika Hgen i for- lirillande till strandlinjen har einellertid hiirigenom ej kunnat konstateras; om nfigra finnas, Iia de undanskyints af de stora felkiillorna; men analyserna knnna dock ha s i t t intresse genom

(9)

Ed ^35.11. 3.1 BIARIXITTRIGGES I KAGUNDATRAIiTES. 203 att visa, hvad slags aflagring i liornstorleks-hiinseende den un- clers&ta mjalan iir.

Jag v i l l nu iiterv8nda till frBgan om ofvan beslirifna

vitt-

,;ngsprOcessers hastighet. D e t iir ej blott for den gamla sjobottnen, som vi lianna den tid, som vittringen anviindt for a t t utbilda den nnvarande markprofilen, u t a n afven for om- r3det niirmast ofvan Ragundasjons strnndlinje veta vi ndgor- Innda, h u r 1Hng tid, som forflutit, sedan marken hiijde sig ofvan vattnets (hafvets) yta. Enligt

G. DE GEERS,

L I U ~ X S och CAI~LZONS undersokningar mdste denna tidrymd varn minst 5,000

Hr.

Sannolilit iir den e t t eller annat irtusende Izngre, och sdledes sbnlle

ett

cirlia 5 cm tjockt blekjords- skikt hinna utbilda sig p B ungeftir 6,000 st 7,000 Br.

D e t :jr min mening

att

genom en kombination af livartiir- geologiska, Iironologiska i i n d e r s t h i n g a r med systematislia kemislia och mineralogislia markundersiiliningar siika komma till ktinnedom om hastigheten och mekanismen af de proces- ser, som utspelas i ninrkytan och som aro s& viktiga fiir skogs- och jordbrnk. Bland a n n a t a r det v i k t i g t

att

f& r e t a , om dessa urlakningsprocesser fortskrida all tjiimt, eller om de afstanns vid e t t djup af cirlia 5 mi.

I

fall detta iir hiindelsen, kan j u blekjordsskiktet ha utbildats pH kortare tid iin 6,000 Kr, om processen under en r i s s tidrymd v a r i t stationiir.'

Till sist vill jag e j underlgta

att

plpeka clet allmgn geologiska intresse, markundersoliningar i Skandinavien Iianslie liornma

att

f5.

I

flcrn lnnder har man namligen till en viss grad kunnat aflasn kvartiirtidens historia i markprofilens utseende, och man k a n e j reta, om vi ej afven hos oss h a den geologiska ntrecklingen efter istiden pB n6got s a t t registrerad

i

den natnrliga markprofilen, om blott ndgon lian t y d a slcriften.

Sedan jag b8rjat mcd mina Rogundanndersiiknin,oar, h a r professor &?,sEr,- MAX forcslagit mig a t t nnders8kn markprofiler nHra den norrlandska kusten, hvilka lcgat olika 15nga t i d r p i d e r torrlagda p9 gruud af laudh6jningen. Det I r oclispL min afsikt att ntfiira en sadan nnders6kning, liksom att stndera markprofiler ofvan och under niarina gransen pS olikn orter. IIarigenom skall kanske en sHker kunskap om markrittringens hastighet k u n m rinnas.

(10)

204 ^.^0.TMIM. [Bd 36. 11. 3.,

. . .

SiO,

. . .

AI2O3 (inkl. P,O, och XnO)

. . .

Fe,O,

. . .

TiO,

. . .

C n O . .

. . .

3IgO.

. . .

Ka,O

. . .

K20

. . .

Hleli'ord, djnp.

6-ld C f l l

::

1.59 78.01 10.94 1.10 0.36 1.25 0.48 2.56 3.31

Rostjord, 10-15 C l t l

djup.

:;

3.G2 71.11 13.28 3.13 0.3C 1.18 0.85 2.G3 3.51

-

Underlag, 50 Ci)b d j n r

:;

1.c2 73.82 13.03 8.12 0.4 1 2.10 1.05 2.74 3.11

~ u l l , u s

. . .

SiO,

. . . 1

Al,O, (inkl. PnO, och XnO) . . .

Fe,O,

. . .

TiO,.

. . .

CnO

. . .

x g o .

. . .

Sn,O . . . :

. . .

K,O

. . .

:;

4.51 7J. 17 10.93

2.55 0 39 1.60 0.50 3.14 3.15

7;

1.56 74.76 11.49 2.iO 0.36 1.56 0.84 3.51 3.22

"-25 C l l t

jup. Under lag.

::

1.28 75.90 11.14 2.64 0.32 1.60 0.96 2.iO 3.46

Bnnlyscma Sro n f fiirf. ntfiirdn 5. Stockholms TIiigskolne mincralogiska Inborntorinin i hufvodsnk enligt HILLEBRASDS fiireskriftcr. I Tab. 1 och 2 iir k i s e l s p m GerSknnd nr diffcrenscn f r h 100 procent, scdnn alla nndrn bestinds- delnr blifvit bestiimda. ~isclsSrebcstSmningarna Sro dPrfiir har ej s l tillfiir- Iitliga som i Tab. 3-6. Alkalierna Sro bestamda enl. LAWRESCE SJIITIIS metod.

(11)

&O

. . .

n u m n s

. . .

SiO,

. . .

&03 (inkl. P,OJ 0. XnO) Fe,O,

. . .

TiO,

. . .

%no

. . .

JIgO

. . .

Xa,O

. . .

K,O

. . .

Summa

~

:;

L i z 0.i5 73.30 11.i5 4.05 0.56 2.03 1.42 l . i S 2.49 Blckjord,

10-15 C#I1

djnp.

4

1.63 0.00 74.44 12.01

3.30 0.54 2.01 1.28 2.12 2.80 g

2.43 2.51 76.93 9 . i 4 1.42 0.64 1.80 0.62 1.69 2.35

Rostjord, 15-23 ^{C l l 1}

djup.

3.25 2.i4 68.95 12.36 4.i.i 0.52 2.04 1.30 1.53 2.65

~

10-15 CIII

djnp.

u,o . . .

IIornns

. . .

SiO,

. . .

81,0, (inkl. P,O, 0 . XnO) Fc,O,

. . .

TiO,

. . .

CaO

. . .

JIgO

. . .

Na,O

. . .

K,O

. . .

:;

2.69 1.94 7'7.46 11.81 2.iO 0.45 2.14 1.23 2.01 2.36

20-26 C l l l

djnp.

% 2.24 0.00 t o . r 0 11.66 3 . i 8 0.55 5.10 1.23 l . i 9 2.51

-0

-

7;

2.30 0.00 7 3 . i 5 11.49

3.64 0.61 2.11 1.29 1 . i O 2 . 8 i

Oocnz d j n p

:;

1.90 0.23 75.10 11.i3 2.i:

0.51 2.04 1.15 2.03 2.92

*

T a t t n c t I r i denna och foljandc talrcller bestiimdt enligt BRGSII orh Vid niirvnro nf hnmns ger naturligtris denna mctod cndnst y t t e r s t PESFIELD.

a p p r o r i m a t i r a r a r d c n , men nlgon e s a k t nictod torde c j finnns.

(12)

20G ^0.TAIIJI. [Bd 35. 11.3.

SG.5 1o.G 2.G I1,O

. . . .

IInmns

. . .

SiO,

. . . .

A1203 ( + PZO,

0. aino).

.

Fe,O,. .

. .

TiO,

. .

.

CaO.

. .

xgo . . . .

Na,O

. . . .

K,O

. . . .

Summa

Blekjord,

: i a 10-15 djnp.

7;

2.19 2.?G '17.09

9.8G 1.49 0.67 1.59 0.59 1 9 2 2.46 100.02

-

Rostjord, 15-25

c m djnp.

7;

3.63 3.05 68.93

11.63 5.01 0.60 1.91 1.18 1.95 2.32 100.29

Ir,o

. . . .

IInmns

.

^{. .}

SiO,

. . . .

0. UnO).

.

F%O,.

.

TiO,

. . . .

CaO.

. . . .

A1203 (+ PZO,

JIgO

.

. .

Na,O

. . . .

h,O

. . . .

Summa 10-15

: i u djnp

5 3.11 0 . i S 71.i3

11.79

.

3.69 0.56 2.10 1.33 2.25 2 . 4 i 100.01

-

20-25

:iu djup.

p 2.23 0.62 73.30

11.59 3.65 0.57 2.09 1.25 2.39 2.55 100.14

0.2-0.02 x

. . . . .

o . o ~ - ~ . o o ~ ^D

. . . .

^.

< 0.002 D

. .

.

. .

Blekjord, 10-15 C i l t

djnp.

0.G G 1 . i 30.2 7.5

Rostjord, 16-25 Gill

djup.

:;

1 . G 65.3 27.5 5.5

Underlag, 50 c i n djnp.

7;

0.00 i 2 . 5 23.4 4.2

Analyserna . i Tab. 5 och 6 gjordes egentligen endast fir a t t kontrollere, dcls a t t analyserna i Tab. 3-4 voro riktiga, dels a t t profren roro t a p 3 s3, a t t dct Tar den verkliga genomsnitt-sammanslttningen i skikten, som i a m - '

lyserna kommit till synes. Sisom framgsr af Tab. 5 ^0.6, h a r kontrollen ut- fnllit -iaI.

? De mekaniska analyserna I r o ntfijrda i enlighet med ATTERBERGS senaste fiireskrifter (Knngl. Landtbruks-~kademiens IIandl. 0. Tidskrift 1912, sid. 438).

ATTERBERG tilllmpar dar BEAXS metod for mekanisk xnal-ys, hvars, stiirstn fiirtjanst s p e s mig vnra, ntt man kan nndvikn a t t koka jordprofret fdre ana- lysen medelst vatten. eller syror. I de liar ntforda mek. analyserna h3r s s l d e s

(13)

j1at-s 1 ^I)13.1 IIARKVITTRINQEN I RAQUNDATRM~TEX. 207.

7;

0.8 64.7 24.1 10.3

-

z 0.2 1)LI)L

.

^,

. . . .

0.2-0.02 >

. . . . .

0.02-0.003

. . . . .

c o . 0 0 2 ^{> .}

. . . . .

1 " .

_7: _7; _p

0.2 0.t 0.3

83.3 59.3 78.5

13.0 35.5 15.8

3.7 5.2 5.4

ej, kokate nied nSgot reagcns, hvarfor dc dock knuskc e j aro j~rnfiirbara med tidigare utfiirda mck. aualyscr.

-

Dc olika korn~torleks-kategorierna, i hvilka profven sonderdclats, 5ro dc af ATTERBERG fiireslagnn:

Sand = 2-0.2 1 ) t I I P 110 = 0.2-0.02 3

Mjuna = 0.02-0.002 z

Slam = i 0.002 B

18-130220. G. F. F. 1913.