• No results found

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Anders Broberg Psykologiska Institutionen

Göteborgs universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Våga se, våga fråga, våga agera;

Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våld  i  nära  rela,oner

IPV   =  Intimate  Partner  Violence   Både  kvinnor  och  män  utsätts  för  IPV  

•  Studier  som  fokuserar  på  kon=likter  redovisar  att   skillnaden  mellan  kvinnors  och  mäns  utsatthet  för   relationsvåld  är  liten.    

•  MEN  det    tycks  vara  två  olika  typer  av  våld.  Det  våld  som   riktas  mot  kvinnor  är  oftare  upprepat,  tenderar  dessutom   att  vara  grövre  och  resulterar  i  =ler  negativa  konsekvenser   för  den  som  drabbas.  BRÅ-­‐rapport  2009:12  

Barn  som  lever  med  IPV

— Uppskattningsvis   5   -­‐10   %   av   barn   ”i   allmänhet”   i   Sverige   lever   i   familjer   där   det   förekommer/

förekommit  IPV.  Det  är  alldeles  för  många  

— IPV   är   dock   inget   normaltillstånd;   90   %   av   ”vanliga”  

barnen   lever,   enligt   tillgängliga   uppgifter,   INTE   i   sådana  familjer.    

— IPV   förekommer   ofta   i   samband   med   andra   svårig-­‐

heter   i   familjen  (missbruk,   psykisk   sjukdom,   omsorgssvikt/

bristande  föräldraförmåga,  kriminalitet)  

— IPV  är  betydligt  vanligare  i  ”risk-­‐familjer”  och  därmed   också  i  familjer  som  har  kontakt  med  Socialtjänst,  BUP   och  andra  av  samhällets  hjälpinstanser  

Föräldrars våld – Barns bekymmer

Våld  ”utifrån”:  nära  vuxen  à  stöd  och  trygghet   Enstaka  våld  –  ”Det  är  över  nu.”  

 

Våld  mot  primär  omsorgsgivare  =  nära  och  ett  hot    

• i  den  miljö  man  borde  få  skydd  och  stöd    

• i  en  miljö  man  inte  kan  undkomma  

• svårt  att  tala  med  pappa  och  mamma  om  

• svårt  att  tala  med  andra  om  

E"  anknytningstrauma

•  I  våldssituationen  förlorar  barnet  båda  sina   anknytningspersoner  när  det  behöver  dem  som   bäst  

–  Den  ene  föräldern  är  en  hotfull  angripare   –  Den  andre  är  fullt  upptagen  med  att  skydda  sig  själv  

•  Detta  är  ett  anknytningstrauma,  för  de  viktigaste   personerna  i  barnets  liv  ska  vara  Större,  Starkare,   Klokare  och  Snälla  

 

Inte alltid en angripare och ett offer

I  en  del  familjer  

— utsätts  även  barnet  för  direkt  våld  av  den  förälder   som  utövar  våld  mot  den  andre  föräldern  

— utsätts  barnet  för  direkt  våld  av  båda  föräldrarna  

— utövas  våldet  mellan  föräldrarna  av  dem  båda  två    

(2)

Våldet är inte det enda bekymret

•  Våldet  är  ofta  bara  en  aspekt  av  uppväxt-­‐

situationen,  andra  kan  vara:  

–  Kaotisk  situation  med  vanvård,  försummelse   –  Vårdnadstvist,  i  värsta  fall  med  skyldighet  att  var  annan  

helg  bo  hos  den  förälder  man  är  rädd  för  eller  vantrivs   hos  p  gr  a  dennes  våld,  missbruk  etc.  

•   Barn  påverkas  av  de  samlade  svårigheterna   snarare  än  av  någon  enskild  

Hur  påverkas  barn  av  våldet?

—  Barnen  lär  sig  att  våld  är  ett  framgångsrikt  sätt  att   lösa  kon=likter  på.  

—  Barnen  lär  sig  ”båda  sidorna”  i  kon=likten.  

—  Konsekvenser  för  barnens  relationer  till  

◦  jämnåriga  (mobbare/mobboffer)  

◦  Framtida  kärlekspartner  (intimitet  och  kon=liktlösning)  

—  Konsekvenser  för  stresstålighet  och  fysisk  &  

psykisk  hälsa  

Konsekvenser för utvecklingen

Ökad  risk  för  

•  Skolsvårigheter  (lägre  prestationsförmåga,  försämrad   koncentration  &  uppmärksamhet.)  

•  Sociala  svårigheter  (försämrad  social  kompetens;  bristande   empati;  mobbning;  svårigheter  att  förmedla  sina  tankar;  kriminalitet   och  våld)  

•  Bristande  framtidstro  &  förändrad  världsupp-­‐

fattning  (saker  blir  inte  bättre  &  världen  är  en  osäker  och   oförutsägbar  plats)  

•  Torftigt  kärleksliv  (svårt  med  intimitet  &  njutning;  risk  för   upprepning  av  våld)  

Konsekvenser för hälsan

Ökad  risk  för  

•  Kroppslig  ohälsa  (bl  a  som  konsekvens  av  kroniskt  påslaget   stresshanteringssystem)  

•  Posttraumatiska  symtom  (sömnsvårigheter;  återupp-­‐repade   minnesbilder;  förhöjd  vaksamhet  m.m)  

•  Allmän  psykisk  ohälsa  (nedstämdhet,  oro-­‐ångest,  utagerande   problem)  

•  Missbruk(alkohol,  droger  men  också  skräck/spänning)  

MEN det drabbar långt ifrån alla

A.  Det  =inns

 ”tigrinnor”  =  

mammor  som  klarar  av  att  

Stödinsatser i Sverige

Rädda  Barnen  

Arnell  &  Ekbom  (1999)  “och  han  sparkade  mamma”  där  de  

(3)

Vad syftar stödet till?

•  Minskat  utanförskap  och  skamkänsla  

•  Större  medvetenhet  om  våldet  och  dess   mekanismer  

•  Bättre  förmåga  att  skydda  sig  mot  våld  

•  Minskade  posttraumatiska  symtom  

•  Minskad  allmän  psykisk  ohälsa  

•  Ökad  psykisk  hälsa/välbe=innande  

Vad  stödet  syftar  till  är  ofta  oklart  

Vem riktar sig stödet till?

•  Alla  (eller  bara  barn  som  har  en  viss  mängd  problem)  barn  (i  alla   åldrar?)  som  lever  i  en  familj  där  det  förekommer   våld  (eller  bara  om  våldet  är  riktat  mot  mamman)  

•  Förutsätter  stödet  att  barnet  inte  längre  lever   med  den  som  utsatt  föräldern/mamman  för   våld?  

•  Måste  barnet  (&  föräldern?)  prata  svenska?  

•  Måste  båda  vårdnadshavarna  (om  gemensam   vårdnad)  godkänna  att  barnet  får  stöd?  

Vilka  stödet  riktar  sig  till  är  ofta  oklart  

De flesta kommer inte till ”särskilda stödinsatser”

•  Skolan  (lärare,  skolsköterska,  skolkurator)  

•  Kvinnojour  

•  IFO  

•  BUP  

•  Familjerätten

 

MEN  de  Rlesta  kommer  sannolikt  ”ingen  stans   alls”

 

Slutsatser

Barn  som  levt  med  IPV    

•  är  en  riskgrupp  för  utvecklingen  av  olika  former   av  olycklig  utveckling  

•  är  heterogen,  vissa  har  mycket  stora  bekym-­‐mer,   andra  klarar  sig  förvånansvärt  väl  

•  har  fått  en  betydligt  ökad  uppmärksamhet  och   tillgång  till  stöd  de  senaste  åren  

•  ”what  works  for  whom”,  dvs.  vilket  stöd  som  ger   bäst  utbyte  för  olika  barn  är  oklart  

Det  är  svårt  för  barn  a>  berä>a  vad  de  varit  

med  om Att ”bevittna” pappas våld mot mamma är inte

samma sak som att se vad som händer

(4)

Oro för mammans sårbarhet Barn vill ofta kunna göra något

Umgänge

•  Barn  har  lagstadgad  rätt  till  umgänge  med  båda  sina  föräldrar  

•  Föräldrar  har  ingen  absolut  rätt  till  umgänge  med  sitt  barn  

•  Barn  har  ingen  absolut  plikt  att  umgås  med  sin  förälder  

1.  Barnets  bästa  

Viktigt  att  skilja  mellan  vad  som  är  bäst  för  ”barn  i   allmänhet”  och  vad  som  är  bäst  för  ”barn  i  synnerhet”  dvs.  

barn  i  riskfamiljer  

2.  Är  blod  tjockare  än  vatten?  

Anknytningen  konstituerar  den  grundläggande  relationen   mellan  barn  och  förälder.  Anknytningens  kvalitet  beror  på   vilken  typ  av  samspel/relation  respektive  förälder  erbjudit   barnet.  

 

Umgänge -- psykologiska aspekter

—  Är  man  en  tillräckligt  bra  förälder  om  man   förgriper  sig  på  barnets  andre  förälder?  

—  Är  man  en  tillräckligt  förälder  om  man  inte  tar   på  sig  skulden  för  vad  man  utsatt  den  andre   föräldern,  OCH  barnet  för?  

—  Är  det  en  ”rättighet”  att  ha  umgänge  med  en   sådan  förälder?  

—  Hur  bedömer  man  vad  som  är  barnets  bästa?  

Mammor  som  utsä"s  för  IPV

—  Våld  i  en  nära  relation  är  ett  ”anknytningstrauma”,  den  som   skulle  vara  den  ”trygga  famnen”  skapar  skräck  

Kan  vi  minska  de  allvarliga  nega,va   konsekvenserna  för  barnen?  

— Underlätta  för  den  utsatta  föräldern  att  ta  sig  ur  våldet    

(5)

Slutsatser

—  Våld  i  familjen  är  inget  normalbeteende  

—  För  att  kunna  ge  barn  och  föräldrar  rätt  insat-­‐ser   måste  vi  våga  se  hur  komplex  bilden  är:  

◦  En  eller  =lera  vuxna  som  utövar  våld?  

◦  Våld  ”bara”  mellan  de  vuxna  eller  också  direkt  mot   barnet?  

◦  Annan  form  av  omsorgssvikt?  

◦  Andra  allvarliga  riskfaktorer  i  familjen  (missbruk,  PTSD  eller   annan  psykisk  sjukdom,  kriminalitet,  ”kaotiskt”  liv)  

◦  Vårdnads/umgängessituationen  

◦  Hur  är  barnets  psykisk  hälsa?  

—  Svarar  insatsen  (t.  ex.  pedagogisk  barn  &  mammagrupp)  mot   allvaret  i  situationen  

I. Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering

Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen &

Ulrika Sharifi. Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN 978-91-633-9122-4

II. Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering

Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN 978-91-637-2605-7

   Hur  bedömer  man  om  barn  är  i  behov  

av  skydd?       Kartläggning  -­‐-­‐  

Hur  moAverar  man  frågor   om  våld?    

— Man  berättar  att  våld  i  familjen  är  något  som  de  

=lesta  föräldrar  och  barn  inte  berättar  spontant  om,   därför  måste  man  fråga  om  det!  

—  Inom  verksamheter  som  Familjerätt,  IFO  och  BUP  är   förekomsten  av  IPV  tillräckligt  vanlig  (20  –  60  %)  för   att  motivera  att  frågan  ingår  som  rutin  

—  Erfarenheten  talar  för  att  i  dessa  verksamheter   o  fråga  alla,  snarare  än  “på  indikation”  

o  använda  ett  standardiserat  tillvägagångssätt  

Kartläggning  –    

Hur  ”administrerar”  man  frågorna?    

Erfarenheten  visar  att  det  är  en  fördel  om  

•  frågorna  om  våld  kommer  så  tidigt  som  möjligt,   innan  det  =inns  anledning  tro  att  man  “börjat  få   misstankar”  

•  föräldern/föräldrarna  litar  på  att  frågorna  ställs   rutinmässigt  till  alla  i  samband  med  nybesök   Sedan  beror  det  förstås  på  om  

1.  den  våldsutsatta  föräldern  kommer  en-­‐sam,   enbart  tillsammans  med  sitt  barn  eller  om   2.  båda  föräldrarna  kommer  gemensamt  

   RuAnen  vid  nybesök  kan  behöva  ändras!  

Barns  uppväxtsituation  och  psykiska  ohälsa  är  intimt   förknippad  med  familjesituationen.  Familjen  är,  på   gott  och  ont,  barnets  viktigaste  uppväxtmiljö   1.  Det  =inns  alltså  goda  skäl  att  skaffa  sig  en  så  bra  

bild  som  möjligt  av  hur  familjen  fungerar   2.  För  att  underlätta  detta  är  bör  man  i  utred-­‐

ningsskedet  inte  bara  se  familjemedlem-­‐marna   tillsammans  utan  också  var  för  sig  

(6)

Utgångspunkter  

1.  I  familjer  där  det  förekommit  våld  är  risken  allvarligt   förhöjd  att  det  

•  Det  förekommit  sedan  barnet  föddes  eller  låg  i  mammas  mage  

•  Det  händer  igen,  och  igen  …  

•  Fler  i  familjen  drabbas  av  direkt  våld  

2.  Många  barn  som  levt  med  våld  mot  förälder,  och  våld   direkt  mot  sig  själva,  har  regelbundet  umgänge  med  den   våldsutövande  föräldern  

3.  Vi  kan  sällan  förutsäga  vad  som  kommer  att  hända  i   mänskliga  relationer;  användning  av    ”instrument”  är  alltså  inget   garanti  för  att  hemskheter  inte  kommer  att  hända  

4.  MEN  ju    bättre  beslutsunderlag  behandlare  och  klient  har,   desto  bättre  blir  förhoppningsvis  beslutet  

Vad  bör  göras  för  barn  som  lever  med  våld  i   familjen?  

—  Alla  barn  behöver  få  sin  situation  giltiggjord,    

—  Många  barn  behöver  få  träffa  andra  i  samma   situation  för  att  slippa  känna  sig  ”unika”    

—  En  hel  del  barn  behöver  krisbearbetning  

—  Barn  som  utvecklat  allvarlig  psykisk  ohälsa   behöver  specialiserad  behandling  

U

Uppdrag från Socialstyrelsen att under 2013-2014 utveckla och pröva:

— Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar

— En insatstrappa

— Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter för barn som utsatts för våld i sin familj

Ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola

U

1. Metoder för strukturerade risk-/

skyddsbedömningar

— Anders Broberg (projektledare) GU Anders.Broberg@psy.gu.se

— Ole Hultmann GU

— Karin Röbäck de Souza

— Maria Eriksson MDH

— Clara Iversen UU

— Ulf Axberg GU & FoU Väst/GR

U U

(7)

U

Risk-/skyddsbedömningar

1.  Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder)

1.  VIF + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2.  Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden

(enligt boendeförälder) 1.  CTS-B & VMB

3.  Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1.  Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2.  Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 – 17 år 3.  Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 – 8 år

U

1. 

Våren 2013 –

prövade vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BUP;

Socialtjänstanknutna verks.)

2.  Sommaren 2013 – reviderade vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter

3.  Hösten 2013 – Hösten 2014 – prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter

4.  Senhösten 2014 Vintern 2015 utvärderar vi och sammanställer resultaten

Vill ni vara med? Kontakta mig!

 Vad  ska  bedömas?    

1.  Vilken   typ/vilka   typer   av   våld   har   föräldern   &   barnet   utsatts   för?  

2.  Hur  stor  risken  är  att  föräldern  eller  något  av  barnen  blir  utsatt   för  våld  igen,  och  hur  grovt  våld  föräldern/barnen  riskerar  att   bli  utsatta  för?  

3.  Vilka  möjligheter  har  föräldern/barnet  att  förhindra  att  våldet   uppstår/utvecklas  till  verkligt  allvarligt  våld.  

4.  Vilka  möjligheter  har  föräldern/barnet  har  att  skydda  sig,  få   hjälp  eller  rädda  sig  ur  situationen  om  hon/han  blir  utsatt  för   våld  igen.  

5.  Hur  mycket  präglar  den  upplevda  risken  för  förnyat  våld   barnets  liv,  t  ex.  gäller  det  barn  som  har  regelbundet  umgänge   med  en  förälder  som  varit  våldsam  tidigare.      

Risk  barnet  –  grundläggande  uppgiJer

•  Vem/vilka  har  utsatt  vem/vilka  för  våld?  

•  Vilken/vilka  typer  av  våld  har  olika  familje-­‐

medlemmar  utsatts  för?  

•  Vem/vilka  bor  barnet  tillsammans  med?  

•  Vilken  typ  av  umgänge  har  barnet  med  den/dem   som  utövar  våld?  

•  Hur  frekvent  är  umgänget?  

•  Hur  lång  tid  i  sträck  tillbringar  barnet  hos  X?  

A"  göra  barns  röster  hörda

•  Förekomst  av  våld  i  familjen  är  inte  i  första  hand  en   fråga  om  vuxnas  ”tillhyggen”  i  vård-­‐nads-­‐/

umgängestvister  

•  Barn  har  en  självklar  rätt  att  få  vara  delaktiga  i   beslut  som  gäller  dem  själva  

•  Vuxna  ska  inte  tillåtas  vifta  undan  barns  berättelser   om  vad  de  varit  utsatta  för  

•  Vuxna  ska  inte  tro  att  de  VET  vad  som  är  barns   bästa  

•  Barn  ska  inte  behöva  vänta  i  månader  på  att  får   berätta  vad  de  utsatts  för  bara  för  att  polisen  inte   har  haft  tid  att  träffa  dem  

References

Related documents

När de pratade med andra socialsekreterare från olika kommuner framkom det att variationen är stor när det kommer till barnsamtal samt att vissa socialsekreterare inte

Frågor om sex och sexuella övergrepp kan dels vara svåra att ställa, dels mycket känsliga och smärtsamma för kvinnan att svara på. Därför kan det vara lämpligt att avvakta

Rapporten har inte för avsikt att svartmåla en kultur eller påstå att alla flickor från hederskulturer har utsatts för sexuella eller andra övergrepp, eller att alla flickor

Informant 3 menar att det viktigaste eleverna lär sig genom drama är samarbete, men också att våga uttrycka sina åsikter och stå för dem, påstår hon.. Informant 4 menar att

- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana

Att visa patienten sitt intresse, att bekräfta honom/henne genom att närvara och lyssna samt att våga fråga hur han eller hon mår kan vara avgörande för om patienten

Det tas även upp hur man kan upptäcka barn som lever i utsatthet och vissa överlevnadsstrategier som pedagoger kan ta till när de inte orkar se eller ta tag i problemet samt hur

Vår studie visar att kvinnor som blivit sexuellt utnyttjade som barn upplever sig förändrade i sin identitet och har svårt för att gå vidare i livet på grund av de övergrepp