Stockholms universitet HSD
Delkursbeskrivning HVÄU03 VT-19
Välkommen till delkurs 2, ”Ämnesdidaktik” 5hp, i kursen HVÄU03
” Undervisning och utveckling 7, 5 hp”
I delkursen fördjupas ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv på undervisning och lärande med fokus på ett utvalt tema med anknytning till undervisning i ditt ämne. Särskild tonvikt ligger på reflektion kring förutsättningar för undervisning utifrån ämnesdidaktiska perspektiv samt utifrån egna och andras praktiska erfarenheter.
Förväntade studieresultat
För godkänt resultat på delkursen ska du kunna:
- analysera ett särskilt utvalt tema utifrån ämnesdidaktisk forskning
- identifiera, diskutera och analysera faktorer som påverkar möjligheter att utifrån
professionsutvecklingsperspektiv och ämnesdidaktisk forskning utveckla, genomföra och utvärdera undervisning
Upplägg
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro på seminarier är obligatoriskt.
Inför seminarierna ska du ha läst den seminarielitteratur som du kommit överens med läraren om.
I högerkolumnen nedan finns förslag på litteratur som berör de frågor som kommer att avhandlas under respektive seminarium. Förbered dig genom att ta med anteckningar på svar till frågorna som kommer diskuteras under seminariet (se högerspalten).
Ditt val av område för fördjupning måste godkännas av kurslärare.
Schema
DELKURS I (26/3-3/4)
To 4/4 10.00- 12.00
I NTRODUKTION TILL DELKURS II Upplägg, formalia,
examinationsuppgiften Seminarium:
Undervisningsutvecklande lärardriven forskning inom samhällskunskapsdidaktik – att utgå från hur elever förstår ämnesinnehållet. (Introduktion till fenomenografi/tolkande bedömning)
Thorsten, A. & Tväråna, M. (2015). Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser. Venue. Tillgänglig:
https://old.liu.se/uv/lararrummet/venue/framgangsrik- undervisning-fokus-pa-elevers-tankesatt-snarare-an-pa- matriser?l=sv [2 sidor]
Om fenomenografi:
https://www.youtube.com/watch?v=4U34sbryjwg&feat ure=youtu.be (30 min)
Tväråna, M. (2017). Rikare resonemang om rättvisa. I: I.
Carlgren (2017). Undervisningsutvecklande forskning.
Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. [11 sidor]
Frågor till seminariet:
Uppgift till nästa seminarium:
Författa ett förslag på tematik och upplägg (max 1 sida, lämnas in senast den 5/4 på Mondo.
Litteraturen fokuserar på hur man kan undersöka vad det är elever kan när de kan någonting särskilt. Varför, tror du, kan man i ett ämnesdidaktiskt perspektiv lyfta fram detta som en särskilt viktig ingång till utvecklingsarbete?
Vad är skillnader/likheter med andra ingångar till utvecklingsarbete i skolan som du läst om?
Må 8/4 10.00- 12.00
II METODER OCH VENTILERING AV IDÈ
Metoder för
undervisningsutvecklande forskning: Learning study, Design Research,
Aktionsforskning
Vi diskuterar era idéer, i grupper – fokus uppgifter som gör att man kan få syn på elevers förståelse.
Uppgift efter seminariet:
Författa ett reviderat förslag på projektidé som läggs upp på Mondo.
Rönnerman, K. (2011). Aktionsforskning- kunskapsproduktion i praktiken. Forskning om undervisning och lärande 5, 50-62 [12 sidor]
Brown, A. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex
interventions in classroom settings. Journal of the Learning Sciences, 2, 141–178. [37 sidor]
Cobb, P., Confrey, J., diSessa, A., Lehrer, R. & Schauble, L (2003) Design experiments in educational research.
Educational Researcher 32(1), 9-13. [5 sidor]
Collins, A., Joseph, D., and Bielaczyc, K. (2004). Design Research: Theoretical and Methodological Issues, The Journal of the Learning Sciences, 13(1), 15-42 [27 sidor]
Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I: I. Carlgren (2017). Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups, sid 17-30 [13 sidor]
Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå: Umeå universitet, sid 52-64 [13 sidor]
Tväråna, M. (2019). Theories of justice among eight- year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically ananlyse justice issues in social studies.
Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education 2018(4) [22 sidor]
Frågor till seminariet:
Litteraturen beskriver mer omfattande
undervisningsutvecklande studier. Hur kan motsvarande arbetssätt användas av lärare i vardagen? Kan delar av ansatserna användas för examensarbeten? Vad kan ni använda i denna kurs?
Ti 9/4 10.00- 12.00
III METODER FÖR DESIGN OCH ANALYS
variationsteori, praktisk- epistemologisk analys
Fokus: att formulera bra frågor, att designa undervisning.
Om att analysera undervisning:
https://www.youtube.com/watch?v=y3mnaVSGA5U&fe ature=youtu.be (15 min)
Variationsteori:
Lo, M.L. & Marton, F. (2012). Towards a science of the art of teaching. IJLLS, 1(1), pp.7-22. [14 sidor]
Runesson, Ulla (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I: I.
Carlgren (2017). Undervisningsutvecklande forskning.
Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. [25 sidor]
Kort film om variationsteori:
https://www.youtube.com/watch?v=VoEPk-wJTtQ (15 min)
Rudsberg, K., Öhman, J. & Östman, L. (2013). Analyzing Students’ Learning in Classroom Discussions about Socioscientific Issues, Science Education 97(4), 594–620 [27 sidor].
Frågor till seminariet:
Litteraturen beskriver några olika teorier - variationsteori, verksamhetsteori och praktiskt-
epistemologisk analys, för att designa undervisning och analysera undervisningen. Fundera över följande:
Hur kan de olika teorierna användas för att analysera undervisning? Vad får man reda på om undervisningen, elevernas lärande och ämnesinnehållet genom analysen?
Hur kan de olika teorierna användas för att utforma undervisning?
Fr 12/4 10.00- 12.00
LITTERATURSEMINARIUM Vi diskuterar Loughran (2010) Förberedelser projektuppgiften, i grupper
Loughran, J. (2010). What Expert Teachers Do. Enhancing Professional Knowledge for Classroom Practice. London and New York: Routledge. [232 sidor]. Finns som E-bok via universitetsbibilioteket SU.
På egen hand:
12/4- 18/4
Exempel på
undervisningsutvecklande studier i
samhällskunskapsdidaktik
Tväråna, M. (2015). Rikare resonemang om rättvisa Filmad presentation, Lärarnas Forskningskonferens 2015.
(20 min) Tillgänglig:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=1227
&v=DeqEq2Q7Ipg
Brimark, L., Hasselträd, Eva & Johnson, Tove (2017).
Struktur och aktör som begrepp för analys - utmaningar och möjligheter i samhällskunskapsundervisningen SO- didaktik nr 3, s 8-15. Tillgänglig: https://issuu.com/so- didaktik/docs/nr_3_akto__r_och_struktur_2017 [8 sidor]
Brolin, K., Waern, M., Cottin K., Mattsson, A.-K., Jägerskog, A.-S. & Tväråna, M. (2018). Makt – relation eller tillstånd? SO-didaktik nr 5, s 64-71. Tillgänglig:
https://issuu.com/so-didaktik
/
docs/so- didaktik_nr5_2018 [8 sidor]AVBROTT FÖR VFU II (23/4-23/5) OCH DELKURS I (24/5-28/5)
On 29/5 9.00- 12.00 13.00 - 16.00
HANDLEDNINGSTILLFÄLLE Handledning enligt
överenskommelse.
Må 4/6 10.00 - 12.00
Hur kan vi utveckla lärande och undervisning?
Tre diskussionsfrågor kring lärares didaktiska kunskapsbas och det kollegiala
utvecklingsarbetet.
Diskussionsfråga: Ska lärare forska?
Carlgren, I. (2012). The Learning Study as an approach for
‘clinical’ subject matter didactic research. International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(2), 1–18. [18 sidor]
Wickman, P.-O. & Björn Kindenberg, B. (2017) Didaktiken är lärarnas egen vetenskap
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolforskning/per-olof- wickman-bjorn-kindenberg-didaktiken-ar-lararnas-egen- vetenskap/
Kindenberg, B. & Nyman, M. (2017) Hellre forskande lärare än pedagogiska robotar
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/bjorn-kindenberg-och- martin-nyman-hellre-forskande-larare-an-pedagogiska-robotar/
Debattartikel Malin Tväråna:
https://www.dn.se/debatt/forska-i-arbetet-battre-an- hemsnickrad-fortbildning/
Replik från Mats Alvesson:
https://www.dn.se/debatt/repliker/lararforskning- knappast-nagon-losning/
Slutreplik från Malin Tväråna:
https://www.dn.se/debatt/repliker/att-delta-i- vetenskapligt-underbyggd-skolutveckling-ar-inte- amatorforskning/
Diskussionsfråga:
Hur kan lärarprofessionen få en gemensam kunskapsbas?Bulterman-Bos, J. (2017). How Can a Clinical Research Approach Contribute to Knowledge-Building for the Teaching Profession?. Educational Action Research, 25(1), 119–127. [8 sidor]
Cochran-Smith, M. & Lytle, S. (1999). The teacher research movement: A decade later. Educational Researcher 28:5 15-25 [10 sidor]
Ellis, Viv (2007) Taking subject knowledge seriously: from professional knowledge recipes to complex
conceptualization of teacher development. Curriculum Journal, 18:4, 447-462 [13 sidor]
Hiebert, J., Gallimore, R & Stigler, J (2002). A knowledge base for the teaching profession: what would it look like and how can we get one? Educational Researcher, 31 (5), 2-15. [12 sidor]
Morris, A. & Hiebert, J. (2011). Creating Shared Instructional Products : An Alternative Approach to Improving Teaching. Educational Researcher, 40(5), (s 5- 14) [8 sidor]
Wood, D. (2007) Professional Learning Communities:
Teachers , Knowledge and Knowing. Theory in Practice, 46(4), 281-290 [9 sidor]
Somekh, B., & Zeichner, K. (2009). Action research for educational reform: remodelling action research theories and practices in local contexts. Education Action Research 17(1). 5-21. [15 sidor]
Carlgren, Ingrid (2017). Forskning som utvecklar undervisningen. I: I. Carlgren (2017).
Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. [14 sidor]
Diskussionsfråga:
Vilken kunskap behövs för läraryrket?Berry, A., Loughran, J., & van Driel, J. (2008, August).
Revisiting the Roots of Pedagogical Content Knowledge.
International Journal of Science Education, 30(10), 1271- 1279. Retrieved March 26, 2009, from EJS E-Journals database. [9 sidor]
Polanyi, M. (1962) Tacit knowledge Terry lectures, sid 1-22 [20 sidor]
Shulman, Lee S (2004). Those who understand. In: L. S.
Shulman, The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and learning to teach (sid. 189-212). San Francisco: Jossey-Bass [21 sidor]
Shulman, Lee S (2004). Knowledge and teaching:
foundation of the new reform. I: L. S. Shulman, The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and learning to teach (pp. 217-248). San Francisco: Jossey- Bass [30 sidor] (översiktligt)
Chevallard, Y. On Didactic Transposition Theory: Some Introductory Notes
http://yves.chevallard.free.fr/spip/spip/IMG/pdf/On_Did actic_Transposition_Theory.pdf [9 sidor]
On 5/6 10.00 - 12.00 13.00 – 15.00
MUNTLIG REDOVISNING AV PROJEKTET
Vi redovisar och diskuterar era arbeten i ljuset av litteraturen.
Fr 7/6
Inlämning av
examinationsuppgift fredagen den 7/6, klockan 23.59 (Mondo)
Examination:
Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och en individuell muntlig redovisning
I examinationsuppgiften ska du beskriva en genomförd interventionsstudie med hjälp av teoretiska redskap från designforskning/learning study. Ett tips är att utnyttja din VFU-period.
Studien ska innehålla tre signifikanta delar:
1) undersökande av hur väl elever kan det du tänker undervisa mot (lärandeobjektet)
2) planering och genomförande av ett undervisningsmoment (en lektion, en uppgift eller ett par lektioner) i relation till vad du kom fram till om elevernas kunnande
3) utvärdering av vad eleverna lärde sig genom undervisningen.
Utgå i undersökningsdesignen och analyserna i litteraturen som behandlats under kursen och på seminarierna.
Examinationsuppgiften presenteras muntligt under det avslutande seminariet den 5/6, och den färdiga texten lämnas in senast den 7/6. Texten bör inte överstiga 2000 ord (Tiems New Roman 12 punkter, radavstånd 1,5) exklusive källförteckning och bilagor. Spara dokumentet i Word-format och lämna uppgiften i din
inlämningsmapp på kursens mondo-sida.
Förslag till litteratur delkurs 2 sh-gruppen vt -19:
Huvudbok (läses av alla):
Loughran, J. (2010). What Expert Teachers Do. Enhancing Professional Knowledge for Classroom Practice.
London and New York: Routledge. [232 sidor]. Finns som E-bok via universitetsbibilioteket SU.
Artiklar och kapitel (läses i urval enligt överenskommelse mellan lärare och student):
Berry, A., Loughran, J., & van Driel, J. (2008, August). Revisiting the Roots of Pedagogical Content Knowledge. International Journal of Science Education, 30(10), 1271–1279. Retrieved March 26, 2009, from EJS E-Journals database.
Brown, A. (1992). Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions in classroom settings. Journal of the Learning Sciences, 2, 141–178.
Bulterman-Bos, J. (2017). How Can a Clinical Research Approach Contribute to Knowledge-Building for the Teaching Profession?. Educational Action Research, 25(1), 119–127.
Carlgren, I. (2012). The Learning Study as an approach for ‘clinical’ subject matter didactic research.
International Journal for Lesson and Learning Studies, 1(2), 1–18.
Carlgren, Ingrid (2017). Forskning som utvecklar undervisningen. I: I. Carlgren (2017).
Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups, sid 175-189.
Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning study. I: I. Carlgren (2017).
Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups, sid 17-30.
Carr, W., & Kemmis, S. (2005). Staying critical. Educational Action Research, 13(3), 347-358.
Chevallard, Y. On Didactic Transposition Theory: Some Introductory Notes
http://yves.chevallard.free.fr/spip/spip/IMG/pdf/On_Didactic_Transposition_Theory.pdf
Cobb, P., Confrey, J., diSessa, A., Lehrer, R. & Schauble, L (2003) Design experiments in educational research. Educational Researcher 32(1), sid 9-13.
Cochran-Smith, M. & Lytle, S. (1999). The teacher research movement: A decade later. Educational Researcher 28(5), 15-25.
Collins, A., Joseph, D., and Bielaczyc, K. (2004). Design Research: Theoretical and Methodological Issues, The Journal of the Learning Sciences, 13(1), 15-42.
Elliot, J. (1991). Action research for educational change. Milton Keynes: Open university press.
Ellis, Viv (2007) Taking subject knowledge seriously: from professional knowledge recipes to complex conceptualization of teacher development. Curriculum Journal, 18(4), 447-462.
Hiebert, J., Gallimore, R & Stigler, J (2002). A knowledge base for the teaching profession: what would it look like and how can we get one? Educational Researcher, 31 (5), 2-15.
Larsson. S. (2009). A Pluralist View of Generalization in Qualitative Research. International Journal of Research & Method in Education, 32(1), 25-38.
Ling, M. L. & Marton, F. (2012). Towards a science of the art of teaching: Using Variation Theory as a guiding principle of pedagogical design. International Journal of Lesson and Learning Study, 1(1), 7-22.
Morris, A. & Hiebert, J. (2011). Creating Shared Instructional Products : An Alternative Approach to Improving Teaching. Educational Researcher, 40(5), 5-14.
Newton, P. and Burgess, D. (2008). Exploring Types of Educational Action Research: Implications for Research Validity. International Journal of Qualitative Methods, 7(4), 18-30. (ref)
Plomp, T. & Nieveen, N. (Red). (2013). Educational Design Research. Part A: An introduction, SLO- Netherlands Institute for Curriculum Development. (ref)
Polanyi, M. (1962) Tacit knowledge Terry lectures, sid 1-22.
Rudsberg, K., Öhma, J. & Östman, L. (2013). Analyzing Students’ Learningi n Classroom Discussions about Socioscientific Issues, Science Education 97(4), 594–620.
Runesson, Ulla (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. I: I.
Carlgren (2017). Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups, 45-60.
Rönnerman, K. (2011). Aktionsforskning-kunskapsproduktion i praktiken. Forskning om undervisning och lärande 5, 50-62.
Stenhouse, L. (1981). What counts as research? British Journal of Educational Studies, 2, 103-114. (ref)
Shulman, Lee S (2004). Those who understand. I: L. S. Shulman, The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and learning to teach, (sid. 189-212). San Francisco: Jossey-Bass
Shulman, Lee S (2004). Knowledge and teaching: foundation of the new reform. I: L. S. Shulman, The wisdom of practice: essays on teaching, learning, and learning to teach (sid. 217-248). San Francisco:
Jossey-Bass (översiktligt)
Somekh, B., & Zeichner, K. (2009). Action research for educational reform: remodelling action research theories and practices in local contexts. Education Action Research 17(1), 5-21.
Thorsten, A. & Tväråna, M. (2015). Framgångsrik undervisning: fokus på elevers tankesätt, snarare än på matriser. Venue. Tillgänglig: https://old.liu.se/uv/lararrummet/venue/framgangsrik-undervisning-fokus-pa- elevers-tankesatt-snarare-an-pa-matriser?l=sv
Tväråna, M. (2017). Rikare resonemang om rättvisa. I: I. Carlgren (2017). Undervisningsutvecklande forskning. Exemplet Learning study. Malmö: Gleerups. (sid. 97-108).
Tväråna, M. (2019). Theories of justice among eight-year-olds: Exploring teaching for an emerging ability to critically analyse justice issues in social studies. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education 2018(4). http://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1281330&dswid=-7655 Vetenskapsrådet: God forskningssed – [senaste upplagan].
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf (ref)
Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. Umeå: Umeå universitet, sid 52-64.
Wood, D. (2007) Professional Learning Communities: Teachers, Knowledge and Knowing. Theory in Practice, 46(4), 281–290.
Debattartiklar:
Wickman, P.-O. & Björn Kindenberg, B. (2017) Didaktiken är lärarnas egen vetenskap
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolforskning/per-olof-wickman-bjorn-kindenberg-didaktiken-ar-lararnas-egen- vetenskap/
Kindenberg, B. & Nyman, M. (2017) Hellre forskande lärare än pedagogiska robotar
https://www.skolaochsamhalle.se/flode/bjorn-kindenberg-och-martin-nyman-hellre-forskande-larare-an-pedagogiska- robotar/
Tväråna, M. (2015-01-03) Forska i arbetet bättre än hemsnickrad fortbildning. DN Debatt https://www.dn.se/debatt/forska-i-arbetet-battre-an-hemsnickrad-fortbildning/
Alvesson, M. (2015-01-05) Replik: Lärarforskning knappast någon lösning DN Debatt https://www.dn.se/debatt/repliker/lararforskning-knappast-nagon-losning/
Tväråna, M. (2015-01-09) Slutreplik: Att delta i vetenskapligt underbyggd skolutveckling är inte amatörforskning DN Debatt https://www.dn.se/debatt/repliker/att-delta-i-vetenskapligt-underbyggd- skolutveckling-ar-inte-amatorforskning/
Exempel på undervisningsutvecklande studier i samhällskunskapsdidaktik:
Brimark, L., Hasselträd, Eva & Johnson, Tove (2017). Struktur och aktör som begrepp för analys - utmaningar och möjligheter i samhällskunskapsundervisningen SO-didaktik nr 3, s 8-15. Tillgänglig:
https://issuu.com/so-didaktik/docs/nr_3_akto__r_och_struktur_2017
Brolin, K., Waern, M., Cottin K., Mattsson, A.-K., Jägerskog, A.-S. & Tväråna, M. (2018). Makt – relation eller tillstånd? SO-didaktik nr 5, s 64-71. Tillgänglig: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-
didaktik_nr5_2018 Metodföreläsningar:
Om fenomenografi: https://www.youtube.com/watch?v=4U34sbryjwg&feature=youtu.be (30 min)
Om att analysera undervisning: https://www.youtube.com/watch?v=y3mnaVSGA5U&feature=youtu.be (15 min)
Om variationsteori: https://www.youtube.com/watch?v=VoEPk-wJTtQ (15 min)
