Akademin för hälsa, vård och välfärd
“VAD FÅR DU GÖRA SOM DU INTE VILL? VAD VILL DU GÖRA SOM DU INTE FÅR?”
En intervjustudie om socialtjänstens arbete med hedersproblematik
CLAUS SÖREBRANDT JASMIN FRADI
SOMAYA GUEZ GUEZ
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Eric Svanelöv Seminariedatum: 2022-06-01 Betygsdatum: 2022-06-01
SAMMANFATTNING
Mot bakgrund av brist i kunskap, resurser och erfarenheter i socialtjänstens arbete med hedersrelaterade ärenden hade denna kvalitativa studie som mål att undersöka
socialsekreterares perspektiv på familjehemsplacering av barn och ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.Tidigare forskning har visat att socialtjänsten och andra myndigheter kan sakna kunskap och erfarenhet i relation till att arbeta i ärenden där det förekommer heder. Forskningen visade även konsekvenserna av
familjehemsplacering och placering på skyddade boenden för barn och ungdomar. Studien utgick teoretiskt från systemteori och intersektionalitet för att se samband och förstå situationer kopplade till socialsekreterarnas perspektiv. Utöver dessa användes även
begreppen handlingsutrymme och normalisering för möjliggöra ytterligare analys av ämnet.
Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och en målinriktad urvalsmetod där inklusionskriteriet var att socialsekreterare har minst ett års erfarenhet på verksamheten Utredningsenheten barn och ungdom samt att de ska ha haft erfarenhet med
hedersrelaterade ärenden. Resultatet visade att familjehemsplaceringar var den vanligaste typen av insats i ärenden där heder förekommer. Samtidigt upplever socialsekreterarna att heder var ett komplext och svår problematik att arbeta med. Vidare lyfte socialsekreterarna olika faktorer som kan påverka ungdomen efter en placering och möjliga brister en placering kan innebära.
Nyckelord: Placering, kunskap, socialsekreterare, socialtjänsten, heder, hedersvåld, stöd, systemteori, intersektionalitet
ABSTRACT
Because of the background of a lack of knowledge, resources and experience in the social services work with honor-related cases, this qualitative study aimed to examine social workers perspectives on family home placement of children and teens who have been
exposed to honor-related violence and oppression. Previous research has shown that there is a possible lack of knowledge and experience in relation to working with honor within social services. Previous research also showed the consequences of family home placement and placement in sheltered housing for children and teens. The study was theoretically based on systems theory and intersectionality to see connections and understand situations linked to the social secretaries perspective. In addition to these, the concepts of room for maneuver and normalization were also used to enable further analysis of the subject. The study was based on a qualitative research method and a goal-oriented selection method where the inclusion criterion was that the social secretary has at least one year of experience with working at the investigation unit for social work, as well as experience with working with honor. The results of the study showed that family home placements were the most common type of intervention in cases where honor occurs. At the same time, the social secretaries experienced that honor was a complex and difficult problem to work with. Furthermore, the social secretaries highlighted various factors that can affect the youth after a placement and possible shortcomings a placement may entail.
Keywords: Placement, knowledge, social secretary, social services, honor, honor based violence, systems theory, intersectionality
Innehåll
1 INLEDNING ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1.1 Syfte och frågeställningar ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
2 TIDIGARE FORSKNING ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
2.1 Hedersrelaterat våld i jämförelse med våld i nära relationer Fel! Bokmärket är inte definierat.
2.2 Åtgärder och resurser mot hedersproblematik Fel! Bokmärket är inte definierat.
2.3 Erfarenhet och kunskap om hedersproblematik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
2.4 Brister och utmaningar i arbetssätt kring hedersproblematik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
2.5 Syftet med studien ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
3.1 Systemteori och handlingsutrymme ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
3.2 Intersektionalitet och normalisering ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4 METODVAL ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
4.1 Litteratursökning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4.2 Urval ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4.3 Datainsamling och genomförande ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4.4 Databearbetning och analysmetod ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4.5 Etiska aspekter ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
4.6 Kritik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5 RESULTAT ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
5.1 Socialtjänstens praktiska arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.1.1 Identifering av hederproblematik i ärenden ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.1.2 Val av insats och implementering av dem ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.1.3 Följden av placering ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.2 Handläggarnas kunskapssyn gällande hedersproblematik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.2.1 Handläggarnas kunskap om ämnet ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.2.2 Hur ser riskbedömningarna ut i ärenden där det förekommer hederrelaterad våld ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
5.2.3 Sekretessens centrala roll ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
6 ANALYS AV RESULTAT ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
6.1 Socialtjänstens praktiska arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.1.1 Sekretessens roll i arbete ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.2 Socialsekreterares erfarenhet med hedersproblematik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.2.1 Identifering av hedersproblematik i ärenden .. Fel! Bokmärket är inte definierat.
6.2.2 Hur ser riskbedömningarna ut i ärenden där det förekommer hedersproblematik ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7 DISKUSSION ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
7.1 Resultatdiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7.2 Metoddiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7.3 Etikdiskussion ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
7.4 Slutsattser ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
REFERENSLISTA: ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
BILAGA A - INTERVJUGUIDE
1 INLEDNING
De senaste tjugo åren har medvetenheten kring hedersrelaterat våld och förtryck mot kvinnor blivit mer uppmärksammat i Sverige. Ett av de mest uppmärksammade fallen är Pela Atroshi som blev utsatt för hedersmord år 1999 i Duhok, Kurdistan. Pela var tillsammans med en man som familjen inte accepterade, vilket ledde till att hennes far och farbröder mördade henne för att upprätthålla vad de menade var heder (SVT Play, 2022). Hedersproblematik kan yttra sig i olika former, varav hedersvåld är en av de vanligaste. Mord utifrån heder går även in under det heders baserade våldet, vilket klassificeras som hedersmord (Thrasher &
Handfield, 2018). År 2017 till 2018 gjordes en enkätundersökning om hur hedersförtrycket ser ut i Sverige och resultatet visade att 240 000 personer lever under hedersförtryck
(Barnrättsdagarna, u.å). Dessutom uppmärksammades det 56 fall av tvångsäktenskap och 19 fall av barnäktenskap i Sverige under 2020 (Hedersförtryck, 2020a). Tvångsäktenskap är en annan viktig faktor när det kommer till definitionen av hedersrelaterat våld. Detta innefattar vanligtvis att en individ bli bortgift, ibland i en väldigt tidig ålder, till en familj som är rikare än sin egen i syfte att försäkra familjens ekonomiska framtid (Thrasher & Handfield, 2018).
Utifrån Socialstyrelsens granskning av hedersproblematik kunde det utläsas att
hedersrelaterat våld och förtryck främst drabbar barn och ungdomar samt att det vanligtvis är tjejer som blir utsatta (Ungdomsmottagningen, 2022). Forskning har dock visat att det även finns en risk för att unga killar också kan bli utsatta för olika former av
hedersproblematik (Enelo, Baianstovu & Strid, 2021).
Enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) 5 kap. 11 §, har Socialtjänsten ett ansvar att ge stöd och hjälp till de personer som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom finns det, med hjälp av Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52), möjlighet att ge stöd, hjälp samt skydd till de som blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. För att detta ska kunna vara möjligt inom ramen för socialsekreterarnas arbete är det av stor vikt att socialtjänsten har kunskap och erfarenhet avseende
hedersproblematik (Hedersförtryck, 2020b).
Flera studier har dock visat att det kan finnas brister i Sveriges socialtjänst i förhållande till att bemöta och arbeta med hedersproblematik (Hedersförtryck, 2020b). I Dalarna
genomfördes en studie avseende socialtjänstens arbete med hedersproblematik vilket visade att det saknas tydliga riktlinjer och direktiv för handläggare att följa i ärenden där heder förekommer. Utbildning gällande hedersvåld och förtryck hos socialsekreterare kunde även variera kraftigt. Studien visade också att det saknas en gemensam syn på hur
hedersproblematik ska identifieras och hanteras av handläggare, både inom socialtjänsten och i samverkan med andra myndigheter. Därtill kunde det även saknas kunskap gällande barn och unga som blivit utsatta för hedersförtryck och vilken typ av insatser de kan tolkas vara i behov av (Olsson & Bergman, 2018).
Vidare lyfte socialsekreterarna i studien att placeringar var socialtjänstens vanligaste insats i förhållande till ärenden med hedersproblematik, samtidigt som de lyfte att det finns brister med sådana typer av åtgärder. Detta var utifrån att de upplevde att placeringar kan inte kan vara en ersättning för barnens riktiga nätverk och att en placering inte alltid täcker alla barns
behov (Olsson & Bergman, 2018). I relation till denna aspekt genomfördes en annan studie som analyserade ärenden där unga tjejer blivit LVU-placerade utifrån hedersproblematik.
Studien visade att flera av tjejerna varit kritiska till placeringen och socialtjänstens hantering av den. Detta var utifrån att de hade upplevt en saknad av stöd från socialtjänsten efter de blivit placerade (Linell & Schlytter, 2010).
Mot bakgrund av att hedersproblematik är ett väldigt aktuellt ämne i dagens Sverige samtidigt som tidigare forskning visat att socialsekreterarnas arbetssätt, kunskap och erfarenhet med heder kan variera i hög grad var avsikten med denna studie att få en djupare insikt i hur arbetet ser ut i ärenden där heder förekommer. Med hänsyn till att
socialsekreterare upplever att placering på familjehem är den den vanligaste tillämpade insatsen relaterat till heder samtidigt som tidigare forskning visat att det kan finnas brister med placering som insats i dessa ärenden är studien specifikt inriktad på att undersöka socialsekreterares perspektiv på familjehemsplaceringar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares perspektiv på
familjehemsplaceringar av barn och ungdomar som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. För att besvara studiens syfte formulerades två frågeställningar:
• Vilka arbetssätt har socialsekreterare inom Barn och ungdom avseende hedersproblematik?
• Hur används resurser och insatser av socialsekreterare inom Barn och ungdom i arbetet med hedersproblematik?
2 TIDIGARE FORSKNING
Detta kapitel kommer att lyfta och belysa hedersproblematiken inom Sverige och
Storbritannien samt hur socialtjänsten och andra myndigheter förhåller sig till ämnet. Sex olika studiers resultat och slutsatser kommer att redovisas nedan gällande ämnet.
2.1 Hedersrelaterat våld
Kvinnor som blir utsatta för hedersrelaterat våld får bland annat vara med om våld i form av misshandel, strypning och våldtäkt med mera. En rädsla och oro finns ständigt för att våldet ska eskalera och leda till oanade konsekvenser då hedersrelaterat våld i många fall påverkar stora delar av en familj eller släkt. I majoriteten av fall där klienter sökt hjälp för
hedersproblematik har det varit på grund av övergrepp av en pojkvän eller make. I några fall är det en far eller bror till den utsatta. Det har även visat sig att i de fall där hela släkten varit inblandade har de flesta fallen varit att maken eller pojkvännens mest personliga nätverk varit med när hedersvåldet förekommit (Payton, 2014). De vanliga formerna av våld i nära relationer kan inte omfatta kvinnors upplevelser av hedersrelaterat våld. Överlappande kategoriseringar och brister i en modell som är baserat på kärnfamiljens upplevelser och
erfarenheter gör att det är svårt att identifiera våldet. Detta visar behovet av att framställa en mer komplex modell för att kunna utvecklas i området så att finansieringen av tjänster går till rätt typ av genomförande för att för att ta itu med hedersrelaterat våld och våld i alla former (Payton, 2014).
Forskning inriktad på unga kvinnors upplevelser av hedersvåld har visat att
hedersproblematik kan yttra sig i olika former. I flera fall visade det sig inte i form av fysiskt våld. I stället kunde det yttra sig i att föräldrar fick sin dotter känna skam och skuld eller att barnet började ignoreras eller mötas av tystnad av sin pappa eller mamma. Ett
förekommande tema var också att det fanns en osäkerhet kring vad kvinnorna kände att de fick och inte fick göra samt vilka handlingar som kan resultera i någon form av hedersvåld.
Forskningen visade ytterligare att ett vanligt förhållningssätt hos kvinnornas föräldrar var att visa barnen vad det var tillåtna att göra genom tysta budskap, kroppsspråk eller känslor. En stor del av resultatet kopplades till psykiskt våld i relation till heder. Det framkom att alla av de kvinnor delaktiga i forskningen hade varit utsatta av verbala övergrepp, förnedrande beteende, förödmjukande handlingar, kränkning av integritet, isolering och hot om våld och dödshot. Förutom dessa var känslomässig utpressning vanligt förekommande i syfte att framtvinga lydnad och begränsa kvinnors handlingsutrymme. Fysiskt våld var inte lika förekommande som det psykiska våldet med det yttrade sig i flera fall. Det fysiska våldet var ofta ett sätt att straffa olydnad eller handlingar som brutit mot familjens normer och heder. I de flesta fallen var de fadern i som utövade våldet men i vissa fall var det kvinnans bröder, och i ett av fallen deras mamma. Det vanligaste formerna av fysiskt våld inkluderade
misshandel, grov kroppsskada, förvisning, tvångs förlovning och mordförsök. Förutom detta förekom även materiellt våld där exempelvis dotterns dator eller mobiltelefon förstördes av fadern (Bjorktomta, 2019).
2.2 Arbetet med hedersproblematik
Inom socialt arbete är det vanligt att det finns en osäkerhet med hur och när hedersrelaterat våld ska uppmärksammas samt att hur det kan särskiljas från andra former av våld kvinnor och barn utsätts för (Wikström & Ghazinour, 2010). En förekommande diskussionspunkt är att hedersrelaterat våld som problematik ska ingå i samma område som våld i relation inom myndigheters arbete. Ett argument för detta är att det då skulle vara möjligt för
myndighetspersoner att utgå från riktlinjer relaterade till våld i nära relation i ärenden där heder förekommer. Detta skulle även möjliggöra att resurser för detta område lättare kan användas i ärenden där det förekommit hedersrelaterat våld. Ett motargument mot detta är dock att våld i nära relation inte nödvändigtvis reflekterar alla aspekter som hedersrelaterat våld innefattar. Vidare menar forskare att våld i nära relation är en mer självklar och tydlig problematik medan ärenden med heder har många faktorer som inte alltid är lätta att uppmärksamma. Utifrån detta skulle en sammanföring av de två områdena inom
myndighetsarbete kunna öka risken att fel åtgärder tillämpas i bemötandet av hedersutsatta kvinnor och barn. Ställningstagandet till denna diskussionspunkt varierar mellan
myndigheter och socialarbetare och det finns ingen gemensamt beslut i hur detta ska
bemötas. Således varierar arbetssättet i förhållande till hedersvåld mellan verksamheter och individuella socialarbetare (Eshareturi, Lyle & Morgan, 2014).
Mängden resurser till att bemöta hedersproblematik varierar kraftigt från socialtjänst till socialtjänst (Olsson & Bergman, 2021). Erfarenheter inom socialtjänsten i relation till hedersproblematik och hedersvåld varierar kraftigt mellan verksamheter samtidigt som inte alla verksamheter erbjuder stöd till nyanställda för att förstå och bemöta problemet. Det är också vanligt att verksamheter saknar rutiner och riktlinjer i relation till att arbeta med hedersvåld och i många situationer får socialarbetare endast utgå från tidigare erfarenheter.
Inom mindre socialtjänster från småstäder saknas det vanligtvis den kunskap som krävs för att bemöta problemet och det finns få socialarbetare som besitter erfarenhet kring området.
Ytterligare finns det ett varierande synsätt i hur hedersvåld ska bemötas, båda mellan socialarbetare och olika socialtjänster (Olsson & Bergman, 2021).
Det finns en oro hos socialsekreterare i att ingripa i ärenden där det pågår hedersvåld och samtidigt undvika att kategorisera eller kränka klienterna (Olsson & Bergman, 2021).
Samtidigt kan det finnas en tendens hos myndigheter att göra antaganden och utgå från fördomar gällande våldsincidenter som involverar särskilda etniciteter eller individer med utländsk bakgrund. En polis som intervjuades under studien upplevde att det finns en stor medvetenhet kring heder och hedersrelaterat våld. Utöver detta upplever hen att det fortare dras slutsatser kring heder i ärenden som involverar två personer av en viss etnicitet eller utländskt klingande namn (Walker, 2020). Föräldrar kan uppleva diskriminering när deras barn placeras på skyddat boende utan samtycke. I de skyddade boenden finns det fokus på att stärka flickornas självständighet och främja egna resurser. Det är även svårt för
socialarbetare att kommunicera samt samarbeta med föräldrar i behov av tolk och beskriva de behov barn som är utsatta för hedersproblematik kan behöva (Wikström & Ghazinour, 2010).
2.3
Brister och utmaningar i arbetssätt kring hedersproblematik
Forskning har visat att det placeras ett stort ansvar på den individuella socialsekreteraren att kunna hantera ärenden där hedersvåld är aktuellt samtidigt som det finns en saknad av organisatoriskt stöd i vissa verksamheter (Olsson & Bergman, 2021).
I skolmiljöer har det visat sig att kuratorer och skolsköterskor känt sig begränsade i att hantera hedersproblematik på ett adekvat sätt. Exempelvis känner de sig rädda för att involvera föräldrar när de vill hjälpa utsatta flickorna som upplever hedersproblematik i skolan, för att de tror att de kan finnas en risk att situationen förvärras (Alizadeh, 2011). Fem olika fenomen bidrog till känslan av att vara professionellt hämmade till att ingripa vid hedersproblematik för dessa skolkuratorer och skolsköterskor. Dessa fenomen var lojalitet mot tonårsflickorna från skolpersonalen, tonårsflickornas lojalitet mot sin familj, oklara förväntningar från tonårsflickorna, tidigare erfarenheter med misslyckanden samt med sociala myndigheter och svårigheter med att tolka allvaret i situationen. Skolpersonalen upplever att det är svårt att bedöma om tonårsflickornas upplevelser våld som de blivit utsatta för är ett tecken på att de ingår i en familj med traditionella kulturer eller i en kontrollerande familj med destruktiva patriarkala problem i strukturen. En del kulturer har tätare familjeband och mer intensiva relationer jämfört med de moderna familjerna i vår tid.
Tillgänglighet och sekretess är två saker som upplevs vara av stor vikt för att kunna utveckla bra stödmodeller för att hjälpa de utsatta flickorna som upplever hedersproblematik i skolan.
Vidare menar forskarna att kuratorernas och skolsköterskornas professionella dilemman kan inte lösas av enskilda kuratorer eller sjuksköterskor (Alizadeh, 2011).
Psykisk ohälsa var ett vanligt förekommande tema hos individer som fallit offer för
hedersvåld. Lågt självförtroende och låg självkänsla samt ångest och depression var vanligt förekommande hos offer. I samband med detta upplevde offer som deltog i studien att de till stor del endast fick stöd i form av skyddsåtgärder och prioriteringen befann sig i den fysiska säkerheten. De uttryckte att det fanns brister i förhållande till att möjligheten att få
känslomässigt stöd från de involverade myndigheterna, och på grund av detta betonade de vikten av ett brett personligt stödnätverk (Walker, 2020). Forskning visar att det finns brister i hur socialtjänsten och polis arbetar i fall där det förekommit hedersrelaterat våld. Resultatet visade att offrens behov inte alltid tillgodoses. Utifrån intervjuer framgår det att det
förekommit fall där offer behövt sova på poliskontoret helt själv med sina två barn, då det var brist på skyddade boende för hedersutsatta kvinnor. Kvinnan fick ingen mat på
polisstationen och valde därför dagen efter att återta sin anmälan och gå tillbaka till maken med deras gemensamma barn för att hon inte fick det stöd och hjälp från myndigheterna (Idriss, 2018). Resultatet visade även att socialtjänsten och polisen saknar grundläggande utbildning och kunskap om hedersförtryck och hedersvåld samt innebörden av dessa. Flera socialsekreterare beskriver att de saknar en förståelse och kunskap kring hur de ska tolka risker och göra skyddsbedömningar i ärenden där det förekommit hedersrelaterat våld (Idriss, 2018).
Myndighetspersoner kan se omlokalisering eller placering som en lämplig insats i de ärenden där hedersvåld är aktuellt. I studien problematiseras denna form av insats då man jämför följderna av en vanlig omlokalisering i ett våldsärende med en omlokalisering relaterat till hedersvåld. Om en individ blivit utsatt för våld i nära relation flyttar för att skydda sig själv och sitt barn från sin partner har de flera möjligheter att integrera sig i det lokala samhället som de flyttar till med få konsekvenser. En kvinna som har blivit utsatt för hedersrelaterat våld kan möta en svårare övergång i form av kulturella konsekvenser vilket kan innefatta en förlust av nära relationer och ett svagare nätverk (Walker, 2020). Slutligen lyfts även de brister insatsen av skyddsplacering leder till därav de ekonomiska resurserna, praktiska problem och annat spelar stor roll i planeringen framåt. Dessa kvinnor får fortfarande i stor utsträckning stöd, vägledningen och coachning från personal från tidigare boende för att stärkas i sig själv (Wikström & Ghazinour, 2010)
2.4 Sammanfattning
Som samtlig forskning visat finns det ingen fastställd metod eller säkra riktlinjer med hur socialsekreterare och andra myndighetspersoner ska arbeta med heder i ärenden. Vidare varierar kunskapen om heder hos socialarbetare och åtgärder för att både upptäcka och hantera hedersrelaterade fall. Dessutom finns det även få studier som har gjorts kring ämnet i både Sverige och övriga länder. Utifrån detta finns det utrymme att vidare forska inom området i mål om att få större insikt och förståelse för de olika aspekterna som arbetet med hedersproblematik innefattar. Med denna studie fanns förhoppningen att specifikt få en större insikt i socialsekreterares perspektiv på familjehemsplaceringar då detta är en av de vanligaste tillämpade insatserna i ärenden där det förekommer heder.
3 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
3.1 Systemteori och handlingsutrymme
Systemteorin har en relevans inom socialt arbete där socialarbetaren kan beakta människor i dess miljö de befinner sig i och förstå komplexa samband eller situationer. Här är starten av den närmaste relationen som innefattar familjemedlemmar och partner. Sedan fortsätter det mot lokalsamhället grannskap och så vidare. Olika delarna inom systemet påverkar och påverkas av varandra i olika mönstren. För att förstå helheten är det av vikt att förstå de små delarna som skapar helheten (Forsberg & Wallmark, 1998). Forsberg och Wallmark (1998) talar om hur systemteorin kan betraktas vara en individs nätverk som ett övergripande socialt system där exempelvis familjen såsom syskon, mamma eller pappa kan vara subsystem som individen ingår i. System organiserar sig hierarkiskt på så sätt att varje system tillhör en del i ett större system och inom systemet finns sedan subsystem. Ett
familjesystem är exempelvis ett subsystem i ett släktsystem som även det i sin tur tillhör delar av ett vidsträkt socialt system.
Med hjälp av systemteori finner man en bättre förståelse för samspel och relationer mellan grupper och individer samt inom själva omgivningen. Exempelvis kan en utredningsenhet inom Socialtjänsten ses som ett system, vilket sedan är uppdelat i olika subsystem. Ett subsystem kan exempelvis utgöras av ledningen för en verksamhet medan ett annat
subsystem kan utgöras av en handläggare på enheten. För att ett system ska fungera behövs det ett samarbete på samtliga nivåer. Om ett subsystem förändras kan det påverka systemet i sin helhet. Exempelvis kan ledningens bestämmelser kring enhetens användning av resurser påverka hur enhetens insatser ser ut och handläggarnas arbetssätt. System förekommer även i olika nivåer vilket kännetecknar deras storlek. Dessa nivåer av system kan påverka varandra precis som ändringar i ett subsystem kan påverka ett system i sin helhet. Dessa nivåer är makro-, meso - och mikronivå. En utredningsenhet kan tolkas vara ett system på mesonivå.
Utifrån detta kan exempelvis kommunen enheten tillhör till vara ett system på makronivå, då kommunens direktiv kan påverka verksamhetens budget, riktlinjer och handlingsutrymme. I samband med detta kan mikrosystem, exempelvis utsatta klienter, påverkas i det fall att det sker ändringar inom ett mesosystem (Payne, 2015; Teater, 2020).
Med hjälp av systemteorin kommer studien ge en bild över hur de utsattas övergripande sociala system på olika nivåer i systemet påverkar placeringar som socialsekreterare väljer att göra i arbetet mot att hindra hedersproblematiken. Eftersom system på olika nivåer påverkar varandra kan studien förklara hur olika beslut som görs påverkar arbetet. Exempelvis
undersöker studien hur samhället på makronivå påverkar chefer på mesonivå och hur cheferna påverkar socialsekreterare på mikronivå när de arbetar med hedersproblematiken och placeringar av de utsatta (Parrish, 2012).
Med hjälp av systemteorin kan det som nämnt se hur handlingsutrymmet påverkas på olika nivåer (Payne, 2015; Teater, 2020) och dessa handlingsutrymmen är avgörande på så sätt att det bestämmer vilka hjälpmedel som finns för socialsekreterare att arbeta med mot
hedersproblematiken. Socialsekreterare har ett fysiskt och psykiskt ansvar som är begränsat.
De arbetar med problematiken utifrån sitt eget synsätt och sina egna erfarenheter (Svensson, 2008). Systemteorin ger alltså ett perspektiv på hur stor vikt det är att samtliga nivåer ser till att stöd och resurser finns tillgängliga, då det i slutändan är den totala helhetsbilden som resulterar i hur effektivt och bra arbetet blir som socialsekreterarna gör (Payne, 2015; Teater, 2020) .
3.2 Intersektionalitet och normalisering
I ett möte där en klient träffar en socialarbetare är denne på något sätt i en utsatt position på grund av den situation som denne befinner sig i. Att ha möten i arbetet som exempelvis socialsekreterare är av stor vikt för att kunna hjälpa klienter till att finna lösningar på de problem som de har i sin vardag. Under dessa möten finns det en ojämn maktfördelning på grund av att klienten befinner sig i ett underläge när denne träffar en socialsekreterare som är professionell i sitt yrke. Socialtjänsten har exempelvis makten i ett läge där de sätter bestämmelser och regler som klienten behöver anpassa sig efter för att få hjälp. Däremot är inte utsattheten den enda faktorn till att det finns en maktfördelning, maktaspekten kan påverkas av olika faktorer som det med hjälp av det intersektionella perspektivet går att få en överblick på (Mattsson, 2021).
I denna studie användes därför intersektionalitet som en av utgångspunkterna under analysen av resultatet. Den intersektionella teorin ger ett mångfaldigt perspektiv och granskar maktfrågor utifrån genus, ålder, sexuell läggning, etnicitet samt klass. Via det intersektionella perspektivet kunde det undersökas hur olika former av maktrelationer
konstruerar minoriteters livssituationer och utifrån detta perspektiv se hur maktstrukturen påverkar individerna i olika fenomen som exempelvis vid hedersrelaterade fall (Darvishpour
& Westin, 2015). Människan har för att kunna känna logik till världen kategoriserat grupper inom olika slag, inte bara människor. Människan kategoriserar allt och därför kan saker och ting undersökas utifrån hur socialsekreterare ser på dessa olika kategoriseringar, som exempelvis på etnicitet, kön eller ålder med mera (Mattsson, 2021).
Utifrån dessa maktrelationer som nämnts kan effekten av ett normaliserande arbetssätt visa hur stort engagemang socialsekreterare har för optimera arbetet mot hedersproblematik.
Detta på grund av att de olika maktstrukturer som formas kan bidra till orättvisa i insatser som socialsekreterare använder sig av. Dessa strukturer utformar ett normalt
förhållningssätt, och med risken för ett normaliserande arbetssätt tillsammans med få ambitioner för förändringar hos socialsekreterare kan resultatet bli att den problematiken som finns fortskrider och att fler klienter får fel typ av hjälp eller ingen alls (Mattsson, 2021).
Dessa perspektiv ger en bild på hur maktfördelningen exempelvis påverkar mötet med utsatta personer som upplever hedersproblematik, hur den påverkar riskbedömningar i arbetet mot problematiken och hur den påverkar resurserna som används för att motverka problematiken som exempelvis insatsen placeringar.
4 METODVAL
Utifrån att studiens syfte var att ta del av socialsekreterares perspektiv utgick studien från en kvalitativ ansats. En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes utifrån att det tillät
forskarna att få en djupare förståelse för de individuella upplevelserna och känslorna hos socialsekreterarna (Bryman, 2018). Intervjuerna som genomfördes var av semistrukturerad design, vilket innebar att de utgick från en intervjuguide med förutbestämda frågor.
Intervjuguiden skapades i god tid innan intervjuerna genomfördes. Intervjuguiden formulerades utifrån studiens syfte och frågeställningar samtidigt som det gjordes en
ansträngning att inkludera frågor som täckte olika aspekter av socialsekreterares arbete med hedersproblematik.
4.1 Litteratursökning
I eftersökandet av referensgranskande artiklar har Mälardalens Univeristets databas Primo använts för att eftersöka tidigare forskning. Studien har utgått utifrån sökord på engelska, då utbudet av artiklar var större. De centrala sökorden som användes var ”Honour based
violence”, ”Honour in social work”, ”Honour” och ” Honour based violence in sweden”. Dessa sökvord var av relevans för att finna artiklar som passade studiens syfte och frågeställningar.
4.2 Urval
Studien har använt ett målinriktat- och bekvämlighetsurval för att nå respondenter. Det målinriktade urvalet innebar att forskarna i förväg bestämde vilka deltagare som skulle medverka i intervjun för att kunna få relevant information i förhållande till studiens syfte och frågeställning. Bekvämlighetsurvalet innebar att lätt tillgängliga deltagare valdes vid
möjlighet, exempelvis arbetskollegor eller vänner (Bryman, 2018). Mejl om förfrågan skickades till enhetschefer på verksamheten Barn och ungdom. Mejlen skickades ut till flera kommuner i Sverige i mål om att nå ett större urval och få fler respondenter.
Inklusionskriterier var att deltagarna skulle vara socialsekreterare som arbetar på
Utredningsenheten barn och ungdom. Sex socialsekreterare valdes ut från olika kommuner i Sverige för att få ett tillräckligt brett och djupgående material. Det andra inklusionskriteriet var att socialsekreteraren ska ha arbetat med ärenden där det föreligger hedersproblematik och minst 1 års erfarenhet. Detta för att kunna få deltagare som har erfarenhet kring hedersproblematik i ärenden och därav få relevant material i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
4.3 Datainsamling och genomförande
Material till studien samlades in via kvalitativa intervjuer för att få nyanserade och djupgående svar. Insamlingen av data innefattade kontakt med flera olika kommuner.
Enhetschefer för utredningsenheten Barn och ungdom i respektive kommun kontaktades via mejl. Kontaktuppgifterna till enhetscheferna kunde hämtas ut via kontakt med receptionen för varje enhet. Mejlen som skickades ut innehöll namnen på författarna samt
kontaktuppgifter, studiens syfte och frågeställningar, de etiska kraven för intervjuerna och slutligen förslag på digitala vis intervjuerna kunde genomföras på samt möjligheten att genomföra på plats. Anledningen till att just enhetscheferna för varje verksamhet mejlades var för att dem lätt skulle kunna vidarebefordra mejlet till alla socialsekreterare som arbetar på enheten. Efter detta fortsattes mejlkontakten individuellt med varje handläggare som svarat på det vidarebefordrade mejlet. Sammanlagt intervjuades sex socialsekreterare från utredningsenheten barn och ungdom. Två socialsekreterare från Eskilstuna intervjuades på plats hos deras verksamhet, en socialsekreterare från Nacka och en socialsekreterare från Väsby intervjuades via Teams och två socialsekreterare från Hässelby intervjuades via
telefonsamtal. Intervjuerna genomfördes på en lugn och tyst plats för att uppnå en så effektiv intervju som möjligt och för att undvika möjliga störningsmoment. I början av varje intervju frågades deltagarna om samtycke till att spela in intervjun samtidigt som de informerades om att inspelning inte var ett krav (Bryman 2018).
Intervjuerna som genomfördes hade en semistrukturerad struktur och varje intervju följde en intervjuguide som formulerats i relation till studiens syfte och frågeställning (Bilaga 1). Detta gjordes för att minska risken att intervjuernas frågor avvek från studiens syfte, samt för att ge alla intervjupersoner liknande förutsättningar i relation till vilka och hur många frågor som dem får besvara. Denna faktor kan anses öka studiens tillförlitlighet då det ökar
sannolikheten att samtliga deltagare intervjuas under samma förutsättningar. En
semistrukturerad intervju bibehåller också möjligheten för författarna att ställa följdfrågor i det fall att någonting i deltagarnas svar är otydligt eller om det finns möjlighet till att gå djupare in på en viss fråga, vilket även kan ses som en fördel (Bryman, 2018).
För att öka studiens tillförlitlighet närvarade minst två av författarna under varje intervju.
Genom att få två perspektiv för varje intervju kan det antas minska risken att det deltagarna berättade om missuppfattades (Bryman, 2018). Vilken roll författarna skulle ha i varje intervju bestämdes i förväg. Varje intervju lades upp på det sätt att båda av författarna höll i en introduktion och presenterade sig själva. Under introduktionen frågades även deltagarna om samtycke att spela in intervjun. I samband med detta klargjordes det för deltagaren att inspelningen av intervjun sker i syfte att säkerställa att intervjuare inte misstolkar svaren eller hör fel. Samt ytterligare för att undvika att författarna har fått fel uppfattning när det är tid för att transkribera och analysera materialet.
Efter introduktionen hade en författare rollen som huvudsaklig intervjuare och var den som följde frågorna i intervjuguiden, medan de andra författarna antog en mer observerande roll och var redo att följa upp deltagarens svar med relevanta följdfrågor. I slutet av intervjun efter gavs varje deltagare möjligheten att ställa frågor till författarna och möjligheten till att ta upp saker om ämnet som dem tycker är viktigt som inte berörts under intervjun.
4.4 Databearbetning och analysmetod
Efter alla intervjuer genomförts transkriberades det inspelade materialet ordagrant. Med hänsyn till att sex intervjuer genomfördes och det var 3 olika huvudsakliga intervjuare tilldelades varje författare två intervjuer vardera att transkribera. Kvalitativa undersökningar genererar vanligtvis ett omfattande datamaterial där hela innehållet inte är relevant till studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Utifrån detta bearbetades datan och reducerades till att lättare identifiera viktiga aspekter och information i relation till studiens syfte.
För uppnå detta genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av det transkriberade materialet med en manifest nivå (Schrier, 2012). Denna form av metod är lämplig för att beskriva innebörden av ett kvalitativt material och för att se vad materialet faktiskt säger. Dessutom är innehållsanalys effektiv för att reducera ett material till de mest väsentliga delarna. (Schrier, 2012). Varje författare gick igenom alla transkriberingar för att få en känsla av texterna samt för att kunna se helhetsbilden. Därefter valdes “meningsbärande” stycken och fraser ut i förhållande till deras relevans för studiens syfte. I samband med detta behölls också texten runtom för att undvika att förlora sammanhanget av deltagarnas berättelser (Graneheim &
Lundman, 2004). Exempelvis kunde en mening om identifiering väljas ut som
meningsbärande samtidigt som de meningar innan och efter den meningen också förblev kvar för att kunna se kontexten av det som var meningsbärande.
Efter de meningsbärande texterna identifierats reducerades dem och deras omgivande text i mål om att få en kondenserad text som fortfarande representerade det som var relevant.
Detta innebar att långa stycken kunde kortas ned och sammanfattas till ett fåtal meningar.
När alla intervjutexter gått igenom denna process granskades alla meningsbärande texter och delades in olika kategorier som reflekterar det deltagarna berättat om (Graneheim &
Lundman, 2004). Totalt identifierades två övergripande kategorier och sex underkategorier genom innehållsanalysen. Alla intervjudeltagare benämns som "handläggare”, följt av numrerande suffix från 1 till 6.
4.5 Etiska aspekter
Studien följde de fyra etiska principerna: samtyckeskravet, konfidentialitetskravet,
informationskravet och nyttjandekravet. Samtyckeskravet bemöttes under studien genom att alla deltagare fick möjlighet att godkänna sin medverkan via mejl och sedan igen under intervjutillfället. I samband med detta fick deltagarna även möjlighet att godkänna eller neka möjligheten till att spela in intervjuerna. Via mejl och innan intervjun började informerades även alla deltagare om att dem har rätt att avbryta intervjun när som helst samt att de inte behöver svara på frågor som de inte vill svara på (Vetenskapsrådet, 2018). På grund av att hedersproblematik kan anses som ett känsligt ämne var konfidentialitetskravet en viktig utgångspunkt, som innefattar att alla möjliga åtgärder togs i syfte att försöka bevara deltagarnas anonymitet. Deltagarnas riktiga namn användes aldrig i innehållet av studien samtidigt om alla inspelningar av intervjuerna raderades efter materialet transkriberats.
Under intervjun var de som intervjua försiktiga med att inte gå in för djupgående om deltagarna pratade om specifika ärenden. Detta för att minska risken att känsliga uppgifter om deras klienter framkom under samtalet (Vetenskapsrådet, 2018).
För att tillgodose informationskravet informerades alla deltagare om varför studien genomförs och studiens syfte samt frågeställningar under den initiala mejlkontakten.
Deltagarna fick även möjligheten att ställa frågor och komma med funderingar till forskarna innan och efter intervjuerna var genomförda. Om deltagarna önskade fanns även möjligheten att få intervjuguiden på mejlen innan intervjun i det fall att de ville förbereda sig
(Vetenskapsrådet, 2018).
Nyttjandekravet bemöttes av studien till stor del undvikit personliga uppgifter av alla slag till stor del. Exempel på specifika ärenden som gavs av deltagarna har reducerats och
generaliserats i hög grad för att undvika att några kopplingar till klienter görs. Deltagarnas fullständiga namn togs del av under mejlkontakten innan intervjuerna genomfördes men användes inte i själva studien. Inspelningarna som genomfördes raderades fullständigt efter materialet transkriberats. Studien genomfördes endast utifrån ett forskningssyfte och studiens innehåll kommer endast delas och visas i akademiska sammanhang
(Vetenskapsrådet, 2018).
4.6 Kritik
I mål om att ge studien en form av transparens för att styrka dess trovärdighet och
tillförlitlighet gjordes valet att kritiskt reflektera över valet av metod och studiens processer.
För att ytterligare öka studiens trovärdighet och tillförlitlighet gavs varje deltagare möjligheten att se över resultatet samt tillfälle att ge invändningar kring det som skrivits.
Detta för att tillförsäkra att deras upplevelser och beskrivningar har uppfattats på det sätt som de var menade (Bryman, 2018). Risken med att använda sig av exempelvis kodning och tematisering är att kontexten av samtalet och det intervjupersoner berättat kan gå förlorat.
Detta eftersom det som anses relevant plockas ut ur ett större sammanhang vilket kan leda till att det själva sociala sambandet försvinner. Nackdelen med detta är att information som är av relevans kan försvinna. Det kan dock tolkas som att en innehållsanalys motverkar detta till viss del då denna metod är försiktig med att ta text ur sitt sammanhang. Att intervjuare och intervjuperson möts och interagerar med varandra kan öka risken att intervjupersonerna blir påverkade av intervjuarens motivationer och agenda. Genom att platsen där intervjuerna genomförs väljs av intervjupersonerna är det dock möjligt att denna aspekt motverkas och bidrar med trygghet. Under intervjuns gång spelades intervjuerna in med deltagarnas samtycke, vilket i sig kan väcka känslor som nervositet och spändhet hos deltagarna. Utifrån detta kan det finnas en risk att svaren kommit att påverkas som lett till att de inte blivit helt uppriktiga (Bryman, 2018). I relation till studiens överförbarhet kan resultatet anses vara svårt att generalisera och förknippa med andra sammanhang då studien hade ett litet urval.
Enligt Bryman (2018) kan syftet med kvalitativ forskning dock anses vara att försöka se djupet av ett ämne, och inte bredden. Trots att studiens resultat inte kan appliceras i bredare kontexter kan det fortfarande ge en djupare insikt i socialsekreterares perspektiv. Dessutom kan studiens resultat fortfarande jämföras med tidigare forskning kring ämnet för att se likheter och skillnader samt om den tidigare forskningen nått liknande slutsatser.
5 RESULTAT
I detta avsnitt presenteras studiens resultatdel. Resultatdelen har sorterats in i två olika huvudkategorier. Den första huvudkategorin är socialtjänstens praktiska arbete vilket har 3 underkategorier; identifiering av hedersproblematik i ärenden, val av insatser och
implementering av de och följden av placering. Den andra huvudkategorin är handläggarnas kunskapssyn gällande hedersproblematik vilket även där har 3 underkategorier:
handläggarnas kunskap om ämnet, hur ser riskbedömningar ut i ärenden där det förekommer hedersproblematik och sekretessen centrala roll.
5.1 Socialtjänstens praktiska arbete
5.1.1 Identifiering av hedersproblematik i ärenden
Flera handläggare upplevde själva identifieringen av hedersproblematik under
utredningsprocessen som komplex och svår då heder i de flesta fall inte är lätt att peka ut.
Dessutom finns det inte någon tydlig mall eller riktlinjer att utgå från när det kommer till att identifiera heder som problematik och det finns då en risk att missa hedersrelaterade
aspekter i ärenden. I de ärenden där det förekommer en misstanke om att heder är aktuellt är det inte garanterat att handläggare kan gå vidare med det då det inte alltid finns tillräckligt med information att utreda utifrån. En handläggare uttryckte sig på detta sätt:
Sen tänker jag att det finns fler ärenden där vi kanske inte kan identifiera det, där vi inte får fatt det helt enkelt. Det finns ju många flera ärenden där vi misstänker men där vi liksom inte har mer…där vi inte kommer längre i utredningsprocessen (Handläggare 2).
Flera handläggare nämnde även att det inte alltid är i början av utredningsprocessen som heder kan identifieras. Det gavs flera exempel där hedersproblematik inte hade kunnat uppmärksammats förens mot slutet av en utredning när handläggare hade fått ett mer omfattande underlag och en större helhetsbild av familjen. Att vara utsatt för heder är känsligt och jobbigt och det kan vara många barn och ungdomar som väljer att inte berätta om det. En handläggare gick in på detalj hur detta kan bemötas:
För att komma åt hedersproblematik så behöver man förstå att man behöver skapa en trygg och nära relation med den som är utsatt. Det är inget man sätter ord på när man kommer hit, “hej jag är utsatt för hedersvåld” utan det är ju snarare det att personen börjar berätta om olika situationer där man har blivit utsatt för våld eller annan problematik (Handläggare 4).
Att kunna identifiera heder i ärenden är kopplat till personlig erfarenhet och kunskap och samtliga handläggare poängterade att dessa kan variera stort från handläggare till
handläggare. Därför är det viktigt att handläggare har tillgång till teamledare eller chef med kompetens inom ämnet att vända sig till vid arbete med hedersfrågor. Detta utifrån att användning av heder vid många tillfällen yttrar sig i form av fysiskt eller psykiskt våld. På detta sätt kan samtal om allmänna våldsfrågor med den utsatte leda till möjliga samtal om heder senare i utredningen. Handläggare nummer 6 uttryckte att utbildning, spetskompetens eller specifika riktlinjer i hedersfrågor inte alltid är nödvändigt för att kunna identifiera heder i ärenden och att det finns andra tillvägagångssätt:
Dessa frågor är viktiga att komma ihåg, det behövs inte utbildning inom heder för att kunna ställa dessa 2 kontrollfrågor, dem borde användas av alla på socialtjänsten.
Vad får du göra som du inte vill? och vad vill du göra som du inte får? (Handläggare 6).
Handläggare som använder dessa två frågor kan få en god ingång till att samtala vidare om heder med barnen eller ungdomen och eventuellt upptäcka om de blir utsatta för någon form av heder inom familjen. En annan faktor av att upptäcka heder var att heder kan yttra sig i olika former och att det inte alltid är mannen i familjen som är relaterad till
hedersproblematiken:
En del man glömmer bort är att när det kommer till heder så kan det vara fler som är involverade, det kan ju vara mormor som är hönset i huset och att det är hon som man måste vända sig till och det är ju svårt för oss som handläggare att förstå vem som bestämmer hur man ska hantera problemet i familjen (Handläggare 5).
Samtliga handläggare upplevde att denna faktor är någonting som inte alltid tas hänsyn till när heder ska identifieras, och att fokus ibland kan riktas för mycket på föräldrarna, speciellt mannen i familjen.
5.1.2 Val av insatser och implementering av dem
Alla handläggare redogjorde att placering av barnen var den mest förekommande insatsen i arbetet mot hedersrelaterat våld. Handläggarna beskriver att samhället genom LVU har möjlighet att ge barn och unga vård samt det skydd de behöver även om vårdnadshavaren motsätter sig detta. Det är viktigt att socialtjänsten riskbedömer varje fall om det föreligger risk för barnens hälsa och/eller utveckling att allvarligt skadas. Här kan socialtjänsten ha skäl för omhändertagande. I samband med detta lyfte handläggarna olika faktorer som medföljer när ett barn eller ungdom blivit placerad. Faktorer som medföljer var att barnen eller
ungdomen längtar hem vid omplacering och att de i vissa ärenden väljer att själva återvända tillbaka till familjen på grund av att de känner ensamhet, där släkten och familjen blir den förlorade biten.
Vi har skyddsplacerat flera tjejer utifrån den problematiken, men det är ju jättesvårt för dom längtar ju hem. Oftast efter några veckor när de har varit i en jourfamilj och säger dom att det dem sagt inte stämmer, att de bara var arga på sin mamma och pappa och att de vill hem. Det är inte alltid lätt att komma åt men det är på det sättet jag tycker att vi får kännedom om det när barn berättar (Handläggare 4).
Till skillnad från en placering som skett utifrån andra former av problematik blir barnen i fråga till stor del avlägsnad från sin familj och vänner med hänsyn till att motverka risken att barnens placering blir röjt och att ort och adresser läcker till en eller flera delar av
familjenätverket, vilket kan innebära en risk för barnens säkerhet och hälsa. En följd av detta är att många barn kan känna hemlängtan och ensamhet efter ha blivit placerade i familjehem eller skyddat boende:
Det behöver inte gå så många dagar innan barnet eller kvinnan känner en stor
ensamhet i sin situation. Att vara på ett skyddat boende, känner ingen och kan inte ha kontakt med någon när man är skyddad och att fortsätta leva sitt vanliga liv
(Handläggare 4).
Flera handläggare betonade vikten av att avlägsna barnen från familjen med anledning av att ha ett så effektivt skydd som möjligt för den utsatta. En placering i ett familjehem innebär dock inte att kontakten mellan barnen och familjen är bruten för alltid utan i flera fall görs försök att upprätta någon form av kontakt mellan barnen och familjen. Handläggare nummer 1 lyfte specifikt att det är en nödvändighet att ha ett fortsatt samarbete med familjen även när barnen eller ungdomen blivit placerad då en för stor avgränsning kan ha negativa
konsekvenser:
Det är svårt att bli stängd från sin familj, för även om familjen till vissa delar är dålig så är det ändå dem som är ens familj, och därför finns det en anledning att jobba för att det finns en dialog (Handläggare 1).
5.1.3 Följden av placering
Flertal handläggare nämnde konsekvensen med att placera barn och ungdomar på skyddade boende. Det som lyftes var att flickor och pojkar ville ha frihet när de placerades på olika boenden eller familjehem då barnen länge känt sig begränsad i sin familj med regler och normer de måste förhålla sig till. En av handläggarna berättade att det kan uppstå nya former av begränsningar för barnen efter de blivit placerade, till exempel att barnen behöver begränsa sin vardag, inte kan vara på de platser den tidigare varit, inte klä sig som tidigare eller inte umgås med släkt och vänner som kan röja ens identitet. Handläggare nummer 6 upplever att det som egentligen händer är att i stället för att bli fri från begränsningar hamnar barnen i en position där de fortfarande måste anpassa sig efter nya regler:
Det som socialtjänsten gör som är fel är att vi egentligen gör samma sak. För vi tar flickan eller pojken och rycker ut dom ur sitt sammanhang, sen placerar vi dem i en för dem helt okänd familj och så säger vi nu får du vara lite försiktig när du är här.
Annars kan de lätt hitta dig så vi gör ju egentligen samma sak från deras familj det vill säga. Vi börjar att inskränka runt omkring dom här individerna och det tycker jag fortfarande socialtjänsten brister kring (Handläggare 6).
Flera handläggare nämnde olika metoder som används för att bibehålla kontakt mellan barn och familj, varav de flesta involverade mobiltelefoner med spårfria kontantkort, Zoom eller umgänge i en tredje ort. När en placering dock har genomförts berättade flera deltagare att det många gånger funnits svårigheter kring att arbeta och ha kontakt med barnens familj och upprätthålla de sociala relationerna där det funnits mycket ilska och aggressivitet från
resterande familjemedlemmar. I samband med detta upplevde också flera deltagare att familjerna har haft svårt att lita på socialtjänsten och att många har fått intrycket att socialtjänsten tar deras barn utan anledning.
Flera deltagare uttryckte att det finns restriktioner från socialtjänstens sida i förhållande till handläggarnas kontakt med familjen. Handläggarens mål är att vara så transparent med klienter som möjligt för att skapa tillit och bygga en trygg relation, men på grund av omständigheterna och sekretessfaktorerna hos hedersrelaterade ärenden har dem en begränsad möjlighet kring detta.
Alla deltagare redogjorde att deras verksamheter inte har specifika riktlinjer eller anpassade insatser för att bemöta heder som problem. Även fast familjehemsplacering var den
vanligaste insatsen som tillämpas upplevde flera deltagare att det var svårt att bedöma vilken insats som är mest lämplig för att möta barnet eller ungdomens behov. De uttryckte även att en stor del beror på hur mottagliga föräldrarna är till olika stöd och insatser. Flera deltagare upplevde att det kan vara svårt att få med sig föräldrarna i en insats som exempelvis
familjebehandling då föräldrarna i flera ärenden upplevde att dem inte gjort något fel och att dem inte såg ett behov av insatsen. Vid frågan om hur många barn det är som kan komma tillbaka till sin familj efter de blivit placerad svarade samtliga deltagare att det varierar kraftigt. I ärenden där föräldrar har vägrat samarbeta har barnen förblivit placerade, men i ärenden där handläggare lyckats vinna föräldrarnas förtroende och påbörja andra typer av insatser har det varit ibland varit möjligt för barnen att komma hem igen:
Då är det ju att man måste hitta ett förtroende så att han kan ta emot insatsen och han gör det idag. Det gick att vinna det här förtroendet, men det tog några timmar i samtal så här löpande under utredningstiden, där han ändrade inställning och han har då en manlig familjebehandlare som hjälper till i relation i föräldrarollen (Handläggare 1).
Att få föräldrar att uppmärksamma och diskutera just hedersaspekter var någonting som flera deltagare upplevde svårigheter kring. En deltagare berättade att familjer kan prata om våld som skett i hemmet men att hedersproblematiken i sig aldrig tas upp. I samband med detta upplevde handläggarna att klienter i hedersrelaterade ärenden aldrig kopplade problematiken i hemmet till just heder, just på grund av att de inte upplevde att förekom hedersproblematik i hemmet, utan kopplade det till våld i hemmet i stället. En annan
deltagare beskrev det som väldigt svårt att arbeta med föräldrarnas tänk och inställning kring heder samt att det är ett komplext ämne att bemöta.
Deltagarna nämnde vikten av att arbeta med de hedersutsatta barnen för att de ska få ett nytt nätverk. Risken som sker är att när barnen placeras blir Socialtjänsten den största delen av deras nätverk. Det samtliga deltagarna lyfte var vikten av att fylla ungdomen med nya nätverk utöver Socialtjänst och släkt/familj, vilket kan vara utmanande. Om detta inte sker kan det öka risken att personen väljer att återvända, då en avsaknad av gemenskap och nätverk sker.
Handläggarna berättade att problematiken med socialtjänsten är att de ibland har för stort fokus på att engagera sig i familjens levnadssätt. Deltagaren poängterade att fokus i stället ska ligga på den drabbade, där socialtjänsten bara ska konstatera att familjen gör fel och titta på hur vill barnet leva. Handläggare nummer 4 menade att det ibland blir att Socialtjänsten
“tippar över” där fokus ligger på ett förändringsarbete för föräldrarna. Detta är ett återkommande problem inom Socialtjänsten och kan härledas till okunskap inom hedersvåld.
5.2 Handläggarens kunskapssyn gällande hedersproblematik
5.2.1 Handläggarnas kunskap om ämnet
Flera deltagare tror att utbildning inom heder behövs för att få socialarbetare att förstå hur hedersfrågor ser ut. Deltagarna menar att kännedom inom hedersproblematiken finns men att socialsekreterare är naiva och att de behöver mer kunskap om hur allvarligt problemet är så socialsekreterare blir mer beredda på att ta tag i det. Heder är ett ämne som är minst lika viktigt investera tid och utbildning på som annan problematik när det gäller barn och ungdom. En deltagare poängterar vikten av att inkludera hedersproblematik som en del av socionomers yrkesutbildning. Dessutom bör handläggare som arbetat under längre period få möjligheten att uppdatera sin kunskap om ämnet.
En av deltagarna berättar om att det inte fanns någon riktig definition på heder när denne började arbeta på enheten barn och ungdom och att kompetensen inom området saknades hos alla förutom hos specialist-socionomen. Under deltagarens tid på verksamheten fanns det inga ärenden med hedersproblematik även fast enheten hade ansvar över det området.
Ingen förutom deltagaren hade arbetat med hedersrelaterade fall innan och därför fick deltagaren tillsammans med specialist-socionomen ansvaret att upprätthålla riktlinjer och utredningsmallar.
Kommunen belyser hedersproblematik bristfälligt och avsaknaden av kompetens inom ämnet kan resultera i att handläggare missar att identifiera hedersvåld. Flera deltagare
berättar att inte alla anställda socialsekreterare är utbildade inom ämnet och uttrycker därför vikten av att chefen bör vara utbildad så att denne kan vägleda och guida en i dessa frågor om hedersproblematik. Däremot lyfter handläggare nummer 4 att vissa arbetsplatser skickar sin personal på utbildning men att det inte räcker om chefer och ledare är okunniga inom området, då det är dem som ska fatta de slutgiltiga besluten i ärenden. Det är viktigt att som chef kunna ge stöd i bedömningar så att socialsekreterare inte är ensamma i sina
bedömningar. En av deltagarna uttrycker om situationen på sin arbetsplats:
Alla är inte utbildade på min arbetsplats inom ämnet, men detta är hur utbildad behöver man vara för att ställa dessa kontrollfrågor, det viktigaste är att chefen är utbildad som kan vägleda och guida dig, det räcker med dessa frågor för att veta om barnet är kontrollerad. Tex mitt barn i Sverige mitt barn får inte heller göra vad de vill. Men man måste titta på kontroll. För det är svårt. Allt handlar inte om att titta på mödomshinna, För det kan även handla om att de tar mycket ansvar för saker de inte behöver. Kan vara att hon gör sysslor som inte är för hennes mognad, då hon ist ska vara med vänner osv (Handläggare 6).
Ett flertal deltagare ansåg att det är viktigt att skilja på heder och bristande föräldraförmåga och att socialsekreterare på socialtjänsten borde få en grundutbildning i heder precis som man får i Barnens Behov i Centrum (BBIC). Socialsekreterarna ska kunna göra en bedömning om vad som är heder eftersom det är diffust. Handläggare nummer 6 menar att det är viktigt med kunskap då denne själv inte känner sig helt säker på vad heder är och är rädd för att få fördomar i stället:
Generellt har socialtjänsten för lite kunskap om ämnet, mer utbildning finns för att förstå och för att rätt insats ska ges. Även jag som är utbildad inom ämnet har jag flertal gånger tagit hjälp från organisationen Origo, som har varit till stor hjälp (Handläggare 6).
En av deltagarna märker att brist på kunskap kan vara orsaken till att socialsekreterare stressar och krånglar med sitt arbete när de hör ordet heder samt att det kan vara fallet i en familj. Deltagaren likt andra deltagare menar att socialsekreterare bör uppdatera sin kunskap och fullföljer sin mening med att även hela samhället bör utbildas om ämnet. Deltagaren tror att orosanmälningar skulle bli fler då, i stället för att vänta på att de utsatta själva ska ta kontakt med socialtjänsten. Deltagaren tror risken dessutom blir större när flickor själva behöver ta kontakt med socialtjänsten än om exempelvis skolan skulle göra det.
5.2.2 Hur ser riskbedömningar ut i ärenden där det förekommer hedersrelaterad våld
Flera deltagare beskriver att hedersrelaterat förtryck är ett känsligt ämne där det är av vikt att betänka att det inte alltid går att tala öppet om allt i familjen. Under utredningen är det viktigt att ha båda enskilda samtal med flickan eller pojken men även med familjen. Dessa enskilda samtal kan vara avgörande för att kunna få information om hur familjesituationen är utifrån barnen men även familjens synsätt samt hur de förhåller sig till
hedersproblematiken.
För att kunna genomföra riskbedömning använder sig Socialtjänsten av olika metoder. Den mest förekommande metoden som deltagarna använde sig av var Patriark samt FREDA.
Patriark är en viktig metod att lyfta eftersom den är specifikt utformade för
hedersproblematik. Patriark är en bedömningsmetod vars syfte är att bedöma och hantera
risker när det handlar om hedersrelaterat våld. FREDAs huvudsakliga syfte är att kunna identifiera om en klient har blivit utsatt för olika former av våld, men ett antal deltagare uttryckte att Freda kan vara användbart även i hedersfrågor. Detta utifrån att användning av heder vid många tillfällen yttrar sig i form av fysiskt eller psykiskt våld. På detta sätt kan samtal om allmänna våldsfrågor med den utsatte leda till möjliga samtal om heder senare i utredningen. Däremot lyfter andra handläggare problematiken med användandet av FREDA där det är svårt att anpassa det till heder, där hänsyn inte tas till hedersproblematiken. Fokus inom FREDA är på utövarna för partnervåld, vilket gör det svårt att anpassa på barnet eller ungdomen i hedersärenden.
Dessa är riskbedömningsformulär, däremot så är FREDA svår att anpassa till heder då den inte tar upp dom hänsyn till hedersproblematiken, för det är ju egentligen utövat för partnervåld. Vi har ju som rutin hos oss att vi ska göra FREDA som riskbedömning vid första kontakt och även fast hedersproblematiken är jätte omfattande så kanske dom får en jättelåg poängskala på FREDA riskbedömningen, för att det inte är hög risk från partnervåld utan det är ett helt annat typ av våld. Så det kan bli lite knasigt (Handläggare 3).
Verktyget Patriark används av professionella för vägledningen, hantering och bedömning av hedersproblematik. Samtliga deltagare berättar att en stor del av deras arbetskollegor inte är utbildade inom detta bedömningsinstrument och kan därför inte använda sig av denna metod i arbetet. Detta lyfter deltagarna kan försvåra arbetet:
Jag jobbar utifrån Patriark, det är den riskbedömningen jag använder. Sen vet jag att vissa kommuner inte tycker att man behöver investera i Patriark för att det inte finns sådana ärenden. Detta kan leda till konsekvenser där det är barnet som drabbas i slutändan, när fel riskbedömning sker (Handläggare 3).
Flera handläggare lyfter att riskbedömningar är personanpassade, där bedömningen till stor del beror på dina erfarenheter, förkunskaper inom ämnet och tidigare utbildningar.
Handläggare nummer 1 menar att de inte gjort annan riskbedömning mer än vad de gör i vanliga utredningsarbeten, där socialtjänsten använder sig av samma bedömningar när det kommer till våld och risk. Det som handläggarna lyfte var svårigheterna med att göra riskbedömningar när erfarenhet och kunskap saknas inom ämnet.
5.2.3 Sekretessens centrala roll
Samtliga deltagare lyfte hur viktig sekretessen är vid placeringar och under
omhändertaganden av utsatta personer med hedersproblematik. Detta för att viktig
information inte ska nå ut till de utsattas föräldrar eller släkt. Flera av deltagarna lyfter även att det är svårt med sekretessen ibland, då den kan läcka väldigt lätt, inte via socialtjänsten, utan mer via familjens egna nätverk.
Vidare berättar deltagaren att om föräldrar får reda på vart barnet är skyddat finns det en risk att föräldrarna åker dit barnet är placerat, vilket kan få en negativ påverkan på barnet.
Deltagaren menar även att det inte går att utlova att föräldrar inte kommer att hitta sina barn. Däremot arbetar socialtjänsten för att få barnet att smälta in i miljön där de är
placerade så att ingen ifrågasätter situationen. Dessutom kan sekretessen röjas via familjen eller släkten genom att någon av dem arbetar på det skyddade boendet som den utsatta placerats i:
Och med det här läckaget då kan vi inte garantera att barnen verkligen är skyddade, utan det går snabbt att det läcker, och då kommer föräldrarna och åker till dem här
hemmen där barnen är placerade av oss. Och det är också någonting som inte är bra som gör att barnen också blir rädda för vad som ska hända. Kommer dem och ta mig nu då eller vart ska jag hamna? Kommer dem föra mig utomlands eller hur kommer det att bli? (Handläggare 1).
Andra sätt sekretessen kan bli röjd på är om någon i familjen eller släkten exempelvis arbetar på en bank som kan se om den utsatta öppnar ett bankkonto eller dylikt. Det kan även finnas situationer där den utsatta får CSN-bidrag och det är en familjemedlem eller släkting som jobbar på CSN. Handläggare nummer 3 menade att arbetet med utsatta inom
hedersproblematik går ut på att försöka hålla information hemligt, men att det är svårt.
Socialtjänsten kan dock röja sekretessen av misstag genom att exempelvis tala om vilken stad personen som är utsatt befinner sig i bidrar till att personen hittas. Familjen och släkten kan lätt ta reda på vilka familjehem som exempelvis finns i den staden. Vidare lyfter deltagaren att de även är försiktiga med vilka gåvor som ges från familjen till barnet eller ungdomen, exempelvis måste de kolla igenom att skor eller böcker inte innehåller avlyssning eller lappar med hälsningar på ursprungsspråk:
Vi kanske är extra på då när det absolut inte får avslöjas, när det är sekretess.
Föräldrar kan slå in böcker, så lägger dem med snöre och alltihopa, och sen säger vi att dem inte får ha papper men sen sätter dem snöre ändå, och då får jag.. jaha men varför är det snöre? Och då måste man ta bort snöret och då har dem lagt in lappar i böckerna sådär då, med hälsningar då på ursprungsspråk och såna saker då
(Handläggare 1).
Flera deltagare berättade om att familjerna som de arbetar med i ärenden med
hedersproblematik har stora nätverk. En deltagare talar om ett fall där den utsatta haft ett så stort nätverk att bilder blivit skickade på personen av personer utanför nätverket, som då har hjälpt någon i nätverket att hitta personen. Information till föräldrar om vilken ort deras barn befinner sig i behöver inte ges ut om hotbilden är omfattande, även om de måste samarbeta med vårdnadshavare.
Flera deltagare lyfter att kravet för skyddade boenden med hänsyn till hedersproblematik är att man inte får ha kontakt med någon man känner, inte ens de personer man litar på. Vidare beskriver deltagarna fortsättningsvis om en person röjt sig själv eller blivit röjd, blir det akut omplacering, och att det kan ske flera gånger. Alla deltagare talar om vikten av att vara noggrann med vilka handlingar som lämnas ut när information om kvinnan lämnas ut till exempelvis olika myndigheter. En deltagare berättar om en skyddad kvinna som var tvungen att lämna ifrån sig sina barn till pappan för umgänge, som då var hennes hotbild. Detta bidrog till att sekretessen blev svår att hålla. Ibland spelar det ingen roll vad handläggare bedömer om, då tingsrättens beslut är den som står över. Detta kan exempelvis vara ett beslut om att en pappa i detta fall har rätt till umgänge med sina barn.
6 ANALYS AV RESULTAT
6.1 Socialtjänstens praktiska arbete
Placeringar av ungdomar och barn är det mest förekommande arbetssättet när det kommer till att bemöta hedersproblematiken, vilket också tidigare forskning visat och beskrivit
(Walker, 2020). Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv kan placering av barn tolkas medföra stora förändringar i deras familjesystem och dess samtliga subsystem, samtidigt som barnet
