Bilaga 2 Nulägesbeskrivning

(1)

Avfallsplan 2017 - 2020

Bilaga 2 Nulägesbeskrivning

Denna bilaga inkluderar aktuell information om nuläget i Söderköpings kommun. Den berör bl.a. Söderköpings avfallshantering, insamlingssystem, avfallsmängder samt resultat från plockanalys och enkätundersökning.

Figur 1. Bild från Söderköpings kommun.

(2)

1. Söderköpings kommun

I detta avsnitt presenteras uppdaterad information om geografi, befolkning, boendestruktur samt näringsliv i Söderköping.

1.1 Geografi

Söderköping är en kommun i Östergötlands län som gränsar till Valdemarsvik och Åtvidabergs kommuner i söder, till Linköpings kommun i väster och till Norrköpings kommun i norr. Söderköpings kommun har kust mot Östersjön och Sant Anna skärgård. I kommunen finns tätorterna Söderköpings stad, Mogata, Luddingsbo/Snövelstorp Västra Husby och Östra Ryd.

Söderköpings stad växte fram under början av medeltiden och stadskärnan har ett omfattande bevarat gatunät från medeltiden. Söderköping är även ett välbesökt turistmål. Figur 1 skildrar stadens lokalisering i Sverige.

Figur 2. I kartan över Sverige finns Söderköpings kommun markerad med röd ring. © Lantmäteriet Medgivande R50103251_160002.

1.2 Befolkning

Folkmängden i Söderköpings kommun har under perioden mellan år 2009 och 2015 varit relativt konstant, se tabell 1. Inte heller medelåldern för invånarna i kommunen har fluktuerat betydande under perioden. År 2015 var

folkmängden i Söderköping 14 240 personer.

(3)

Tabell 1. Folkmängden i Söderköpings kommun under perioden 2009 - 2015. Den redovisade folkmängden är från den 31 december respektive år (SCB, 2016).

År Folkmängd (st) Medelålder (år)

2015 14 240 43,6

2014 14 268 43,4

2013 14 195 43,3

2012 14 143 43,3

2011 14 043 43,2

2010 14 024 43,0

2009 14 042 42,8

1.2.1 Boendestruktur

I kommunen bor cirka 70 procent av invånarna i villa och cirka 20 procent bor i hyresrätt, se tabell 2. Andelen personer som bor i hyresrätt är liten. Inom kommunen återfinns de flesta hyresrätterna inne i Söderköpings stad. Se tabell 2 och 3 för fördelning av boendetyp i kommunen.

Tabell 2. Fördelning av boendetyper i Söderköping (SCB, 2016).

Typ av boende Andel personer (%)

Småhus, äganderätt 70,4 Småhus, bostadsrätt 0,7 Småhus, bostadsrätt 1,5 Flerbostadshus, bostadsrätt 1,5 Flerbostadshus, hyresrätt 21,6

Specialbostad 1,2

Övrigt boende 1,3

Uppgift saknas 1,8

Tabell 3. Grov uppdelning av boendetyper i Söderköping (Avfall Web, 2016)

Typ av boende Antal (st) Hushåll i en- och

tvåfamiljshus

4 044

Hushåll i tvåfamiljshus 2 285

Fritidshus 1 977

Den geografiska boendefördelningen med avseende på de olika tätorterna samt med avseende på landsbygd presenteras i tabell 4.

(4)

Tabell 4. Geografisk boendefördelning i Söderköping (Söderköping, 2016a).

Geografisk fördelning Antal (st) Söderköpings stad 7 375

Mogata 209

Luddingsbo/Snövelstorp 619

Västra Husby 504

Östra Ryd 461

Landsbyggd 5 009

1.3 Näringsliv

Inom kommunen finns 1707 aktiva företag och organisationer (Söderköping, 2016b). Den största arbetsgivaren i Söderköping är Söderköpings kommun men även HTC och Luvata är stora arbetsgivare (Östergötlands näringsliv, 2016). År 2014 var 81,6 % av befolkningen förvärvsarbetande i åldrarna 16 till 64 år (SCB, 2016).

(5)

2. Nulägesbeskrivning inom avfallsområdet

I detta avsnitt presenteras ansvarsfördelningen, kommunikationen samt finansieringen av avfallshanteringen i Söderköping.

2.1 Ansvarsfördelning inom avfall

 Kommunerna. Kommunfullmäktige ansvarar över att fastställa renhållnings-ordningen för kommunen. Kommunen ansvarar för insamling och omhänder-tagande av hushållsavfall, med undantag av avfall som omfattas av producent-ansvar.

 Producenterna är ansvariga för avfall från till förpackningar, tidningar, bilar, däck och elektroniska produkter. Insamlingen sker i samarbete med kommunen.

 Verksamhetsutövare är ansvariga för att det avfall som

verksamheten ger upphov till tas om hand enligt gällande regler och lagar.

 Tillsynsmyndigheterna (miljöförvaltning och länsstyrelse) har ansvar att pröva och utöva tillsyn av verksamheter samt besluta enligt kommunens renhållningsföreskrifter och övrig avfallslagstiftning.

 Fastighetsägarna ansvarar över att informera de som bor eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering.

De ansvarar även för att tillhandahålla utrymmen för avfallsinsamling

 Alla som ger upphov till avfall ansvarar för att se till att det hanteras enligt gällande regler. Detta gäller för privatpersoner så väl som för verksamhetsutövare.

2.1.1 Kommunens ansvar

Varje kommun har enligt Miljöbalken (15 kap) ansvar för att upprätta en renhållnings-ordning vilken innefattar en kommunal avfallsplan samt renhållningsföreskrifter för kommunen. Kommunen har även ett

renhållningsansvar vilket omfattar hushållsavfall och därmed jämförligt avfall.

Kommunen ansvarar också för att avfallet transporteras till godkänd behandlingsanläggning så att avfallet kan återvinnas och omhändertas korrekt.

2.1.2 Producenternas ansvar

För vissa typer av avfall gäller ett producentansvar. Det innebär att tillverkare och importörer har ett ansvar för att en viss del av de varor som produceras samlas in, tas om hand och återvinns eller återanvänds.

År 1994 började förordningen om producentansvar för förpackningar

tillverkade av papper, glas, plast och metall att gälla. Samtidigt antogs även förordningen om producentansvar för tidningspapper. Senare utvidgades producentansvaret för att även gälla däck, batterier, elektriska- och elektroniska produkter, bilar, däck, läkemedel, glödlampor och

belysningsarmatur samt radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor.

(6)

Ett antal organisationer har bildats för att samordna insamling för av avfall som omfattas av producentansvar. Ett sådant exempel är FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen). FTI arbetar på uppdrag av producenterna och drivs utan vinstsyfte och bedriver insamling och återvinning av dessa produkter.

2.1.3 Verksamhetsutövarnas ansvar

Alla verksamheter ansvarar för att ta hand om det avfall som de ger upphov till på ett godkänt sätt. Företaget ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön. Företaget ska även hålla sig uppdaterat vad gäller

förändringar inom avfallslagstiftningen. Verksamhetsutövarna ansvaras även att avfallet transporteras bort av en godkänd transportör till godkänd

behandlings- eller mottagningsanläggning.

2.1.4 Tillsynsmyndighetens ansvar

Tillsynsmyndigheten kan utgöras av miljöförvaltningen på kommunen eller av länsstyrelsen beroende på vilken typ av verksamhet som avses.

Tillsynsmyndigheten ansvarar för att utöva tillsyn på företag som bedriver verksamhet.

2.1.5 Fastighetsägarnas ansvar

Fastighetsägarna har som ansvar att informera de som bor eller har verksamhet på fastigheten om gällande regler för avfallshanteringen på fastigheten. De ansvarar även för tillhandahållande av avfallsutrymmen på fastigheten.

2.1.6 Alla som ger upphov till avfall

Alla som ger upphov till avfall (privatpersoner så väl som företag) är skyldiga att sortera ut och lämna sitt avfall i de olika insamlingssystem som finns. Alla har också skyldighet att följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen.

2.2 Information och samverkan

Nedan presenteras lokala, regionala och nationella informationsflöden och samarbeten kring avfall som Söderköping är del av.

2.2.1 Lokalt

Lokalt i kommunen förmedlas information om renhållning genom utskick från kommunen och Renall AB. Information förmedlas även via kommunens hemsida.

2.2.2 Regionalt

Söderköpings kommun är en av medlemskommunerna i det regionala avfallsnätverket def.waste. Nätverket är öppet för kommunerna inom

Jönköpings län, Kalmar län, Södermanlands län och Östergötlands län. Syftet med def.waste är bland annat att samordna gemensamma frågor inom avfallsområdet, samordna informationsinsatser samt att driva och utveckla avfallsarbetet inom medlemskommunerna. Inom nätverket har man till exempel tagit fram gemensamma informationsbroschyrer om elektriskt,

(7)

elektroniskt och farlig avfall. Man har även genomfört ett antal utbildningar för medlemmarna.

2.2.3 Nationellt

Avfall Sverige är en nationell branschorganisation inom avfallshantering och avfalls-återvinning och är kommunernas expertorgan inom avfall och

återvinning. Avfall Sverige har Sveriges kommuner, eller deras kommunala bolag, som medlemmar.

2.3 Finansiering

En fungerande avfallshantering kostar. Kostnaden för kommunens hantering täcks av renhållningskassan och producenterna står själva för kostnaderna för det avfall som täcks av producentansvar.

2.3.1 Renhållningstaxa

Kostnaden för kommunens avfallshantering finansieras genom

renhållningstaxan. Renhållningstaxan ska täcka kostnaderna för insamling, transport, behandling och återvinning av avfall. Renhållningstaxan betalas av fastighetsägare och andra som ger upphov till hushållsavfall. För boenden i flerfamiljshus är avgiften nästan alltid en del av hyran. Det är

kommunfullmäktige som beslutar om renhållningstaxan i kommunen.

Renhållningstaxan var 2 778 (190 liters kärl) kr år 2016 för villor.

I renhållningstaxan för hushåll ingår, förutom hämtning av brännbart material även hämtning av källsorterat material enligt ett särskilt schema. I

avfallstaxan ingår även fastighetsnära hämtning av grovavfall vid fem tillfällen per år vid en- och tvåbostadshus. I avgiften ingår även hämtning av sorterat farligt avfall en gånger per år. I avfallstaxan ingår inte tömning av latrin utan får köpas till för en separat avgift. Inte heller tömning av slamavskiljare eller urintank.

2.3.2 Intäkter kopplade till producentansvar

Producentansvaret har lett till bildandet av samarbetsföretag, eller så kallade materialbolag, för att organisera finansiering och administration av insamling och återvinning. En del av finansieringen för insamling och återvinning av de produkter som omfattas av producentansvar sker genom det insamlade materialets värde, men det täcker inte hela kostnaden. På förpackningarna finns en förpackningsavgift som producenterna betalar.

(8)

3. Avfallshantering

I detta avsnitt beskrivs hur avfall som uppkommer i Söderköpings kommun samlas in och hanteras.

3.1 Insamling

Kommunen erbjuder dels fastighetsnära insamling och dels avlämning av avfall på 23 stycken avfallsstationer och en återvinningscentral.

3.1.1 Fastighetsnära insamling

I Söderköpings kommun används i nuläget insamlingssystemet av typen

”grindhämtning”, vilket innebär fastighetsnära insamling av avfall. Avfallet hämtas minst en gång per vecka vid flerfamiljshus och minst var 14:e dag vid enfamiljshus. Avfallet hämtas i två eller tre fraktioner i anslutning till

fastighetsgränsen. Vid varje hämtning töms avfallsbehållaren som tillhandahålls av Söderköpings kommun, vilken innehåller fraktionen brännbart. Ytterligare en fraktion hämtas upp vid varje tillfälle, vilket sker enligt ett separat schema. De fraktioner som hämtas fastighetsnära är, förutom brännbart:

o tidningar/papper

o förpackningar av papper o förpackningar av metall o förpackningar av plast o förpackningar av glas o småbatterier

o glödlampor/mindre lysrör

Avfallet som hämtas transporteras till Hjälmsborgs avfallsanläggning där det lastas om. Det brännbara avfallet körs sedan vidare till EON Norrköpings förbränningsanläggning. Den kommunala renhållningsentreprenören i Söderköping är Renall AB.

3.1.2 Återvinningsstationer

I Söderköpings kommun finns källsorteringsstationer för tidningar och förpackningsmaterial. I tätorten och dess närområde finns stationer vid Fixpunkten, Hjälmsborgs ÅVC och vid Suez station på Telegatan.

I fritidshusområdena finns följande tolv återvinningsstationer o Hagsätter

o Luddingsbo o Snövelstorp o Husbyvik (Udden) o Djupdalen

o Sjöhagen

o Kullen (Ystorpsviken) o Östra Bottna

o Ekenäs

(9)

o Kornudden o Ramsdal

o Centrala Bottna

Ute på Söderköpings skärgårdsöar finns totalt 9 stycken sopmajor. Det finns även mottagningar av hushållssopor och källsorterat material på

fastlandssidan på 7 platser i skärgården.

3.1.3 Återvinningscentral

På Hjälmsborgs återvinningscentral kan invånare i kommunen kostnadsfritt lämna av sorterat avfall. Allt från förpackningar till grovavfall kan lämnas på återvinnings-centralen. För verksamheter som lämnar sitt avfall på

Hjälmsborgs återvinningscentral utgår en avgift.

3.1.4 Insamling av verksamhetsavfall

Verksamheter ansvarar själva för sitt avfall. Verksamhetsavfall kan lämnas vid Hjälmsborgs återvinningscentral mot en avgift som bestäms enligt ett kupongsystem. Kuponger köps på återvinningscentralen och 1 kupong kostar 500 kr och 5 kuponger kostar 1600 kr. Det får avlämnas 3 kbm sorterat avfall per kupong. Farligt avfall får inte lämnas på återvinningscentralen av

verksamheter. Alternativt kan verksamheten anlita en avfallsentreprenör som sköter insamling av avfallet för verksamheten.

3.2 Hantering

Det brännbara avfallet transporteras, efter mellanlagring på Hjälmsborgs avfallsanläggning, till EON i Norrköping.

(10)

4. Avfallsslag och avfallsmängder

I detta kapitel redovisas uppkomna avfallsmängder i kommunen under år 2015. Mängderna redovisas uppdelat efter ansvar, det vill säga under kapitel 4.1 redovisas mängder avfall som faller under kommunalt ansvar, under kapitel 4.2 redovisas avfall som faller under konsumentansvar och i kapitel 4.3 redovisas mängder avfall som faller under verksamheternas ansvar.

4.1 Hushållsavfall som kommunen ansvarar för

Under 2015 insamlades cirka 5 100 ton hushållsavfall ¹, som ingår i

kommunens renhållningsansvar. Hushållen lämnar dessutom ifrån sig avfall som ingår i producentansvaret, se kapitel 4.2 för redovisning av insamlade mängder avfall som faller under producentansvar. Totalt uppgår mängden avfall från hushåll² till cirka 6 600 ton eller cirka 46 kg avfall per invånare.

Motsvarande mängd avfall som uppkommer i Sverige som helhet är 478 kg hushållsavfall per person³ (Avfall Sverige, 2016). Avfall kan behandlas på flera olika sätt. I Figur 4 skildras hur avfallet behandlas i Söderköping. I figuren ingår statistik för avfall som kommunen ansvarar för samt statistik för förpackningar, tidningar och elavfall. Ur figuren kan man utläsa att den vanligaste behandlingsmetoden är energiåtervinning då 71 % av hushållsavfallet skickas till energiåtervinning. I tabell 5 redovisas hur hushållsavfallet som kommunen ansvarar för behandlades 2015 sorterat på olika avfallsslag.

Figur 4. Fördelning av avfallsbehandlingen i Söderköping i procent. I figuren skildras hur avfallet behandlas i Söderköping. I figuren ingår statistik för avfall som kommunen ansvarar för (enligt Tabell 5) samt statistik för förpackningar, tidningar och elavfall.

1 Exklusive slam från enskilda anläggningar

2 Kärl- och säckavfall, grovavfall, farligt avfall och avfall som omfattas av producentansvar för förpackningar och elektriska och elektroniska produkter.

3 Uppgiften avser förhållanden under år 2014.

3

26

71

Behandlingsmetoder

Deponering

Materialåtervinning Energiåtervinning

(11)

Tabell 5. Behandlingsmetoder och avfallsmängder för hushållsavfall i Söderköping. (Avfall Web, 2016).

Material- återvinnig

Biologisk behandling

Förbränning med energi- utvinning

Depo- nering

Annan behand -ling

Totalt

Kärl- och säckavfall⁴

0 0 2 500 0 0 2 500

Grovavfall 226 0 2 165 200 0 2 591

Matavfall 0 0 0 0 0 0

Latrin 0 0 0 2 0 2

Fettavskiljar- slam

0 0 20 0 0 20

Farligt avfall 0 0 0 0 14,9 14,9

Summa 226 0 4 685 202 14,9 5 127, 9

Slam från enskilda anläggningar

0 0 0 5 595 0 5 595

4.1.1 Kärl- och säckavfall

Hushållsavfall som normalt placeras i kärl eller säck, exklusive material som omfattas av producentansvar, matavfall, grovavfall eller farligt avfall. Avser avfall som samlas in via container, sopsug, underjordiska behållare samt övriga insamlingsbehållare.

4.1.2 Grovavfall

Hushållsavfall som är tungt, skrymmande eller av annan anledning olämpligt att samla in via kärl eller säckar klassas som grovavfall. Exempel på

grovavfall är cyklar, möbler och trädgårdsredskap. Grovavfall kan i

Söderköping lämnas på Hjälmsborgs avfallsanläggning. Avfall hämtas även fastighetsnära ett antal gånger per år.

4 Det brännbara avfallet var år 2015 totalt 3 725 ton. Kärls- och säckavfallet vägdes in tillsammans med brännbart grovavfall. Den uppskattade mängden kärl- och säckavfall var cirka 2 500 ton, vilket innebär att det brännbara grovavfallet uppgick till cirka 1225 ton.

(12)

Tabell 6. Statistik för insamlat avfall av typen grovavfall (Avfall Web, 2016).

Typ av grovavfall Insamlat (ton) Behandlingsmetod

Wellpapp 34,66 Materialåtervinning

Metallskrot 191 Materialåtervinning

Trädgårdsavfall 50 Energiåtervinning

Brännbart (grovavfall, industi- bygg- och rivningsavfall)⁵

1 225 Energiåtervinning

Trä 890 Energiåtervinning

Grovavfall från hushåll till deponering

200 Deponering

Totalt 1 479,66

4.1.3 Trädgårdsavfall

Trädgårdsavfallet kan kostnadsfritt lämnas in på Hjälmsborgs

återvinningscentral. I Tabell 3 redovisas mängden trädgårdsavfall inom kategorin grovavfall.

4.1.4 Matavfall

Av hushållsavfallet står matavfallet för nästan halva vikten. Att sortera ut matavfallet minskar mängden brännbart hushållsavfall och möjliggör återvinning av avfallet. I Söderköping sorteras i nuläget inte matavfallet ut som en separat fraktion utan ingår i kärl- och säckavfallet. Matavfallet återvinns därmed inte biologiskt i kommunen.

4.1.5 Farligt avfall

Farligt avfall är avfall som innehåller farliga ämnen eller som på annat sätt har egenskaper som gör det farligt för miljön eller människors hälsa. För att kunna skilja på olika typer av avfall finns det i Bilaga 4 till Avfallsförordningen (2001:1063) en förteckning av avfallstyper. Avfallskatalogen kan användas för att skilja ut vad som är farligt avfall. Farligt avfall är i bilagan markerade med en asterisk (*).

Farligt avfall från hushåll är till exempel rester av färg- och lösningsmedel, spillolja och batterier. Kasserade kylskåp, frysar, vitvaror och andra elektriska och elektroniska produkter klassas också som farligt avfall men omfattas av producentansvar. Även batterier och glödlampor och lysrör omfattas av producentansvar men klassas som farligt avfall. Insamlade mängder farligt avfall som omfattas av producentansvar redovisas i Tabell 6.

Hushållens farliga avfall hämtas av miljöbilen en gång om året. Övriga

tidpunkter på året kan farligt avfall lämnas på Hjälmsborgs avfallsanläggning.

5 Se fotnot nr 4.

(13)

Det finns även budningsmöjligheter av miljöbilen för upphämtning av farligt avfall.

4.1.6 Slam, latrin och avfall från fettavskiljare

Fram till och med 2014 har allt slam från Söderköpings reningsverk spridits på åkermark. Efter 2014 har avfallet istället mellanlagrats i slambäddar i väntan på att användas vid sluttäckning av deponi. Söderköping reningsverk stängdes under 2015.

Slam från slamavskiljare och slutna tankar hämtas med slamsugningsbil enligt stående beställning eller budning.

Latrinkärl hämtas av kommunen via entreprenören Renall AB och mellanlagras på Hjälmsborgs avfallsanläggning. Hushållen kan även kompostera latrin inom den egna fastigheten efter tillstånd från Bygg- och miljönämnden.

Urin från hushåll som har enskilt avlopp i kommunen hämtas kostnadsfritt en gång per år. Insamlad urin tas emot av lantbrukare i regionen och återförs till åkermark.

Fett och fettavskiljarslam ska samlas in inom ramen för kommunens avfallshantering. Fastigheter som hanterar livsmedel i större omfattning måste ha separat hantering av fettavskiljare på utgående avlopp. Tömning sker enligt fastställt schema. Det insamlade avfallet lämnas för behandling vid Slottshagen i Norrköping.

4.1.7 Avfall från fartyg i hamn

Enligt gällande lagstiftning ska hamnar vara utrustade med de anordningar som behövs för att kunna ta emot avfall från de båtar som normalt lägger till i hamnen. Anordningar för att ta emot hushållssopor, källsorterat tidnings- och förpackningsavfall samt toalettavfall från båtar finns vid kommunens hamnar vid Storån och Tyrislöt. Även Kanalhamnen tar emot dessa fraktioner medan övriga gästhamnar endast tar emot hushållssopor och i de flesta fall även källsorterat förpackningsavfall.

(14)

4.2 Hushållsavfall som omfattas av producentansvar

Som tidigare nämnts omfattas vissa typer av avfall av producentansvar. Det finns i nuläget producentansvar för följande avfall:

 Förpackningar

 Returpapper (till exempel tidningar och kataloger)

 Batterier

 Glödlampor och belysningsarmatur

 Elektriska och elektroniska produkter

 Bilar

 Däck

 Läkemedel

 Radioaktiva produkter och ”herrelösa strålkällor”

4.2.1 Förpackningar och tidningar

Den branschorganisation som ansvarar för insamling och återvinning av tidningar och förpackningar är FTI. De förpackningar som omfattas av producentansvaret är förpackningar som tillverkats av wellpapp och pappersförpackningar, hårda och mjuka plastförpackningar,

metallförpackningar och glasförpackningar.

Förpackningar och tidningar hämtas i Söderköping upp vid grind. Avfallet kan även lämnas vid kommunens återvinningsstationer eller vid Hjälmsborgs återvinningscentral.

I tabell 7 redovisas statistik över mängden insamlade förpackningar i Söderköping för de senaste tre åren. I tabellen finns även ett nationellt genomsnitt redovisat.

(15)

Tabell 7. Statistik över återvunnet förpacknings- och tidningsavfall i Söderköpings kommun under åren 2013, 2014 och 2015. Redovisat finns även ett nationellt genomsnitt för 2015. Enheten som redovisas i tabellen är kg/capita (FTI, 2016).

Typ av förpackning

2013 2014 2015 Sverige

2015

Glas 24,80 26,63 28,25 19,93

Papper och wellpapp

18,15 17,44 17,68 13,51

Metall 2,61 2,14 2,56 1,58

Plast 7,28 6,66 7,57 6,08

Tidningar 37,74 39,16 37,12 26,24

4.2.2 Batterier, glödlampor samt elektriskt och elektroniska produkter

Batterier, glödlampor och elektriskt och elektroniskt avfall klassas som farligt avfall men omfattas också av producentansvaret. Denna typ av avfall hämtas av miljöbilen vid grind en gång per år. Övriga tider på året hänvisas till Hjälmsborgs avfallsanläggning.

För producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter finns

materialbolaget El-kretsen som samordnar insamling och återvinning. I tabell 8 presenteras statistik över insamlat avfall för åren 2015, 2014 och 2013 för batterier, glödlampor samt elektriska och elektroniska produkter.

(16)

Tabell 8. Statistik över insamlat elavfall under 2013-2015 i Kg/capita (El-kretsen, 2016).

Typ av avfall 2013 2014 2015 Sverige

2015

Totalt 9,95 9,66 11,62 14,01

Diverse elektronik 5,10 5,09 5,24 7,51

Kylskåp och frysar 2,19 2,37 2,68 2,42

Vitvaror 2,29 1,88 3,33 3,49

Batterier 0,27 0,18 0,26 0,34

Gasurladdningslampor 0,07 0,10 0,08 0,20 Icke

gasurladdningslampor

0,02 0,03 0,03 0,04

4.2.3 Bilar

Bilar omfattas av producentansvaret sedan 2007. Tillverkaren av bilen är ansvarig att återta och se till att material och delar från bilen återanvänds eller återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Auktoriserade

bildemonterare tar emot bilar som ska skrotas.

Statistik över bilar som skrotades i Östergötlands kommun under 2013 presenteras i tabell 9. Statistiken är framtagen av den svenska

branchorganisationen för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar, BilSweden.

Tabell 9. Antal skrotade personbilar och lastbilar och lastbilar/bussar med en totalvikt på högst 3,5 ton. (BilSweden, 2016)

Skrotade bilar 2013 (st) Östergötlands län 25 155 Sverige totalt 189 179

4.2.4 Däck

Däck kan lämnas till återförsäljare för återvinning alternativt till Hjälmsborgs återvinningsstation. Insamlad mängd däck vid Hjälmsborgs

återvinningsstation redovisas i tabell 10.

Tabell 10. Insamlad mängd däck vid Hjälmborgs återvinningsstation (Miljörapport, 2012;

Miljörapport, 2013; Avfallweb, 2016).

År Insamlad mängd (ton)

2015 6

2014 Ingen uppgift

2013 20

2012 25

(17)

4.2.5 Läkemedel

Överblivet läkemedel ska lämnas in till apotek för omhändertagande. Vissa typer av läkemedel klassas dock som farligt avfall och ska lämnas in till återvinningscentralen eller till miljöbilen. Exempel på läkemedel som klassas som farligt avfall är cytostatika.

4.2.6 Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor

Från och med 2007 gäller producentansvar för vissa radioaktiva produkter och strålkällor. Till strålkällor hör till exempel brandvarnare, utrustning med

mörkerseenden, sikten och sjukutrustning.

4.3 Verksamhetsavfall och övrigt avfall

Verksamhetsavfall kan delas in i branschspecifikt avfall, det vill säga avfall som uppkommer som en direkt följd av verksamheten som tillexempel processavfall och icke-branschspecifikt avfall som uppkommer indirekt som exempelvis emballage och förpackningar. Verksamhetsavfall ligger utanför kommunens ansvarsområde och därför måste verksamheter själva se till att det avfall som de ger upphov till hanteras på ett miljöriktigt sätt.

Det finns idag ingen sammanställd information om vilka avfallsmängder som uppkommer från olika verksamheter i Söderköpings kommun. En del företag lämnar uppgifter om avfallsmängder i sina miljörapporter men många

verksamheter som ger upphov till stora mängder avfall omfattas inte av krav på rapportering. Exempel på sådana branscher är bygg- och

anläggningssektorn och handelssektorn. Det finns heller inte något

redovisningskrav för entreprenörer som transporterar avfall. Därför saknas tillgänglig statistik över det avfallsflöde som rör avfall utanför det kommunala renhållningsansvaret.

4.4 Pockanalys 2015

På uppdrag av serviceförvaltningen genomförde Renall 2015 en plockanalys av kärl- och säckavfall från villa- och lägenhetshushåll i Söderköpings kommun.

Resultaten från plockanalysen visade att den brännbara fraktionen till stor del bestod av matavfall, i genomsnitt cirka 39 %. Motsvarande schablonvärde för tidigare utförda plockanalyser i Sverige är 37 %. Cirka 28 % av avfallet innehöll, enligt plockanalysen, förpackningar och tidningar, vilket är avfall som omfattas av producentansvar. Genomsnittsvärdet i Sverige för andelen förpackningar i den brännbara fraktionen är 30 % (Avfall Sverige, 2016).

Avseende mängden farligt avfall som förekom i den brännbara fraktionen var enligt plockanalysen 0,27 % (exklusive elavfall). Enligt Avfall Sverige (2016) är riksgenomsnittet 0,23 %. Andelen elavfall som samlades in vid

plockanalysen var i genomsnitt 0,16 %. Motsvarande värde för hela Sverige är 0,43 %.

(18)

5. Enkätundersökning

Det utfördes en enkätundersökning i Söderköping under 2016 där kommuninvånare fick möjlighet att ge sina synpunkter om bland annat avfallsområdet. Resultatet visade att den stora majoriteten av

kommuninvånarna är mycket eller ganska nöjd med avfallshanteringen i kommunen.

Utifrån enkätsvaren kan ett par förbättringsåtgärder identifieras; minskat avstånd till ÅVC och till insamling av farligt avfall samt mer frekvent tömning av sopbehållarna för förpackningsavfall och tidningar vid kommunens

återvinningsstationer. För en fullständig genomgång av resultatet se figur 3 – 14 nedan.

Figur 7. Enkätfråga 32.

0 10 20 30 40 50 60

Mycket nöjd

Ganska nöjd

Varken nöjd eller

missnöjd

Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Vet ej Ogiltigt svar

Ej svar

%

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med

hämtningen av hushållsavfall vid din bostad?

(19)

0 5 10 15 20 25 30

%

Vad är du mest missnöjd med? Ange endast ett alternativ

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mycket nöjd

Ganska nöjd

Varken nöjd eller missnöjd

Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Ej svar

%

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna avfall på kommunens

ÅVC?

(20)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

%

Vad är du mest missnöjd med? Ange endast ett alternativ

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Mycket nöjd

Ganska nöjd

Varken nöjd eller

missnöjd

Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Ej svar

%

Tycker du att du är tillräckligt informeras om vart

du ska lämna ditt farliga avfall?

(21)

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Mycket nöjd

Ganska nöjd

Varken nöjd eller missnöjd

Ganska missnöjd

Mycket missnöjd

Ej svar

%

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna farligt avfall?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Ligger för

långt bort Skräpigt Fulla

behållare Osäker på vad som får lämnas

För få

platser Annat Ogiltigt

svar Ej svar

%

Vad är du mest missnöjd med när det gäller insamling av farligt avfall? Ange endast ett

alternativ

(22)

Figur 14. Enkätfråga 39.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

%

Var lämnar du för det mesta ditt

förpackningsavfall och tidningar? Ange endast ett alternativ

05 1015 2025 3035 40

%

Vad är du mest missnöjd med när det gäller insamling av förpackningsavfall och tidningar?

Ange endast ett alternativ

(23)

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Mycket

nöjd Ganska

nöjd Varken nöjd eller missnöjd

Ganska

missnöjd Mycket

missnöjd Vet ej Ogiltigt

svar Ej svar

%

Är du på det hela taget nöjd eller missnöjd med hur det fungerar för dig att lämna

förpackningsavfall och dina tidningar?

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Mycket bra

informerad Ganska bra informerad

Varken bra

eller dåligt Ganska dåligt informerad

Mycket dåligt informerad

Vet ej Ogiltigt

svar Ej svar

%

Tycker du att du är tillräckligt informerad om hur

du ska sortera ditt avfall?

(24)

Medelvärdet av den andel som svarat mycket eller ganska nöjd i Söderköping hamnade på 72,6 %. Jämförs denna siffra med statistik från Avfall Sverige över de 25 kommuner i Sverige vars kommuninvånare är mest nöjda med avfallshanteringen (se figur 15) så hamnar Söderköpings resultat mer än 10 procentenheter under det lägsta resultatet och det finns därmed

förbättringsmöjligheter för Söderköping.

0 10 20 30 40 50 60

Mycket

nöjd Ganska

nöjd Varken nöjd eller

missnöjd

Ganska

missnöjd Mycket

missnöjd Vet ej Ogiltigt

svar Ej svar

%

Om du gör en helhetsbedömning, är du nöjd eller missnöjd med hur avfallshanteringen fungerar i

kommunen?

Figur 19. De kommuner vars kommuninvånare är mest nöjda med kommunens avfallshantering enligt enkätundersökningar under 2014 (Avfall Sverige, 2015)

(25)

Referenser

Avfall Sverige 2015. Rapport 2015:25. Hushållsavfall i siffror – Kommun- och länsstatistik 2014.

http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/U2015-25.pdf, tillgänglig 2016-11-03.

Avfall Sverige. 2016. ”Svensk avfallshantering 2016”

Avfall Sverige. 2016. U2014-16 AvfallWeb. 2016

BilSweden. 2016 El-kretsen AB. 2016

FTI. 2016. http://ftiab.se/179.html Miljörapport Söderköping. 2012 Miljörapport Söderköping. 2013

Söderköping. 2016a. http://www.soderkoping.se/kommun- politik/kommunfakta/

Söderköping. 2016b. Näringslivsregister SCB. 2016

Östergötlands näringsliv. 2016.