LKAB ökar tillgångarna med en halv miljard ton
LKAB. De senaste två åren har LKAB satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka efter nya fyndigheter och fortsättningen på befintliga. Nu kan bolaget presen- tera resultatet, en ökning av mineraltillgångarna under
2020 med 45 procent från cirka 1,2 till 1,7 miljarder ton.
Ett resultat som skapar förutsättningar att förlänga produktionen minst fram till 2060.
Det här är skillnaden mellan järnsvamp och pellets
NYHETERSID 3
Coop klara för nya Kiruna centrum Kvarteret Hasseln växer fram
Nr 1
MARS2021
nya bostäder 39
färdigställda på Repisvaara.
En viktig aktör i Malmfälten, Coop, har nyligen skrivit på kontraktet för en butik i Kirunas nya centrumkärna.
Planen är att butiken ska slå upp portarna i september 2022.
Snart står drygt 60 nya lägenheter färdiga mitt emot Circle K i centrala Gällivare. Det är den nya delen av kvarteret Hasseln som nu börjar närma sig färdigställande. Projektet beräknas vara inflyttningsklart under hösten.
NYHETER SID 8
FOTO:
Spot (on) i gruvan
Robothunden bryter ny mark
ANDERS NYSTEDT:
Nu rullas den mest effektiva smittskyddsåtgärden ut – vaccinationerna! Kavla upp ärmen!
NYHETER SID 10
GÄSTKRÖNIKÖR SID 18
LKAB. Robothunden Spot fortsätter bryta ny mark på LKAB och utvecklas i takt med LKAB:s specifika behov.
Nu finns en del av utvecklingskurvan dokumenterad – som pekar rakt uppåt. En film med Spots första
tassande steg i LKAB:s gruvmiljö.
NYHETER SID 18FOTO: FREDRIC ALM
NYHETER SID 4–5
LKAB FRAMTID NR 1 • 2021
3
2
LKAB FRAMTID NR 1 • 2021Senaste nytt hittar du på lkab.com
Marknadskommentar LKAB : Hur går det för LKAB?
V
åra kunders marknad har återhämtat sig väl sedan hösten 2020. Förbättringen har skett snabbare än vad många hade förutsett och stålindustrin har haft svårt att öka produktionen i takt med ökad efterfrågan. Därför kan man säga att det har gått bra för LKAB:s kunder de senaste månaderna.Kunderna i Europa redovisade generellt högre omsätt- ning och bättre rörelseresultat än förväntat under det fjärde kvartalet 2020. För första halvåret under 2021 ser det också lovande ut. Efterfrågan på stål under kommande måna- derna bedöms vara mycket starkt, drivet av både underlig- gande efterfrågan och av lageruppbyggnad. Stålpriset är idag på historisk rekordnivå och kommer sannolikt att stiga ytterligare.
Stor efterfrågan och höga priser på järnmalm Marknaden i Mellanöstern och Nordafrika (MENA) har nor- maliserats, och LKAB:s kunder önskar snabba leveranser och mera volymer av järnmalmsprodukter. Störst brist är det på pellets till direktreduktionsverk. Trots att gruvföretaget
ANSVARIG UTGIVARE Niklas Johansson REDAKTION Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Fredrik Björkenwall, Anders Lindberg, Catrine Johansson Lantto och Per Juntti. TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna
KONCERNEN lkab.com PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB. Upplaga 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT
KVALITET
K-värde för leveranser.Ack. t.o.m. feb. 2020: 89,7% Ack.t.o.m. feb. 2021: 95,3%.
95,3 %
LEVERANSER
Ack. t.o.m. februari. Miljoner ton
Ack 2020 4,6
Totalt 2020 Ack
2021 4,6
28,5
ARBETSMILJÖ
Antal olycksfall med frånvaro ■ 2020 ■ 2021
jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec
10 8 6 4 2 0
Mejla oss!
fornamn.efter- namn@lkab.com
miljoner ton järnmalms- produkter producerade LKAB under 2020
miljoner ton järnmalmsprodukter produ- cerades under fjärde kvartalet 2020
27,1 6,8
N
är vi 2018 presentera- de hur mineralisering- arna såg ut mot djupet i Kiruna var det många som rynkade på pannorna. Vi, och många med oss, insåg att detta kanske skulle betyda slutet för LKAB i Kiruna. Gruvan kanske skulle behöva läggas ned i början på 2030-talet.Vad skulle det betyda för LKAB i
Malmberget, hur skulle bolaget
klara sig utan gruvverk sam -
heten i Kiruna?
Vad skulle hända
med våra samhällen i Malm-
fälten?
G a n s k a snabbt stod det klart att LKAB skulle göra allt för att överleva.
De senaste
åren har vi bedrivit ett intensivt strategiskt arbete inriktat på att skapa en framtid där vi, och där- med de orter vi verkar på, kan växa och utvecklas. Vi har under de senaste två åren investerat 700 miljoner kronor i prospektering.
För en månad sedan kunde vi pre- sentera en glädjande nyhet; kraf- tigt ökade mineraltillgångar mot djupet. Så stora att vi redan nu ser förutsättningar för drift bortom 2060. Och vi ser inte slutet.
Vi har bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete, dels kopp- lat till en ny världsstandard för gruvbrytning för att säkert och konkurrenskraftigt kunna fort- sätta brytning på väsentligt dju- pare nivåer än idag. Våra pro- spekteringsinsatser visar även att geometrin djupare ner blir väsentligt mer komplicerad och måste hanteras. Vi har även tit- tat på hur vi kan bredda bolaget.
Vi planerar för en helt ny indu- stripark för att, ur det som idag läggs i sandmagasin, ta fram fossilfritt, kadmiumfritt fos- for till jordbruket och sällsynta
jordarts metaller till högteknologisk industri.
Vi har drivit HYBRIT tillsammans med Vattenfall och SSAB för att ta fram teknologi för att med vätgas göra fossilfri järnsvamp. För att hitta vägen till fossilfritt stål och möta klimathotet där vi tar tag i vår värdekedja som är en av de sto- ra utsläppskällorna i dag. Men ock- så för att LKAB ska kunna gå över till produktion av järnsvamp och öka förädlingsgraden som vi gjort historiskt när vi gått från stycke- malm till fines, från fines till pel- lets. Det är nödvändigt för att kla- ra konkurrensen då vår brytning på djupet är dyrare än konkurren- ternas gigantiska dagbrott.
Med LKAB:s nya strategi och omställningsplan ska vi se till att minska eller helt eliminera kol- dioxidutsläpp hos våra kunder globalt, motsvarande tre gånger så mycket som Sveriges alla bilar släpper ut. En plan som kommer kräva investeringar på 10–20 mil- jarder om året med början om bara ett par år. LKAB blir Sveriges största, sannolikt Europas största,
producent av vätgas. En plan som ställer krav på ny elöverföring och kraftig utbyggnad av grön elpro- duktion. Vi kommer att behöva flera tusen entreprenörer årligen i en 15–20 års period för att byg- ga våra nya anläggningar. De indi- rekta effekterna blir långt större.
Runt denna omställning kommer det skapas stora möjligheter. I stål- industrin, bygg- och anläggning, nya industrier och all annan servi- ce runt omkring – men det börjar i gruvan.
Framtidsjobben finns här. Men jobben är inte allt när familjer ska välja var de slår ner bopålarna. Vi har vår fantastiska natur. Vi kom- mer behöva öka bostadsbyggandet i Malmfälten. En bra skola, vård och omsorg är avgörande för att få familjer att vilja flytta hit såväl som stanna kvar.
Vi är många som kommer behöva jobba hårt för att möjliggöra detta.
Vi kan alla vara delaktiga i att göra vår del av landet attraktivt.
Vi kan alla vara delaktiga
i att göra vår del av
landet attraktivt.
Framtidsjobben finns här
Jan Moström
vd och koncernchef, LKAB
LEDARE
ROGER HAHNE, TILLFÖRORDNAD DIREKTÖR FÖR MARKNAD OCH TEKNIK Trots pandemin förra året blev den globala råstålsproduktionen under 2020 i princip densamma jämfört med föregående år. Nu ser vi en viss uppgång av både pris och produktion av stål globalt, vilket har en direkt effekt på järnmalmsmarknaden. Kina slog ett nytt rekord 2020 då landet importerade totalt 1,17 miljarder ton järnmalm, och denna höga takt ser ut att hålla i sig. Järn- malmsimporten för den övriga världen ser ut att öka jämfört med samma period förra året.
Mot bakgrund av de ”lockdowns” som skakar om världsekonomin, kan denna ökning ses som ett tecken på att järn- och stålbranschen står sig relativt stark och är på väg att återhämta sig. När det gäller världsmarknadspriset på järnmalm (IODEX) har den kraftiga efterfrågan resulterat i att priserna för tillfället är de högsta sedan 2011. Efterfrågan på sjöburen hög- kvalitativ järnmalmspellets ökar. Samtidigt finns det ett begränsat utbud vilket indikerar att pelletspremierna borde utvecklas positivt det kommande kvartalet.
– Det handlar om ett teknikskifte som måste genomföras och om en produkt som världen inte kommer att kunna vara utan. De bästa förutsättningarna att genomföra skiftet finns uppenbarligen just i norra Sverige.
Ingvar Persson om gruv- och stålbranschens omställning, ledarartikel i Aftonbladet, 28 februari 2021
Varför koldioxidfri järnsvamp?
Samarco startat sin produktion efter att ha varit borta från marknaden sedan 2015, finns det fort- farande ett underskott av pellets på marknaden.
Leveranserna från Brasilien begränsas av tillgång- en på pelletsrågods. Dessutom efterfrågar Kina säsongmässigt mer pellets, vilket gör att priserna skjuter i höjden.
De orosmoln som våra kunder ser idag är kraftigt ökade kostnader för råmaterial som minskar deras marginaler, samt en snabb oförutsedd förändring av efterfrågan på grund av ytterligare effekt av pandemin. Dessutom finns det tecken på att Kinas regering snart kommer att begränsa viss stålpro- duktion av miljöskäl.
Fossilfri stålproduktion är högprioriterat Omställningen till fossilfri stålproduktion är hög- prioriterat för de flesta av LKAB:s kunder. SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall satsar på HYBRIT. Stålgiganten i Tyskland, ThyssenKrupp, satsar på vätgasinjektionen in i masugnen och produktion av vätgas i Duisburg. Salzgitters stra- tegiska projekt heter SALCOS (Salzgitter Low CO2 Steelmaking) och har som målsättning att minska koldioxidutsläppen från stålproduktio- nen. SALCOS:s fokus, likt HYBRIT, är att producera järnsvamp i direktreduktionsprocess med hjälp av vätgas och integrera den i befintlig stålframställ- ningsprocess.
ArcelorMittals, som är den största ståltillverka- ren i Europa, har som mål att i framtiden produ- cera ”grönt stål” genom att minska sina utsläpp med 30 procent fram till 2030, och därefter vara koldioxidneutralt fram till 2050. Strategin vilar på tre pelare: grön energi (vätgas följt av elektrolys), cirkulärt kol (biomassa som tas tillvara som en restprodukt från andra industrier) samt koldiox- idinfångning. Voestalpine har istället valt att satsa på att tillverka vätgas med elektrolys i det EU- finansierade samarbetsprojektet ”H2Future” och försöker använda vätgas vid ståltillverkningen.
Roger Hahne, tillförordnad direktör för marknad och teknik.
LKAB. Bolagets nya strategi kom
mer att innebära stora förändringar, varav en av de mer påtagliga är den nya produkten, den koldioxidfria järnsvampen som på sikt ska ersät
ta den klassiska järnmalmspellet
sen. Men varför? Och vilka är egent
ligen skillnaderna?
I LKAB:s nya strategi stakas målet ut mot noll koldioxidutsläpp från våra processer och produkter till 2045.
LKAB:s pellets hör redan idag till de mest klimateffektiva järnmalmspel- letsen i världen men vår verksamhet orsakar ändå stora utsläpp av koldi- oxid. Stora utsläpp uppstår dessutom senare i värdekedjan, när våra pellets ska förädlas vidare till färdigt stål.
Genom att ta det här klivet framåt i värdekedjan och börja leverera fär- dig, koldioxidfri järnsvamp istället
kan vi bidra till att de globala utsläp- pen minskar med ungefär 35 miljo- ner ton koldioxid årligen, motsva- rande två tredjedelar av Sveriges alla utsläpp. En enorm insats för klimatet.
Vad är då järnsvamp? Järnsvampen, eller DRI (Direct Reduced Iron), är i princip nästa steg i förädlingskedjan efter järnmalmspelletsen. Till skill- nad från pellets, som fortfarande innehåller syre och måste vidareför- ädlas av kunderna, är järnsvampen rent, färdigt järn.
– Dagens järnmalmspellets mås- te reduceras till järn innan den kan användas i stålframställning. För att åstadkomma det nyttjas vår pellets idag av kunderna antingen i en mas- ugn eller i ett direktreduktionsverk för produktion av järnsvamp, ofta
med hjälp av fossilt kol. Järnsvamp är Mikael Pettersson, projektledare på avdelningen marknad & teknik.
FOTO: FREDRIC ALM
Järnsvamp, LKAB:s framtida koldioxidfria produkt.
alltså något som redan produceras på många håll, men som vi nu ska göra själva, med fossilfri energi och utan koldioxidutsläpp, berättar Mikael Pettersson, projektledare på enheten marknad och teknik.
Hos LKAB kommer järnsvampen att pressas ihop till briketter, så kallad HBI (Hot Briquetted Iron). Skälet är bland annat att underlätta transpor- terna av produkterna.
Så varför görs den här förändringen?
Det finns ett par huvudsakliga skäl.
Dels handlar det om miljöperspek- tivet:
– I och med den här omställning- en är vi med och utvecklar en lös- ning på ett problem som vi annars är med och bidrar till. Stålindustrin står idag för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Med koldioxidfria järnmalmsprodukter skapas möjlig- heter att producera koldioxidfritt järn och grönt stål. Och fossilfritt stål kommer att spela en viktig roll för det hållbara samhällets utveckling, i vindkraftverk, elbilar och annan teknik, bland annat, säger Mikael Pettersson.
Dels handlar det om en affärsmässig bedömning. I och med att vi tar ste- get till järnsvamp ökar värdet på våra produkter och det ger LKAB förutsätt- ningar att mer än dubbla omsättning- en fram till 2045.
– På en marknad som ställer högre krav på en koldioxidfri produktion så säkrar vi bolagets verksamhet fram- över, säger Mikael Pettersson.
Enligt prognoser kommer markna- den för stål att växa med 50 procent fram till 2050. Hela den tillväxten bedöms ske i form av skrot som åter- vinns i eldrivna ljusbågsugnar. I ljus-
bågsugnarna fungerar inte dagens järnmalmspellets, det gör järnsvamp.
Omställningen kommer tveklöst att innebära utmaningar för företaget.
Utvecklingsarbetet mot LKAB:s nya strategi omfattar hela kedjan från gruva till färdig produkt, inklusive den logistiska hanteringen av den.
– Generellt kan man säga att vi rör oss mot att tillverka, hantera och transportera en ny produkt som stäl- ler helt andra krav på både förädling och logistik. Exakt hur det kommer se ut vet vi inte i dagsläget, men det ska utvecklingsarbetet visa. Det är en stor förändring men något som marknaden efterfrågar och vi ser sto- ra möjligheter, avslutar Mikael Pet- tersson.
PER JUNTTI FOTO: FREDRIC ALM
Dagens järnmalmspellets.
ANSVAR
LKAB ökar tillgångarna med en halv miljard ton
LKAB. Efter att kraftigt ha ökat pro
spekteringen på alla sina tre gruv
orter sedan 2018 kan LKAB nu pre
sentera resultatet, en ökning av mineraltillgångarna under 2020 med 45 procent från cirka 1,2 till 1,7 miljarder ton.
– Detta bör ge oss möjligheten att förlänga produktionen minst fram till 2060. Dessutom ser vi inte slu
tet på fyndigheterna, de fortsätter mot djupet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar.
LKAB har de senaste två åren sat- sat cirka 700 miljoner kronor på att söka efter nya fyndigheter och fort- sättningen på befintliga. Fokus har varit på gruvnära områden eftersom potentialen bedömts vara stor och närheten till befintlig infrastruktur underlättar en framtida brytning.
– Vi har haft höga målsättningar och det har gett resultat. Att vi kan öka mineraltillgångarna så här kraft-
MINERALRESERVER
PER 31 DECEMBER 2020 (INGÅENDE SOVRINGSVERK)
Kvantitet, Mt Procent, Fe
2020 2019 2020 2019
Kiruna
Bevisad 246 208 42,6 42,5
Sannolik 491 408 40,9 41,5
Totalt 737 616 41,5 41,8
Malmberget magnetit
Bevisad 79 94 38,2 38,1
Sannolik 186 187 39,5 39,5
Totalt 265 282 39,1 39,0
Leveäniemi
Bevisad 81 86 50,3 48,8
Sannolik 10 11 36,8 35,4
Totalt 91 97 48,9 47,3
MINERALTILLGÅNGAR (MINERALRESERVER EXKLUDERADE)
PER 31 DECEMBER 2020 (INGÅENDE SOVRINGSVERK)
Kvantitet, Mt Procent, Fe
2020 2019 2020 2019
Kiruna
Känd 0 0 0,0 0,0
Indikerad 399 264 62,0 59,0
Antagen 314 210 58,0 59,8
Total 713 474 60,2 59,4
Malmberget magnetit
Känd 40 9 57,0 57,2
Indikerad 289 210 57,0 58,5
Antagen 378 278 59,0 60,4
Total 707 497 58,1 59,5
Leveäniemi magnetit
Känd 68 67 49,1 47,0
Indikerad 64 70 40,5 43,0
Antagen 9 12 37,2 39,0
Total 141 149 44,4 44,5
Gruvberget magnetit
Känd 22 20 53,7 56,0
Indikerad 24 13 50,7 55,0
Antagen 147 64 49,9 55,0
Total 194 97 50,5 55,2
MINERALRESERVER
PER 31 DECEMBER 2020 (INGÅENDE SOVRINGSVERK)
Kvantitet, Mt Procent, Fe
2020 2019 2020 2019
Kiruna
Bevisad 246 208 42,6 42,5
Sannolik 491 408 40,9 41,5
Totalt 737 616 41,5 41,8
Malmberget magnetit
Bevisad 79 94 38,2 38,1
Sannolik 186 187 39,5 39,5
Totalt 265 282 39,1 39,0
Leveäniemi
Bevisad 81 86 50,3 48,8
Sannolik 10 11 36,8 35,4
Totalt 91 97 48,9 47,3
MINERALTILLGÅNGAR (MINERALRESERVER EXKLUDERADE)
PER 31 DECEMBER 2020 (INGÅENDE SOVRINGSVERK)
Kvantitet, Mt Procent, Fe
2020 2019 2020 2019
Kiruna
Känd 0 0 0,0 0,0
Indikerad 399 264 62,0 59,0
Antagen 314 210 58,0 59,8
Total 713 474 60,2 59,4
Malmberget magnetit
Känd 40 9 57,0 57,2
Indikerad 289 210 57,0 58,5
Antagen 378 278 59,0 60,4
Total 707 497 58,1 59,5
Leveäniemi magnetit
Känd 68 67 49,1 47,0
Indikerad 64 70 40,5 43,0
Antagen 9 12 37,2 39,0
Total 141 149 44,4 44,5
Gruvberget magnetit
Känd 22 20 53,7 56,0
Indikerad 24 13 50,7 55,0
Antagen 147 64 49,9 55,0
Total 194 97 50,5 55,2
fullt är en av förutsättningarna både till en fortsatt verksamhet som gruv- bolag och för vår stora omställning till koldioxidfria produkter, säger Pierre Heeroma.
Järnhalterna i de nya fyndighe- terna ligger kring 60 procent, dubbelt så mycket som de flesta andra järnmalmsprojekt i världen.
Fyndigheterna är inte avgränsade mot djupet, vilket betyder att LKAB kommer att fortsätta den gruvnära prospekteringen under de komman- de åren. I Kiruna både mot djupet och mot det område som kallas Per Geijer-malmerna, norr om staden.
I Svappavaara ska både Gruvberget och Leveäniemi undersökas mot djupet och i Malmberget gäller det att följa de befintliga fyndigheterna neråt.
– De nya fynden innebär att vi bör kunna utveckla dessa mineraltill-
gångar till mineralreserver som ger underlag för fortsatt brytning i många årtionden till, och det säkrar vår sto- ra satsning på att lämna fossilbaserad produktion och gå över till koldioxid- fri järnsvamp. Prospektering är själva grunden för vår bransch, det gruv- bolag som inte prospekterar måste så småningom börja planera sin av- veckling. Det är bra att vara skicklig när man prospekterar, men man be- höver också ha tur. Mineralfyndighe- terna ligger där de ligger, säger Pierre Heeroma.
LKAB står inför en omställning som kan bli den största industriinveste- ringen hittills i Sverige. Målet är att leverera järnsvamp framställd med vätgas och därigenom minska glo- bala koldioxidutsläpp på 35 miljo- ner ton per år. Bolaget sätter en ny världsstandard för koldioxidfri, digi-
taliserad och autonom gruvbrytning under jord. Med fossilfri teknik ska strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel utvin- nas ur dagens avfall från gruvan. Allt detta kommer att kräva omfattande investeringar på 10–20 miljarder kro- nor om året under 15–20 år. Det kom- mer att skapas tusentals nya jobb i Malmfälten och Norrbotten under mer än 20 år.
I klassificeringen av ett gruvbolags fyndigheter är mineraltillgångar den första och lägre nivån. Den kan sedan genom fortsatta borrningar och tek- niska samt ekonomiska utredning- ar förädlas till mineralreserver, det vill säga när man vet att minerali- seringen är ekonomiskt lönsamt att bryta. LKAB:s totala mineralreserver uppgår till 1 093 miljoner ton (Mt) (737 Mt i Kiruna, 265 Mt i Malmberget och 91 Mt i Svappavaara).
Mineraltillgångarna har genom pro- spekteringen år 2020 ökat från totalt 1 208 Mt till 1 754 Mt. Fördelningen mellan orterna är Kiruna 713 Mt, en ökning 230Mt, Malmberget 707 Mt, en ökning med 219 Mt, och Svappavaara 334 Mt, en ökning med 88 Mt.
ANDERS LINDBERG Pierre Heeroma, direktör med ansvar för
prospekteringar. FOTO: SUSANNE LINDHOLM
Borrkärnor från prospekteringarna undersöks av LKAB:s geologer. FOTOGRAF: SIMON JOHANSSON
1 500m Huvudnivå 1 250m 750m Huvudnivå
600m
Mineralreserv Mineralreserv
Mineraltillgångar Mineraltillgångar
Prospekteringspotential Prospekteringspotential
Västra fältet
Östra fältet Utbruten malm
Utbruten malm ÖSTRA FÄLTET VÄSTRA FÄLTET
MALMBERGETS FYNDIGHETER FORTSÄTTER MOT DJUPET
V Ö
+500m
0m
-500m
PROSPEKTERINGEN I SVAPPAVAARA VÄXLAR UPP 2021
S LEVEÄNIEMI N
GRUVBERGET HEMATIT
GRUVBERGET MAGNETIT Utbruten malm
Mineralreserv
Mineraltillgångar
Leveäniemi
Gruvberget
Mineraltillgångar
Mineraltillgångar
Prospekteringspotential Prospekteringspotential
Prospekteringspotential
Utbruten malm
2 000m
Huvudnivå 1 365
Mineralreserv Per Geijer
Mineraltillgångar
Kiirunavaara prospekteringspotential
Kiirunavaara Per Geijer och Luossavaara
prospekteringspotential
Per Geijer
Utbruten malm KIIRUNAVAARA
LUOSSAVAARA KIRUNA
Marknivå 230 m
PÅ VÄG MOT EN MILJARD TON ENLIGT PLAN
Men geometrin är mer utmanande och djupet större
N S
KIRUNA: På väg mot en miljard ton enligt plan
MALMBERGET: Fyndigheter fortsätter mot djupet
SVAPPAVAARA: Prospekteringen växlar upp 2021
LKAB FRAMTID NR 1 • 2021 LKAB FRAMTID NR 1 • 2021
6 7
ENGAGERAD
MALMBERGET. Prospekteringsavdel
ningen har nu börjat borra det första av tre prospekteringsborrhål vid GällivareMalmbergets golfbana.
– Vi vill testa teorin vi har om Västra fältets malmkroppar och se om Välkomma, Baron och Johannes fortsätter ner till djup under 1600 meter, säger Simon Engström, geo
log på LKAB.
– Den här prospekteringen handlar om att identifiera potentialen för Västra fältet och göra det möjligt att planera för Malmbergets gruva efter 2035. Tillgängliga och livskraftiga gruvområden i väster gör att vi kan vara mindre beroende av de stora östra malmkropparna. Det gör att vi kan skapa en mer robust och effektiv drift, säger Ben Pladdy, gruppchef för gruvnära prospektering i LKAB.
Malmkropparna är för närvaran- de kända till cirka 1000 meter och i dagsläget finns inga tillgängliga plat- ser i gruvan för att undersöka dem ytterligare.
LKAB borrar efter mer malm i Malmberget
Det första borrhållet borras ner till cirka 500 meter. Med utgångspunkt från det första ska sedan tre hål göras med kontrollerad borrning.
Elin Magnusson, Drillcon, tömmer borrkärnor.
– För att göra processen snabbare kommer vi att använda borrteknik med kontrollerad styrning när vi kommer djupare ner. Det betyder att för varje borrplats behöver vi bara borra ett mycket långt hål samtidigt som vi kan uppnå minst tre träffar, säger Simon Engström.
Liknande borrningar planeras på två platser vid området Norra Mosebacke senare under året.
– Tillståndshanteringen för dessa är försenad, men ett slutgiltigt be- slut förväntas inom kort, säger Ben Pladdy.
Borriggen anlände från södra Sverige i slutet av februari till borrplatsen i Malmberget och planeras arbeta dyg- net runt de närmaste månaderna.
KAJSA LINDMARK Simon Engström, geolog, LKAB.
LKAB. Metaller och mineral behövs för att bygga infrastruktur och byggnader samt för höjd levnads
standard världen över. Samtidigt måste de globala utsläppen av växthusgaser minska drastiskt, en nödvändig klimatomställning som skapar möjligheter att stärka LKAB för framtiden.
– Genom att ställa om vår verksam- het gör vi stor skillnad. Vår strategi för framtiden stakar ut vägen mot noll utsläpp av koldioxid från våra egna processer och produkter till år 2045, det är klimateffekt på riktigt, säger Anna Lidbom, hållbarhetschef, LKAB.
SVAPPAVAARA. Amerikanska Cater
pillar har en snart 100årig tillverk
ningshistoria och bland de senaste tillskotten i modellprogrammet är en delvis eldriven hjullastare. Den körs nu av LTH i Svappavaara.
Cat 988 är vad Boeing 737 är för flygindustrin; en trogen arbetshäst som funnits med sedan 1960-talet och ständigt förfinats. Hjullastaren 988K med tilläggsnamnet ”XE” kan ses som ett viktigt steg på vägen till elektrifierade arbetsfordon där
en del av drivlinan är elektrifierad – transmissionen. Det ger en mer sömlös motorstyrning utan växling som bidrar till högre effektivitet och totalekonomi. Bränsleeffektiviteten förbättras med upp till hela 25 pro- cent jämfört med en konventio- nell 988K varför maskinen är håll- bar ur flera perspektiv då bränsle är en stor utgift för industriaktörer.
LKAB avser fram till 2045 göra sina verksamheter helt fria från fossila bränslen.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Halvelektrisk jänkare till Svappavaara
Den eldrivna hjullastaren på plats i Svappavaara. JULIA LINDMARK (FOTO)
Klimatomställning som skapar möjligheter
NYTÄNKANDE
Industrins omställning är till stor del en fråga om energi, där tillgången till förnybar energi utgör en begräns- ning. Olja och kol måste ersättas med
fossilfria alternativ som el från till exempel vind, vatten eller solkraft.
LKAB:s plan är att utveckla en pro- cess som nyttjar vätgas i stället för Järn- och stålindustrin står för de
största utsläppen globalt av koldiox- id. LKAB:s samlade koldioxidutsläpp uppgår idag till 700 000 ton, vilket motsvarar fyra procent av svensk in- dustris samlade utsläpp och gör bo- laget till den fjärde största utsläppa- ren bland svenska företag. Samtidigt förväntas marknaden för stål öka med 50 procent de kommande tret- tio åren, där största andelen kommer från återvunnet stål i form av skrot tillsammans med järnsvamp.
LKAB ska leverera det koldioxidfria järn som är nödvändigt för att bygga de bilar, vindkraftverk och elmoto- rer som krävs för en global omställ- ning mot en framtid fri från koldiox- id. Idag är världsmarknadspriset på stålskrot dubbelt så högt som järn- malmspellets.
– Världen ställer om för att möta klimathotet och bedömningen vi gör är att marknaden kommer att betala en prispremie för kol- dioxid fritt järn för att kunna göra grönt stål. På så sätt stärker vi vår konkur renskraft samtidigt som vi gör en enorm insats för klimatet, säger Anna Lidbom.
kol och för det krävs banbrytande teknikutveckling.
– En utveckling mot att producera koldioxidfri järnsvamp innebär en förflyttning framåt i värdekedjan för LKAB, samtidigt som utsläppen av koldioxid minskar eftersom järn- svamp innehåller mindre syre som behöver oxideras bort i processen till färdigt stål. Genom vår plan för fram- tiden ska vi leda omställningen av vår industri mot en hållbar framtid, säger Anna Lidbom.
Fullt genomförd kommer omställ- ningen av LKAB och den effekt det ger hos globala stålkunder innebä- ra en minskning motsvarande två tredje delar av Sveriges totala koldi- oxidutsläpp. Det motsvarar en minsk- ning av utsläppen som är tre gånger större än effekten av att parkera alla personbilar i Sverige för gott.
ERIKA LINDBLAD
Anna Lidbom, hållbarhetschef på LKAB. FOTO: FREDRIC ALM
GÄLLIVARE. Snart står drygt 60 spril
lans nya lägenheter färdiga mitt emot Circle K i centrala Gällivare.
Det är den nya delen av kvarteret Hasseln som nu börjar närma sig färdigställande.
Projektet, som inleddes förra året och beräknas vara inflyttningsklart under hösten, byggs i moduler och är en ersättning för lägenheter i Top- bostäders bestånd i Malmberget. Det handlar dock inte bara om att bygga kopior av det de ersätter utan stor hänsyn har tagits till det faktum att de två huskropparna kommer att stå väldigt synliga för dem som kör in i Gällivare.
– Vi har valt utförande delvis uti- från att intrycket ska representera något nytt och fräscht som är tillta- lande för dem som ser husen, säger Ulf Hansson, sektionschef vid LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget.
Förarbetet innan byggnation har förstås bjudit på en del utmaning- ar. Projektets läge, nästan mitt i centrum bebyggelsen med allt vad det innebär i form av bland annat trånga ytor, har till exempel medfört utma- ningar kring förvaring av material- upplag och trafik till och från bygg- platsen.
– Det har varit väldigt viktigt att logistiken har fungerat, säger Ulf Hansson.
Även miljömässigt har det funnits en del utmaningar. Till exempel så har det krävts en omfattande sane-
Skönhet och hållbarhet
kombineras i kvarteret Hasseln
ring av området då det har varit flera olika verksamheter, bland annat en bensinstation på platsen genom åren, som alla lämnat sitt avtryck.
– Det har varit många provtagning- ar innan vi har kunnat bedöma att marken är säker för bostäder, säger Ulf Hansson.
Miljö och hållbarhet är viktiga frågor som Ulf Hansson och hans medarbe-
tare ständigt har med sig i sina pro- jekt. De nya lägenheterna ska nämli- gen inte bara vara tilltalande för ögat och ge ett gott intryck för dem som kör in i Gällivare utan byggs även med bland annat mer energieffektiv isolering som innebär en lägre energi- förbrukning och ökad hållbarhet mil- jömässigt jämfört med de lägenheter de ersätter, där de flesta är från 50-, 60- och 70-talet.
– För oss handlar det om så mycket mer än att bygga bostäder. Det hand- lar om att skapa bra, trivsamma och hållbara miljöer för bostäder och människor, säger Ulf Hansson och tillägger:
– Vi vill bidra till en framtida stad som människor vill leva och bo i.
CATRINE JOHANSSON LANTTO
NYTÄNKANDE KIRUNA. Operatörer i Kirunagruvan
styr nu sex autonoma lastmaskiner från två olika leverantörer – från samma kontrollrum. Ännu så länge går lastarna på diesel, men under året levereras batteridrivna Epiroc
maskiner och Sandviks större ellas
tare. Säkerhet och lastkapacitet ska testas och utvärderas så att fram
tidens koldioxidfria LKAB kan bli verklighet.
– Våra operatörer arbetar tätt tillsam- mans med leverantörerna och är på det viset delaktiga i både Sandviks och Epirocs utvecklingsresa. Vi tes- tar systemen och återkopplar så att vi i slutändan får en bättre produkt, säger Magnus Lindgren, produktions- chef för fjärrcentralen på nivå 1365 i Kirunagruvan.
LKAB spränger i gruvan varje natt.
Först när spränggaserna har vädrats ut och bergsspänningarna minskat får personal åka ut till produktions- området. Med fjärrstyrda maskiner kan LKAB lasta och lossa råmalm utan att behöva ta lika stor hänsyn till nattens sprängningar.
– Att lasta autonomt nattetid är helt rätt utifrån både ett säkerhets-, ett ar- betsmiljö- och ett produktivitetsper- spektiv. Det betyder inte att manu- ellt körda maskiner försvinner, utan jag ser det som att vi får fler verktyg i verktygslådan. Det är många para- metrar som behöver tas med i beräk- ningen för att lastningen ska leverera ett jämnt flöde av malm till föräd- lingsverken, säger Roger Lärkmo, tek- nikutvecklare på LKAB.
LKAB förbereder för nya generationens batteri- och eldrivna lastmaskiner
FOTO: ANDERS HALLERGREN
En av de fjärrstyrda Epiroclastarna i Kirunagruvan.
Operatörerna Monica Kyrö och Marie Arngren styr Sandvik- och Epirocs lastmaskiner från fjärrcentralen på nivå 1365 i Kirunagruvan.
Operatör Jerry Stenberg på fjärrcentralen på nivå 1365.
Till sommaren tar Konsulngruvan emot sin första batteridrivna last - maskin, ST14 från Epiroc. Förbere del- serna är i full gång, från planering av ortar där batterier ska bytas, till att göra riskanalyser och simuleringar.
Under 2021 levereras också tre av Sandviks större eldrivna lastmaski- ner, 625IE, till LKAB i Kiruna.
– LKAB har kört lastare med elka- bel i över 20 år, både manuellt och med fjärrstyrning. Nu ska vi prova att fjärrstyra den nya generationens el- lastare. De testerna börjar vi med un- der hösten, säger Magnus Lindgren.
– Vi deltar tidigt i utvecklingsarbe- tet så att vi förstår och kan påverka prestanda, lastkapacitet och inte minst säkerhetsaspekterna. Vi ska testa hur batteri- och eldrivna last- maskiner står sig jämfört med die- seldrivna, hur fjärrstyrda maskiner
fungerar jämfört med manuellt kör- da osv. Ett av flera mål är att operatö- rerna, oavsett vilket märke som står på fordonet, ska kunna fjärrstyra for- don från samma system och i samma produktionsområde. Då närmar vi oss en ny världsstandard, säger Anita Oraha Wardi, projektledare för auto- noma, smarta och koldioxidfria ma- skiner på LKAB.
TINA BENSON Snart står 60 nya lägenheter färdiga på knappt ett stenkasts avstånd från Gällivare centrum. FOTO: DANIEL OLAUSSON/FOLLOW THE LIGHT”
När kvarteret står helt klart är förhoppningen att det ska fungera som bland annat en tilltalande entré in i Gällivare.
SKISSBILD: NORDMARK OCH NORDMARK.
LKAB FRAMTID NR 1 • 2021 LKAB FRAMTID NR 1 • 2021
10 11
KIRUNA. Det är ännu inte beslutat exakt hur anrika Hjalmar Lund
bohmsgården kommer användas i framtiden men att den på något sätt ska vara tillgänglig för Kiruna
borna står på LKAB:s önske lista.
Många människor har faktiskt hört av sig och frågat vad det kan tänkas bli. Det är kul att det finns ett sådant intresse, säger Tjabba Nordanfjäll, senior projektledare.
Just nu renoveras gården och föns- ter skickas ner till Lycksele för
reno vering och målning. Invändigt pågår arbeten med tapetsering där kopior av de ursprungliga tapeter- na från 1900-talet levereras från ett företag i Göteborgsområdet.
Ådringsmålade träpaneler åter- ställs och de gamla elementen byts ut mot nya men i gammal stil. Allt i samråd med länsstyrelsen och till en kostnad på cirka 10 miljoner kronor.
– Vi lämnar helt enkelt ingenting åt slumpen i detta renoverings- arbete, säger Tjabba Nordanfjäll.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Hjalmar Lundbohmsgården renoveras – ”Inget lämnas åt slumpen”
FOTO: TJABBA NORDANFJÄLL
KIRUNA. I flertalet undersökningar pekas just närhet till matvarubuti
ker ut som en viktig faktor för triv
samma bostadsområden. Coop har nu skrivit på kontraktet och kommer flytta in i nya centrumkärnan.
Kvarter sju, åtta och nio i nya centrum ska innehålla 49 handelslokaler med både kedjor och många av Kirunas klassiska verksamheter. Dessa kom- mer ta plats hösten 2022 i den sam- lade flytten från gamla centrum.
– Vi har verkat för att det ska finnas en livsmedelsbutik som bidrar till flö- det av människor till kvarteren. Det är viktigt för alla som ska bo i centrum- kärnan och Coop är en viktig aktör i Malmfälten, säger Therese Lindroth, sektionschef på LKAB:s samhälls - omvandlingsavdelning.
Den nya Coopbutikens lokal kom- mer ligga intill Systembolaget och blir cirka 1 000 kvadratmeter. Det ska ge en butik så pass stor att det går
bra att veckohandla. Eva Pettersson är fastighetschef på Coop Norrbotten och förklarar att den nya butiken blir en mellanstor variant.
– Den blir större än Coop Lappgatan vilket innebär bredare sortiment en- ligt dom koncept vi har. Det kommer ju finnas många arbetsplatser närlig- gande och då anpassar vi därefter med salladsbar och stort utbud av färdigrät- ter, säger Eva Pettersson, och tillägger:
– Generösa öppettider är också ett mål.
Lokalen som kommer inrymma nya Coop är under uppförande. Therese Lindroth med team och samarbets- partners arbetar nu för att hålla tid- planen för inflyttning.
– Vi jobbar får att handeln i nya Kiruna centrum ska öppna upp den 1 september 2022, säger Therese Lind- roth.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Stor nyetablering i Kirunas nya centrum
”En viktig aktör i Malmfälten”
FOTO: DRÖNARFOTO, LKAB
Kvarteren som nu är under uppbyggnad. Coop-butiken kommer vara placerad i byggnaden utan färg närmast i bild.
GÄLLIVARE. Just nu pågår inflytt
ning för fullt i de 39 lägenheter som byggts på nordöstra Repisvaara.
– Jag skulle säga att det är en av våra bästa tomter med en fantastisk utsikt, säger Ulf Hansson, sektions- chef vid LKAB:s samhällsomvandling i Gällivare och Malmberget.
Projektet, som inleddes i maj 2019, är byggt från grunden med hänsyn till långsiktig hållbarhet. Till exem- pel så har en stor andel trä, som är ett återvinningsbart material, använts i fasader och tak.
– Det har även lagts mycket fokus på energieffektivitet och energisnål uppvärmning via fjärrvärme, säger Erik Karlsson, fastighetschef på LKAB Fastigheter.
Husen är, enligt honom, till huvud- delen en rätt klassisk nyproduktion med modern planlösning och öppna ytor, även om en del lägenheter har byggts med en mer traditionell plan- lösning, där till exempel kök och var- dagsrum är separata.
– Vi har byggt lägenheter med olika planlösningar för att passa fler männi skor då vi har sett att det finns intresse för det, säger Erik Karlsson.
Alla lägenheter är även utrusta- de med egen tvättmaskin och tork- tumlare, utöver gemensamma tvätt- stugor.
Husen är till stor del en klassisk nyproduktion sett till planlösning, men stor hänsyn har tagits till långsiktig hållbarhet.
39 nya bostäder på Repisvaara
Bostadssituationen i kommunen är som bekant en aning svår, och det är för många svårt att hitta ett nytt boen- de. Just det här projektet har byggts som en ersättning för bostäder i LKAB Fastigheters bestånd i Malmberget, men Erik Karlsson berättar att en stor del av lägenheterna i projektet gläd- jande nog har kunnat läggas ut i kön för nya hyresgäster.
– Det är säkert många som står i kön som har fått massor av pling om
att det finns nya lägenheter på sisto- ne, säger Erik Karlsson.
Ulf Hansson berättar att de ser fram emot att kunna bygga än fler bostä- der och ytterligare försöka lätta upp bostadsmarknaden, men dessvärre sätter bristen på byggbar mark ofta käppar i hjulet.
– Vi står i startgroparna för att byg- ga mycket mer, om vi bara kan få tag på mark för det, säger Ulf Hansson.
CATRINE JOHANSSON LANTTO FOTO: DANIEL OLAUSSON/FOLLOW THE LIGHT
De sista historiska husen har hittat hem på Solbacken
KOSKULLSKULLE. I dagarna är det dags för överlämning av den sista etappen av området Solbacken till LKAB Fastigheter. Området, som har skapats helt från grunden i Koskullskulle, kombinerar de his
toriska kulturbyggnaderna med en mer modern levnadsstandard.
– Det känns bra! Det har varit en resa där vi hela tiden har lärt oss mer för varje etapp, säger Erik Karlsson, fastig hetschef på LKAB Fastigheter.
2016 inleddes arbetet med att för- bereda marken och flytta de allra första kulturhusen till det nyanlagda området Solbacken i Koskullskulle. I dagarna, drygt fem år senare, över- lämnas sista etappen av projektet.
Huvuddelen av husen som har flyt- tats från olika delar av Malmberget är byggda kring förra sekelskiftet, mellan 1800-talet och 1900-talet. Att flytta dem har inte alltid varit lätt, då de flesta av dem byggdes på sin plats med tanken att stanna.
– Det krävs en hel del planering.
Flytten måste ske varsamt, med kvalitet och noggrannhet hela vägen, säger Roger Töyrä, extern projekt- ledare från Sweco.
Totalt har LKAB flyttat 30 kultur- hus som tillsammans innehåller 86 lägenheter. Huvuddelen av lägenhe- terna har blivit bostäder till LKAB Fastigheters hyresgäster som omflyt- tats från områden som avvecklas för att möjliggöra fortsatt, långsiktig gruvdrift. Därtill har LKAB även flyt- tat 13 förrådsbyggnader och gjort, samt gör fortlöpande, omfattande arbeten på utomhusmiljön.
– Ambitionen är att så långt det är möjligt bevara känslan av det gamla och historiska och där ingår utom- husmiljön. Bor man i sådana här hus ska det finnas generösa grönytor runtomkring, säger Erik Karlsson.
Han berättar att standarden i lägen- heterna är på en helt annan nivå än moderna nyproduktioner. Bland annat så är takhöjden och de stora fönstren något som är svårt att hitta i modernare byggnader.
– Det är roligt att kunna bevara såda- na här lägenheter med så generösa ytor och ändå relativt låg hyra. Det går inte att få med nyproduktioner, säger Erik Karlsson.
Med det sagt så finns det givetvis en hel del saker som mår bra av en modernisering då husen när de bygg- des inte hade samma krav på energi- effektivitet och standardisering som dagens nybyggnationer. Många av husen har dessutom byggts utifrån den plats de ursprungligen stod på varför det har varit extra viktigt att försöka placera dem så snarlikt som möjligt på deras nya plats.
– Det är viktigt att få husen i rätt läge och försöka passa in hur de ur- sprungligen byggdes, inklusive even- tuella snedheter, för att minska ris- ken för sättningar, säger Roger Töyrä.
Själva flytten har även inneburit en del stress på de gamla byggnaderna och därför har mycket arbete lagts ned på att först låta dem komma till rätta på sin plats och därefter inleda arbetet med att reparera och justera det som påverkats av tidens tand och flytten. Även fönster, hygienytor och ytskikt har fått sig en uppfräschning, men hela tiden med husens historia i åtanke. Något som krävt speciella renoveringsmetoder och en särskild känsla för material.
– Det är en utmaning att energi- effektivisera dem utan att förstöra
känslan av det gamla. Husen är flyt- tade för att bevaras och vi måste ha respekt för det och se till att bevara dem på ett bra sätt, säger Erik Karls- son.
Han berättar även att det finns pla- ner på att göra i ordning en prome- nadslinga i området med information om de gamla husen, deras ursprung och deras historia.
– Jag tror inte att ens jag själv helt hade förstått hur mycket historia som finns kring varje hus, säger Erik Karlsson.
Även Roger Töyrä ser positivt på tanken och på känslan av att kunna ta med en del av historien in i framti- den genom att flytta och bevara husen.
– Jag tänker att det skulle vara kul om någon går runt i området om hundra år och då kan se var husen har stått tidigare och läsa om dem, säger Roger Töyrä och tillägger:
– Det är något speciellt med att ha fått vara med och skapa det här helt nya området och flytta historiska hus.
Solbacken är ett otroligt fint område.
CATRINE JOHANSSON LANTTO
ENGAGERAD
Totalt har 30 kulturhus flyttats till Solbacken från olika platser i Malmberget. Området har byggts i etapper som har flyttats in i allt
eftersom. FOTO: CATRINE JOHANSSON LANTTO
ANSVAR
Petter Larsson
Underhållstekniker/ingenjör på Svappavaara anrikningsverk.
Min roll är väldigt bred och spänner sig över många olika arbetsuppgifter, alltifrån små enkla justeringar i en reservdelslista till samordning och projektledning av stora underhållsstopp. Att både få arbeta intensivt, dela ett brinnan- de engagemang och känna pulsen under ett UH-stopp till att vara delak- tig i strategiska projekt, analysera en driftsstörning, följa upp ekonomin och utveckla arbetssätt och metoder.
Det är tillfredsställande att leda eller delta i en grupp med drivna individer som tillsammans systematiskt och strukturerat arbetar fram en lösning på ett problem för att sedan driva ige- nom en förbättring som motsvarar eller överträffar förväntat resultat.
Underhåll är en lång kedja av olika tekniska och adminis- trativa aktiviteter som syftar till att hålla en maskin eller anlägg- ning tillgänglig för produktion när det krävs. De flesta rollerna i LKAB arbetar på något sätt med underhåll.
Hur väl vi utför underhåll mäts i tillgänglighet som är en av tre para- metrar i TAK-faktorn som avgör hur effektiva våra anläggningar är.
En hög tillgänglighet har en direkt koppling till LKAB:s rörelseresulta- tet då varje störning eller förlängt underhållsstopp orsakar ett produk- tionsbortfall och förlorad inkomst.
Därför tycker jag att underhåll är en oerhört viktig del i LKAB:s processer.
Absolut, det finns olika spän- nande vägval att ta inom under- håll. Jag får vara en viktig del i att förvalta anläggningstillgångar för miljardbelopp, det är verkligen moti- verande!
Underhåll – en förutsättning
för den historiska omställningen
Vad är det som gör
underhållsarbetet intressant?
Varför tycker du att underhåll är en viktig del i LKAB:s process?
Skulle du rekommendera andra att jobba med underhåll?
LKAB. Underhållsarbetet är en vik
tig del i processerna som sträcker sig från gruva till kund. Här berät
tar några av LKAB:s medarbetare om hur de ser på sina roller och upp
draget att hålla maskineriet igång.
Fredrik Henriksson
Underhållstekniker i pelletsverket MK3. Har läst en kurs mot LTU, ”Från mekaniker till tekniker”.
Det är att kunna utveckla något till en så hållbar situation som möjligt och kunna förutse hän- delser, se när man måste stanna för att reparera. Vi ska försöka undvika oförutsedda stopp.
Det går ihop med förra frågan.
Vi vill ha en så effektiv produk- tion till så låg kostnad som möj- ligt. Kostnaden får vi genom tiden vi inte kan producera till följd av opla- nerade stopp.
Absolut, just för att det är så varierande och så många oli- ka delar som man kan snöa in på. Ingen maskin är den andra lik.
Allt från tribologidelen till material- val, det är ett väldigt brett område.
Du kan bli expert på växellådor och isolermassor och många andra saker däremellan. Den som är nyfiken på hur saker fungerar och gärna hittar lösningar passar för det här jobbet.
Jill Johansson
Underhållstekniker inom kvalitetsservice på LKAB, läst en teknikerkurs mot LTU
Man stöter ofta på saker man inte varit med om tidiga- re, mycket problemlösning.
Man får även vara med och ta fram nya lösningar på återkommande problem.
Regelbundet underhåll behövs för att LKAB:s processer ska fungera, det är nödvändigt för en säker arbetsplats och minskar stör- ningar och avbrott i produktionen.
Absolut, det är ett väldigt varie- rande jobb och man lär sig stän- digt nya saker.
Per Eriksson
Underhållsingenjör i Svappavaara, ansvarsområde teknik och service media.
Jag jobbar med att hitta möjlig- heter att applicera nya tekniker i samband med underhållet på våra maskiner. Man får även en stor möjlighet att påverka hur det strate- giska underhållet påverkar den dagli- ga driften, att hitta nya komponenter som är bättre anpassade för processen/
verksamheten som gör att vi får ut det där lilla extra, det är en riktigt rolig utmaning. Sen är det lite intressant att underhållsarbetet ”tar aldrig slut”!
Skulle vi inte arbeta aktivt med underhållet inom LKAB hade vi påbörjat vår avveckling av verk- samheten. Men framförallt handlar det om att arbeta med effektiva meto- der som gör att vi finns kvar även i framtiden som en av de främsta leverantörerna inom järnmalmsindu- strin samt, våra nya affärsområden.
Absolut! Ett riktigt roligt arbete som gör att man får både insikt i processerna samt uppbyggnaden och vikten av ett bra underhållsarbete.
Jonas Wasara
Verkschef KA1/KA2 (har varit underhållsingenjör)
Underhåll har så pass många aspekter, allt från att hantera teknik till samverkan mellan människor. Vissa roller fördjupar sig mer i det ena eller det andra. Även i ett verk är det många aspekter.
Hantera avvikelser, planering kort- och långsiktigt. En annan fin sak med underhåll är att vi får många kvitton på hur bra under- hållsarbetet går. Man kan inrikta sig på olika grenar, välja att specialisera sig eller bredda sig inom området. Ett förebyggande underhåll är basen för att vi ska kunna producera planer- bart. Utan det kommer oplanerade störningar. Det förebyggande under- hållet genererar bättre kvalitet och ett säkrare arbete än ett reaktivt. I verken jobbar de flesta med under- håll på något sätt. Från ren under- hållsplanering till renhållning och smörjning, vilka är två kritiskt avgö- rande delar.
1
1
1
1
1
1 2
2 2
2
2 2
3
3
3
3
3
3
Det är otroligt utmanande, spännvidden passar väldigt många olika typer av människ- or. Jag trivdes riktigt bra som under- hållsingenjör, så ja!
Emil Barry Andrén
(kallas Barry av nästan alla.) Underhållsingenjör i KA1/KA2
Att samarbeta med människor och samtidigt arbeta med kom- plexa system, arbetet utförs av yrkesgrupper, samverkan krävs mel- lan yrkeskunskaper och identite- ter. Ingenjören utgör kontexten, det handlar om att vara: social, kommu- nikativ och spatial. Sitter inte på kon- toret hela dagen, utan springer en del i verket – det kan handla om att leda haverier, där det snabbt handlar om att lösa problem tillsammans. En annan del av tiden går åt till att pla- nera de årliga underhållstoppen som ingenjören realiserar – det är årets crescendo – älskar när tempot ökar, när saker och ting förändras samt när jag ställs inför nya utmaningar på grund av att takten ökar, utmaning- en gör mig upplivad och utvecklas.
Underhållsarbete handlar om maski- ners funktion, påverkan, handhavan- de och skötsel.
Relevant underhåll kräver vetenskap- lig grund och beprövad erfarenhet, genom erfarenhetsutbyte och reflek- tion (Hansei) överförs den beprövade erfarenheten mellan generationer, yrkesgrupper och personligheter.
Ingenjören har därför en nyckelposi- tion i den lärande organisationen, att systematisera den operativa, tysta/
explicita kunskapen som finns intu- itivt inom yrkena, interna liksom externa, att så gått det går göra kun- skapen explicit, genom att skriva in den uttalade informationen i under- hållsystemet samt bearbeta informa- tionen strategiskt, vilket leder till ett systematiskt hållbart underhåll i världsklass!
Vi får inte äventyra det naturli- ga jämviktsläget, vi måste hålla oss inom systemets resiliens, i Kiruna finns ett subsystem som utgör en del av ett större system. Genom att arbeta med underhåll kan vi optimera energianvändningen, minska utsläp- pen, nyttja resurser maximalt och öka säkerheten för människor som arbe- tar i produktionen.
Ja – när du arbetar med under- håll påverkar du tekniska sys- tem genom att samverka med andra, du är i en position där du kan starta ett samtal, påverka vad män niskor samtalar om och vad de tänker på. KAJSA LINDMARK
3 2 1
Lyssna på en intervju med Per Eriksson, underhållsingenjör.
FOTO: EVELINA PERSSON FOTO: STEFAN EMMOTH
FOTO: KAJSA LINDMARK
FOTO: EMMA KAATI
FOTO: LKAB
Ta chansen och var en del av utvecklingen mot en hållbar industri och infrastruktur.
Därför behövs underhållsingenjörer
Inom industrin blir det allt viktigare att minska sin klimatpåverkan och nyttja sina resurser bättre. Underhåll är en förutsättning för en hållbar och konkurrenskraftig industri. Rätt underhåll använder våra naturresurser på ett bättre sätt och gör att livslängden på produkter ökar. Det är ett viktigt arbete för att industrin ska kunna minska sin klimatpåverkan.
Vad arbetar underhållsingenjörer med?
Som ingenjör inom underhållsteknik har du möjlighet att bidra med rätt förutsättningar för framtidens industri. Du kommer att kunna arbeta som asset manager med att utforma underhållsstrategier, utveckla underhållsplaner eller planera drift- och underhållsaktiviteter inom olika branscher.
Högskoleingenjör underhållsteknik
Utbildningens innehåll
Utbildningen täcker kurser i drift- och underhållsteknik som kvalitetsteknik, industriell ekonomi, elektronik, materialteknik och maskinkomponenter. Sedan specialiserar du dig mer mot underhåll och läser kurser i tillförlitlighetsanalys, produktions- och underhållssystem och livscykelanalys. Du får kompetens i arbetsmiljö, ergonomi, säkerhet och att lösa verkliga problem i projekt med företag.
Utbildningen kommer ge dig verktyg för att arbeta med underhåll och utveckling i en digitaliserad, automatiserad och uppkopplad produktion.
Utbildningens upplägg
Utbildningen ges på plats i Luleå eller på distans vid en studieort Gällivare och Kiruna via Lapplands Lärcentra med några obligatoriska sammankomster per termin på campus Luleå.
ltu.se/blistudent
ltu.se/edu/program/TIUTG?UH
Förstudie genomförs för nytt sjukhus i Kiruna
KIRUNA. Region Norrbotten och LKAB har enats om ett avtal om för
studie för ett nytt sjukhus i Kiruna som ska ersätta det befintliga som en del av samhällsomvandlingen.
– Det är bra att vi nu har en överens kommelse. Förstudien ska vara färdig om knappt ett år, så det brådskar att komma igång med ar
betet. Vi kommer att fortsätta för
handlingarna så snart resultatet av förstudien finns på plats, säger Ken
neth Backgård, regionstyrelsens ordförande.
Det nuvarande sjukhuset i Kiruna beräknas bli påverkat av gruvbryt- ningen kring år 2030. Ett nytt sjukhus ska stå klart i god tid före det årtalet för att en flytt av verksamheterna ska gå smidigt och utan störningar.
Avtalet som parterna enats om nu handlar om hur förstudien ska genomföras och att LKAB står för kostnaderna.
– Vi ska betala eftersom det är vi som orsakar behovet av ett nytt sjuk- hus. Vi kommer att ersätta Region Norrbotten ekonomiskt så de kan bygga upp ett nytt modernt sjukhus.
Att ha en god sjukvård är viktigt både
för oss som bolag och för ett attrak- tivt samhälle. Vi planerar enorma satsningar på att lägga om hela vår produktion och tillverka koldioxid- fri järnsvamp, det kommer att skapa tusentals nya arbetstillfällen och be- hov av nyrekryteringar, säger Stefan Hämäläinen, direktör för samhälls- omvandlingarna på LKAB.
Förstudien ska ge underlag för hur det nya sjukhuset ska utformas, såväl till storlek som funktioner. Därefter startar diskussionerna om vilken ersättningen ska bli. Förstudien ska enligt avtalet vara färdig till årsskif- tet 2021/2022.
ANDERS LINDBERG
– Förstudien ska ge underlag för vil- ka funktioner vi behöver och vill ha i ett nytt sjukhus, men den bör också kunna ge svar på var i Kiruna sjuk- huset ska uppföras. Det ligger i båda parters intresse att övergången sker på bästa möjliga sätt så att Kiruna- borna kan få fortsatt god vård av hög kvalitet, säger Kenneth Backgård.
Nuvarande Kiruna sjukhus berörs av gruvbrytningen kring år 2030. FOTO: REGION NORRBOTTEN, ANDERS ALM
