• No results found

Rutiner för mottagande av nyanlända elever i grundskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rutiner för mottagande av nyanlända elever i grundskolan"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rutiner för mottagande av nyanlända elever i grundskolan

Rutinerna beskriver arbetsgång och ansvarsfördelning när en nyanländ elev ska tas emot i någon av Lidingös grundskolor. Syftet med rutinerna är att ge varje elev en så bra start som möjligt.

Första kontakten

Den nyanlända elevens vårdnadshavare eller kontaktperson ska kontakta mottagningsteamet för att få hjälp att söka skola på Lidingö.

Mottagningsteamet för nyanlända elever

Mottagningsteamet består av chef för modersmålsenheten och två centrala samordnare.

Mottagningsteamet samordnar det första mötet med vårdnadshavare/kontaktperson och elev.

På mötet beslutar teamet om eleven ska placeras direkt i ordnarie skolklass eller börja skolgången i Passagen. För att kunna börja i Passagen ska eleven vara inskriven i någon av Lidingös grundskolor. Passagen är en central verksamhet som modersmålsenheten driver i Bodals skola.

 Direkt placering i ordinarie skolklass. Gäller i regel elever i årskurs 1-3, men även elever i årskurs 4-9 som kan kommunicera på engelska.

 Placering i Passagen. Gäller i regel elever i årskurs 4-9 som inte talar engelska.

Placering i ordinarie klass

1. Första mötet – introduktionssamtal

Mottagningsteamet bjuder in elev och vårdnadshavare till Lidingö stadshus. De ska ha med:

 Legitimation eller pass

 Dokument från Migrationsverket eller Skatteverket

 Elevens hälsojournal och betyg Mötets innehåll:

 Elev och vårdnadshavare informeras om det svenska skolsystemet och skolan på Lidingö.

 Elev och vårdnadshavare informeras om studiehandledning och modersmålsundervisning.

 Mottagningsteamet kartlägger elevens bakgrund enligt steg 1.

 Vårdnadshavare gör skolval.

Efter mötet: Central samordnare kontaktar rektor på sökt skola för placering av den nya eleven. Rektor är nu ansvarig för eleven.

(2)

2 (4)

2. Tjänstemannamöte och inskrivningsmöte på mottagande skola

Central samordnare initierar till dessa båda möten, som gärna hålls i anslutning till varandra.

Rektor kallar berörd personal till båda mötena och bokar tolk till inskrivningsmötet. Central samordnare kallar vårdnadshavare och elev till inskrivningsmötet.

3. Uppföljning

Central samordnare deltar på elevens kommande utvecklingssamtal om elevens mentor anser att det finns behov av det.

Placering i Passagen

1. Första mötet – introduktionssamtal

Mottagningsteamet bjuder in elev och vårdnadshavare till Lidingö stadshus. De ska ha med:

 Legitimation eller pass

 Dokument från Migrationsverket eller Skatteverket

 Elevens hälsojournal och betyg Mötets innehåll:

 Elev och vårdnadshavare informeras om det svenska skolsystemet och skolan på Lidingö.

 Elev och vårdnadshavare informeras om studiehandledning och modersmålsundervisning.

 Mottagningsteamet kartlägger elevens bakgrund enligt steg 1.

 Vårdnadshavare gör skolval.

Efter mötet: Central samordnare kontaktar rektor på sökt skola för placering av den nya eleven. Rektor är nu ansvarig för eleven.

2. Tjänstemannamöte och inskrivningsmöte på mottagande skola

Central samordnare initierar till båda dessa möten, som gärna hålls i anslutning till varandra.

Rektor kallar berörd personal till båda mötena och bokar tolk till inskrivningsmötet. Central samordnare kallar vårdnadshavare och elev till inskrivningsmötet.

3. Passagen

I Passagen kartläggs elevens tidigare kunskaper enligt steg 2. Eleven får undervisning i SVA för nyanlända. Efter upp till sex veckor börjar eleven i sin hemskola.

4. Överlämningssamtal

Överlämningssamtalet sker när eleven ska börja i sin hemskola. Central samordnare kallar elev, vårdnadshavare och studiehandledare till mötet. Rektor kallar elevens mentor (om mentor blivit utsedd), skolans SVA-lärare och eventuell tolk.

5. Uppföljning

Central samordnare deltar på elevens kommande utvecklingssamtal om elevens mentor anser att det behövs.

(3)

3 (4)

Ansvarsfördelning vid mottagande av nyanländ elev

Mottagande rektors ansvar

 Skolan har huvudansvar för den nyanlända eleven

 Skolan står för eventuella kostnader för undervisningsmaterial.

 Boka tolk vid behov.

 Ansöka om studiehandledning för eleven.

 Informera berörd personal om eleven.

 Se över befintliga resurser i form av SVA-lärare, speciallärare eller annan personal.

 Organisera och fördela de resurser som behövs för elevens skolgång.

 Mentor ansvarar för att kommunikationen mellan studiehandledare och ämneslärare fungerar.

 Kalla berörd personal till tjänstemannamöte och inskrivningsmöte.

 Bekosta studiehandledning om det behövs mer handledning än de timmar modersmålsenheten bekostar.

 Besluta om modersmålsundervisning för eleven.

 Se till att eleven genomgår en hälsoundersökning.

Modersmålsenhetens ansvar

 Erbjuda extra stöttning i SVA för nyanlända.

 Erbjuda studiehandledning i aktuellt språk.

 Erbjuda modersmålsundervisning i aktuellt språk.

Centrala samordnares ansvar

 Sköta förfrågan till skola om placering för elev.

 Kalla vårdnadshavare och elev till samtliga möten.

 Leda introduktionssamtal i Stadshuset.

 Kartlägga eleven enligt steg 1.

 Leda tjänstemannamöte och överlämningssamtal.

 Delta på inskrivningsmöte i skolan.

 Hjälpa skolan att ta fram relevant läromedel och material

 Erbjuda eleven extra stöttning i SVA för nyanlända en timme per vecka, enskilt eller i grupp. Detta gäller under elevens första skolår i Sverige, räknat från första skoldagen.

 Handleda skolpersonal.

 Ansvara för och arrangera nätverksmöten för SVA-lärare.

 Delta på utvecklingssamtal vid behov.

 Vara uppdaterad om aktuell forskning och fortbildning i arbetet med nyanlända.

Central SVA-lärares ansvar

 Den löpande verksamheten i Passagen.

(4)

4 (4)

Studiehandledarens ansvar

 Kartlägga eleven enligt steg 2.

 Studiehandleda eleven.

 Kontuerligt samarbeta med mentor, ämneslärare och skolans SVA-lärare.

 Delta på överlämningssamtal i mån av tid.

 Delta på utvecklingssamtal i mån av tid.

Studiehandledning

Studiehandledning innebär att eleven får undervisningen förklarad på sitt modersmål.

Studiehandledning bedrivs på skoltid och innebär att stötta nyanlända elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen. Studiehandledningen gäller i första hand so- och no-ämnen, matematik och teknik. Det går inte att söka studiehandledning i svenska, där får eleven stöd i form av svenska som andraspråk (SVA). Elevens mentor på skolan

prioriterar de ämnen eleven behöver stöttning i.

Det första läsåret för elever i årskurs 1-5 erbjuder Lidingö stad kostnadsfri

studiehandledning en timme per vecka. Elever i årskurs 6-9 erbjuds två timmar per vecka under de två första läsåren. Det är elevens hemskola som står för kostnaden om eleven behöver utökad eller förlängd studiehandledning

Studiehandledning på modersmål ges inom ramen för skollagen 3 kap 3-9§§ om särskilt stöd samt grundskoleförordningen 5 kap 4 §: ”En elev ska få studiehandledning på sitt

modersmål, om eleven behöver det.”

Modersmålsundervisning

Modersmål är ett eget skolämne med en fastställd kursplan, där eleven får betyg i årskurs 6- 9. Det är respektive rektor som beslutar om en elev ska få modersmålsundervisning.

Modersmålsundervisning ges inom ramen för skollagen 10 kap 7§: En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om:

1. minst en av vårdnadshavarna har det aktuella språket som modersmål.

2.språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 3.eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

I dagsläget finns inget krav på lärarlegitimation för modersmålslärare, däremot finns krav på

’lämplig lärare’.

References

Related documents

Slutsatsen är dock att för att ha höga förväntningar på samtliga elever måste det förstås som något individuellt och inte kopplas till exempelvis ett betygssteg.. Om det

Nackdelarna med förberedelseklassen kan vara att eleverna är isolerade från resten av skolan, man samlar barn med helt olika förutsättningar i en klass och det finns fall där

undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att

De uppmuntrar elever att läsa kurser i modersmålet, undervisningen bjuder in till samarbete mellan elever som talar samma språk, digitala hjälpmedel används för att eleverna ska

undervisning skall vara likvärdig (Skolverket, 2011:8). Detta är långt ifrån verkligheten på många skolor runt om i landet där lärarna brottas med tidsbrist, ständigt nya giv

Bilaga 10: Stöd för rektors beslut om prioriterad timplan Bilaga 11: Stöd för rektors beslut om anpassad timplan (7-9) Bilaga 12: Mall för beslut om och uppföljning av

2.3.1 Kommunerna ansvarar för vissa insatser till nyanlända Kommunerna har ett ansvar att erbjuda insatser till alla nyanlända de tar emot för att hjälpa dem etablera sig

Det bör av dessa paragrafer framgå att för en elev som har påbörjat sin utbild- ning här senare än vid inledningen av den första årskursen, liksom för elever som efter skolgång