Sida 1 av 80 Miljö
miljö
Planeringsförutsättningar 2015
Landstingsdirektörens stab 2014-04-29
Sida 2 av 80
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ... 4
2 Inledning ... 5
3 Befolkningen i Blekinge län ... 6
3.1 Folkmängd och ålderstruktur ... 6
3.2. Befolkningsprognos ... 7
4 Blekingarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ... 10
4.1 Blekingarnas livsvillkor ... 10
4.2 Blekingarnas levnadsvanor ... 12
4.3 Blekingarnas hälsa ... 15
5 Folkhälsoproblem i Blekinge ... 19
6. Vårdkonsumtion ... 21
6.1 Översikt vårdtillfällen, vårddagar och vårdplatser ... 21
6.2 Primärvård ... 21
6.3 Blekingesjukhuset ... 22
6.4 Psykiatri och habilitering ... 23
6.5 Folktandvård ... 24
7 Medborgarnas syn på vården och behov av information ... 25
7.1 Medborgarnas syn på vården ... 25
7.2 Ärenden till förtroendenämnden ... 27
7.3 Medborgarnas behov av information och kommunikation ... 28
8 Förutsättningar för styrning och ledning 2015 ... 32
8.1 Utmaningar för den politiska ledningen i landsting och regioner ... 32
8.2 Styrning och ledning ... 32
8.3 Intern kommunikation som stöd i genomförandet av mål och uppdrag ... 33
8.4 Nya lagar och förordningar ... 33
8.5 Regionsamverkan ... 37
8.6 Kunskap som styrmedel i det medicinska beslutsfattandet ... 38
8.7 Ledningssystem ... 39
8.8 Vikten av förebyggande arbete ... 39
8.9 Patientsäkerhet ... 40
8.10 Landstingets förutsättningar inom miljö, klimat och hållbar utveckling ... 42
9 Landstingets verksamhet 2015 ... 44
9.1 Medicinska utvecklingen ... 44
9.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete... 45
9.3 Patientsäkerhetsarbetet ur ett verksamhetsperspektiv ... 45
Sida 3 av 80
9.4 Läkemedelsutvecklingen ... 46
9.5 Förbättringsarbete som stöd i landstingets processorientering ... 47
9.6 Sjukskrivning och sjukskrivningsprocessen ... 48
9.7 Förvaltningarnas förutsättningar 2015 ... 50
10 Landstingets ekonomiska förutsättningar 2015 ... 60
10.1 En god ekonomisk hushållning ... 60
10.2 Ekonomiska förutsättningar för åren 2015 – 2017 ... 60
10.3 Resultatbudget ... 61
10.4 Nationella beslut och satsningar som påverkar landstingets ekonomi ... 61
10.5 Resultat ... 62
10.6 Soliditet och likviditet ... 62
10.7 Budget 2015-2017 - hänsyn till balanskravet ... 62
10.8 Landstingets utmaningar de närmaste åren ur ekonomiskt perspektiv ... 63
11 Landstingets medarbetare 2015 ... 64
11.1 Personalstatistik ... 64
11.2 Personalsammansättning ... 65
11.3 Vårt arbetsgivarvarumärke ... 66
11.4 Utveckla chefskap och medarbetarskap ... 67
11.5 Långsiktig personalförsörjning ... 68
11.6 Arbetsmiljö och samverkan ... 73
12 Sammanfattande framtida utmaningar... 75
12.1 Befolkningen i Blekinge län ... 75
12.2 Medborgarna och hälso- och sjukvården ... 75
12.3 Bemanning och kompetensförsörjning i samverkan ... 76
12.4 Kostnadsutveckling inom hälso- och sjukvården ... 77
12.5 Förutsättningar för styrning och ledning ... 78
13 Källor ... 80
Sida 4 av 80
1 Sammanfattning
Dokumentet Planeringsförutsättningar 2015 ska utgöra ett kunskapsunderlag för landstingets budget- och planeringsprocess för hälso- och sjukvården i Blekinge län de kommande åren.
Med en befolkningsutveckling i Blekinge län som innebär en allt större andel äldre, en minskad inflyttning och ökad utflyttning, står vi inför tuffare utmaningar jämfört med svenska landsting och regioner generellt. Dessutom har vi en befolkning med sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor vilket påverkar utfallet i hälsa och förekomsten av sjukdom, såväl psykisk som fysisk, vilket i sin tur direkt påverkar behovet av hälso- och sjukvård.
Eftersom hälso- och sjukvården till största del finansieras av skatte- och statsbidragsintäkter kommer det att bli kännbart framöver att vi har en allt mindre andel i befolkningen som ska för- sörja våra invånare. Vi har dessutom en större andel arbetslösa och får kämpa mer för att åter- hämta oss efter den ekonomiska krisen än landsting och regioner i allmänhet i Sverige. Lands- tinget Blekinge har som en konsekvens av detta genomgått några ekonomiskt påfrestande år, vilket fortfarande påverkar oss i våra dagliga beslut och verksamheter.
Som en följd av utvecklingen inom de kommunikativa medierna har våra medborgares och pati- enters kunskaper ökat kring den positiva utveckling som sker i hälso- och sjukvården, d.v.s. kring möjligheterna att bota och behandla alltfler sjukdomar och besvär. Detta i sin tur medför att medborgare, patienter och anhöriga har högre förväntningar och ställer större krav på delaktighet och inflytande i sin vård och behandling. En kommande Patientlag som träder ikraft 1 januari 2015 kommer också bl.a. att ställa större krav på förbättrad information till patienterna. Lagens intentioner är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Landstinget har också nationella krav på kvalitet och säkerhet, som förutsätter ordnade former för kvalitetsutveckling på alla nivåer.
Med alltmer begränsade resurser och ett ökande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i befolk- ningen är prioriteringar en nödvändighet för att klara framtiden. Öppna och väl underbyggda prioriteringar, som kommuniceras med såväl de egna verksamheterna som med befolkningen stärker hälso- och sjukvårdens legitimitet som offentlig, skattefinansierad verksamhet.
Personalförsörjningen är, idag och inför framtiden, ett stort bekymmer som behöver hanteras även ur ett långsiktigt perspektiv. Sedan flera år tillbaka råder en läkarbrist, men även för andra nyckelgrupper kommer konkurrensen om arbetskraften att öka, däribland sjuksköterskor. Detta betyder att landstinget nu måste planera för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård och därmed en stabil ekonomi, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande styrnings- och ledningsprocess, som är begriplig och kommunicerbar på alla nivåer i landstingsorganisationen.
Peter Lilja
Landstingsdirektör Kontaktpersoner:
Kapitel 1-9: Helene Kratz, Annika Mellquist, Planerings- och utvecklingsavdelningen Kapitel 10: Monica Magnusson, Ekonomienheten
Kapitel 11: Ingela Petersson Gyldmark, Elisabeth Klint, Personalenheten
Sida 5 av 80
2 Inledning
Arbetet med planeringsförutsättningarna är en del av landstingets styr- och budgetprocess och ska genom sin analys utgöra en grund för arbetet med långsiktiga strategier, planering, verksam- hetsutveckling och beslut under kommande år. Planeringsförutsättningarna är en analys som syf- tar till att ge landstinget framförhållning så att vi kan förbereda oss på framtida förändringar av behov och andra utmaningar. Analysen ska visa på både utmaningar och möjligheter som väntar.
Planeringsförutsättningarna ska utgöra underlag för dialog och medvetenhet kring viktiga fram- tidsfrågor och bädda för ett övergripande koncernperspektiv. Dokumentet ska vara fritt från poli- tiska och verksamhetsmässiga värderingar. Planeringsförutsättningarna är ett verktyg för den poli- tiska ledningen att, utifrån de underlag som presenteras, göra sina värderingar och omsätta dessa till politiska prioriteringar, d.v.s. ett underlag för 2015 års budgetarbete och landstingsplan 2015- 2017.
Landstinget Blekinges kortsiktiga och långsiktiga planering är beroende av faktorer på både lokal, regional, nationell och internationell nivå. Detta innebär att en analys måste genomföras varje år, utifrån vilken landstingets övergripande mål uppdateras. Planeringsförutsättningarna väger in omvärldsfaktorer som befolkningsutveckling, befolkningens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, folkhälsoproblem, utveckling inom styrning och ledning, patientsäkerhet, intern och extern kommunikation, hållbar utveckling och miljö-, och klimatpåverkan, utveckling inom behandling och läkemedel, landstingets ekonomiska förutsättningar, utvecklingen inom personalområdet och tillgången på medarbetare och inte minst den nationella och regionala utvecklingen inom olika hälso- och sjukvårdsfrågor. Under 2013 presenterades också utredningen Framtidens hälso- och sjukvård i Blekinge vilken syftar till att ta fram en långsiktig plan för hur hälso- och sjukvården ska utformas för att möta framtida vårdbehov.
Varje förvaltning har bidragit med sin syn på förutsättningarna, både interna och externa, inför de närmaste åren. I kapitlet om förutsättningar för styrning och ledning tas bland annat upp framtida utmaningar gällande den politiska styrningen, styrform, regionsamverkan, intern kommunikation, hållbar utveckling och patientsäkerhet för att nämna några områden. Avsikten är att planerings- förutsättningarna ska spegla utmaningar på alla nivåer i landstinget, från politisk ledning och styr- ning till centrala frågor på verksamhetsnivå.
Sida 6 av 80
3 Befolkningen i Blekinge län
Kunskap om länets demografi behövs för att kunna planera landstingets verksamheter. Länets befolkning påverkas i huvudsak av förändrade födelsetal, dödstal och variationer i in- och utflytt- ning. Födslar och inflyttning bidrar till en positiv befolkningsutveckling medan dödsfall och ut- flyttning påverkar i motsatt riktning.
3.1 Folkmängd och ålderstruktur
Folkmängden i Blekinge uppgick den 31 december 2013 till 152 757 invånare. Invånarantalet i riket uppgick till 9 644 864 vilket innebär att 1,58 procent av Sveriges befolkning bor i Blekinge.
Under 2013 ökade länets befolkning med 442 personer. Invånarantalet ökade i Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby. Sölvesborg hade en svag minskning av invånarantalet.
Tabell: Folkmängd i Blekinge län och kommuner 31 december 2013 och befolkningsförändringar 2013 Källa: SCB:s befolkningsstatistik
Samtliga kommuner har ett negativt födelseöverskott, vilket innebär att fler personer har avlidit än fötts. Det negativa födelseöverskottet kompenseras i varierande grad med ett positivt flytt- ningsnetto i samtliga kommuner. Karlskrona kommun ökar återigen sin befolkning efter den minskning på 524 personer som noterades 2012.
Diagram: Befolkningens åldersfördelning i Blekinge jämfört med riket 2013 Källa: SCB, bearbetat av Lands- tinget Blekinge
I ovanstående diagram redovisas åldersstrukturen för Blekinge län i relation till riket per den sista december 2013. Ålderstrukturen redovisas genom ettårsklassens andel av hela befolkningen.
0,0%
0,2%
0,4%
0,6%
0,8%
1,0%
1,2%
1,4%
1,6%
1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101
Riket Blekinge
Län Kommun Folkmängd Folkökning
Blekinge 152 757 442
Karlshamn 31 272 140
Karlskrona 63 912 221
Olofström 12 902 6
Ronneby 27 871 83
Sölvesborg 16 800 -8
Ålder
Sida 7 av 80 Blekinge län har relativt riket färre invånare i åldersgrupperna 0-5 år och 20-45 år. Blekinge har samtidigt en större andel personer över 60 år än riket i genomsnitt.
3.2. Befolkningsprognos
År 2013 beställdes en befolkningsprognos från SCB. Befolkningsprognosen baseras på antagan- den om antal födda, antal döda, inflyttning (uppdelat på inrikes inflyttning och immigrering) och utflyttning för varje år från 2013 fram till 2030.
Den totala befolkningen i Blekinge län förväntas öka från 152 315 till 156 967 invånare år 2030.
Ökningen motsvarar drygt 3 procent eller cirka 4 600 invånare.
149 000 150 000 151 000 152 000 153 000 154 000 155 000 156 000 157 000 158 000
2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030
Antal Personer
Folkmängd År
Diagram: Befolkningsprognos i Blekinge 2013-2030 Källa: SCB
Den årliga folkökningen förväntas vara mellan 130 och 350 de närmaste 10 åren för att sedan stadigt minska till 150 individer år 2030. Vi kan notera att folkökningen 2013 överträffade prognosen. Under samtliga år från 2013 till år 2030 förväntas fler personer avlida än födas i Blekinge, vilket innebär att det så kallade födelseöverskottet blir negativt. Enligt prognosen förväntas dock en större inflyttning än utflyttning vilket kompenserar det negativa
födelseöverskottet.
Sida 8 av 80 I nedanstående befolkningspyramid åskådliggörs åldersfördelningen år 2012 jämfört med
prognosen för 2030. Pyramiden ger en antydan om den framtida befolkningsutvecklingen och en bild av hur de större åldersgrupperna successivt kommer att förflyttas uppåt.
1500 1000 500 0 500 1000 1500
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 100
Kvinnor år 2030 Kvinnor år 2012 Män år 2030 Män år 2012 År
Antal
Diagram: Befolkningspyramid Blekinge län år 2012 jämfört med 2030 Källa: SCB
Av befolkningspyramiden går att utläsa tre större åldersgrupper år 2012: 19-25 år, 45-50 år samt 64-70 år. År 2030 har dessa grupper blivit runt 40, 65 och 85 år gamla. Den grupp som ur ett vårdperspektiv är extra intressant att studera är gruppen över 75 års ålder eftersom högre ålder är en faktor som medför ökad risk för sjuklighet och konsumtion av läkemedel, öppen och
slutenvård samt olika former av kommunal service.
Sida 9 av 80 Befolkningsprognosen visar sammantaget att fördelningen av antalet personer i olika
åldersgrupper kommer att förändras. Befolkningens förändrade åldersstruktur åskådliggörs i nedanstående tabell.
Befolkning Förändring
Ålder 2012 2030 Antal Procent
0-6 år 11 412 11 095 -317 -2,8
7-15 år 14 177 15 630 1 453 9,3
16-19 år 7 257 7 122 -135 -1,9
20-64 år 84 692 81 081 -3 611 -4,3
65-79 år 25 368 26 916 1 548 5,7
80+ år 9 409 15 124 5 715 37,8
Totalt 152 315 156 968 4 653 3
Tabell: Jämförelse i åldersstrukturen 2012 och 2030 Källa: SCB
Vid en uppdelning av befolkningen i Blekinge i tre åldersgrupper, 0-19, 20-64 år och 65 år och äldre, ser fördelningen år 2012 och år 2030 ut enligt nedanstående tabell.
År 0-19 år 20-64 år 65 år och äldre
2012 21 % 56 % 23 %
2030 21 % 52 % 27 %
Antalet personer i arbetsför ålder förväntas minska samtidigt som gruppen 65 år och äldre ökar.
Runt åren 2025-2030 väntar särskilt stora utmaningar då personer födda på 1940-talet kommer upp i mer vårdkrävande åldrar (80 år och äldre). Åldersgrupperna som minskar utgör till stora delar grupper som är viktiga för en positiv samhällsutveckling utifrån flera olika perspektiv, bland annat ett arbetsmarknadsperspektiv. En stor utmaning blir därför att skapa samhälleliga förut- sättningar som gör att individer i dessa åldersgrupper lockas att flytta till och stannar i Blekinge.
Förändringen innebär sammantaget att allt färre förvärvsarbetande individer ska försörja allt fler i befolkningen som inte är i arbetsför ålder. Storstadsregionerna har inte samma svårigheter, då deras befolkningsökning generellt utgörs av just yngre förvärvsarbetande.
Befolkningsprognos per kommun
Den prognostiserade befolkningsökningen på 4 653 individer är inte jämnt fördelad i länet. Un- der prognosperioden förväntas befolkningen öka i tre av länets kommuner: Karlskrona, Karls- hamn och Sölvesborg.
Kommun Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström
Antal +/- år 2030 + 3 617 - 496 + 956 + 1 137 - 561
Sida 10 av 80
4 Blekingarnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Att ha kunskap om Blekingebornas hälsa är nödvändigt för att kunna planera den framtida hälso- och sjukvården i Blekinge. Dessutom bör vi ha kännedom om de faktorer som mest påverkar människors hälsa, såsom livsvillkor och levnadsvanor. Dessa kunskaper utgör tillsammans en viktig fingervisning om kommande behov av hälso- och sjukvård.
Hälsan påverkas av en mängd faktorer, de så kallade hälsans bestämningsfaktorer, vilka finns på olika nivåer i individens tillvaro. Sambandet mellan hälsa, individ och samhälle illustreras i nedan- stående bild.
4.1 Blekingarnas livsvillkor
Det finns belägg för att hög utbildning, god social position på arbetsmarknaden och en stabil och trygg ekonomisk situation tillsammans med goda levnadsvanor ökar chansen för en god hälsa.
Här följer en redogörelse för hur ett antal livsvillkor ser ut i Blekinge län jämfört med riket.
Ekonomiska förhållanden
I Hälsa på lika villkor 2011 framkommer att den genomsnittliga disponibla årsinkomsten i Blek- inge är 195 000 kronor, vilket är lägre än 212 000 kronor som är den disponibla årsinkomsten för riket i genomsnitt. Det är stora skillnader i inkomstnivå mellan män och kvinnor, både i riket och i Blekinge. I Blekinge är den genomsnittliga disponibla årsinkomsten 228 000 kronor för män och 165 000 kronor för kvinnor.
Jämförs kommunerna har Karlskrona kommun länets högsta disponibla årsinkomst på 208 000 kronor, medan Olofströms kommun har den lägsta på 176 000 kronor. Övriga kommuner ligger mellan 184 000 och 199 000 kronor.
Sida 11 av 80 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna anger att de vid ett eller flera tillfällen har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter de senaste 12 månaderna.
Utbildningsnivå
Hög utbildningsnivå är en positiv faktor för god hälsa och goda levnadsvanor. I Blekinge kan vi se att det i alla åldersgrupper finns en lägre andel medborgare med eftergymnasial utbildning jäm- fört med riket. Förekomsten av eftergymnasial utbildning varierar mellan olika kommuner i Blek- inge, där Karlskrona kommun har högst andel högutbildade och Olofströms kommun lägst an- del. På samma sätt finns en skillnad mellan män och kvinnor, där yngre kvinnor i allt högre ut- sträckning skaffar sig en eftergymnasial utbildning.
Utbildningsnivå i länets kommuner 2011 (%)
0 10 20 30 40 50 60
Förgymnasial utb.
Gymnasial utb.
Eftergymnasial utb.
Uppgift saknas
Andel av befolkningen med förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå 2011, fördelat på länets kommuner. Källa:
SCB, utbildningsregistret.
Arbete och sysselsättning
Trivseln på arbetet är en viktig faktor för upplevd hälsa och är överlag god i Blekinge. Hälsa på lika villkor 2011 visar emellertid att den minskat markant i åldersgruppen över 60 år.
I Blekinge har vi en högre andel arbetslösa jämfört med riket. Antalet arbetslösa ökade åren 2008 till 2010 men har sedan minskat.
I Hälsa på lika villkor 2011 anger en större andel kvinnor en rädsla för att bli arbetslösa jämfört med männen. Kvinnor i Blekinge upplever dessutom en större rädsla än svenska kvinnor gene- rellt. Detta är extra framträdande bland de kvinnor som är i åldrarna 41-60 år med gymnasial ut- bildningsnivå, där andelen som känner rädsla för arbetslöshet har ökat från 11 procent till 19 pro- cent från 2008 till 2011.
Av dem som uppger att de haft svårigheter att klara sina löpande utgifter är en större andel, cirka 20 procent, rädda för att förlora sitt jobb, jämfört med 8 procent av dem som inte har haft eko- nomiska svårigheter.
Sociala relationer behöver stärkas i Blekinge
Ett antal frågor från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor har poängsatts och slagits samman för att få en bild av befolkningens sociala nätverk och relationer. Utifrån en maxpoäng på 19 po- äng, visar resultatet att Blekinge län överlag ligger något lägre (8,6 poäng) än riket (8,9 poäng)
Sida 12 av 80 avseende sociala relationer, och har så gjort under de tre mätningarna 2005, 2008 och 2011. I Sölvesborg och Olofström är siffrorna som lägst i länet, 8,3 poäng respektive 8,4 poäng och gäl- ler i kommunernas alla åldersgrupper. I enkäten svarar cirka 70 procent, både i Blekinge och i riket, att de tycker att de kan lita på de flesta människor. Siffrorna för respektive kommun i Blek- inge skiljer sig inte nämnvärt.
Barn och ungas livsvillkor
Mellan 20-40 % av all ohälsa hos barn kan förklaras av barnens sociala bakgrund, d.v.s. vilka för- utsättningar de vuxna runt omkring kan erbjuda barnet. Ovanstående beskrivning av den vuxna befolkningens livsvillkor speglar därmed även våra barns uppväxtvillkor i Blekinge.
Med ökande andel flyktingbarn och andra barn med utländsk härkomst ser vi en ökning av ovan- liga sjukdomar inom det barnmedicinska området. Många nyanlända flyktingbarn uppvisar psy- kisk och psykosomatisk ohälsa av olika slag. Psykosomatiska symptom inklusive sömnstörningar och aptitlöshet, liksom depressivitet är särskilt vanliga.
Att identifiera våld mot barn är något som hälso- och sjukvården, tillsammans med andra sam- hällsaktörer i kontakt med barnen, i högre utsträckning måste fokusera på och i relevanta fall anmäla. Barn som är födda utomlands anger att de utsätts för våld i högre utsträckning än barn som är födda i Sverige. Störst risk för att utsättas är barn som lever i en familj där det förekom- mer våld mellan de vuxna samt där en förälder är alkohol- eller drogpåverkad.
4.2 Blekingarnas levnadsvanor
Det finns vetenskapliga belägg för levnadsvanornas inverkan på hälsan och sjukdomsutveckling- en. De levnadsvanor som anses ha störst inverkan är tobaksbruk, alkoholbruk, matvanor och graden av fysisk aktivitet. Sambanden illustreras med ett + enligt nedanstående bild:
Sjukdomar Rökning Övervikt Fetma
Fysisk aktivitet
Berusnings- drickande
Cirkulationsorganens sjkd + + +
Ischemiska sjukdomar + + +
Hypertoni + + + +
Stroke + + +
Diabetes + + +
KOL +
Bröstcancer + +
Prostatacancer
Lungcancer +
Frakturer på lårben + + + +
Psykiska sjukdomar +
Det finns en tydlig koppling mellan utbildningsnivå och levnadsvanor, där de med högre utbild- ningsnivå tenderar att äta bättre, röra sig mer, röka och snusa i mindre utsträckning och dricka mindre mängder alkohol. Då levnadsvanorna grundas redan tidigt i livet är det intressant att följa fakta kopplat till våra barn och unga.
Barn och ungas levnadsvanor
Under uppväxten utvecklas olika beteenden som har betydelse för hälsan senare i livet. Exempel på detta är tobaksbruk, övervikt och fetma, bruk av alkohol, fysisk inaktivitet och lågt intag av frukt och grönsaker. Andelen barn födda 2011 som utsattes för tobaksrök i hemmet var 12,2 %
Sida 13 av 80 vid 0-4 veckors ålder och 14,0 % vid 8 månaders ålder vilket är en minskning sedan föregående mätning.
Andelen barn med övervikt och fetma har ökat från 1970-talet fram till 2000-talets början. Flera undersökningar tyder på att ökningen därefter har avstannat. 10,8 % av 4-åringarna i Blekinge hade övervikt eller fetma år 2012, vilket är en något lägre andel än vid föregående mätning.
Amningsfrekvens är ett mått för att följa den yngsta befolkningens matvanor, där barnens första månader i livet följs. Amning är en viktig frisk- och skyddsfaktor för såväl barnet som modern.
Blekinge har legat bland de län som har lägst amningsfrekvens i landet vid 2, 4 och 6 månaders ålder. Senaste mätningen avseende barn födda 2011 visar att amningsfrekvensen stigit. Andelen barn som ammades helt eller delvis var 84,2% vid 2 månaders ålder, 71,0% vid 4 månaders ålder och 57,5% vid 6 månaders ålder.
Tobak
Svenskarnas rökvanor har successivt förbättrats de senaste åren. Hälsa på lika villkor år 2011 visar att 12 procent av rikets kvinnor och 10 procent av rikets män röker dagligen. Motsvarande siffror i Blekinge är 14 procent för kvinnor och 11 procent för män. Från 2005 till 2011 har andelen dagligrökare minskat även i Blekinge, både bland män och bland kvinnor.
12
7
10 13 12
7
21
12
0 5 10 15 20 25
<=25 år 26-40 år 41-60 år >60 år
%
Ålder Andel dagligrökare i Blekinge 2011
Män Kvinnor
Andel dagligrökare i Blekinge län. Källa: Hälsa på lika villkor 2011.
I Blekinge finns det skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller dagligrökning. Dels är det relativt många som börjar röka i de yngre åldersgrupperna, dels finns det en relativt hög andel kvinnor som röker dagligen i åldersgruppen 41-60 år.
Andelen dagligrökare kan relateras till både utbildningsnivå och inkomstnivå. Ju högre utbild- nings- och inkomstnivå desto lägre andelar som röker dagligen. I riket är andelen dagligrökare högre bland dem som är långtidssjukskrivna, har sjuk-/aktivitetsersättning, är arbetslösa eller del- tar i en arbetsmarknadsåtgärd.
Sida 14 av 80 Det är en lägre andel kvinnor och en högre andel män som snusar dagligen i Blekinge (2 procent av kvinnorna och 19 procent av männen), jämfört med riket (3 procent av kvinnorna och 18 pro- cent av männen).
Alkohol
Resultaten från Hälsa på lika villkor 2011 visar att Blekingeborna överlag konsumerar mindre alkohol än riksgenomsnittet. 11 procent har en riskabel alkoholkonsumtion i Blekinge, att jämföra med 14 procent i riket. Det finns dock skillnader i konsumtionsmönster mellan kön, åldersgrup- per och kommuner i Blekinge.
Att kvinnor generellt dricker mindre mängder alkohol än män är känt, vilket också bekräftas i denna undersökning. I Blekinge har 5 procent av kvinnorna (7 procent i riket) en alkoholkon- sumtion som innebär risk för framtida alkoholskada. Motsvarande siffra för män är 17 procent (21 procent i riket). Dessa siffror har legat relativt konstant över åren 2005, 2008 och 2011.
Vid jämförelse av olika åldersgrupper kan det konstateras att de yngre åldersgrupperna står för en relativt stor andel av dem som löper risk för framtida alkoholskada. Detta förhållande gäller för både män och kvinnor och råder både i Blekinge och på nationell nivå.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
2005 2008 2011
%
År Trend för andel män i Blekinge med risk för framtida alkoholskada,
fördelat på ålder
< 25 år 26-40 år 41-60 år
> 60 år
Trendkurva över andel män i Blekinge med en alkoholkonsumtion som innebär risk för framtida alkoholskada, fördelat på ålder. Källa:
Hälsa på lika villkor 2005, 2008 och 2011.
Fysisk aktivitet
Den svenska rekommendationen för fysisk aktivitet säger minst 150 aktivitetsminuter per vecka på minst måttlig nivå. Över åren 2005, 2008 och 2011 varierar trenden för fysisk aktivitet i Blek- inge mellan de olika kommunerna, där andelen fysiskt aktiva har ökat i Olofström, men minskat i Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby.
Sida 15 av 80
60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70
2007 2008 2009 2010
%
År Trend för andel blekingar som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag
Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Riket
Andel blekingar som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut.
På riksnivå har det konstaterats att lågutbildade och grupper med låg socioekonomisk status rör sig mindre än högutbildade och grupper med hög socioekonomisk status. Samma mönster kan urskiljas i Blekinges resultat från Hälsa på lika villkor 2011.
I 2011 års mätning uppger 44 procent av kvinnorna att de är fysiskt aktiva 0-3 timmar per vecka.
Av dessa kvinnor anger 82 procent att de vill öka sin fysiska aktivitet och av dessa anger i sin tur 32 procent att de vill ha stöd för att öka sin fysiska aktivitet. Bland männen är det 40 procent som uppger att de är aktiva 0-3 timmar per vecka. Av dessa män anger 76 procent att de vill öka sin fysiska aktivitet och av dessa anger i sin tur 23 procent att de vill ha stöd i att öka sin fysiska akti- vitet. Även de som redan är fysiskt aktiva uppger att de vill öka sin aktivitetsnivå.
Matvanor
2011 års mätning visar att 12 procent av männen och 25 procent av kvinnorna i Blekinge följer Livsmedelsverkets rekommenderade dagliga intag av frukt och grönt. Cirka 50 procent av ble- kingarna vill öka sitt intag av frukt och grönt. Av dessa önskar 8 procent stöd i att öka sitt intag av frukt och grönt.
Av dem med ett högt intag av frukt och grönt är det en högre andel som upplever ett gott allmänt hälsotillstånd. Bland dem som har ett lågt intag av frukt och grönt är det en högre andel som rö- ker dagligen och fler som upplever en sämre psykiska hälsa.
4.3 Blekingarnas hälsa
Hälsa är ett komplext tillstånd, som behöver belysas ur flera perspektiv. Under nedanstående rubriker försöker vi fånga den självupplevda hälsan i Blekinges befolkning och hur den fördelar sig mellan olika kön, åldersgrupper och grupper med olika socioekonomiska förutsättningar.
Även tandhälsan hos barn belyses.
Barn och ungas hälsa
Under de senaste 25 åren har dödligheten under spädbarnstiden och dödligheten i åldern 1 – 15 år halverats. De flesta hälsoproblem hos barn och ungdomar har minskat i förekomst under de senaste 25 åren. Mest markant har minskningen av olycksfallskador varit. Ändå skadas i Sverige
Sida 16 av 80 varje år drygt 60 000 barn så allvarligt i eller kring hemmet att de behöver akut sjukvård. Av dem är nästan 4 000 yngre än ett år.
Andelen överlevande, extremt för tidigt födda ökar, vilket i sin tur ökar behovet av barnmedi- cinsk sjukvård och extra stöd från barnhälsovården. Medfödda missbildningar och nyföddhetspe- riodens sjukdomar utgör några av de viktigaste orsakerna till ohälsa hos barn och unga.
Det enskilda hälsoproblem som betyder mest under uppväxtåren är psykisk ohälsa. Psykiska häl- soproblem hos barn och ungdomar har blivit två-tre gånger vanligare sedan mitten av 1990-talet.
Trygg anknytning under spädbarnstiden minskar risken för psykisk ohälsa senare i livet.
Tandhälsan på treåringar (andelen kariesfria) är bra även om den är något lägre än det nationella genomsnittet från 2011 (senaste nationella rapporten). 2013 var det endast fem av 100 treåringar som hade ett eller flera hål. Målet är naturligtvis att inga treåringar ska behöva få någon karies.
Vad gäller tandhälsan hos sexåringar har den försämrats de senaste tre åren. 2013 års värden skil- jer fyra procentenheter jämfört med nationellt värde för 2011. Görs jämförelsen på samma år så skiljer den endast två procent. Ökningen av andelen invandrande barn under dessa år kan haft en viss inverkan. Alla barn inklusive nytillkomna svenskar får samma vård, men i dessa grupper ses en större mängd karies och i stort sett alla dessa sexåringar har karies i någon form och är därmed inte helt friska (kariesfria). Önskvärt skulle vara att kunna se separat statistik på dessa barn, men då de rapporteras som alla andra barn är det i nuläget inte möjligt. Däremot får de barn som har mer karies en större mängd vård och mer förebyggande vård än andra.
Allmänt hälsotillstånd hos vuxna
Cirka 93 procent av alla blekingar bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra, vilket motsvarar rikets genomsnitt.
För att ge en mer nyanserad bild av det upplevda hälsotillståndet i befolkningen har resultaten från ett flertal frågor kring fysisk och psykisk hälsa slagits samman. Vid denna sammanvägning anger 72 procent av Blekingeborna ett gott hälsotillstånd, vilket är högre än rikets 68 procent.
Utifrån detta sätt att åskådliggöra hälsan uppger 66 procent av kvinnorna och 77 procent av männen i Blekinge ett gott hälsotillstånd. Skillnaden mellan män och kvinnor är större i Blekinge jämfört med riket.
Bland de medborgare som har förgymnasial utbildning i Blekinge är det en lägre andel som anger ett bra allmänt hälsotillstånd jämfört med de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning.
Till exempel anger ca 50 procent av de kvinnor som har en förgymnasial utbildning ett gott hälso- tillstånd, att jämföra med cirka 85 procent av de män som har en eftergymnasial utbildning.
56 procent av dem som uppgivit att de haft svårt att klara sina löpande utgifter vid ett eller flera tillfällen under de senaste 12 månaderna, anger ett gott hälsotillstånd. Bland dem som inte haft ekonomiska svårigheter är motsvarande siffra 75 procent. Detta bekräftas också av att en större andel av dem som har en högre årsinkomst uppger ett gott hälsotillstånd.
Fysisk hälsa hos vuxna
Andelen blekingar som upplever en god fysisk hälsa har successivt ökat från 45 procent 2005 till 47 procent 2011. Det är dock en bit kvar för att nå upp till riksgenomsnittets 49 procent.
I Blekinge har männens fysiska hälsotillstånd förbättrats sedan 2005, medan kvinnornas har för- sämrats. Bland männen i Blekinge uppger 53 procent en god fysisk hälsa, jämfört med 41 procent av kvinnorna. Kvinnor uppger i högre grad än män att de lider av värk och smärta.
Sida 17 av 80 Det återfinns en högre andel med god fysisk hälsa bland dem med högst inkomst i Blekinge, ca 65 procent, jämfört med 36 procent av dem med lägst inkomst.
Bland dem som uppger att de haft svårigheter att klara löpande utgifter vid ett eller flera tillfällen de senaste 12 månaderna upplever 31 procent ett bra fysiskt hälsotillstånd, jämfört med 51 pro- cent av dem som inte haft ekonomiska svårigheter. Bland dem som haft ekonomiska svårigheter är skillnaden mellan könen påtaglig, där kvinnor mår fysiskt sämre än män. Denna skillnad är specifik för Blekinge och finns inte för riket som helhet.
Den själupplevda tandhälsan i Blekinge är god jämfört med rikets genomsnitt. I Hälsa på lika villkor uppger 92 procent av blekingarna en bra tandhälsa jämfört med 90 procent i riket. Cirka en tredjedel av 19-åringarna väljer bort tandvården, när de inte längre omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. Det är viktigt för tandvården att se till att hålla kvar dessa indivi- der, i synnerhet som denna åldersgrupp ligger sämre till i Blekinge än i Sverige generellt (Källa:
Effica, Folktandvårdens journalsystem).
Andelen som uppger att de avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl har sjunkit från 13 procent till 8 procent sedan 2005. Det är främst åldersgruppen 26-40 år, och då framför allt kvin- nor, som i störst utsträckning avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl under 2011.
Psykisk hälsa och välbefinnande hos vuxna
Andelen som uppger en god psykisk hälsa i Blekinge har, enligt Hälsa på lika villkor, minskat från 54 procent år 2005 till 51 procent år 2011. Riksgenomsnittet ligger på 56 procent. 45 procent av kvinnorna och 57 procent av männen i Blekinge uppger en god psykisk hälsa. Vid jämförelse mellan kommunerna är det en lägre andel som uppger god psykisk hälsa i Olofström och Karls- hamn, detta gäller framför allt kvinnor i Olofström och män i Karlshamn.
Bland dem med låg inkomstnivå anger 38 procent en god psykisk hälsa. Andelen kvinnor i denna grupp som uppger god psykisk hälsa är ännu färre, 33 procent, jämfört med männen. Av dem som haft ekonomiska svårigheter det sista året upplever 34 procent ett bra psykiskt hälsotillstånd, jämfört med 55 procent av dem som inte haft svårigheter.
Sjukskrivningar och ohälsotal
Statistik från Försäkringskassan visar att antalet personer i Blekinge som är sjukskrivna har mins- kat de senaste åren. År 2012 var sjukpenningtalet[1] 7,5 dagar i Blekinge, jämfört med 7,7 dagar i riket.
Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om hur befolkningen mår är att studera det så kallade ohälsotalet. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen)16-64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Den enskilt största in- verkan på ohälsotalet har det antal dagar som utbetalas inom ramen för sjuk- eller aktivitets- ersättning. I december 2012 var ohälsotalet i riket 27 medan det i Blekinge var 29. Inom Blekinge kan man se stora skillnader mellan länets kommuner, där Olofström har högst ohälsotal och Karlskrona lägst.
[1]Det nya sjukpenningtalet anger antalet frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per försäkrad under en 12-månadersperiod.
Sida 18 av 80
Ohälsotalet i respektive kommun
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Karlskrona 38,8 38,3 35,3 32,4 28,9 26,7 25,4
Ronneby 41,8 40,3 39 37,1 33,1 31,3 29,8
Karlshamn 46,1 44,8 42 38,5 35 32,8 31,4
Olofström 45,2 43,7 42 39,2 35,1 35,8 34,4
Sölvesborg 48,8 46,8 45,1 43 39,1 33,3 32,7
Blekinge 42,4 40,9 39 36,2 32,5 30,3 29
Sida 19 av 80
5 Folkhälsoproblem i Blekinge
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Det gäller allt från problem som trötthet, oro och ångest till depression och andra manifesta psykiska sjuk- domar som schizofreni. Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor 2011 visar att fler blekingar uppger en sämre psykisk hälsa än svenskar i genomsnitt. Både i Blekinge och nationellt råder det stor skillnad mellan kvinnor och män, andelen kvinnor som anger psykiskt nedsatt välbefinnande är högre. Det kan konstateras att psykisk ohälsa är vanligare framförallt bland unga kvinnor. Psy- kisk ohälsa är således ett folkhälsoproblem som orsakar stort lidande och medför omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser inte bara för dem som drabbas utan även deras anhöriga.
Hjärtinfarkt
Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige, även om död- ligheten minskat kraftigt de senaste åren. År 2011 utgjorde hjärt-kärlsjukdomar ca 39 procent av alla dödsorsaker bland män och kvinnor i landet. År 2012 dog 465 blekingar/100 000 av hjärt- kärlrelaterade orsaker. Motsvarande siffra i riket var 367/100 000 (Dödsorsaksregistret, Socialsty- relsen). Studier har visat att nästan 90 procent av alla hjärtinfarkter orsakas av faktorer som går att påverka, där rökning och höga blodfetter är de största riskfaktorerna. Även psykosociala faktorer, fetma, lågt intag av frukt och grönt och låg grad av fysisk aktivitet utgör betydande riskfaktorer.
Cancer
Tumörer var 2011 den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och stod för 23 procent av dödsfal- len bland kvinnor och för 27 procent bland männen. Dödligheten i lungcancer har ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet och är sedan 2005 den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor. Mellan 80 och 90 procent av alla lungcancerfall orsakas av rökning. Det tar 20-40 år för sjukdomen att ut- vecklas, vilket innebär att insjuknandet idag speglar rökvanorna för 20-40 år sedan.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Dödligheten i prostatacancer har totalt sett ökat något sedan 1987, men sjunkit i åldersgruppen 15-74 år. När det gäller mag- säckscancer har dödligheten däremot minskat kraftig och halverats både för män och kvinnor mellan 1987 och 2011 (Socialstyrelsen).
Skador bland barn
Antalet dödsfall bland barn har minskat överlag de sista 30-40 åren. Under åren 2005–2008 om- kom i genomsnitt 93 barn per år genom skador och förgiftningar. År 2007 var detta den främsta dödsorsaken bland barn i åldrarna 0-15 år. En tredjedel av de dödliga skadorna var självmord.
Varje år under åren 2007-2009 uppsökte ca 11 procent av alla barn en akutmottagning på grund av en skada till följd av en olycka. Barn som lever under bristande socioekonomiska förhållanden löper större risk att drabbas av olyckor och dess konsekvenser. Blekinge hade 2007 den lägsta förekomsten av barnskador i Sverige, mätt i antal vårdade i sluten vård per 100 000 barn i åldern 0-6 år.
Fallskador bland personer 65 år och äldre
Fallolyckor är den vanligaste olycksorsaken i Sverige, speciellt bland äldre personer. I Sverige dör i genomsnitt mer än tre äldre personer varje dag till följd av fallolyckor. Medicinering samt yrsel eller andra balansproblem är, förutom det som kan hänföras till olyckor som att halka eller snubbla, vanliga orsaker till fallskador bland äldre. Benskörhet ökar risken för frakturer vid fallo- lyckor, är vanligare bland kvinnor och ökar dessutom med stigande ålder. I jämförelse med övriga län i landet hade vi år 2007 i Blekinge lägst antal personer i åldern 65 år och äldre/100 000 invå- nare, som vårdades för fallolyckor i sluten vård.
Sida 20 av 80 Reproduktiv hälsa
Tonårsaborterna i Sverige minskade med cirka 5 procent mellan 2011 och 2012. År 2012 var an- talet tonårsaborter i Blekinge 15,4 per 1 000 kvinnor. Motsvarande siffror i riket var 21,7 per 1 000 kvinnor. Klamydiaincidensen har varierat över tid. Antalet klamydiafall har 2013 minskat med 10 % vilket kan var ett resultat av god smittspårning.
Fetma
För att identifiera övervikt och fetma används måttet Body Mass Index (BMI), som uttrycker en relation mellan längd och vikt. Ett BMI över 30 klassas som sjukdomen fetma. Högt BMI utgör en riskfaktor för att drabbas av ett flertal olika sjukdomar och symtom, såsom värk och smärta, typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer.
Fetma är en av de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår. Fetma i kombination med andra riskfaktorer, som rökning, högt blodtryck och diabetes, ökar risken för sjukdom ytter- ligare. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan 1980.
Hälsa på lika villkor 2011 visar att det i Blekinge finns en högre andel medborgare med fetma än i riket i genomsnitt. Andelen feta män är hög i Olofström, 18 procent. I Sölvesborg är både ande- len feta kvinnor och feta män högre än riksgenomsnittet, liksom andelen feta kvinnor i Karls- krona.
Sida 21 av 80
6. Vårdkonsumtion
Utifrån ett medborgarperspektiv är det av intresse att undersöka den vård som länets invånare konsumerar och vilka som är de vanligaste orsakerna till att våra invånare söker hälso- och sjuk- vård, vilka diagnoser som är vanligast förekommande liksom vilka diagnoser som kostar mest att behandla. Dessutom är det av intresse att över tid följa hur landstinget nyttjar de vårdplatser som finns tillgängliga samt hur många vårdtillfällen respektive vårddagar vi har per år.
6.1 Översikt vårdtillfällen, vårddagar och vårdplatser
I nedanstående tabeller ges en översikt över utvecklingen av antalet vårdtillfälle, vårddagar och vårdplatser. Kommentarer och analys av utvecklingen görs i avsnitten 6.2- 6.4.
Antal vårdtillfällen (slutenvård)
2011 2012 2013 Diff. 12/13
Blekingesjukhuset 22 578 23 302 23 965 663 (2,8 %)
Vuxenpsykiatri 1 321 1 371 1 403 23 (1,7 %)
Barn-/ungdomspsykiatri 37 43 49 6 (14 %)
Totalt 23 936 24 716 25 417 701 (2,8 %)
Antalet vårdtillfällen har ökat såväl vid Blekingesjukhuset som inom psykiatrin.
Antal vårddagar (slutenvård)
2011 2012 2013 Diff. 12/13
Blekingesjukhuset 134 257 136 343 142 281 5938 (4,4 %)
Vuxenpsykiatri 22 599 19 336 19 095 -241(-1,2 %)
Barn-/ungdomspsykiatri 209 194 263 69 (35,6 %)
Totalt 157 065 155 701 161 639 5 938 (3,8 %)
Antalet vårddagar har ökat inom Blekingesjukhuset och minskat inom vuxenpsykiatrin. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ses en ökning av antalet vårddagar.
Antal disponibla vårdplatser
2011 2012 2013
Blekingesjukhuset 353 366 359
Psykiatri 74 65 65,4
Totalt 427 431 424,4
Källa: Årlig rapportering av genomsnittligt antal disponibla vårdplatser till SKL 6.2 Primärvård
I nedanstående tabell ges en översikt över antalet besökstillfällen inom Hälsoval Blekinge år 2011, 2012 och 2013.
2011 2012 2013
Offentligt drivna vår-
denheter 372 017 357 724 350 941
Privat drivna vården-
heter 97 087 109 004 113 918
Alla vårdenheter 469 104 466 728 464 859
Sida 22 av 80 Antalet besök 2013 vid de offentligt drivna vårdenheterna har minskat med cirka 6 780 besök jämfört med förra året. Antalet besök 2013 vid de privat drivna vårdenheterna har däremot ökat med cirka 4 920 besök jämfört med förra året.
Det totala antalet läkarbesök 2013 uppgår till 182 594 besök, vilket är 2 698 besök färre än förra året. Antalet läkarbesök hos de offentligt drivna vårdenheterna uppgår till 134 432 besök, vilket är 2 888 besök färre än förra året. Antalet läkarbesök hos de privat drivna vårdenheterna uppgår till 48 162 besök, vilket är 190 fler besök än förra året. Antalet läkarbesök per förtecknad uppgår till 1,14 besök per förtecknad (1,16 år 2012) för de offentligt drivna vårdenheterna och till 1,38 be- sök per förtecknad (1,41 år 2012) för de privat drivna vårdenheterna. En minskning således hos både de offentligt och privat drivna vårdenheterna.
En tänkbar förklaring till minskningen är att det blivit ännu svårare att få tag på specialistkompe- tenta läkare, läkarvikarier eller stafettläkare. En annan förklaring som framförts från vissa verk- samhetsföreträdare är att vårdenheter av ekonomiska skäl inte haft råd att bemanna med samma antal läkare som tidigare.
6.3 Blekingesjukhuset
Under 2013 var det totala antalet läkarbesök vid Blekingesjukhuset 156 685. Det totala antalet läkarbesök har ökat med 0,6 procent, en total ökning med nästan 1 000 läkarbesök, jämfört med föregående år. Såväl kirurgkliniken som medicinkliniken har genomfört cirka 1000 fler läkarbesök vardera jämfört med 2012, vilket motsvarar en ökning med cirka fyra besök per dag.
Vid kvinnokliniken, ortopedkliniken och ögonkliniken har antalet läkarbesök minskat jämfört med föregående år. På ortopedkliniken beror denna minskning på att antalet akuta besök har minskat kraftigt, drygt 1000 färre akuta läkarbesök under året, medan de planerade läkarbesöken har ökat med cirka 500 besök. På kvinnokliniken och ögonkliniken är förklaringen till det mins- kade antalet läkarbesök att det har saknats läkare under året.
När det gäller övriga besök d.v.s. besök till andra yrkesgrupper än läkare, t.ex. sjuksköterska, barnmorska, sjukgymnast, arbetsterapeut etc., har dessa ökat med cirka 1 procent jämfört med föregående år.
Antalet vårdtillfällen på Blekingesjukhuset har under 2013 ökat med nästan tre procent eller drygt 660 vårdtillfällen jämfört med 2012 och antalet vårddagar med nästan 6 000 dagar eller drygt fyra procent. Det innebär att den genomsnittliga vårdtiden på Blekingesjukhuset alltjämt uppgår till nästan sex (5,9) dagar per vårdtillfälle. Medicinkliniken har haft 525 fler vårdtillfällen under året jämfört med föregående år och kirurgkliniken har haft en ökning med cirka 170 vårdtillfällen jäm- fört med 2012.
DRG (diagnosrelaterade grupper) är ett sätt att beskriva patientsammansättningen i slutenvården på sjukhus. Systemet används bland annat för verksamhetsbeskrivning och resursstyrning i sjuk- vården. Principen bygger på att medicinskt likartade vårdkontakter, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp, dvs. i samma DRG.
DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med diagnos- och åtgärdskoder. Det kan också användas för jämförelser mellan sjukhus och landsting. Idag finns det i den svenska vers- ionen av NordDRG (anpassat till nordiska förhållanden)/(inklusive psykiatri) cirka 580 grupper för slutenvård och cirka 380 grupper för öppenvård/dagkirurgi.
Sida 23 av 80 DRG-vikt är ett relativt mått på vård- och behandlingskostnaden för en genomsnittspatient i varje DRG-grupp. Högre vikt betyder större kostnader. DRG-poäng är bara en annan benämning på DRG-vikt och den används ofta för att beskriva hur mycket sjukvård som har producerats på ett sjukhus eller inom ett landsting.
Antalet DRG-poäng i öppenvård (13 340) på Blekingesjukhuset har under 2013 varit relativt oförändrat jämfört med föregående år. Antalet DRG-poäng inom slutenvård (22 823,2) har minskat med cirka två procent under året jämfört med 2012.
6.4 Psykiatri och habilitering Besök och slutenvård
Antalet öppenvårdsbesök inom psykiatrin har ökat med drygt 1 800 besök sedan föregående år (och med strax över 6 000 besök sedan år 2009) och uppgick under året till 72 261 besök.
Besöken inom habiliteringen ligger på ungefär samma nivå som föregående år, d.v.s. 7 628 besök, och har minskat något sedan år 2009. Antal besök ovan gäller om man ser till begreppet besök ur patientens synvinkel, d.v.s. räknar patientbesök.
Den trend som märkts under de senaste 5-6 åren med en ökande andel pojkar/män som besöker öppenvårdspsykiatrin, håller i sig även år 2013. Andelen besök av pojkar/män har ökat med 23 procent sedan år 2009 (vuxenpsykiatrin: +23 procent, barn- och ungdomspsykiatrin: + 20 pro- cent). Även bland andelen unika patienter är det pojkar/män som står för den stora ökningen.
Inom vuxenpsykiatrin har antalet manliga patienter ökat med 9 procent sedan 2009 (medan kvin- nor minskat med lika mycket), inom barn- och ungdomspsykiatrin har antalet pojkar ökat med 33 procent sedan år 2009 (flickorna är kvar på samma nivå som år 2009). Fortfarande är det ändå flickor/kvinnor som står för merparten av besöken och är flest antalsmässigt, även om skillnaden speciellt inom vuxenpsykiatrin är betydligt mindre än 2009.
Inom vuxenpsykiatrin är det åldersgruppen 20-29 år som står för den största andelen av öppen- vårdsbesöken (23 procent av samtliga besök). Antalet besök minskar sedan ju högre åldersgrup- pen är. Liksom föregående år är det män inom åldersgruppen 30-39 år som ökat allra mest sedan år 2009 och det är i denna grupp kvinnorna minskat. År 2013 är det lika många besök för kvinnor som för män 30-39 år, även om antalet kvinnor är fler än männen.
Totalt för vuxenpsykiatrin är något mer än en fjärdedel, 27 procent, (28 procent år 2012) av samt- liga patienter under 30 år. Även här kan man se en ökning sedan år 2009.
Inom barn- och ungdomspsykiatrin görs flest besök inom åldersgruppen 13-17 år, medan den största ökningen även fortsättningsvis sker i åldersgruppen 7-12 år, där pojkarna ökade sitt be- söksantal mellan år 2009-2013 med 79 procent. Hela åldersgruppen har ökat med 66 procent under samma period.
Antalet nybesök har ökat något inom både vuxenpsykiatrin (2 041 nybesök), barn- och ungdoms- psykiatrin (1 261 nybesök) och habiliteringen (324 nybesök).
Den allra största kontaktorsaken inom vuxenpsykiatrin för både kvinnor och män är oro/ångest eller nedstämdhet som står för nära 40 procent av nybesöken. Även inom barn- och ungdoms- psykiatrin är denna kontaktorsak tongivande och den mest frekventa kontaktorsaken bland flick- or medan det bland pojkar är bråkighet/trots/aggressivitet som är vanligast. Inom habiliteringen
Sida 24 av 80 är funktionsnedsättning neuropsykologi den vanligaste. Detta är samma förhållande som föregå- ende år.
Jämfört med 2012 har antalet diagnoser inom området maladaptiva stressreaktioner ökat från 4 068 besök till 5 587 besök samt diagnoser inom autismspektrumstörning, från 5 998 besök till 9 138 besök.
En jämförelse mellan år 2009 och år 2013 för den totala heldygnsvården inom psykiatrin visar att de allra flesta diagnosgrupper minskat medelvårdtiden per vårdtillfälle under året (gäller samtlig vård under året och inte bara avslutade vårdtillfällen). Den största minskningen av medelvårdti- den för medelstora och stora diagnosgrupper har skett inom diagnosgrupperna bipolära sjukdo- mar, schizofreni och personlighetsstörningar, där medelvårdtiden per vårdtillfälle minskat med 9,7, 15,2 respektive 15,1 vårddagar under dessa fem år.
Den största diagnosgruppen, med flest vårdtillfällen och antal patienter, är missbruk och bero- ende. Antalet vårdtillfällen har ökat med 152 sedan 2009 och antalet unika patienter med 65. Me- delvårdtiden är något kortare år 2013 än 2009, sett på avslutade vårdtillfällen.
6.5 Folktandvård
Totalt gjordes 131 088 besök vid allmäntandvården i Landstinget Blekinge under 2013. Antal besök vid specialisttandvården uppgick till 22 979.
Antalet besök inom Folktandvården i Blekinge har inte förändrats märkbart beräknat per 1000-tal invånare under de tre senaste åren. Att antalet besök förändras beror dels på tillgången på tandlä- kartid, dels på vilken typ av behandlingar som görs. Är befolkningen sjukare krävs ofta längre besökstider och därmed färre. Vid friskare befolkning kan fler patienter passera med enbart en undersökning vilket tar kortare tid i anspråk och därmed fler besökstider tillgängliga. Mängden tandläkartid kommer att öka förutsatt att förvaltningen får behålla de tandläkare som tillkommit under senare delen av 2013.
Sida 25 av 80
7 Medborgarnas syn på vården och behov av in- formation
7.1 Medborgarnas syn på vården Vårdbarometern
Vårdbarometern är en nationell befolkningsundersökning som ska fånga medborgarperspektivet i frågor kopplade till svensk hälso- och sjukvård. Vårdbarometer är ett av landstingets verktyg för att, utifrån kunskap om den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvård, planera, leda, styra och förbättra landstingets verksamheter.
Undersökningen genomförs årligen och nedan presenteras resultat inom ett antal områden som kan vara intressanta ur ett strategiskt planeringsperspektiv.
Bakgrundsfakta om undersökningen:
- Undersökningen omfattar totalt 41 800 telefonintervjuer med personer i samtliga landsting
och regioner. I Blekinge har 1 000 personer intervjuats.
- De svarandes ålderssammansättningen är 18-19 år 0% (riket 1%); 20-39 år 19% (riket
21%); 40-59 år 26% (riket 26%); 60-79 år 44% (riket 40%); 80 år eller äldre 12% (riket 13%).
- Totalt sett har 50% kvinnor och 50% män svarat i Blekinge. Men könsfördelningen skiljer något mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen 50-69 år har 54% kvinnor svarat och 46%
män. I åldersgruppen 70-79 år har 55% män svarat och 45% kvinnor.
Tillgång till sjukvård
I Blekinge är det 79 procent (77 procent år 2012) som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande resultat för riket är 78 procent. Det upplevda allmänna hälsotillståndet har stor betydelse för svarsmönstret. De personer som bedö- mer sig ha ganska dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd uppger i lägre utsträckning, 61 procent, att de har tillgång till den sjukvård de behöver jämfört med de som anser sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd där 80 procent anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver.
Födelseland har också betydelse för svarsmönstret. Resultatet för 2013 visar att Blekingebor som är födda i övriga Norden och Europa i högre utsträckning anser sig ha den tillgång till den sjuk- vård de behöver. För att de svarande ska uppleva att de har en bättre tillgång till sjukvård anges kortare väntetider, lättare att boka tid för läkarbesök och kortare avstånd till sjukvården.
Förtroende för vården
För Blekinge anges att 63 procent (61 procent år 2012) har mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården sammantaget i landstinget. Motsvarande resultat för riket är 60 procent.
I Blekinge är det 67 procent som har ganska stort eller stort förtroende för vårdcentralerna i det egna landstinget. Genomsnittet för riket är 62 procent. De främsta anledningarna till bristande förtroende totalt sett uppges vara: ”Dålig kompetens hos läkare”, ”Man får inte den hjälp man behöver” samt ”Olika läkare/personer från gång till gång”.
Undersökningen visar att förtroendet för sjukhusen i det egna landstinget generellt sett är högre än förtroendet för vårdcentralerna. I Blekinge har 69 procent (65 procent år 2012) mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen i det egna landstinget. Rikets resultat är också 69 procent.
De främsta anledningarna som anges till ett lågt förtroende för sjukhusen uppges vara: ”För långa väntetider”, ”Man får inte den hjälp man behöver” samt ”Dålig kompetens hos läkare”.
Sida 26 av 80 Personer som uppger att de har ett dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd anger i högre utsträckning bristande förtroende jämfört med de med bra eller mycket bra hälsotillstånd.
Tillgänglighet
I Blekinge är det 68 procent (66 procent år 2012) som instämmer helt eller delvis i att väntetider- na till besök på vårdcentralerna är rimliga. I riket ligger siffran på 64 procent. En lägre andel in- stämmer helt eller delvis i att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är rimliga. I Blek- inge är det 47 procent som instämmer i påståendet. Motsvarande resultat för riket är 41 procent.
Kännedomen om möjligheten att ringa 1177 för råd och hjälp om sjukvård varierar mellan ål- dersgrupper. Personer i åldrarna 30-39 år känner i högre grad till 1177 (ja-svar 78 procent) jäm- fört med personer i åldrarna 80 år eller äldre (ja-svar 60 procent).
Övriga attitydfrågor
Landstingets inriktning för att minska framtida ohälsa är att fortsätta att utveckla hälso- och sjuk- vården mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. I Vårdbarometern berörs ett antal frågor om medborgarnas attityder till landstingens hälsofrämjande arbete.
Resultaten för Blekinge visar att:
81 procent anser att det är positivt att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor vid besök.
83 procent är villiga att avstå från antibiotika, då detta är möjligt.
92 procent anser att sjukvården ska kunna kräva rökuppehåll inför operation när detta minskar risken för komplikationer.
I Blekinge är det vidare 57 procent som svarar ja på frågan om vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inget annat. Motsvarande siffra för riket är 50 procent.
Det finns en skillnad mellan hur kvinnor och män svarar på frågan om vård på lika villkor. Män- nen anser i högre utsträckning, 61 procent, än kvinnorna, 53 procent att vården ges på lika vill- kor. Motsvarande resultat för riket är 55 procent för män och 44 procent för kvinnor.
Nationell patientenkät
Syftet med Nationell Patientenkät är att landstingen ska få underlag för förbättring och utveckling utifrån ett patientperspektiv. I primärvården genomförs den nationella patientenkäten varje år och inom övriga hälso- och sjukvårdsområden endast vartannat år. Under 2013 har mätningar skett vid primärvården, barn- och ungdomskliniken, barn- och ungdomspsykiatrin, och akut- och dagakutmottagningarna. Resultaten från barn- och ungdomspsykiatrin har inte offentliggjorts än.
En viktig framgångsfaktor vid besök i hälso- och sjukvården är ett gott bemötande där patienten känner förtroende för vårdpersonalen, genom att personalen visar hänsyn och respekt för patien- ten och hans/hennes anhöriga. Blekinge har goda resultat inom dessa områden och ligger över rikets genomsnitt.
För att behandlingsresultatet ska bli så bra som möjligt är det angeläget att patienten känner sig delaktig och välinformerad. En hög grad av förståelse för den behandling som ges, ökar med stor sannolikhet patientens följsamhet och engagemang i behandlingen. På detta sätt ges också patien- ten möjlighet att ta ett mer aktivt ansvar för sitt tillfrisknande och sin hälsa.
Bland potentiella förbättringsområden syns främst information om de läkemedel som skrivs ut, ett frågeområde som får ett lågt betyg i hela Sverige. Patienter efterfrågar en bättre dialog kring läkemedel med sin läkare och mer information om vilka eventuella biverkningar som utskrivna
Sida 27 av 80 läkemedel har. På samma sätt behöver läkaren i större utsträckning förklara vad patienten ska göra om symptomen fortsätter, blir värre eller kommer tillbaka. Precis som i resten av Sverige tycker patienten att informationen kring stödgrupper, patientföreningar och liknande kan bli bättre. Samtidigt vet patienten ofta inte var han eller hon ska vända sig för att klaga på vård eller behandling.
7.2 Ärenden till förtroendenämnden
Ytterligare ett sätt att få en uppfattning om vad patienterna tycker om den vård och behandling som landstinget ger är att studera statistiken över de ärenden som anmäls till Förtroendenämn- den. Till skillnad från enkäter (Vårdbarometern och NPE) som metod att få kunskap om patien- ternas erfarenheter och åsikter, tar Förtroendenämnden del av patienters berättelser som kan innehålla ett mer fördjupat material och andra aspekter som enkäter inte kan täcka.
Patientens subjektiva upplevelse av huvudproblemet i mötet med hälso- och sjukvården ligger till grund för den rubrik ärendet får vid anmälan, vilket är viktigt att klargöra i sammanhanget. En patientkontakt kan innehålla flera klagomål och synpunkter. Man kan också se en tydligt ökad medvetenhet om patienträttigheter. Den fortsatta utvecklingen av anmälda ärenden till Förtroen- denämnden måste följas med stor uppmärksamhet och seriositet och den information som fram- kommer ska vara en naturlig del i det generella förbättringsarbete som landstinget driver.
Antalet inkomna ärenden som ökat i flera år i rad, planar ut 2012 och minskar något 2013. Några säkra slutsatser av dessa förändringar kan inte dras. Ökad kännedom hos patienter om möjlighet- en att kontakta Förtroendenämnden har bidragit till ökningen, liksom massmedial uppmärksam- het av olika händelser. Införandet av patientsäkerhetslagen 2011 har också bidragit till ökningen.
Diagram: Ärendeutveckling (ärenden per kontaktorsak) Förtroendenämnden 2009-2013
Bemötande och information
När det gäller antalet ärenden som är förknippade med bemötande och kommunikation, har anta- let ärenden ökat de senaste två åren jämfört med en tidigare stabil nivå. Här finns bl.a. åtskilliga patienter som uppger att de upplevt att vården inte lyssnat på deras beskrivning av sina symtom och besvär, utan upplevts sig bli ganska avvisande eller negligerande, vilket ibland visat sig för- länga sjukdomstid och försenat korrekt behandling. Här finns också uppgifter om oklar eller ofullständig information.
0 50 100 150 200 250 300
2009 2010 2011 2012 2013 Angivna kontaktorsaker
Vård, behandling
Organisation, regler Bemötande, kommunikation Övrigt
