Anders Broberg Psykologiska Institutionen
Göteborgs universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Våga se, våga fråga, våga agera;
Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj
Våld i nära rela,oner
IPV = Intimate Partner Violence Både kvinnor och män utsätts för IPV
• Studier som fokuserar på kon=likter redovisar att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten.
• MEN det tycks vara två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i =ler negativa konsekvenser för den som drabbas. BRÅ-‐rapport 2009:12
Barn som lever med IPV
Uppskattningsvis 5 -‐10 % av barn ”i allmänhet” i Sverige lever i familjer där det förekommer/
förekommit IPV. Det är alldeles för många
IPV är dock inget normaltillstånd; 90 % av ”vanliga”
barnen lever, enligt tillgängliga uppgifter, INTE i sådana familjer.
IPV förekommer ofta i samband med andra svårig-‐
heter i familjen (missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt/
bristande föräldraförmåga, kriminalitet)
IPV är betydligt vanligare i ”risk-‐familjer” och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BUP och andra av samhällets hjälpinstanser
Föräldrars våld – Barns bekymmer
Våld ”utifrån”: nära vuxen à stöd och trygghet Enstaka våld – ”Det är över nu.”
Våld mot primär omsorgsgivare = nära och ett hot
• i den miljö man borde få skydd och stöd
• i en miljö man inte kan undkomma
• svårt att tala med pappa och mamma om
• svårt att tala med andra om
E" anknytningstrauma
• I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst
– Den ene föräldern är en hotfull angripare – Den andre är fullt upptagen med att skydda sig själv
• Detta är ett anknytningstrauma, för de viktigaste personerna i barnets liv ska vara Större, Starkare, Klokare och Snälla
Inte alltid en angripare och ett offer
I en del familjer
utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern
utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna
utövas våldet mellan föräldrarna av dem båda två
Våldet är inte det enda bekymret
• Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxt-‐
situationen, andra kan vara:
– Kaotisk situation med vanvård, försummelse – Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan
helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc.
• Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild
Hur påverkas barn av våldet?
Barnen lär sig att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa kon=likter på.
Barnen lär sig ”båda sidorna” i kon=likten.
Konsekvenser för barnens relationer till
◦ jämnåriga (mobbare/mobboffer)
◦ Framtida kärlekspartner (intimitet och kon=liktlösning)
Konsekvenser för stresstålighet och fysisk &
psykisk hälsa
Konsekvenser för utvecklingen
Ökad risk för
• Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration & uppmärksamhet.)
• Sociala svårigheter (försämrad social kompetens; bristande empati; mobbning; svårigheter att förmedla sina tankar; kriminalitet och våld)
• Bristande framtidstro & förändrad världsupp-‐
fattning (saker blir inte bättre & världen är en osäker och oförutsägbar plats)
• Torftigt kärleksliv (svårt med intimitet & njutning; risk för upprepning av våld)
Konsekvenser för hälsan
Ökad risk för
• Kroppslig ohälsa (bl a som konsekvens av kroniskt påslaget stresshanteringssystem)
• Posttraumatiska symtom (sömnsvårigheter; återupp-‐repade minnesbilder; förhöjd vaksamhet m.m)
• Allmän psykisk ohälsa (nedstämdhet, oro-‐ångest, utagerande problem)
• Missbruk(alkohol, droger men också skräck/spänning)
MEN det drabbar långt ifrån alla
A. Det =inns
”tigrinnor” =
mammor som klarar av attStödinsatser i Sverige
Rädda Barnen
Arnell & Ekbom (1999) “och han sparkade mamma” där de
Vad syftar stödet till?
• Minskat utanförskap och skamkänsla
• Större medvetenhet om våldet och dess mekanismer
• Bättre förmåga att skydda sig mot våld
• Minskade posttraumatiska symtom
• Minskad allmän psykisk ohälsa
• Ökad psykisk hälsa/välbe=innande
Vad stödet syftar till är ofta oklart
Vem riktar sig stödet till?
• Alla (eller bara barn som har en viss mängd problem) barn (i alla åldrar?) som lever i en familj där det förekommer våld (eller bara om våldet är riktat mot mamman)
• Förutsätter stödet att barnet inte längre lever med den som utsatt föräldern/mamman för våld?
• Måste barnet (& föräldern?) prata svenska?
• Måste båda vårdnadshavarna (om gemensam vårdnad) godkänna att barnet får stöd?
Vilka stödet riktar sig till är ofta oklart
De flesta kommer inte till ”särskilda stödinsatser”
• Skolan (lärare, skolsköterska, skolkurator)
• Kvinnojour
• IFO
• BUP
• Familjerätten
MEN de Rlesta kommer sannolikt ”ingen stans alls”
Slutsatser
Barn som levt med IPV
• är en riskgrupp för utvecklingen av olika former av olycklig utveckling
• är heterogen, vissa har mycket stora bekym-‐mer, andra klarar sig förvånansvärt väl
• har fått en betydligt ökad uppmärksamhet och tillgång till stöd de senaste åren
• ”what works for whom”, dvs. vilket stöd som ger bäst utbyte för olika barn är oklart
Det är svårt för barn a> berä>a vad de varit
med om Att ”bevittna” pappas våld mot mamma är inte
samma sak som att se vad som händer
Oro för mammans sårbarhet Barn vill ofta kunna göra något
Umgänge
• Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar
• Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn
• Barn har ingen absolut plikt att umgås med sin förälder
1. Barnets bästa
Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för ”barn i allmänhet” och vad som är bäst för ”barn i synnerhet” dvs.
barn i riskfamiljer
2. Är blod tjockare än vatten?
Anknytningen konstituerar den grundläggande relationen mellan barn och förälder. Anknytningens kvalitet beror på vilken typ av samspel/relation respektive förälder erbjudit barnet.
Umgänge -- psykologiska aspekter
Är man en tillräckligt bra förälder om man förgriper sig på barnets andre förälder?
Är man en tillräckligt förälder om man inte tar på sig skulden för vad man utsatt den andre föräldern, OCH barnet för?
Är det en ”rättighet” att ha umgänge med en sådan förälder?
Hur bedömer man vad som är barnets bästa?
Mammor som utsä"s för IPV
Våld i en nära relation är ett ”anknytningstrauma”, den som skulle vara den ”trygga famnen” skapar skräck
Kan vi minska de allvarliga nega,va konsekvenserna för barnen?
Underlätta för den utsatta föräldern att ta sig ur våldet
Slutsatser
Våld i familjen är inget normalbeteende
För att kunna ge barn och föräldrar rätt insat-‐ser måste vi våga se hur komplex bilden är:
◦ En eller =lera vuxna som utövar våld?
◦ Våld ”bara” mellan de vuxna eller också direkt mot barnet?
◦ Annan form av omsorgssvikt?
◦ Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD eller annan psykisk sjukdom, kriminalitet, ”kaotiskt” liv)
◦ Vårdnads/umgängessituationen
◦ Hur är barnets psykisk hälsa?
Svarar insatsen (t. ex. pedagogisk barn & mammagrupp) mot allvaret i situationen
I. Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering
Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen &
Ulrika Sharifi. Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN 978-91-633-9122-4
II. Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering
Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN 978-91-637-2605-7
Hur bedömer man om barn är i behov
av skydd? Kartläggning -‐-‐
Hur moAverar man frågor om våld? Man berättar att våld i familjen är något som de
=lesta föräldrar och barn inte berättar spontant om, därför måste man fråga om det!
Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BUP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 – 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin
Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o fråga alla, snarare än “på indikation”
o använda ett standardiserat tillvägagångssätt
Kartläggning –
Hur ”administrerar” man frågorna?
Erfarenheten visar att det är en fördel om
• frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det =inns anledning tro att man “börjat få misstankar”
• föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om
1. den våldsutsatta föräldern kommer en-‐sam, enbart tillsammans med sitt barn eller om 2. båda föräldrarna kommer gemensamt
RuAnen vid nybesök kan behöva ändras!
Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är intimt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxtmiljö 1. Det =inns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra
bild som möjligt av hur familjen fungerar 2. För att underlätta detta är bör man i utred-‐
ningsskedet inte bara se familjemedlem-‐marna tillsammans utan också var för sig
Utgångspunkter
1. I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det
• Det förekommit sedan barnet föddes eller låg i mammas mage
• Det händer igen, och igen …
• Fler i familjen drabbas av direkt våld
2. Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern
3. Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av ”instrument” är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända
4. MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet
Vad bör göras för barn som lever med våld i familjen?
Alla barn behöver få sin situation giltiggjord,
Många barn behöver få träffa andra i samma situation för att slippa känna sig ”unika”
En hel del barn behöver krisbearbetning
Barn som utvecklat allvarlig psykisk ohälsa behöver specialiserad behandling
U
Uppdrag från Socialstyrelsen att under 2013-2014 utveckla och pröva:
Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar
En insatstrappa
Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter för barn som utsatts för våld i sin familj
Ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola
U
1. Metoder för strukturerade risk-/
skyddsbedömningar
Anders Broberg (projektledare) GU Anders.Broberg@psy.gu.se
Ole Hultmann GU
Karin Röbäck de Souza
Maria Eriksson MDH
Clara Iversen UU
Ulf Axberg GU & FoU Väst/GR
U U
U
Risk-/skyddsbedömningar
1. Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder)
1. VIF + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2. Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden
(enligt boendeförälder) 1. CTS-B & VMB
3. Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1. Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 – 17 år 3. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 – 8 år
U
1.
Våren 2013 –
prövade vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BUP;Socialtjänstanknutna verks.)
2. Sommaren 2013 – reviderade vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter
3. Hösten 2013 – Hösten 2014 – prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter
4. Senhösten 2014 – Vintern 2015 utvärderar vi och sammanställer resultaten
Vill ni vara med? Kontakta mig!
Vad ska bedömas?
1. Vilken typ/vilka typer av våld har föräldern & barnet utsatts för?
2. Hur stor risken är att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/barnen riskerar att bli utsatta för?
3. Vilka möjligheter har föräldern/barnet att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld.
4. Vilka möjligheter har föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen.
5. Hur mycket präglar den upplevda risken för förnyat våld barnets liv, t ex. gäller det barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare.
Risk barnet – grundläggande uppgiJer
• Vem/vilka har utsatt vem/vilka för våld?
• Vilken/vilka typer av våld har olika familje-‐
medlemmar utsatts för?
• Vem/vilka bor barnet tillsammans med?
• Vilken typ av umgänge har barnet med den/dem som utövar våld?
• Hur frekvent är umgänget?
• Hur lång tid i sträck tillbringar barnet hos X?
A" göra barns röster hörda
• Förekomst av våld i familjen är inte i första hand en fråga om vuxnas ”tillhyggen” i vård-‐nads-‐/
umgängestvister
• Barn har en självklar rätt att få vara delaktiga i beslut som gäller dem själva
• Vuxna ska inte tillåtas vifta undan barns berättelser om vad de varit utsatta för
• Vuxna ska inte tro att de VET vad som är barns bästa
• Barn ska inte behöva vänta i månader på att får berätta vad de utsatts för bara för att polisen inte har haft tid att träffa dem