• No results found

STOCKHOLMSENKÄTEN 2020 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA Föräldraföreläsning för YBC

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STOCKHOLMSENKÄTEN 2020 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA Föräldraföreläsning för YBC"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STOCKHOLMSENKÄTEN 2020 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA

Föräldraföreläsning för YBC

1

(2)

INNEHÅLL

• Stockholmsenkäten 2020

• Alkohol

• Tobak

• Narkotika

• Tips och råd till föräldrar

• Vart kan man vända sig?

• Över till rektor- vad har YBC gjort med resultaten

(3)

VAD ÄR STOCKHOLMSENKÄTEN?

Enkätundersökning om ungas levnadsvanor.

Den görs i hela Stockholms län i:

årskurs 9 och

årskurs 2 på gymnasiet

23 av 26 kommuner i länet deltog 2020. 22 kommuner har gjort enkäten med samma dataleverantör 2020. Kommunjämförelser bygger på dessa 22 kommuner.

Totalt har 27 155 elever i länet svarat 2020. Svarsfrekvens 73 procent

Enkäten görs vartannat år.

Nacka har deltagit sedan 2008

(4)

SAMMANFATTNING AV RESULTATET

Utmaningar att lyfta fram i Nacka

Snus ökar markant i gymnasiet

Narkotika, att ha testat ökar, regelbundet bruk ligger relativt stadigt, tillgången är stor.

Självkänsla och psykisk hälsa bland flickor försämras över tid (men Nackas ungdomar är generellt något mer psykiskt välmående)

Unga dricker och röker mer i Nacka än i länet- MEN det förbättras över tid.

Fördelar att lyfta fram i Nacka

Mer aktiv fritid bland Nackas unga- särskilt åk 9

Ordning i bostadsområdet och upplevelsen av informell social kontroll är bättre i Nacka.

Prosocialt index – flera relationsbaserade skyddande faktorer i Nacka än i länet, särskilt i åk 9

Föräldrar bjuder mindre på alkohol, både jämfört med länet och över tid.

(5)

ALKOHOL

(6)

ANDEL SOM STORKONSUMERAR ALKOHOL MINST EN GÅNG I

MÅNADEN NACKA

ANDEL SOM STORKONSUMERAR ALKOHOL MINST EN GÅNG I MÅNADEN NACKA JFR LÄNET

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Storkonsumenter – elever som uppger att de minst en gång i månaden konsumerar alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.

14 16

39 35

10 11

26 24

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Nacka Länet

(7)

ÅRLIG ALKOHOLKONSUMTION MEDELVÄRDE NACKA

ÅRLIG ALKOHOLKONSUMTION MEDELVÄRDE NACKA JFR

LÄNET

0 100 200 300 400 500 600 700 800

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Alkoholmängd omräknat i 100% alkohol i centiliter.

94 85

309

242

93

73

242

156

0 50 100 150 200 250 300 350

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Nacka Länet

(8)

ALKOHOLBRUK PÅ YBC

15

62

54

21

52

41

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Dricker inte alkohol Varit berusad den senaste

4-veckorsperioden Storkonsumerar minst en gång i månaden

Andel

Pojkar, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Pojkar, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

9

66

40

18

57

36

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Dricker inte alkohol Varit berusad den senaste

4-veckorsperioden Storkonsumerar minst en gång i månaden

Andel

Flickor, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Flickor, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

(9)

ALKOHOL – RISKER OCH KONSEKVENSER FÖR UNGA

Tonårshjärnan är under utveckling och extra känslig:

Större benägenhet för risktagande + alkohol ökar risk för olyckor, våld och utsatthet ytterligare

Sämre förmåga att bedöma och förutse effekt av intag ökar risken för ”överdosering”/

alkoholförgiftning

• Den normala kognitiva, sociala, psykiska och känslomässiga utvecklingen kan påverkas negativt!

Hjärnan plastisk = mer sårbar för alkoholens

effekter = ökad risk för problem senare i livet!

Här gäller alltså INTE ”att börja i tid”…

(10)

ALKOHOL

TILLGÄNGLIGHET PÅ YBC

Bland de elever som dricker alkohol

73

12 5

28 60

16

8

20

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Får alkohol från syskon och

kamrater

Egna föräldrar

(med lov) Egna föräldrar

(utan lov) Annan vuxen som köper ut

Andel

Pojkar, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Pojkar, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

68

7 7

20 67

17 13

21

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Får alkohol från syskon och

kamrater

Egna föräldrar

(med lov) Egna föräldrar

(utan lov) Annan vuxen som köper ut

Andel

Flickor, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Flickor, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

(11)

BJUDVANOR PÅ YBC

10

28

12

47

8 3

42

16

29

5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Föräldrarna dricker inte

alkohol

Nej, blir aldrig bjuden

Ja, får smaka ur föräldrarnas

glas

Ja, får enstaka glas

Ja, blir ofta bjuden

Andel

Pojkar, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Pojkar, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

2

58

17 17

5 6

44

26 21

4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Föräldrarna dricker inte

alkohol

Nej, blir aldrig bjuden

Ja, får smaka ur föräldrarnas

glas

Ja, får enstaka glas

Ja, blir ofta bjuden

Andel

Flickor, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Flickor, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

(12)

FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING

SPELAR ROLL

Faktorer kopplat till föräldraskapet som kan ha effekt på ungdomarnas konsumtion av alkohol:

Tillåtande attityd till att ungdomen dricker

Dricker alkohol i barnets/ungdomens närvaro

Tillgängliggör alkohol för ungdomen

(13)

VAD SÄGER

ALKOHOLLAGEN?

Får man bjuda sin tonåring på alkohol hemma?

Finns det en gräns för hur mycket i så fall?

I vilken ålder?

Får man skicka med sin tonåring alkohol till festen?

…eller langar man då?

(14)

ALKOHOLLAGEN SÄGER ATT:

Alkohol får inte säljas eller lämnas ut, lämnas som gåva eller lån eller bjudas den som inte fyllt 20 år (§7; §9)

Alkohol får serveras (= av ställe med serveringstillstånd) till den som fyllt 18 år (§7)

Alkohol får inte lämnas ut om man kan misstänka att den ska lämnas vidare till en person under 20 år (§8)

Källa: alkohollag (2010:1622) 3 kap, § 7-9, prop. 2009/10:125 (förarbete till gällande alkohollag)

(15)

ALKOHOLLAGEN FORTS.

Undantag (§9) säger att det är tillåtet att bjuda en person som inte uppnått föreskriven ålder:

- På en mindre mängd (enstaka glas) alkohol

- Under förutsättning att intag sker på platsen och under ordnade förhållanden (bl.a. med ansvarsfull vuxen närvarande)

- Med hänsyn taget till den unges ålder, utveckling och omständigheter i

övrigt (att bjuda ungdomar under 18 år på alkohol över huvud taget, eller bjuda en ungdom med andra riskfaktorer så som sjukdom, droganvändning, dåligt

psykiskt mående kan t.ex. bedömas som olämpligt)

Källa: alkohollag (2010:1622) 3 kap, § 7-9, prop. 2009/10:125 (förarbete till gällande alkohollag)

(16)

SÅ VAD BETYDER DET I PRAKTIKEN?

Med andra ord:

- undantaget tillåter inte att man skickar med sin tonåring en flaska vin till festen eller ger dem fri tillgång till den öppna baren på den egna festen, eller ens att man får bjuda hen på alkohol till både förrätt, huvudrätt och kaffet…en ungdom får inte dricka ”fritt” även om du är närvarande... om hen är under 20 år!

Tänk på att:

- Ungdomar som får alkohol hemma dricker mer än andra ungdomar!

- Ju starkare den unge insisterar desto större varningsflagg!

(17)

TOBAK

(18)

ANDEL SOM RÖKER DAGLIGEN

ELLER IBLAND NACKA ANDEL SOM RÖKER DAGLIGEN ELLER IBLAND NACKA JFR LÄNET

8 12

23 27

8 11

17

22

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Nacka Länet 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

(19)

ANDEL SOM SNUSAR

(DAGLIGEN ELLER IBLAND) NACKA

ANDEL SOM SNUSAR

(DAGLIGEN ELLER IBLAND) NACKA JFR LÄNET

14

3

34

15 15

4

24

10

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Nacka Länet 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

(20)

TOBAKSBRUK PÅ YBC

35

44

55

24

34

43

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Röker dagligen

eller ibland Snusar dagligen

eller ibland Röker eller snusar dagligen eller ibland

Andel

Pojkar, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Pojkar, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

37

30

49

28

16

35

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Röker dagligen

eller ibland Snusar dagligen

eller ibland Röker eller snusar dagligen eller ibland

Andel

Flickor, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Flickor, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

(21)

FÖRÄLDRAR OCH TOBAK PÅ YBC

Fler pojkar på YBC (27%) får snusa för sina föräldrar jämfört med 18% i övriga Nackaskolor.

21

YBC Nackas

gymnasieskolor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Mamma använder tobak 13 10 12 12

Pappa använder tobak 40 33 28 27

(22)

TOBAKSRÖKNING OCH CANNABIS

Kopplingen till att prova cannabis:

- 64 % av de elever som röker regelbundet hade testat cannabis

- Bland elever som aldrig rökt vanlig tobak hade bara 4 % testat cannabis

Källa: Statens folkhälsoinstitut, 2010, Skåne

(23)

HUR KAN DU SOM FÖRÄLDER TÄNKA KRING TOBAK?

• Vad har du själv för inställning till tobak?

Vad du gör och vad du säger spelar roll!

(24)

NARKOTIKA

(25)

ANDEL SOM NÅGON GÅNG

ANVÄNT NARKOTIKA - NACKA ANDEL SOM NÅGON GÅNG ANVÄNT NARKOTIKA NACKA - JFR LÄNET

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

16

7

42

27

14 10

27

22

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Nacka Länet

(26)

FÖRDELNING NARKOTIKA, TESTAT ELLER HAFT MÖJLIGHET ATT TESTA

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Pojke åk 9 Flicka åk 9 Pojke åk 2 Flicka åk 2

Andel som testat Andel som har haft möjlighet att testa

Andel som inte haft möjlighet att testa Andel som inte vet om de haft möjlighet att testa

(27)

NARKOTIKAVANOR PÅ YBC

66

29

86

43

16

71

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Någon gång

använt narkotika Använt narkotika minst en gång senaste 4-

veckorna

Någon gång haft möjlighet att

prova narkotika

Andel

Pojkar, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Pojkar, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

34

5

70

31

8

64

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Någon gång

använt narkotika Använt narkotika minst en gång senaste 4-

veckorna

Någon gång haft möjlighet att

prova narkotika

Andel

Flickor, YBC, Young Business Creatives, årskurs 2 gymnasiet Flickor, Nacka kommun, årskurs 2 gymnasiet

(28)

HUR FÅR UNGA I NACKA TAG PÅ NARKOTIKA

Tjejer blir bjudna i högre

utsträckning än pojkar (70% jämfört med 47%)

Vanligast att de som köper

narkotika handlar av kamrater.

(både tjejer och killar)

Pojkar köper i högre utsträckning

av bekanta och okända personer

(29)

VANLIGASTE DROGEN ÄR CANNABIS

Av de som testat narkotika har majoriteten testat Cannabis.

• 99% av pojkarna i åk 2

• 98% av flickorna i åk 2

(30)

ANDRA DROGER I NACKA

BLAND DE SOM TESTAT NARKOTIKA

19

16

11

15

9

4

7

5

3 2

1 1 1 1

0 0

12

15

12

7

6

7

3

2

3

2

1 1

0 0 0 0

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20

Pojke åk 2 Flicka åk 2

Andel som testat preparatet baserat på de som har testat narkotika.

(31)

DROGER SOM FÖREKOMMER ECSTASY & LSD

Ecstacy

(centralstimulerande och hallucinogen)

- Färgglada tabletter

- Påverkar bl.a. känslomässiga upplevelser

- Risk för vätskebrist, värmeslag och död, alternativt vattenförgiftning pga. onormal törst

- Vid upprepad användning ökar risk för bestående skador i produktion av serotonin i hjärnan (påverkar psykiskt mående negativt)

LSD (hallucinogen/psykedelisk)

- Effekterna liknar upplevelsen vid psykos

- Syntetisk drog framtagen ur ämnen som finns i vissa svampar - En liten en bit papper (”frimärke”) eller litet piller (”microdots”) - Ruset kan sitta i upp till 12 timmar, ibland mer, man kan få

”återtrippar” långt efter själva intaget

(32)

DROGER SOM FÖREKOMMER KOKAIN & AMFETAMIN

Amfetamin, kokain

(centralstimulerande)

- Tabletter, kapslar, pulver - Ätas, sniffas (injiceras)

- Påverkar Centrala nervsystemet, bl.a.

andning, hjärta

- Långvarig användning kan leda till utmattning och kollaps/död

- Kokain relativt dyr drog, men billigare än

förut

(33)

DROGER SOM FÖREKOMMER BENZODIASEPINER

Bensodiazepiner

(lugnande, muskelavslappnande) - Snabb toleransökning, svår abstinens,

- Vid höga doser risk för krampanfall och delirium som är ett livshotande tillstånd och kräver sjukhusvård

(34)

DROGER SOM FÖREKOMMER TRAMADOL & OPIATER

Tramadol (syntetisk opioid, smärtstillande)

- Speciellt för tramadol är att det både har en aktiverande och en avslappnande effekt

- Vanligen i form av tablett eller kapsel

- Nära besläktad med morfin och heroin, starkt beroendeframkallande

- Stor risk för feldosering/överdos

- Högre doser kan leda till livshotande tillstånd så som krampanfall, hjärtproblem och andningssvårigheter.

Opiater (främst morfinpreparat, smärtstillande)

- Påverkar CNS (andning, hjärta) och kroppens opioida system (smärta)

- Kan överdoseras med andnings- och hjärtstillestånd som följd

(35)

DROGER SOM FÖREKOMMER LUSTGAS & POPPERS

Lustgas

- T.ex. patroner som driver olika köksattiraljer - Inhaleras och ger en snabb, kort ”kick”

- Lagligt men livsfarligt : kan orsaka syrebrist i hjärnan och död

Poppers

- säljs som läderrengöring. Sniffas och ger ett snabbt rus.

- Har al.a blodkärlsvidgande effekt

- Höga doser kan leda till bl.a. hypoxi (syrebrist i kroppens vävnader) och medvetslöshet

- Kan även ge brännmärken om det spills på t.ex. huden - Finns i diverse hushållsprodukter som t.ex. doftsprayer

(36)

CANNABIS

(37)

MYTEN OM ALKOHOL OCH CANNABIS

Det är en myt att ungdomar generellt väljer cannabis ”istället för” alkohol:

• Många gör sin debut med cannabis under påverkan av alkohol

• Många fortsätter använda både alkohol och cannabis

• De som röker cannabis dricker också mer

alkohol (och röker mer tobak) än genomsnittet

• Med andra ord: att en ungdom dricker alkohol

är ingen ”garant” för att hen inte testat cannabis!

(38)

UNGDOMARS INSTÄLLNING TILL CANNABIS

Attityden spelar roll, och den har förändrats över tid!

- Färre ungdomar idag som tror att man kan ta skada av att röka cannabis regelbundet, från 97% (1995) till 67% (2015)

- Ungdomar påverkas av samhällets signaler, debatten i omvärlden och vad dom får höra från kamrater…

- …och av vad föräldrar och andra vuxna har för inställning! Var tydlig med vart du står!

(39)

VAD ÄR CANNABIS?

• Växten Cannabis Sativa eller Indica

• Marijuana, hasch, hascholja

- Olika delar av samma planta!

• Röks eller äts/dricks (”te”) – går inte att injicera

• Innehåller ca 500 ämnen

• 80 stycken som påverkar psyket

• Tillhör gruppen hallucinogener

(40)

VAD ÄR CANNABIS FORTS.

• THC – det som ger ruset och det som mäts vid drogtester

• Idag generellt starkare än tidigare

-

”Från lättöl till starksprit”

• Finns kvar i kroppen längre än andra droger,

mellan1-8 veckor efter sista intaget, beroende på hur mycket man rökt

- Ger vissa långsiktiga effekter (som vi återkommer till strax)

• Vissa grupper extra känsliga för dess effekter:

- Människor med sårbarhet för psykisk sjukdom

- Tonåringar – hjärnan utvecklas fortfarande!!!

(41)

SKADOR OCH

KONSEKVENSER

Fysiska – t.ex. lungor, hjärta, luftvägar. Nedsatt immunförsvar. Minskad produktion av testosteron och av spermier. Minskad sexuell lust, impotens.

Psykiska – t.ex. ångest, depression, psykossjukdomar*

Juridiska – t.ex. dömd för narkotikabrott, svårare få körkort, svårare att resa till olika länder, påverkar jobbmöjligheter, mm

Ökad risk för andra normbrytande beteenden – riskbeteende föder riskbeteende, bristande

konsekvenstänk, riskmiljöer!

Cannabis är dopningsklassat – aktiv i idrottsförening kan bli avstängd och fälld för dopingbrott

(42)

VID CANNABISRÖKNING ÄR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR SÄRSKILT UTMÄRKANDE!

Kognitiva/tankemässiga nedsättningar – till exempel:

Språklig förmåga

Logiskt tänkande/Analys

Flexibilitet i tanken (sortera intryck, prata och tänka samtidigt, nyanserat tänkande)

Uppmärksamhet och reaktionsförmåga

Minne (arbetsminne, på sikt långtidsminne)

Upprätthålla strukturer och rutiner (gestaltminne)

Läsa av och förstå sin omgivning (orienteringsförmåga)

Det vill säga, funktioner som är viktiga för: inlärning och utveckling, skolgång, socialt samspel och kommunikation, köra bil/moped mm…

Kommer allt mer på sikt, dvs när man rökt regelbundet under en längre tid, eller väldigt mycket under ett par månader

(43)

BETEENDEN I VARDAGEN MAN MER TITTA EFTER

• Svårt att kommunicera

• Ojämnt humör

• Trött (-are än vanligt)

• Svårt att få saker gjorda

• Glömmer saker (även sånt som tycker är viktigt)

• Slutar med aktiviteter (som tidigare varit viktiga)

• Sämre skolresultat

• Problem i sociala relationer

• Pengar och saker försvinner

• Hemlighetsfull med vad man gör, vart man är, med vem

• Byter ofta umgänge (den som har drogen, där är jag)

• Sköter inte hygienen/utseendet längre

• Försvinner ut på konstiga tider

Snabba förändringar?

Många på en gång?

Man får lägga pussel helt enkelt!

(44)

HUR MÄRKS DET ATT NÅGON RÖKT PÅ?

Fysiska tecken påverkan:

• Stora utvidgade pupiller

• Röda ögonvitor

• Hängande ögonlock

• Höjd puls

• Muntorrhet

• Problem med koordination

• Ibland sluddrigt tal

Psykiska tecken påverkan:

• Först aktiv, pratig, fnissig, upprymd, utåtvänd...

• eller orolig, rastlös, ångestfylld

• Sen inåtvänd, passiv, förvrängd verklighetsuppfattning

• Svårt att hålla ihop tankarna – ”tappar tråden”

• I värsta fall paranoid, förvirrad, psykotisk

(45)

HÅLL UTKIK EFTER:

(46)

TIPS OCH RÅD

– VAD KAN MAN TÄNKA PÅ?

(47)

PRATA CANNABIS MED UNGDOMAR

Undvik ”argumentationskrig”:

• Om cannabis ska legaliseras eller inte, eller vad som är farligast…

- Ingen av er kommer ”vinna” det kriget

- De som är sugna på att argumentera är ofta de som har cannabis i sin närhet och som endast är intresserad av att övertyga dig om att det är ofarligt

Och eftersom även ogräs växer när det vattnas…

…byt fokus och prata istället om:

Värderingar: ”Varför ska man använda några droger alls?”

Alternativ: ”Hur kan man må bra, ha roligt osv. utan att ta till droger?”

Källkritik: ”Vem är det som skriver/säger att cannabis är ofarligt?” ”Vad kan den personen ha att vinna på det?”

(48)

BRA ATT HA I MINNET

(Även om man undviker argumentationskriget)

Cannabis är INTE lagligt i större delen av världen

• Där cannabis legaliserats eller avkriminaliserats har så INTE gjorts för att forskare kommit fram till att det är ofarligt (ex. USA genom

folkomröstning med stark lobby för legalisering – i vilket/vems intresse?)

Cannabis för rökning är INTE godkänt som läkemedel någonstans (”medical marijuana” är inte ett läkemedel)

• I länder med legalisering av cannabis och liberalare inställning är andel användare mycket högre, även bland ungdomar som inte har ”åldern inne”

(49)

HAR FÖRÄLDRASTILEN NÅGON BETYDELSE?

Man har tittat på om det finns en samvariation mellan föräldrastil och i vilken utsträckning ungdomar använder alkohol, narkotika och tobak *

Man frågade ungdomarna om:

- Uppmärksamhet (beröm, uppmuntran, lägger märke till) - Anknytning (känslomässig närhet/relation, är ett stöd

och förebild)

- Kontroll (vet vart hen är och med vem hen umgås)

* Stockholmsenkäten 2018

(50)

FÖRÄLDRASTIL FORTS.

Sammanfattningsvis:

Mer föräldrakontroll samvarierar med mindre alkoholanvändning hos ungdomen

Mer föräldrakontroll, anknytning och uppmärksamhet samvarierar med mindre rökning och droganvändning hos ungdomen

Så JA! Föräldrastilen verkar ha betydelse för barnens användning av alkohol, narkotika och tobak! Både kontroll, nära relation och

uppmärksamhet behövs!

(51)

MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR, TÄNK FÖREBYGGANDE!

Chansen för en gynnsam utveckling hos våra unga ökar av t.ex.:

• Fungerande skolgång

• Bra mående

• God social förmåga

• Trygg och stabil hemsituation och goda relationer

• Vägledning och gränssättning från vuxna

• En meningsfull fritid tillsammans med både jämnåriga och närvarande vuxna

• Frånvaro av alkohol- och drogdebut

(52)

SAMMANFATTNINGSVIS: FÖREBYGGANDE FÖRÄLDRASKAP

Våga prata med din ungdom om alkohol och droger – vad har hen sett, hört, upplevt?

Lyssna utan att fördöma, skapa möjlighet till dialog och undvik argumentation och förhör!

Men var tydlig med var du själv står, och varför – föräldrars ställningstagande spelar roll!

Om det redan har förekommit – utforska: Lyssna utan att fördöma eller bli arg. Ha fokus att du vill hjälpa och skydda i framtiden.

Majoritetsmissförståndet ”Alla andra” – det är inte sant! De flesta ungdomar använder inte droger och alkohol regelbundet!

Ungdomar uppskattar tydliga vuxna som sätter gränser – och berättar varför!

Den bästa grunden för vägledning och gränssättning är en bra relation – glöm inte att vårda den!

Lär känna andra föräldrar och samverka!

Sök stöd och hjälp vid behov!

(53)

MINIMARIA NACKA

När:

När det finns oro för alkohol, droger och spel

Ungdomar och unga vuxna 13-25 år och deras föräldrar

Vad:

Råd & stöd, bedömning och behandling

Kommun och landsting

Föräldrastöd även om ungdomen inte vill komma till oss!

Rådgivning till andra som träffar ungdomar!

Hur:

Tidsbokning via telefon: 08-718 76 71

Alltid vårdnadshavare med vid första besöket!

(54)

VAR KAN JAG LÄSA PÅ OM ALKOHOL, CANNABIS OCH ANDRA DROGER?

Tonårsparlören – finns bl.a. hos systembolaget och på nätet!

”Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor”

Svenska narkotikapolisföreningen, (2018)

”Droghandboken – guide för föräldrar och andra nyfikna”

Erik Leijonmarck (2019)

• www.nacka.se/drogforebyggande

• www.cannabishjalpen.se

• www.mariaungdom.se

• www.drugsmart.com

• www.can.se (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning)

(55)

Vid frågor kontakta:

Monica Lyth Isberg

Behandlare/droginformatör MiniMaria

monica.lythisberg@nacka.se 08-718 91 19

Elin Sylvan

Kvalitetsutvecklare

KOS omsorgsenheten

elin.sylvan@nacka.se

08-718 92 53

(56)

ÖVER TILL REKTOR

Hur har YBC jobbat med resultaten i Stockholmsenkäten?

Hur arbetar YBC förebyggande mot alkohol narkotika och tobak?

Hur agerar ni om någon är påverkad i

skolan?

(57)

För att byta färg, Högerklicka på sidan, välj [Formatera bakgrund], välj [Hel fyllning], och välj den färg du vill ska fylla sidan.

References

Related documents

att använda alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak för att glömma bort sina problem.. I denna broschyr får

ZAFIRAH – Sophia Martinsson DESSI – Gaiana Frangulyan NADINE – Simona Karpin TONY – Karl Håkansson FRANS – Noel Unosson MARTIN – Frans Zethraeus MASEN – Tim Lönnborg

Andelen unga som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare, är på gymnasiet runt 40 % och på högstadiet mellan 3-10 % beroende på årskurs, se diagram B2a på följande

Målet för ett föräldramöte om droger kan vara att stärka föräldrarna att prata med sina barn om alkohol, narkotika, dopning och tobak eller att skola och

• Vid misstanke om att en elev använder alkohol, droger eller dopningsmedel anmäls detta till skolledning eller elevhälsoteamet. • Utsedd person pratar

• Gävle kommun skall ha ett strategiskt och tydligt samarbete med polisen och andra organisationer som arbetar med bekämpning av narkotika, illegal alkohol och tobak samt

Mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Tidig upptäck är det mest effektiva för att

Elever får inte inneha, använda, missbruka eller bedriva handel med droger eller vapen, och inte vistas på skolans område eller i verksamhet i skolans regi vid tobaksrökning eller