Stockholms universitet Rättspsykologi I
Psykologiska institutionen 15 högskolepoäng
HT 2018
Rättspsykologi I
Kursanvisningar
3/9 – 13/12, 2018
Rättspsykologi I, 15 hp Mål och innehåll Allmänt
Utbildningens mål är, i enlighet med kursplanen, att förmedla grundläggande teoretiska, empiriska och metodologiska kunskaper i rättspsykologi, dvs. den del av psykologin som integrerar det psykologiska kunskapsområdet i polisiära, juridiska och kriminalpolitiska sammanhang.
Lärandemål
Efter att ha genomgått rättspsykologikursen förväntas deltagarna kunna:
1. förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningspersoners beteende i rättsliga sammanhang
Specifikt förväntas kursdeltagarna kunna:
1. relatera basala kunskaper inom kognitions-, utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten.
2. analysera och förklara hur barn, vuxna, vittnen, offer och gärningspersoner upplever, minns och berättar om brott samt konsekvenser av brott ur ett brottsofferperspektiv.
3. vara orienterad i psykopatologi hos gärningspersoner till grova brott.
4. vara orienterad i utredningsmetodik i rättsliga sammanhang, bland annat hur
intervjuer/förhör och rekonstruktioner bör genomföras samt förstå förutsättningar för falska minnen och falska erkännanden.
Upplägg
Kursen består av två moment. Kursens första moment (Delmoment 1) har en allmän karaktär och syftar till att förmedla grundläggande psykologiska kunskaper med relevans för rättsliga frågor. I momentet behandlas vittnespsykologiska frågeställningar utifrån teori och empiri inom
perceptions- och minnespsykologin. En särskild fördjupning ges beträffande sambandet mellan brott, trauma och minne samt förutsättningar för falska minnen och erkännanden. I momentet behandlas även centrala frågeställningar inom beslutsfattande och social kognition -- hur
människan förstår sin sociala värld -- och betydelsen av sociala/kognitiva processer i det rättsliga sammanhanget. Momentet belyser även psykologiska påverkansfaktorer vid utredningarbete. En orientering ges angående psykiska störningar/personlighetsstörningar med inriktning mot
gärningspersoner till grova våldsbrott och sexualbrott (6 högskolepoäng).
Kursens andra moment (Delmoment 2) ger en orientering i utvecklingspsykologi och behandlar barns vittnesmål samt intervjumetodologiska aspekter kring detta. Momentet tar även upp genusaspekter samt förmedlar kunskaper inom specifika områden såsom exempelvis lögnens psykologi, reaktioner hos och bemötande av personer som drabbats av brott samt
vittneskonfrontationer. Färdighetsträning ges i “kognitiv intervjumetodik” (6 högskolepoäng).
Under kursens fördjupningsmoment (litteratur- och rättsfallsseminarier) diskuterar
kursdeltagarna litteratur och fallbeskrivningar samt genomför övningar med anknytning till de ämnesområden som kursen omfattar (3 högskolepoäng).
Undervisning och närvarokrav
Undervisningen består av föreläsningar omfattande två eller tre 45-minuterspass per kväll samt litteratur- och rättsfallsseminarier. En kombination av föreläsningar och seminarier syftar till att ge goda möjligheter till diskussioner med anknytning till de studerandes egna erfarenheter och kunskaper inom området. För bästa utbyte av kursen krävs att deltagarna inför varje
sammankomst förbereder och läser in de delar av litteraturen som angivits i schemat.
För rättsfallsseminarierna krävs inga specifika förberedelser utöver att ha läst kurslitteraturen.
På seminarierna demonstreras och tränas utredningsmetodik. På dessa seminarier diskuteras även en del fallexempel och det blir tillfälle att närmare reda ut frågor som litteraturläsningen ger upphov till.
Kursen avslutas med ett litteraturseminarium omkring valfri litteratur (vetenskaplig artikel/artiklar eller faktabok). Syftet med seminariet är att vi elaborerar och diskuterar kursinnehållet utifrån valfri vetenskaplig litteratur som anknyter till det innehåll som tagits upp tidigare på kursen eller på annat sätt berör det rättspsykologiska ämnesområdet. Var och en av kursdeltagarna formulerar en fråga med rättspsykologisk relevans som sedan besvaras utifrån valfri vetenskaplig litteratur. Den litteratur som väljs behöver ej vara förankrad i rättspsykologin, däremot ska frågeställningen och analysen vara det. Ni som ställer frågorna ska också förbereda och skriva ner ett svar/redogörelse på/för den fråga ni ställt (2-3 sidor).
Seminariet går till på följande sätt: Någon ur seminariegruppen sammanfattar kort den litteratur man valt samt presenterar sin frågeställning. Ibland kan det också vara bra att presentera en snabb bakgrund till frågan. Frågeställaren leder diskussionen och övriga deltagare har rätt att problematisera och göra inlägg efter eget behov. Slutligen avslutar den som ställt frågan med att komplettera diskussionen (om hen finner den otillfredsställande) eller med att göra utvecklingar, detaljerade tillägg, kommentarer osv. Den skriftliga dokumentationen (fråga och svar) lämnas till kursansvarig i ett exemplar vid seminariet.
Närvaro
Närvaro vid föreläsningarna är formellt inte obligatorisk, men är centralt för att kursen ska ge det utbyte det är meningen att den ska ge. Närvaro på föreläsningarna rekommenderas även eftersom information från både kurslitteratur och föreläsningar (även seminarier) ligger till grund för den skriftliga examinationen.
Deltagande vid seminarierna är obligatoriska och kursen kan således inte läsas på distans. Det är omöjligt att tillgodogöra sig kursinnehållet utan fysisk närvaro då seminarierna bygger på egna övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyten kring olika utredningsmetoder. Alla kan bli sjuka eller påverkas av oförutsedda händelser, men närvaro vid tre av de fyra seminarierna är dock ett minimum. Vid utebliven närvaro vid ett seminarium krävs komplettering i form av en skriftlig uppgift. Ta kontakt med ansvarig lärare för vidare information. Utebliven närvaro vid fler än ett av seminarierna kan endast kompletteras genom närvaro vid nästkommande kurstillfälle. Kursen betraktas som godkänd först efter komplettering.
Examination
Kursinnehållet (litteratur, föreläsningar och seminarier) examineras genom individuella skrivningar: Del 1 onsdagen den 11.10, kl 18:00-21:00 i U31; Del 2 onsdagen 13.12, kl 18:00- 21:00 i U31. Skrivningarna omfattar vardera fyra till sex essäfrågor (4-poängsfrågor) och baseras både på kurslitteraturen och på information som behandlats på föreläsningarna och seminarierna. Skrivningssvaren bedöms på en 7-gradig betygsskala, A till F (se nedan).
Godkänd tentamen ger 6 högskolepoäng per delmoment. Resultat på tentamen anslås ca 14 dagar efter tentamensdagen. Anmälan till alla salstentor skall ske i Mina studier
(https://minastudier.su.se) senast en vecka innan tentamensdagen. Omskrivningsdatum: Del 1, onsdagen 8.11, kl 18:00-21:00 i U24; Del 2, onsdagen 13.1, kl 18:00-21:00 i U24.
Fördjupningsarbetet (rättsfallsseminarierna och litteraturseminariet) motsvarar 3 högskolepoäng och skall konkretisera och exemplifiera en del av det teoretiska och metodologiska innehållet på kursen bl.a. genom träning, fallanalyser och diskussionsfrågor. Övningsuppgifterna vid
rättsfallsseminarierna redovisas muntligt. Litteraturseminariet examineras dels i form av en individuell skriftlig rapport (ca 2-3 sidor), dels i form av en muntlig presentation och diskussion.
Kopiera två exemplar till seminarieledarna samt ytterligare några exemplar för ev.
specialintresserade. Rapporten (i två ex.) lämnas gärna före - eller senast direkt vid seminariet.
Närvaro är obligatorisk (se ovan). Vid betygssättning av fördjupningen används endast betygen Godkänd/Underkänd då detta inslag betraktas som kurskrav.
Betygssättning
För godkänt på kursen krävs godkänd rapportering av valfri litteratur, närvaro på tre av fyra seminarier samt godkänd (minst E) på den skriftliga tentamen på Delmoment 1 och
Delmoment 2, bedömd enligt mall nedan (För utförligare text se Betygskriterier).
10 frågor
% av maxp. (40 poäng)
A – Utmärkt 90% - ≥ 36
B – Mycket bra 80% - 32-35
C – Bra 70% - 28-31
D – Tillfredsställande 60% - 24-27 E – Tillräckligt 50% - 20-23 Fx – Otillräckligt < 50% < 20 p (F – Helt otillräckligt)
Det slutliga kursbetyget utgör ett sammanvägt betyg (ihopvägning av de två bokstavsbetygen på Delmoment 1 och 2). Omvandlingen sker enligt principen A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1.
Därefter beräknas ett medelbetyg som sedan återförs till en bokstav enligt samma princip. Vid decimaler används s.k. positiv avrundning, dvs. .5 avrundas upp till närmaste heltal (t.ex.
medelvärde 3.5 = B).
Betygskriterier Aktuella lärandemål för den skriftliga tentamen är:
(1) redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom kognitions-,
utvecklings-, social- och personlighetspsykologi till den rättsliga kontexten (2) vara orienterad i olika utredningsmetoder för analys av fallexempel
(3) diskutera, jämföra och utvärdera olika metoder och teorier för att förstå, bemöta och utvärdera vittnens, offers och gärningspersoners beteende i brottssammanhang
A Utmärkt. Svaren visar att studenten kan utförligt kan kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel, men också på ett korrekt sätt peka ut begränsningar i
begreppens/teoriernas/metodernas förklaringsvärde antingen utifrån det verkliga exemplets art eller alternativt synsätt.
Lärandemålen har uppfyllts i exceptionellt hög utsträck- ning och resultatet
summeras till ≥90% av maxpoängen.
Utmärkt B Mycket bra. Svaren visar att studenten utförligt kan
kombinera begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel.
Lärandemålen har uppfyllts i mycket hög utsträckning och resultatet summeras till 80- 89% av maxpoängen.
Mycket Bra C Bra. Svaren visar att studenten kan applicera
begrepp, teorier och metoder för att förklara verkliga exempel.
Lärandemålen har uppfyllts i hög utsträckning och resul- tatet summeras till 70-79%
av maxpoängen.
D Tillfredställande. Svaren visar att studenten kan Bra redogöra för begrepp, teorier och metoder med egna ord.
Lärandemålen har uppfyllts helt godtagbart och resultatet summeras till 60-69% av maxpoängen.
Tillfredsställande E Tillräckligt. Svaren visar att studenten kan definiera
begrepp och redogöra för vad teorier avser att förklara.
Lärandemålen har uppfyllts trots vissa brister och resul- tatet summeras till 50-59%
av maxpoängen.
Tillräckligt Fx Otillräckligt. Studenten kan redogöra för en del
begrepp, teorier och metoder inom det beskrivna området men visar inte tillräcklig förståelse för resonemang, teorier och tillämpning inom det beskrivna området.
Lärandemålen har inte upp- fyllts. Resultatet summeras till <50% av maxpoängen.
Omtentamen F Helt otillräckligt. Hälften eller fler tentamensfrågor
har inte besvarats på E-nivå Omtentamen
Personal Kursansvarig
Sven Å Christianson (SC), professor, fil dr, leg psykolog, Psykologiska inst., Stockholms universitet. SC har sitt tjänsterum på Frescati Hagväg 8, plan 2. Telefon: 08-16 39 57.
Övriga lärare
Azade Azad (AA), doktorand, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Elisabet Borg (EB), universitetslektor, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Björn Edlund (BE), universitetslektor, fil dr, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Catarina Furmark (CF), leg psykolog, doktorand, Karolinska Institutet.
Ramona Hedqvist (RH), fil kand, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Lennart Högman (LH), fil dr, universitetslektor, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Maria Lindau (ML), med dr, universitetslektor, Psykologiska inst., Stockholms universitet.
Kurslitteratur Böcker
Granhag, P. A., & Christianson, S. Å. (Red.) (2008) Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber.
(Valda delar 300 s)
Holliday, R. E., & Marche, T. A. (2012). Child forensic psychology: Victim and eyewitness memory. Palgrave Macmillan. (Valda delar 200 s)
Hwang, P., Lundberg, I., & Smedler, A-C. (2012). Grunderna i vår tids psykologi.
Stockholm: Natur & Kultur. (Läses kursivt) Artikel
Christianson, S.Å., Freij, I., & Von Vogelsang. (2007). Searching for offenders’ memories of violent crimes. In Christianson, S.Å. (Ed.). Offenders’ memories of violent crimes. (pp. 3-35).
Chichester: John Wiley & Sons, Ltd.
Ytterligare artiklar (ca 200 sidor) tillkommer.
