Katrineholms kommun 009-09-17 Viadidakt
641 80 Katrineholm
2010-03-24 1 (11) Dnr 40- 2009:1809
Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för in- vandrare (sfi) i Katrineholms kommun
Skolinspektionens bedömningar och krav på åtgärder
Katrineholms kommun har en väl fungerade sfi-utbildning. Antalet sfi-studerande har vuxit kraftigt de senaste åren.
Viadidaktnämnden, som är ansvarig för sfi-utbildningen, har ett bra samarbete med flera kommuner regionalt och arbetar till stor del i projektform med att utveckla verk- samheten. Inom kommunen och sfi-verksamheten finns ett väl utvecklat och gott sam- arbete mellan olika parter kring de sfi-studerande och utbildningen. Det finns goda möjligheter att kombinera sfi med andra studier, praktik eller arbete. Rutiner för kart- läggning ser något olika ut för studerande med flyktingbakgrund respektive övriga deltagare, men samtliga får minst ett inledande samtal med studie- och yrkesvägledare i samband med inskrivning. Personalen arbetar för att de studerande ska medverka aktivt i planering och ha inflytande på undervisning och uppläggning av sina studier.
De studerande är generellt nöjda med utbildningen.
För att höja kvaliteten i sfi-utbildningen bedömer Skolinspektionen att Katrineholms kom- mun behöver vidta åtgärder enligt följande:
Säkerställa att samtliga studerande har möjlighet att utöva inflytande på ut- bildningen.
Utveckla kvalitetsarbetet för sfi-verksamheten med systematisk uppföljning och utvärdering av verksamhetens innehåll och resultat.
Uppföljning
Katrineholm kommun ska skriftligt redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra arbetet inom de områden som Skolinspektionen bedömt behöver åtgärdas. Redovis- ningen ska sändas till Skolinspektionens avdelning i Linköping senast den 1 september 2010.
Bakgrund
Den som är bosatt i en kommun och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket ska ha rätt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunen är skyldig att erbjuda sådan undervisning och ska aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Svenskundervisning för invand-
rare syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdig- heter. De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas1.
I Kursplanen för svenskundervisning för invandrare anges att utbildningen ”ska pla- neras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfa- renheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål”. Det framgår även att utbildningen, utifrån den studerandes intressen, kunskaper och mål, ska vara möjlig att kombinera med arbete, arbetslivsorientering, validering, praktik eller andra studier. För att upp- fylla dessa krav måste utformningen och organisationen av sfi vara flexibel gällande tid, plats, innehåll och arbetsformer.
Svenskundervisning för invandrare har bedrivits i drygt 40 år. 1965 startade den för- sta officiella utbildningen. Under dessa dryga 40 år har sfi återkommande kritiserats i rapporter och utredningar. Det som har förts fram är, bland annat, att de studerandes individuella förutsättningar och mål inte har varit den tydliga utgångspunkten i upp- läggningen av utbildning och undervisning. Vanliga argument är att sfi i större ut- sträckning bör anpassas efter den studerandes specifika erfarenheter, behov och mål.
Individuell anpassning knyts samman med hög måluppfyllelse. Det har även förts fram att deltagarna bör få större möjligheter att påverka och utforma sin utbildning samt att kommunerna bör öka sina ansträngningar med att följa upp och utveckla sfi.
Under hösten 2009 och våren 2010 genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av utbildningen Svenskundervisning för invandrare. Granskningen utgår från resulta- ten av tidigare studier och utbildningsinspektioner samt skollag, förordning om svenskundervisning för invandrare och kursplan. Syftet med granskningen är att svara på om kommun och anordnare kartlägger den studerandes erfarenheter, behov och mål samt anpassar undervisningen utifrån detta. Granskningen syftar vidare till att undersöka hur anordnare och huvudmän följer upp arbetet med individanpass- ning och vilka eventuella åtgärder som genomförs för att säkerställa att utbildningen har god kvalitet. Skolinspektionens bedömningar inom granskningen grundas på analyser av intervjuer och dokument. Dokument granskas och intervjuer genomförs med sfi-studerande, lärare och eventuellt annan personal, rektorer, anordnare, hu- vudmän och, eventuellt, representanter från samverkande parter, t.ex. Arbetsförmed- lingen. I Skolinspektionens granskning läggs stor vikt på att intervjua studerande inom sfi, för att få bättre insikt om deras upplevelser av sin utbildning.
25 av rikets kommuner ingår i granskningen. Kommuner och verksamheter är utvalda för att spegla den variation i storlek, befolkningssammansättning och organisation som finns i landets kommuner och inom sfi. Granskningen resulterar i att ett beslut med en rapport riktas till varje kommun (huvudman). En sammanfattande rapport skrivs se- dan. Denna rapport omfattar kvalitetsgranskningen i sin helhet.
1 13 kap. 1-4 och 6 §§ skollagen.
Övergripande information om Skolinspektionens kvalitetsgranskning ’Svenska för invandrare: Uppföljning och individanpassning’ finns på www.skolinspektionen.se Katrineholms kommun har ingått i kvalitetsgranskningen. Resultatet redovisas i detta beslut.
Genomförande av granskningen
Underlaget för granskningen består av dokument från kommunen, förvaltningen Via- didakt, samt av information som samlats in vid intervjuer den 17 och 19 november 2009. Intervjuer med politiker, förvaltningstjänstemän, rektor, studie- och yrkesvägle- dare, introduktionshandläggare, arbetsmarknadshandläggare, tjänstemän vid Arbets- förmedlingen, undervisande lärare samt ett urval av studerande har genomförts. Totalt har 14 studerande inom olika studievägar och med olika nationalitet, kön, utbildnings- bakgrund och ålder intervjuats individuellt. De studerande som deltog i intervjuerna kom bland annat från Nordöstra Afrika, Syrien, Irak, Thailand, Baltikum och Sydame- rika. De flesta studerandeintervjuer genomfördes med tolk, men i de fall de studerande själva avstod från tolk fördes samtalet på svenska. Politiker- tjänstemanna- och lärarin- tervjuerna genomfördes som gruppintervjuer.
Företrädare för kommunen och utbildningen har beretts möjlighet att sakgranska vad som framkommit vid granskningen.
Ansvariga för kvalitetsgranskningen i Katrineholms kommun har varit IngBeth Lars- son, Disa Bergnéhr och Ingela Djurberg.
Beskrivning av sfi i Katrineholms kommun
Katrineholms kommun har drygt 32 000 invånare. Kommunen har totalt en något lägre andel invånare med utländsk bakgrund2 (15,5%) än riket (17,3%) och länet (17,4%).3 Flyktingmottagandet och anhöriginvandringen har dock ökat de senaste åren. Under 2009 tog kommunen emot drygt 200 nya flyktingar. I Katrineholms kommun har en särskild nämnd, Viadidaktnämnden, ansvaret för flyktingmottagandet och introduk- tionen för flyktingar och andra nyanlända invandrare. Nämndens verksamhet bedrivs av förvaltningen Viadidakt, som startade den 1 januari 2002 och är en samverkan mel- lan Katrineholms och Vingåkers kommuner. Den gemensamma nämnden ansvarar för områdena vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad. Katrineholm är värdkom- mun och nämnden ingår därmed i Katrineholms kommuns organisation. Viadidakt har också ansvar för språkpraktikplatser i samarbete med kommunens arbetsmarknadsen- het. Viadidakt anger som kännetecken för sin verksamhet tre ledord; tydlighet, flexibili- tet och kvalitet, vilka ska genomsyra all verksamhet.
2 Avser här utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands.
3 Statistiska centralbyrån (avser befolkningen 31 dec 2007).
Viadiakts vision är att ”erbjuda lärande, stöd och utveckling för ett gynnsamt och lång- siktigt hållbart samhälle”.4 Syftet är att ”varje vuxen individ i Katrineholms och Ving- åkers kommuner ska erbjudas en mångfald av utvecklingsmöjligheter genom samver- kan mellan olika verksamheter som finns för lärande, stöd och utveckling”.5 Målet för sfi-verksamheten, enligt Viadidakts verksamhetsplan 2009-2011, är att inom ett år från det datum som flyktingarna/invandrarna kommit till kommunen så ska 50 procent av dem ha en längre praktikplats eller uppnå minst betyget Godkänt i sfi. Kopplingen till arbetslinjen är stark.
Inom sfi-verksamheten finns en rektor och 14 lärare med lärarbehörighet, varav sju har full behörighet i svenska som andraspråk och flera av de andra har pågående utbild- ning för full behörighet. Ytterligare elva anställda, varav sex med någon form av peda- gogisk utbildning, fungerar som handledare för den så kallade studioverksamheten.
Dessutom finns en studie- och yrkesvägledare, samt en samordnare och mentor, den senare fungerar som länk till de studerande, planerar samhällsinformation och är kon- taktperson för Sörmlandslinjen, det senare ett projekt i länsstyrelsens regi. Fem intro- duktionshandläggare har också sin arbetsplats i samma lokaler som sfi.
Enligt en revisionsrapport från Katrineholms kommun som gjordes i början av 2009, så finns ett gott samarbetsklimat mellan Viadidakt och socialnämnden.6 Socialförvaltning- en är också involverad i arbetet att utveckla introduktionen.
Kommunen har anställt en arbetsmarknadscoach för att arbeta med att ta fram praktik- platser och språkpraktikplatser. Syftet är att invandrare tidigt ska få tillträde till ar- betsmarknaden och att öka samarbetet mellan kommun och näringsliv. Coachen arbe- tar med utbildningsinsatser/praktik/instegsjobb i samverkan med Arbetsförmedlingen.
Språkpraktikplatser har tagits fram och 30 praktikhandledare har utbildats, men i rå- dande konjunkturläge upplevs att stora hinder finns att hitta praktikplatser i regionen.
På kommunens hemsida finns direktlänk till Viadidakts webbplats. Information om sfi finns där även på engelska, arabiska, persiska och finska. Det finns också en version på lättläst svenska och engelska och länk till Skolverkets hemsida. Katrineholm är en av de kommuner som deltar i försöket med sfi-bonus och de som påbörjat sina kurser under hösten 2009 har fått information om vad bonusen innebär.
Antalet studerande under läsåret 2007/08 var enligt, nationell statistik, 389 inom Katri- neholms sfi-verksamhet. Kommunens kvalitetsredovisning anger att 221 kursdeltagare betygssattes under 2008. I september 2009 var antalet aktiva sfi-studerande 299 på dag- tid, enligt statistik från sfi-utbildningen. De största modersmålsspråken hösten 2009 var arabiska, somaliska, tigrinja och thailändska. Av det totala antalet sfi-studerande i Ka- trineholm är ca 70 procent flyktingar (för riket 29 procent 2008)7.
4 Viadidakts verksamhetsplan 2009-2011, s 6.
5 Ibid, s 6.
6 Revisionsrapport – Granskning av flyktingmottagandet. Katrineholms kommun 2009-01-29.
7 Skolverkets officiella statistik för läsåret 2007/08.
Tabell 1: Studieresultat för studerande i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning
Katrineholm Kommun-
grupp8
Riket9
2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008
Andel (%) elever som börjat i sfi och godkänts senast efter 2 läsår enligt studieväg …
sfi 3 (kurs D) 25 31 30 34 20 35 33
sfi 2 (kurs C) 5 6 12 14 21 8 8
sfi 1 (kurs B) 1 1 2 1 0 2 2
avbrutit ut- bildningen
51 34 33 29 42 31 34
Källa: Skolverkets officiella statistik, 2009
Kommunens egen statistik visar att man under 2009 (fram till november) haft 318 akti- va sfi-studerande, varav 55 procent kvinnor. Den största andelen finns i studieväg 2 (ca 60%) och 3 (30%), medan cirka tio procent deltog i studieväg 1. Under 2009 fick 173 studerande betyg, medan 166 deltagare avbröt sina sfi-studier under året. Främsta an- ledningen till avbrott är enligt Viadidakts sammanställning att deltagaren har avslutat kursen utan att ha fått betyget Godkänt, därefter kommer graviditetsledighet, avskriv- ning på grund av frånvaro, samt flytt till annan kommun och arbete eller långtidsprak- tik. Ett antal har gått över till folkhögskolestudier; Viadidakt har ett samarbete med Åsa folkhögskola. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2008 saknas uppföljningssy- stem för studerande som går ut i arbete eller till andra studier.
Resultat
Individuell kartläggning
Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår att varje studerande ska tas in till den kurs som bäst bedöms motsvara individens behov av undervisning.10 Vidare framgår av kursplanen för sfi att bedömningen av på vilken nivå en deltagare ska börja sina studier utgår ifrån en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, för- utsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för att nå målen.11 Forskning visar att kartläggning är en god förutsättning för en individanpassad utbildning.12
8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen.
9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket.
10 7 §, tredje stycket, förordning om svenskundervisning för invandrare.
11 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens uppbyggnad.
12 Skolverket (2002) Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare. Stockholm: Skolverket.
SOU (2003) Vidare vägar och vägen vidare – svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv, SOU 2003:77. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
För sfi-studerande i Katrineholm kommun med flyktingbakgrund sker två mottag- ningssamtal, det första med en introduktionshandläggare, där också tolk medverkar.
Det andra samtalet genomförs någon vecka senare med studie- och yrkesvägledaren, oftast tillsammans med introduktionshandläggaren. Vid kartläggningen förs samtalet om skolbakgrund, språkkunskaper samt yrkesutbildning/yrkeserfarenhet från hemlan- det och eventuell verksamhet i Sverige. Studie- och yrkesvägledaren gör en nivåbe- dömning tillsammans med den nyanlände, eventuellt även ett diagnostiskt test, och kontaktar läraren för avstämning. När andra studerande skrivs in i sfi-utbildningen följer ett samtal med studie- och yrkesvägledaren som tillsammans med den studeran- de kommer överens om vilken studieväg som passar bäst och upprättar den individuel- la studie- och handlingsplanen. Nivåplaceringen är preliminär och den studerande har möjlighet att flytta till en annan grupp.
Kartläggningarna har sedan 2008 gjorts i det datorbaserade kartläggningsprogrammet BRA – ett program som möjliggör en samlad bild av studieplanering, praktik insatser och deltagarens bakgrund och resultat. Personalen beskriver att kartläggningarna skul- le kunna göras mera fylliga för att vara mer användbara, men att tiden inte räcker till.
Såväl lärare, som studie- och yrkesvägledare, arbetsmarknadscoach och introduktions- handläggare har tillgång till kartläggningen.
En gång per termin förs ett trepartssamtal där lärare, introduktionshandläggare och den studerande träffas och pratar om studierna, för den studerande med introduk- tionsersättning/försörjningsstöd. Gemensamma överenskommelser som sker vid samta- let dokumenteras. Ibland deltar även studie- och yrkesvägledaren. När den studerande är inne på sin sista termin har studie- och yrkesvägledaren utslussningssamtal där en planering för avslutning av sfi-studierna och tiden efter sfi görs. Under utslussnings- programmet får den studerande hjälp att skriva CV. Arbetsförmedlingen är också del- aktig i planeringen. Det innebär att ingen flykting eller annan invandrare som studerar på sfi, går ut från sfi utan att ha en plan för fortsättningen. De studerande har också kontinuerliga, informella samtal med sina lärare om vad de vill göra efter sfi.
Skolinspektionens granskning visar att både personal och studerande vid sfi i Katrine- holm kommun ser den inledande kartläggningen som ett viktigt instrument för nivå- gruppering och fortsatta samtal om den studerandes önskemål. Skolinspektionen be- dömer att sfi-verksamheten har utarbetat goda rutiner för individuell kartläggning och planering, som följs upp och revideras kontinuerligt. Vidare bedömer Skolinspektionen att de utslussningssamtal som varje studerande får, är ett viktigt instrument för att stödja den studerande i hans eller hennes framtida mål.
Utbildningens utformning i tid och rum
Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller
annan utbildning. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete.13 Kursplanen för sfi betonar att detta ska ske utifrån individens behov och att utbildningen därför behöver utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer att det är möjligt för den studerande att delta i undervisningen.14
Sfi i Katrineholm har lokaler centralt i staden i två olika fastigheter med fem minuters gångväg emellan. Introduktionshandläggare, studie- och yrkesvägledning, sfi-ledning och administration har sina lokaler tillsammans med lokaler för studieväg 1 och 2. Stu- dieväg 3 har flyttat till en egen byggnad då verksamheten har vuxit kraftigt under de senaste åren.
I Katrineholm har sfi-utbildningen tolv veckotimmar lärarledd undervisning, samt tolv timmar eget arbete med handledning i studio. Utöver detta erbjuds matematik- och dataundervisning. Ett 20-tal företag och organisationer har schemalagd samhällsinfor- mation för olika klasser varje vecka.
Sfi-verksamheten i Katrineholm kommun anstränger sig för att ordna fysisk tillgäng- lighet för dem som så behöver, men lokalerna kan inte ta emot permobiler. Hörsel- slingor finns i lokalerna. En specialpedagog finns, men enligt intervjuerna tycker man sig sakna tillräcklig kompetens för att på ett tillfredsställande sätt kunna utreda dolda funktionshinder som kan ha med inlärningssvårigheter att göra, snarare än språkpro- blem. Sfi-utbildningen har startat ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndig- heten för att öka kunskapen om olika inlärningssvårigheter.
I Katrineholm finns möjlighet att kombinera sfi med andra studier på till exempel grundläggande eller gymnasial nivå. I intervjuerna framkommer att 10-20 studerande utnyttjar den möjligheten. Det är också möjligt att bedriva studier på kvällstid för dem som är ute i praktik och arbete på dagtid. En del studerande kan arbeta halva dagen och studera andra halvan, medan de som har praktikplatser på längre geografiskt av- stånd från skolan har möjlighet att förlägga studietiden till vissa veckodagar. Insteg- sjobb och praktik upplevs som viktigt för språkinlärningen för de studerande. För de som har instegsjobb eller praktik ordnas undervisning på kvällstid. I november 2009 studerade ca 16 personer på kvällstid en gång i veckan.
Hela vuxenutbildningen arbetar med att implementera en webbaserad lärplattform med möjlighet till distansstudier.
Skolinspektionen bedömer att Katrineholms kommun bedriver en flexibel sfi- utbildning i tid och rum som möjliggör för de studerande att kombinera sfi-kurserna med andra aktiviteter såsom praktik, arbete, eller andra studier. Kommunen behöver se över så att utbildningslokalerna är tillgängliga för alla studerande, även de med per- mobiler.
13 13 kap. 4b-c §§ skollagen.
14 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningen syfte.
Individanpassning i undervisningen
Enligt förordningen om svenskundervisning för invandrare ska sfi vila på de grund- läggande värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna.15 Av förord- ningen framgår vidare att elever som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd.16 Enligt kursplanen för sfi ska utbildningen planeras och utformas tillsammans med den studerande och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsidiga kun- skaper och långsiktiga mål.
I Katrineholm kommun bedrivs sfi-undervisningen i studievägar, där kurserna är upp- delade i antingen normalt tempo eller snabbt tempo, för att tillgodose studerande med olika förutsättningar. Undervisningen sker framförallt i grupper, där samma kurslitte- ratur används. Lärarna ger extra stöd vid behov och förslag på uppgifter vid önskemål om snabbare studietakt. Under studiotimmarna roterar de studerande enligt ett särskilt schema i de olika salarna med grammatikträning, högläsningsstudio, en mediasal och en datasal. I studioarbetet har varje individ möjlighet att träna på de delar som de är i mest behov av. Det är läraren som tar fram uppgifter för de studerande att arbeta med i studion. Lärarna har också ett nära samarbete med de handledare som arbetar med de studerande i respektive studio. De som går studieväg 3 har färre handledare, men har gengäld tillgång till en datorpedagog.
Sfi-verksamheten anordnar ett språkcafé en gång i veckan i samarbete med Röda korset och frivilliga, dit studerande kan gå för att öva svenska, utöver sfi-undervisningen.
Kommunen driver tillsammans med flera andra kommuner i regionen ett projekt med yrkessvenska, där sfi-deltagarna erbjuds yrkeskunskaper och yrkessvenska i både teori och praktik. Hittills har 36 procent gått vidare till arbete eller studier efter projektet, vilket överstiger det prognostiserade resultatet. Kommunen erbjuder även inriktningar inom sfi, en inom lager och logistik och en inom vård. I Viadidakts och sfi:s regi har också genomförts en, enligt deltagare och anordnare lyckad, så kallad medborgarut- bildning för invandrarkvinnor i ett EU-projekt i Katrineholms och Vingåkers kommu- ner. För språksvaga, främst personer med små eller inga läs- och skrivfärdigheter, har kommunen haft samarbete med en teatergrupp för att utveckla språket genom drama- pedagogik. Ett projekt som planeras är ”Grön sfi”, där ett antal sfi-studerande ska kun- na få praktik inom antingen jordbruk och trädgårdsskötsel eller byggnadsprojekt på Julita gård. Det senare anses av de samverkande parterna fylla en lucka när det gäller intresse- och kunskapsområden hos de nyanlända.
Skolinspektionen bedömer att sfi-undervisningen i Katrineholms kommun anpassas till och bedrivs utifrån de studerandes erfarenheter, förutsättningar, intressen och framtida mål.
15 3 § förordning om svenskundervisning för invandrare.
16 10 § förordning om svenskundervisning för invandrare.
De studerandes delaktighet
Av skollagen framgår att den studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.17 Kursplanen för sfi preciserar att utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med deltagaren och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsi- diga kunskaper och långsiktiga mål. Inom sfi ska den studerande utveckla sin medve- tenhet om hur språkinlärning går till och sin insikt i det egna lärandet.18 Av förordning- en om svenskundervisning för invandrare framgår vidare att läraren fortlöpande ska informera deltagarna om deras studieresultat. Läraren ska också redovisa för de stude- rande på vilka grunder betygssättning sker.19
I Katrineholms kommun råder den så kallade arbetslinjen för sfi-studerande som upp- bär introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Det innebär att frånvaro från under- visningen dokumenteras och föranleder avdrag på ersättningen från introduktionsen- heten. För några studerande upplevs detta krav på deltagande i undervisning och prak- tik som allt för krävande. De menar att de inte förmår lära sig språket så snabbt.
De studerande får information om målen med sfi-utbildningen. För en del av de inter- vjuade framkommer att de vid utbildningens inledning har haft en begränsad förståelse för begrepp och bedömningsgrunder i kursplanen. Flera av de studerande uttrycker stort förtroende för lärarnas planering och uppläggning av studierna, och upplevs som ovana att utöva påverkan och deltakighet. Det gäller i synnerhet studerande i studieväg 1. Lärarna har dock kontinuerliga informella samtal med de studerande om hur studi- erna framskrider och deltagarnas önskemål. De studerande som intervjuats är nöjda med sin sfi-utbildning och sina lärare. I fall där en studerande inte trivs i sin grupp eller med sin lärare finns ofta möjligheten att byta grupp.
Sfi-utbildningen i Katrineholm har ett elevråd som träffas varannan vecka. Dit kan de studerande vända sig med synpunkter. Rådet tar enligt de protokoll inspektörerna har tagit del av, upp både praktiska frågor och frågor kring undervisningssituationen.
Elevrådet har, enligt mötesprotokoll och intervjuer, bland annat medverkat till föränd- ringar i organisationen kring arbetet i studios så att en lugnare studiemiljö kunnat uppnås. Lärarna får också ta del av mötesprotokollen. De studerande som är represen- tanter i elevrådet uppfattar att deras frågor blir bemötta på ett bra sätt och att arbetet är intressant.
Skolinspektionen bedömer att sfi-studerande i Katrineholm har möjligheter att påverka sina studier samt att de också har möjlighet att påverka utformningen av undervis- ningen generellt genom elevrådet. Kommunen behöver dock se över möjligheterna till inflytande på uppläggningen av utbildningen för studerande med introduktionsersätt- ning/försörjningsstöd.
17 13 kap. 2 § skollagen.
18 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens syfte, utbildningens mål och karaktär.
19 14 § förordning om svenskundervisning för invandrare.
Möjligheter att kombinera sfi med andra aktiviteter
Kommunen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbild- ning. Kommunen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som den studeran- de uppbär ersättning från sjukförsäkringen och för att sfi kan kombineras med aktivite- ter som erbjuds inom hälso- och sjukvården20.
I Katrineholm finns ett väl utvecklat samarbete mellan sfi-utbildningen och introduk- tionshandläggare, arbetsmarknadscoach och Arbetsförmedlingen. Samarbetet fungerar bland annat genom regelbundna träffar och informationsöverföring. Viktigt för samar- betet är att introduktionshandläggarna finns i samma hus som sfi samt att en handläg- gare från Arbetsförmedlingen kommer till lokalerna en gång i veckan. Arbetsförmed- lingen hjälper också till med underlag för översättning och validering av betyg.
Sfi-utbildningen har också en grupp för reflektion, utveckling och samordning (RUS), med gemensamma träffar med samordnaren, samt representanter från flyktingintro- duktionen, lärarna och studie- och yrkesvägledning. I gruppen diskuteras aktuella frå- gor och utvecklingsarbete. Introduktionshandläggarna är också med på lärarträffar en gång per månad.
I maj 2009 hade cirka 35 sfi-studerande i Katrineholm kommun någon typ av språk- praktik och nio studerande hade instegsjobb. Ytterligare några studerande hade andra typer av praktik eller arbete. Språkpraktikplatser erbjuds främst inom skola, barnom- sorg och vård. I kommunens måldokument för 2009-11 skrivs att ”Katrineholms kom- mun ska ta en aktiv roll som föregångare i arbetet med integration av flykting- ar/invandrare i samhället. Med utgångspunkt från detta ska samtliga nämnder ta fram så många språkpraktikplatser/introduktionsplatser som möjligt för nyanlända flykting- ar och invandrare.” Det finns en önskan hos aktörerna att kunna skapa fasta språkprak- tikplatser framöver. Det finns också studerande som uttrycker en önskan om flera stu- diebesök för att få möjlighet att tala svenska.
De studerande på sfi har möjlighet att kombinera språkundervisningen med andra studier på grundläggande nivå eller gymnasial nivå. Mellan 10-20 deltagare utnyttjade denna möjlighet vid Skolinspektionens besök i november 2009. Utöver detta får alla sfi- studerande gör ett matematiktest för att diagnosticera sina matematikkunskaper. De som inte klarar testet får läsa matematik upp till nivån för årskurs 6. På sfi finns också en samhällskunskapskurs ”att leva och bo i Sverige” och de studerande kan välja att läsa datorkunskap.
Skolinspektionens bedömning är att det råder ett gott samverkansklimat mellan Viadi- akts olika aktörer, socialnämnden och Arbetsförmedlingen, där den studerande är i centrum. Samarbetet med externa aktörer inom näringslivet och i närliggande kommu- ner är ett viktigt verktyg för att skapa nya möjligheter för de studerande. Skolinspek-
20 13 kap. 4b § skollagen.
tionen bedömer att det väl fungerande samarbetet gynnar sfi-studerandes möjligheter att kombinera sfi med andra aktiviteter.
Uppföljning av kartläggning och individanpassning
Enligt skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmel- ser som kan finnas i annan lag eller förordning.21 Av detta följer att kommunen har ansvar för att följa upp om den sfi-utbildning som erbjuds leder till de nationella må- len. Detta innebär bland annat att följa upp om de studerande blivit kartlagda på ett bra sätt och om utbildningen blivit individanpassad.
Katrineholms kommun upprättar en kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen, flyk- tingintroduktionen och arbetsmarknadsinsatser. I kvalitetsredovisningen för 2008, som är den senast publicerade, framgår inte om det finns uppföljning av individanpassning och deltagarinflytande. Viadidakt avser anställa en person för att arbeta med att kart- lägga om de insatser som gjorts, framförallt vad det gäller organisation av språkutbild- ningen och praktikmöjligheter, leder till önskat resultat, eftersom kommunen observe- rat att det saknas systematiska utvärderingar av sfi-utbildningens effekt för de stude- rande.
Vid kursavslutning gör de studerande kursutvärderingar via ett datorbaserat frågefor- mulär och de lärare som arbetar med portfoliometodik gör utvärderingar med de stu- derande varje vecka.
Skolinspektionen bedömer att kommunen bör utveckla sitt kvalitetsarbete för sfi- verksamheten med systematiska utvärderingar av verksamhetens innehåll och resultat.
På Skolinspektionens vägnar
Agneta Sandén Avdelningschef
IngBeth Larsson Utredare
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Gunnar Olausson, utre- darna Disa Bergnéhr och Ingela Djurberg samt undervisningsråden Ewa Hallberg och Christina Aro Östgren.
21 1 kap. 12 § skollagen.
