Nyupptäckta boplatser, gravar och en fångstgrop i Skrea

(1)

uv rapport 2011:12 arkeologisk utredning

Nyupptäckta boplatser, gravar och en fångstgrop i Skrea

resultatet från en arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning i skrea Halland, skrea socken, fastigheterna skrea 4:7, 4:8 och 4:11

Petra Nordin

(2)

(3)

uv rapport 2011:12 arkeologisk utredning

Nyupptäckta boplatser, gravar och en fångstgrop i Skrea

resultatet från en arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning i skrea Halland, skrea socken, fastigheterna skrea 4:7, 4:8 och 4:11

Petra Nordin

(4)

kartor ur allmänt kartmaterial, © lantmäteriet gävle 2011. Medgivande i 2011/0214.

kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

lantmäteriverket 2011-02-09. dnr 601-2011/401.

Bildredigering lena troedson Layout lena troedson

Omslag Miljöbild från nordost. en terrassering i den sydvästra delen av utredningsområdet. Foto: gundela lindman.

Tryck/utskrift intellecta infolog, göteborg 2011 kvarnbygatan 12

431 34 Mölndal tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13

e-post: uvvast@raa.se

e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se

(5)

Innehåll

Inledning 5 Topografi 5 Fornlämningsmiljö 5

Området i det äldre kartmaterialet 7 Målsättning och metod 9

Resultat 9

Förhistoriska boplatslämningar skrea 230 och 238 9

stensättning skrea 240, röse skrea 237 och fångstgrop skrea 239 12 kulturhistoriska lämningar 13

Åtgärder 14 Referenser 14

Administrativa uppgifter 15 Bilagor 16

Bilaga 1a. schaktplan 16 Bilaga 1b. schaktbeskrivningar 17 Bilaga 2. anläggningslista 24 Bilaga 3. skrift om falkenerargropar 26 Figurförteckning 28

(6)

4 nyupptäckta boplatser, gravar och en fångstgrop i skrea

(7)

under november månad 2010 utförde riksantikvarieämbetet, arkeologiska upp- dragsverksamheten (uv) en utredning inom fastigheterna skrea 4:7, skrea 4:8 och skrea 4:11. uppdraget föranleddes av att Falkenbergs kommun planerar att uppföra ett bostadsområde. två boplatser, en fångstgrop och en stensättning upptäcktes inom utredningsområdet. i närområdet registrerades också ett röse samt ett flertal kulturhistoriska lämningar.

Inledning

På uppdrag av Falkenbergs kommun och enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Hallands län, har Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverk- samheten (UV) under sex dagar i slutet av oktober månad 2010 utfört en arkeologisk utredning i Skrea, Falkenbergs kommun, Halland. Kommunen planerar att uppföra ett bostadsområde inom exploateringsområdet.

Vid utredningen upptogs sammanlagt 157 sökschakt för att kunna bedöma om förhistoriska lämningar skulle komma att beröras av projektet.

Schaktningen kompletterades med en inventering av de mer svåråtkomliga skogsmarker som ingår i exploateringsområdet.

Vid utredningen upptäcktes två områden med boplatslämningar, samt en stensättning och en fångstgrop. Utöver de nyupptäckta lämningarna registrerades kulturhistoriska lämningar såsom röjningsrösen, två sentida husgrunder, en torplämning och åkerparceller. Strax nordost om utrednings- området registrerades ett röse och flera kulturhistoriska lämningar.

Topografi

Exploateringsområdet är beläget sydväst om berget Mannaberg strax söder om Falkenberg i Skrea socken, Halland. Bergshöjden omges av skogsbe- vuxna områden, betes- och åkermarker. Utmed den södra delen av Man- naberg finns sydväst-nordostligt orienterade terrasseringar. Terrasseringarna löper parallellt med varandra och är 20–30 meter breda och flera hundra meter långa. Nedanför terrasserna tar ett flackt, böljande åkerlandskap vid.

Bergsområdet sluttar svagt ner mot havet i väster och ner mot en dalgång i söder. Området är idag bebyggt med sommarbostäder och ligger cirka 500 meter från Skrea strand. Inom exploateringsområdet finns ett flertal sentida stenbrott.

Fornlämningsmiljö

Skrea socken är mycket rik på fornlämningar (fig. 3). Inom exploateringsom- rådet finns två redan kända fornlämningar registrerade i fornminnesregistret:

en gravhög (RAÄ 54:1) och en uppgift om fynd av en skivyxa, skrapor, kär-

nor och spån (RAÄ 54:2). På Mannaberg återfinns ett flertal registrerade

gravar: stensättningar (RAÄ 45:1, 47:2, 50:1, 51:1, 52:1, 53:1, 55:1, 149),

(8)

Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5C:1a och 5C:2a, med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000.

Figur 3. Utsnitt ur fornminnesregistret med utredningsområdet markerat. Skala 1:25 000.

(9)

högar (RAÄ 47, 48, 221), boplatser (RAÄ 150 och 204) samt en hällrist- ning (RAÄ 151). I dalgången som är belägen sydost om Mannaberg finns flera registrerade lösfynd (RAÄ 158:1, 113, 114, 153 och 159). Förutom de kända fornlämningarna finns ett flertal övriga fornlämningsliknande bildningar (RAÄ 44, 46, 74, 146–148). Ett flertal utredningar har gjorts i samband med exploateringar i närområdet (Svanberg 1998, Niklasson 1998, Carlie 1998).

Boplatsen Skrea 204 är belägen nordväst om Mannaberg. Vid en förun- dersökning dokumenterades anläggningar från äldre bronsålder på bo plat- sen. I en åker sydväst om den förundersökta ytan observerades ett senme- solitiskt till tidigneolitiskt flintmaterial (Wranning 2006).

I samband med utbyggnad av dubbelspår på järnvägssträckan Torebo–

Heberg undersöktes ett flertal boplatser med lämningar från sten-, brons- och järnålder (Ryberg, Carlie och Wranning 2001). Boplatserna var belägna nordost om Skrea samhälle och en kilometer nordost om utredningsom- rådet.

Området i det äldre kartmaterialet

Landskapet inom utredningsområdet har förändrats påtagligt under de senaste 200 åren. Från att ha varit en obebyggd öppen betesmark med ljunghedar och stora flygsandsdrivor ännu under sent 1700-tal till dagens blandning av agrara miljöer, mindre skogspartier och småhusbebyggelse.

Den äldsta kartan som täcker utredningsområdet är kartan över ”Skrea sandmarken” från 1768 (se fig. 4). Det omfattande flygsandsområdet mel- lan Skrea by och stranden karterades som ett led i försöken att få bukt med sandproblemen – man satte bland annat ut risgärdesgårdar som stoppade en del av sandflykten. Utredningsområdet har dock legat något söder och öster om de värsta sanddynerna och har sannolikt använts som betesmark.

På kartan från 1768 finns ingen bebyggelse markerad inom dagens utred- ningsområde.

Efter laga skifte (karta från 1856) har man börjat odla upp en del av marken närmast stranden och ett flertal torp och andra mindre bebyggelser har etablerats här. Den östra delen av utredningsområdet har odlats upp och kallas ”Rönnegårdslyckan”. En liten byggnad har markerats i Rönnegårds- lyckan men beskrivs inte på kartan. Det är sannolikt en mindre lada eller liknande. Marken beskrivs här som grusig och stenblandad. Den västra delen av utredningsområdet beskrivs som ”öppna utmarken”.

På häradskartan från 1920-talet har större delen av den forna ljungmar- ken odlats upp och flera gårdar och torp ligger nu ganska nära stranden.

Gårdar från Skrea by flyttades hit vid laga skiftet.

Vid utredningen noterades sydvästligt-nordostligt orienterade ter- rasseringar i sluttningen söder om bergspartiet. Dessa terrasser är flera hundra meter långa, 20–30 meter breda och löper utmed Mannaberg i sydväst-nordostlig riktning i överensstämmelse med en del av de nutida fastighetsgränserna. Terrasseringarna är uppbyggda av sten (se omslagsbild).

I samband med undersökningar nordost om Skrea by gjordes en historisk-

(10)

Figur 4. Karta från 1768 med utredningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Rektifiering: Christina Rosén.

(11)

geografisk analys av odlingslandskapet i Skrea. Man kunde då konstatera att den övervägande delen av åkertegarna inom huvudområdet i nordost hade en tydlig bandparcellform. Tegarna var vanligen 200–300 meter långa och 20–30 meter breda. Formerna går med största sannolikhet ytterst tillbaka på en tidig storskalig planering av marken, vars ursprungliga syfte sedan länge gått förlorat vid karteringstillfället på 1790-talet (Connelid 2001).

Målsättning och metod

Målet med utredningen var att klarlägga fornlämningsbilden inom exploa- teringsområdet samt att så långt som möjligt beskriva denna. Resultatet ska sedan ligga till grund för kommunens vidare planering och för länsstyrelsens bedömning av behovet av ytterligare arkeologiska insatser.

Metodiskt kombinerades sökschaktsdragning i åkermark med invente- ring av mer svåråtkomliga skogs- och bergsområden. Sammanlagt upptogs 2645 löpmeter schakt. Den extensiva ytan (förutom bebyggda tomtmarker) uppgick till 220 000 kvadratmeter. Lite över en procent av ytan har schaktats av. En historisk kartanalys ingick som en naturlig del i utredningen.

Schakt och anläggningar mättes in med DGPS (Differential Global Positioning System). Arkeologiska och kulturhistoriska lämningar mättes in vid inventeringen.

Resultat

Vid utredningen upptäcktes två boplatsområden Skrea 230 och 238, två gravar Skrea 240, stensättning och Skrea 237, röse och en fångstgrop, Skrea 239. Röset Skrea 237 är beläget 400 meter nordost om exploateringsområ- det. Det och några andra lämningar, som förevisades av Eia Olofsson, har redovisats här även om de ligger utanför området (jfr fig. 5).

Flera kulturhistoriska lämningar återfinns också i närmiljön. Åkerpar- celler (Skrea 235), två områden med röjningsrösen (Skrea 233 och 234), en torplämning (Skrea 236) och en husgrund (Skrea 232) registrerades inom utredningsområdet. En hägnad (Skrea 229) och en husgrund (Skrea 231) är belägna utanför exploateringsområdet, strax öster om boplatsen Skrea 238.

I den sydvästra delen av utredningsområdet observerades ett sandlager med enstaka spridda flintor av senmesolitisk karaktär. Flintorna var dock få och det fyndförande lagrets utbredning var relativt begränsad. Inga anlägg- ningar observerades i lagret.

Förhistoriska boplatslämningar Skrea 230 och 238

Boplatsen Skrea 230 återfinns i den nordöstra delen av utredningsområdet.

Inom boplatsen Skrea 230 observerades 12 anläggningar som troligtvis

preliminärt kan dateras till brons- och järnålder. Bland anläggningarna

kan nämnas sex stolphål (A342, 343, 344, 346, 349 och 353), två härdar

(A340 och 347), tre gropar (A334, 341 och 345) och en ränna (A348). Vid

(12)

Figur 5. Plan ö ve r ny re gist re ra de f or nlämning ar . Skala 1:6000.

01

(13)

Figur 6. Anläggningar i schakt 122 inom boplatsen Skrea 230. Foto från söder. Foto: Gundela Lindman.

Figur 7. Arbetsbild från sydväst. Schaktning inom boplatsen Skrea 238. Foto: Gundela Lindman.

(14)

till en ”fotbollsplan” och sommarstugetomter. I sydväst finns sankmark.

Boplatsen Skrea 238 är belägen i den sydöstra delen av utredningsom- rådet. Inom ytan observerades tolv stolphål (A391, 392, 398, 399, 404, 405, 406, 417, 425, 426, 434 och 435), tre gropar (A395, 411 och 424), två härdar (A421 och 432), tre rännor (A402, 402 och 416), en stenpackning (A407) och fem mörkfärgningar. I toppen av gropen A395 påträffades keramik och flintavslag. Ett flintmaterial från både mesolitikum och neolitikum–äldre bronsålder återfinns inom boplatsen Skrea 238. I åkerytan observerades två neolitiska skrapor, en fragmentarisk flintdolk, ett fragment av ett fyrsidigt redskap, spån, kärnor och ett hundratal flintavslag. Boplatsen är inte avgrän- sad och kan preliminärt dateras till sten-, brons- och järnålder.

Strax väster om ytan påträffades ett lösfynd. Fyndet är en tvåpolig spånkärna som troligtvis tillhör Maglemose-perioden (Glenn Johansson muntligen). Boplatsen Skrea 238 kan preliminärt dateras till sten-, brons- och järnålder.

Stensättning Skrea 240, röse Skrea 237 och fångstgrop Skrea 239 Utöver boplatslämningarna registrerades också två gravar och en fångst- grop. Stensättningen Skrea 240 och fångstgropen Skrea 239 är belägna inom exploateringsområdet. Röset Skrea 237 är beläget 400 meter öster om utredningsområdet.

Stensättningen Skrea 240 är rund till formen, fyra meter i diameter och 0,2 meter hög. Fyllningen består av 0,2–0,5 meter stora rundade stenar.

Stensättningen är urplockad från mitten och mot söder. Vid utredningen var graven bevuxen med en liten björk.

Öster om utredningsområdet dokumenterades röset Skrea 237. Röset är runt, 15 meter diameter stort och 1–1,5 meter högt. Fyllningen består av 0,1–0,5 meter stora stenar. Över röset finns en böjd sekundärt upplagd stenvall av odlingssten. Vallen är cirka 15 meter lång och intill 0,8 meter hög. Den är som brantast mot söder och sluttande mot norr. En björk, en ek och en mindre buske växer på röset. Graven påträffades av Eia Olofsson.

Fyra meter norr om röset finns ytterligare stensamlingar som kan innehålla gravar på botten. På höjden som är belägen 100 meter söder om röset har Hallands länsmuseer vid en utredning och förundersökning påträffat ett flintmaterial (Niklasson 1998, Carlie 1998).

Fångstgropen Skrea 239 är 3 meter i diameter stor, kvadratisk till formen och 1,2 meter djup. Enligt skrifter från 1800-talet ska det ha funnits en falkenerargrop på Manneberg (se bilaga 3).

Utanför utredningsområdet ligger ytterligare en stensättning, Skrea 45. Den är rund till formen, 10 meter i diameter stor och 0,3 meter hög.

Stensättningen är övertorvad och fyllningen består av 0,1–0,3 meter stora

stenar. Stensättningen har en något ojämn yta. Odlingssten är upplagd i två

små samlingar på graven. Denna lämning fanns redan i fornminnesregistret

men var inte registrerad som stensättning.

(15)

Kulturhistoriska lämningar

Inom exploateringsområdet kartlades ett flertal kulturhistoriska lämningar (se fig. 5). En torplämning var synlig ovan mark (Skrea 236). Vid schakt- ning dokumenterades en kvadratisk husgrund (Skrea 232), som är cirka 3,5 meter stor och 0,15 meter hög. Fyllningen består av 0,05–0,3 meter stora och kantiga stenar i ljus sand. Ett grönglaserat rödgods och enstaka kol påträffades i fyllningen. Strax söder om den kvadratiska husgrunden finns ett lager med bränd lera, ljus sand och kol (A388).

Inom utredningsområdet dokumenterades också fossil åkermark och röjningsrösen. På avsatser i en sydsluttning avtecknar sig åkerparceller (Skrea 235). Åkerparcellerna är 0,1–0,15 meter höga och svagt välvda. Dikena är 0,5 meter breda och 0,1 meter djupa. Sex röjningsrösen är belägna i den nordös- tra delen av utredningsområdet. Fyra av röjningsrösena har registrerats som Skrea 234 i fornlämningsregistret. De två resterande röjningsrösena har fått beteckningen Skrea 233. Rösena är 0,2 meter höga och 2,5–3 meter stora.

En rektangulär husgrund, Skrea 231, som är 10 (öst–väst)×5 (nord–syd) meter stor observerades strax öster om exploateringsområdet. Grunden består av 0,5–1 meter långa och 0,2–0,3 meter breda kanthuggna stenar.

Den sentida husgrunden är belägen i hagmark.

Femtio meter söder om den ovan nämnda husgrunden registrerades en sentida hägnad, Skrea 229. Den är rektangulär till formen och 15 (nordväst–

sydost)×12 meter stor. Hägnaden består av en kallmurad stenmur i intill fyra skift av 0,2–0,5 meter stora stenar. Muren är 0,8 meter bred, en meter hög och delvis raserad. Ingången återfinns i det södra hörnet. Hägnaden är belägen i svagt sydöstsluttande hagmark med nyponsnår.

Figur 8. Foto från söder. På bilden ses ett av de sex röjningsrösena som upptäcktes vid

utredningen. Foto: Gundela Lindman.

(16)

UV Väst rekommenderar att de båda boplatserna bör förundersökas innan exploatering sker. I förundersökningsskedet bör också ett område runt stensättningen schaktas av för att utreda om fler fornlämningar finns i dess omedelbara närhet. Terrasserna utmed Mannabergs sydöstra sida bör kar- teras och om möjligt dateras i samband med förundersökningen.

Fångstgropen, stensättningen och den tidigare kända gravhögen bör slut undersökas.

Referenser

Carlie L. 1998. Skrea socken RAÄ 150. Arkeologisk Förundersökning.

Halland, Skrea 9:5, förundersökning 2. Stiftelsen Hallands Länsmu- seer. Uppdragsverksamheten. Halmstad.

Connelid, P. 2001. s. 17–24. Historisk-geografisk analys av odlingsland- skapet i Skrea ur Volym 2 Landskap i förändring Teknisk Rapport från de arkeologiska undersökningarna av RAÄ 106, 162, 193 och 195 i Skrea socken.

Niklasson, P. 1997. Skrea socken, Skrea 8:5, Skrea 5:3, 5:4. Arkeologisk utredning 1997. Stiftelsen Hallands Länsmuseer. Uppdragsverksam- heten. Halmstad.

Niklasson, P. 1998. Skrea Socken, Skrea 8:5. Arkeologisk utredning 1998.

Halland, Falkenbergs kommun, Skrea socken, Skrea 8:5. Stiftelsen Hallands Länsmuseer, Uppdragsverksamheten. Halmstad. Arkivrap- port.

Ryberg E., Carlie L. och Wranning P. 2001. Volym 2 Landskap i föränd- ring Teknisk rapport från de arkeologiska undersökningarna av RAÄ 106, 162, 193 och 195 Skrea socken, Halland.

Svanberg F. 1998. Skrea socken, Skrea 5:3, Arkeologisk utredning 1998.

Halland, Falkenbergs kommun, Skrea socken, Skrea 5:3. Stiftelsen Hallands Länsmuseer. Uppdragsverksamheten. Halmstad.

Wranning, P. 2006. Skrea – en bronsåldersboplats vid havet, samt meso- litiska och neolitiska lämningar. Arkeologisk förundersökning och arkeologisk utredning. Halland, Skrea socken, Skrea 8:5, Raä 204.

Kulturmiljö Halland. Halmstad.

(17)

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1442-2010.

Länsstyrelsens dnr: 431-1920-10.

Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11765.

Intrasisprojekt: UV2010:195.

Undersökningstid: 25 oktober–1 november 2010.

Projektgrupp: Glenn Johansson, Gundela Lindman, Petra Nordin och Christina Rosén.

Underkonsulter: Schakt och Transport i Borås Entreprenad och Cramo.

Exploateringsyta: 220 000 kvadratmeter.

Undersökt yta: 2645 löpmeter.

Läge: Fastighetskartan, blad 5C2a.

Koordinatsystem: Sweref 99, 12 grader.

Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6305953 y 350202.

Höjdsystem: –.

Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 58 digitala färgfoton med Unr 4912:1–58.

Digital dokumentation: förvaras på UV.

Fynd: inga fynd tillvaratogs.

(18)

Bilagor

010

Bilaga 1a. S

skala 1:4000.

(19)

Bilaga 1b. Schaktbeskrivningar

Id Schaktnr Area (m²) Beskrivning Anmärkning

200 1 24,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– i väster sand, i öster grusig morän

Frostsprängda flintor i mo- ränen

0,1 meter– grusig morän

205 6 16 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– grusig morän med större stenar. något mer sand

0,2 meter– grusig morän med större stenar

0,2 meter– sand

213 13 7,5 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand

0,3 meter– sand nedanför terrassering (Ö–v, strax norr om schaktet)

0,2 meter– sand.

216 16 11,5 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand * 2 flintavslag samt ett bränt ben i grusigt lager

218 17 15,5 0–0,2 meter matjord

0,2–0,9 meter sand * 5 flintavslag i grusigt sandlager

221 18 14,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand Flintavslag

222 19 15,5 0–0,3 meter matjord

0,3–2 meter sand djupschakt. inga fynd

0,3 meter– sand med större stenar

0,3–0,5 meter sand.

0,5 meter– stenlager

0,35–0,5 meter sand*

* Fynd av enstaka flintavslag i sandlagret

(20)

0,3–0,35 meter sandlager 0,35 meter– stenlager

229 24 9,5 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand

0,25 meter– sand * en stenpackning finns i schaktet. enstaka flintavslag i sandlager. Bergsavsats (Ö–v riktning) strax norr om schaktet

232 26 32,5 0–0,3 meter matjord

0,3–0,5 meter sandlager 0,5–0,6 meter sandlager*

0,6– stenlager

* 10 flintavslag i toppen, senmesoliti kum. inga anlägg ningar bara enstaka spridda flintor

0,3–0,45 meter sandlager 0,45 meter– stenlager

0,2 meter– sand och berg i dagen

241 34 14,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– stenig sand ett stenbrott är beläget på tomt öster om schaktet

0,3 meter– sand med inslag av större stenar

sankt område

245 38 8 0–0,25 matjord

0,25– sand med inslag av större stenar

sankt område

246 39 13,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

(21)

0,3 meter– stenig morän

0,3 meter– stenig morän sankt område

256 49 38,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

261 54 29,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand med enstaka sten

263 56 17,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand med inslag av sten

264 57 16,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– brun sand

265 58 21,5 0–0,3 meter matjord

266 59 45,5 0–0,3 meter matjord

267 60 23,5 0–0,35 meter matjord

269 62 28,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– i väst berg i dagen, i öst sand

0,3 meter– ställvis stenig morän * ett avslag och en övrig flintkärna. inga anläggningar

0,3 meter– i norr berg i dagen, i sö- der sand med sten

0,2 meter– ljusbrun sand

0,2 meter– ljusbrun sand söder om schaktet påträf- fades ett lösfynd i åkern, en kärna från maglemose (äldre mesolitikum)

(22)

0,2–0,7 meter ljusbrun sand 0,7–1 meter mörk sand 1–1,4 meter flammig sand

terrassering

0,2–0,7 meter ljusbrun sand. sedan berg i dagen

på berget norr om schaktet ligger en grav

279 70 13,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand med inslag av stora stenar

0,2 meter– grusig morän Åkerparceller på en höjd

281 72 11,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– stenlager Åkerparceller på en höjd

0,2 meter– grusig morän, i väster sand

285 76 15,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand

286 77 18,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand

0,2 meter– sand med inslag av större stenar

0,2 meter– sand

0,2 meter– sand* * två större stenar

0,25 meter– sand

0,3 meter– sand

296 87 20,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand* * en övrig kärna

298 88 10,5 0–0,4 meter matjord

0,4 meter– sand

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand* * koncentration av flintavslag (30 st) i sandlager i den nÖ delen av schaktet

(23)

0,3 meter– sand* * en anläggning i sanden (grop?)

304 92 9,5 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand* * enstaka flintavslag

0,25 meter– sand, något grusig* * enstaka flintavslag

0,3 meter– sand* * enstaka flintavslag

0,3 meter– sand* * kol och enstaka flintavslag i sandlager

0,3 meter– sand

316 100 8,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

317 101 15 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– störda lager recenta störningar

318 102 4,5 0–0,1 meter torv

0,1 meter– påfört grus

0,2 meter– sand

320 104 21 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand

321 105 14 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand

322 106 12,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– stenlager störning

0,3 meter– sand, enstaka större stenar

324 108 12,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand, enstaka större stenar

0,3 meter– sand* * eventuellt härdrest (0,4 meter i diameter stor)

0,3 meter– sand

327 111 12 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– sand

0,35 meter– sand. sankt i no

0,3 meter– sand

(24)

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand* * en anläggning i sanden (grop?). kol, flintavslag och bränt ben i anläggningen

0,3 meter– sand, något lerinblandad sankmark i väster

336 119 12,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand* * tio anläggningar, bl.a.

stolphål och härdar

0,3 meter– sand

352 125 17,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand* * en anläggning

0,3 meter– sand

358 130 17,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

359 131 10,5 0–0,2 meter matjord

0,2 meter– sand, enstaka sten stenbrott nordväst om schaktet

360 132 4,5 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand

361 133 10 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand

0,3 meter– sand

364 136 8,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

365 137 8,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

366 138 14,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

(25)

0,4 meter– sand* * i det utvidgade schak tet dokumenterades rester efter en hus grund, rödgods (troligtvis 1700-tal) och ett lager med kol, sot och bränd lera

390 141 32 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand* * två anläggningar

393 142 26 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand

394 143 31 0–0,25 meter matjord

0,25 meter– sand* * två anläggningar, fynd av keramik i den ena

397 144 64 0–0,2/0,25 meter matjord

0,20/0,25 meter– sand* * två anläggningar (stolp- hål?)

0,3–0,4 meter brun sand 0,4 meter– ljusbrun sand*

* Fem anläggningar och två rännor i schaktet samt minst tre flintavslag

0,5 meter– sand

409 147 44 0–0,4/0,5 meter matjord

0,4/0,5–0,7 meter sand* * i det undre lagret obser ve- rades en äldre markyta. en anlägg ning med kol. väster och söder om schaktet åter- fanns mycket flinta i åkern:

bl.a. två neolitiska skrapor, ett dolkfragment, avslag, spån m.m.

0,2 meter– rödbrun sand* * Fem anläggningar i schaktet, bl.a. ett stolphål och en ränna. Flintavslag

0,4 meter– flammig sand* * en anläggning

420 150 49 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– ljusbrun sand* * en anläggning

422 151 26 0–0,35 meter matjord

0,35 meter– brun sand* * stora stenar

0,30 meter– ljusbrun sand* * tre anläggningar och en dränering

428 153 19,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

0,3 meter– sand* * tre anläggningar, bl.a. en härd

0,25 meter– brun sand* * två anläggningar 1000010 158 12,5 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand 1000011 159 10 0–0,3 meter matjord

0,3 meter– sand

(26)

Id Fornlämning Arkeol. obj. Beskrivning Fyllningsmat. Sot Kol

231 stenpackning stenpackning, oregelbunden, 1,5 meter i diameter. naturlig?

273 invid skrea 232 lager kol och sotbemängt lager med bränd lera. invid en sentida hus-

grund (skrea 232). också inmätt som a388 lera Ja

303 skrea 230 grop 0,3 meter i diameter stor. något sotig fyllning.

334 skrea 230 grop i gropens yta påträffades flinta, kol och brända ben. storlek 0,9 meter i diameter

340 skrea 230 Härd 0,5 meter i diameter stor

341 skrea 230 grop 0,8 meter i diameter stor

342 skrea 230 stolphål 0,25 meter i diameter stort 343 skrea 230 stolphål 0,25 meter i diameter stort 344 skrea 230 stolphål 0,2 meter i diameter stort

345 skrea 230 grop 0,6 meter i diameter stor

346 skrea 230 stolphål 0,3 meter i diameter stort sand

347 skrea 230 Härd 0,9 meter i diameter stor. kolprov taget. Foto

348 skrea 230 ränna 1×0,3 meter stor

349 skrea 230 grop 0,35 meter i diameter stor. eventuellt stolphål

353 skrea 230 stolphål 0,35 meter i diameter stort. sotig fyllning Ja

368 skrea 235 agrarhistoriska

objekt Fossil åkermark bestående av två åkerparceller. de är 10–30 meter långa, 2,5–5 meter breda och 0,15 meter höga. svagt välvd form. diken som är 0,8 meter breda och 0,1 meter djupa 369 skrea 235 agrarhistoriska

objekt Fossil åkermark bestående av två åkerparceller. de är 10–30 meter långa, 2,5–5 meter breda och 0,15 meter höga. svagt välvd form. diken som är 0,8 meter breda och 0,1 meter djupa 370 skrea 235 agrarhistoriska

objekt Fossil åkermark bestående av två åkerparceller. de är 10–30 meter långa, 2,5–5 meter breda och 0,15 meter höga. svagt välvd form. diken som är 0,8 meter breda och 0,1 meter djupa 372 skrea 236 torplämmning torplämning bestående av en spismursrest samt en hugrundslik-

nande stensamling. spismursresten är 7×7 meter stor (sydväst–

nordost). uppgift av ortsbefolkningen 373 invid torplämning

skrea 236 Åkerparceller som är 0,1–0,15 meter höga, svagt välvda. dikena är 0,5 meter breda och 0,1 meter djupa

374 invid torplämning

skrea 236 Åkerparceller som är 0,1–0,15 meter höga, svagt välvda. dikena är 0,5 meter breda och 0,1 meter djupa

375 skrea 234 röjningsröse röjningsrösena är 3–5 meter i diameter stora och 0,1–0,3 meter höga

376 skrea 234 röjningsröse se ovan 377 skrea 234 röjningsröse se ovan 378 skrea 234 röjningsröse se ovan 379 skrea 233 röjningsröse se ovan 380 skrea 233 röjningsröse se ovan

381 skrea 239 Fångstgrop Fångstgropen är 3 meter i diameter stor och 1,2 meter djup. den är beväxt med stora tallar. Fångstgropen kan ha varit använd som falkenerargrop (se bilaga 3)

382 skrea 240 grav rund, 4 meter i diameter stor och 0,2 meter hög. Fyllning av 0,2–

0,5 meter stora rundade stenar. urplockad från mitten och mot söder. en liten björk växer på graven

(27)

Id Fornlämning Arkeol. obj. Beskrivning Fyllningsmat. Sot Kol 383 skrea 237 grav röse, runt, 15 meter i diameter stort. Fyllning av 0,1–0,3 meter

stora stenar. Över röset finns en böjd sekundärt upplagd stenvall av odlingssten. vallen är cirka 15 meter lång och intill 0,8 meter hög. den är brantast mot s och sluttande mot n

385 skrea 231 Husgrund rektangulär husgrund, ca 10×5 meter stor. lagd av 0,5–1 meter långa och 0,2–0,3 meter breda kanthuggna stenar. plan yta.

Hagmark. sentida

386 skrea 229 Hägnad rektangulär hägnad, 15×12 meter stor. Hägnaden består av en kallmurad stenmur i intill 4 skift av 0,2–0,5 meter stora stenar.

Muren är 0,8 meter bred och intill 1 meter hög. delvis raserad.

ingång i s hörnet. sentida. (”kolerakyrkogården”) 388 lager lager med bränd lera, ljus sand och kol. kolprov taget 389 skrea 232 Husgrund troligtvis 1700–tal. närmast kvadratisk 3×3 meter stor och 0,15

meter hög. Fyllning av 0,05–0,3 meter stora stenar (kantiga), till- sammans med ljus sand och kol. Fynd av grönglaserat rödgods 391 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort

392 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort

395 skrea 238 grop nej

396 skrea 238 mörkfärgning

398 skrea 238 stolphål

399 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort sand

401 skrea 238 mörkfärgning

402 skrea 238 ränna parallell med a403

403 skrea 238 ränna svagt böjd

404 skrea 238 stolphål 0,3 meter i diameter stort

406 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort 407 skrea 238 stenpackning 0,25 meter i diameter stort 410 skrea 238 lager Äldre markyta, täckt av sand

411 skrea 238 grophus Cirka 0,4 meter i diameter stor. Fynd av kol i anläggningen 413 skrea 238 mörkfärgning

414 skrea 238 mörkfärgning 415 skrea 238 mörkfärgning

416 skrea 238 ränna ränna med kol. Cirka 0,3 meter bred och en meter lång 417 skrea 238 stolphål 0,3 meter i diameter stort

419 skrea 238 Mörkfärgat lager

421 skrea 238 Härd

424 skrea 238 grop 0,45 meter i diameter stor 425 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort 426 skrea 238 stolphål 0,25 meter i diameter stort

432 skrea 238 Härd Ja

(28)

(29)

(30)

Figur 1. utsnitt ur Blå kartan, blad 52 Falkenberg (skala 1:100 000), och

gsd-sverigekartan med platsen för utredningen markerad.. ...4 Figur 2. utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5C:1a och 5C:2a, med utrednings-

området markerat. skala 1:10 000. ...6 Figur 3. utsnitt ur fornminnesregistret med utredningsområdet markerat.

skala 1:25 000. ...6 Figur 4. karta från 1768 med utredningsområdet markerat. skala 1:10 000.

rektifiering: Christina rosén. ...8 Figur 5. plan över nyregistrerade fornlämningar. skala 1:6000. ...10 Figur 6. anläggningar i schakt 122 inom boplatsen skrea 230. Foto från söder.

Foto: gundela lindman. ...11 Figur 7. arbetsbild från sydväst. schaktning inom boplatsen skrea 238.

Foto: gundela lindman. ...11 Figur 8. Foto från söder. på bilden ses ett av de sex röjningsrösena som upptäcktes