Mänskliga rättigheter i Belize 2007 ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
t. Betydande problem finns på ett antal områden. Övergrepp och brutalitet från enskilda polismän utgör den vanligaste typen av anmälningar hos landets ombudsman för mänskliga rättigheter. Interna utredningar av dessa fall görs, men sanktionerna är ofta milda och få blir dömda. Rättsväsendet lider fortfarande av brist på utbildad personal. Långa häktningstider utgör ett problem. Problem med övervåld från vaktpersonalen och överbeläggning på landets enda fängelse kvarstår.
Dödsstraffet är i vissa fall obligatoriskt för mord men inga dödsdömda har avrättats sedan 1985. Det är en tidsfråga innan den karibiska högsta domstolen, på grund av ingångna regionala avtal, tar över funktionen som sista instans från Privy Council i London. Detta riskerar att skärpa tillämpningen av dödsstraffet.
Omfattande våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn förekommer.
Trots kriminalisering av våld i hemmet blir få fall föremål för
domstolsprövning. Människohandel med sexuella syften är ett fortsatt
problem. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Trots låg resurstilldelning har de senaste åren gjorts framsteg inom hälsosektorn, framför allt beträffande tillgången till hälsovård. Relativt stora resurser avsätts till utbildningssektorn.
Positivt de två senaste åren har varit att regeringen visat större allvar med att ta itu med den höga andelen personer som är drabbade av hiv/aids, bland annat genom att skapa en nationell handlingsplan.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventions-
kommittéer
Belize har anslutit sig till följande konventioner:
− Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR)
− Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
− Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
− Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT).
− Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter och om handel med barn
− Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967
− Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC)
Belize har inte undertecknat eller ratificerat den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, men är observatör. Landet har skrivit under ett bilateralt avtal med USA som föreskriver att amerikanska medborgare ej kan utlämnas till den internationella brottmålsdomstolen.
Belize har hela 15 utestående rapporter till kommittéerna för ovanstående konventioner, varav fyra rör CAT, en ICCPR, två CEDAW, tre CERD, en CMW, två CRC och en vardera för CRC:s två tilläggsprotokoll. Flera rapporter har överskridit rapporteringsfristen med över tio år. Ingen av FN:s
specialrapportörer för de mänskliga rättigheterna har besökt landet under året.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Politiskt motiverade utomrättsliga avrättningar eller försvinnanden har inte rapporterats under 2007.
Ett betydande antal anmälningar mot polisen för tortyr, misshandel och övergrepp har förekommit under året. Polisens egen avdelning för att utreda interna missförhållanden mottog 235 anmälningar om maktmissbruk under
2006, varav 62 gällde övervåld, vilka resulterade i 51 disciplinåtgärder, avskedanden och i några enstaka fall åtal. Under 2006 mottog MR- ombudsmannen totalt 101 anmälningar om kränkningar av mänskliga rättigheter utförda av polisen. Enligt MR-ombudsmannen är många fall ogrundade, men enskilda organisationer menar att det förekommer övervåld från polisens sida som är svårt att bevisa, och att många fall inte anmäls på grund av offrets rädsla för vedergällning. I flera fall ignorerade staten anmälningar om polisövervåld.
Förhållandena vid landets enda fängelse har förbättrats något efter att dess administration överlämnats till en ideell organisation, men trots detta uppfyller fängelset fortfarande inte godtagbar standard. MR-ombudsmannen har
mottagit rapporter om att det har förekommit fall då fängelsepersonal underlåtit att servera mat och vatten, misshandlat interner samt krävt pengar för att bevilja interner förflyttning till avdelningar med bättre förhållanden.
Överbeläggning fortsätter att vara ett problem och uppgick 2007 till 17,5 procent. I januari 2007 höll fängelset 1 411 interner, varav 33 kvinnor och 79 ungdomar. Frihetsberövade kvinnor och ungdomar har separata avdelningar inom fängelseområdet. Kvinnliga ungdomar får inte fängelse som straffpåföljd, utan deltar istället i sociala stödprogram.
Den allmänna brottsligheten har ökat och landet har en av de högsta mordfrekvenserna i Karibien.
4. Dödsstraff
Belize tillämpar dödsstraff men inga avrättningar har verkställts sedan 1985. I ett flertal fall har överklaganden till högsta instans, för närvarande Privy Council i London, resulterat i omvandling till lindrigare straff. En eventuell framtida anslutning till den planerade regionala karibiska högsta domstolen, Caribbean Court of Justice, kan dock innebära att denna ersätter Privy Council.
Domstolen kan förväntas inta en mindre restriktiv hållning beträffande dödsstraffets tillämpning.
Enligt Privy Councils juridiska kommitté står dödstraffet i Belize i strid med landets grundlag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Författningens förbud mot godtyckliga frihetsberövanden efterföljs i allmänhet men anmälningar om vissa överträdelser förekom under året. Den som blivit frihetsberövad ska enligt lag informeras skriftligen inom 48 timmar om motivet till frihetsberövandet samt få åtgärden prövad av en domare inom 24 timmar.
Den aktuella överbelastningen av rättssystemet, bland annat mot bakgrund av
stigande kriminalitet och bristande organisation och administration, leder till många fall av långa häktningstider. Majoriteten av fallen överskrider inte ett år, vilket är den maximala häktningstiden enligt lag. .
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Rättsväsendet är enligt de flesta bedömare självständigt i förhållande till den exekutiva makten. Viss kritik har riktats mot det faktum att utländska domare måste förhandla med regeringen om förlängningen av anställningsförhållanden, vilket kan kompromettera deras självständighet. Det råder en stor brist på kvalificerade domare, vilket bland annat beror på låga löner. Av landets 18 underrättsdomare har endast 8 juridisk utbildning. Outbildade polisåklagare byts successivt ut, men många nyanställda saknar juridisk bakgrund. Staten är skyldig att erbjuda medellösa åtalade offentlig försvarare endast i
dödsstraffsprocesser. Huvuddelen av åtalade har inte råd med försvarare och dessa drabbas oftare av fällande dom än åtalade med rättsligt biträde. Enligt en studie från 2000 saknar nästan samtliga minderåriga åtalade försvarare. 2005 antogs en höjning av straffbarhetsåldern från 9 till 12 år.
Den nationella polisstyrkan saknar resurser och anmälningar om korruption förekommer. 19 poliser avskedades och fem poliser åtalades för korruption 2006, vilket var en minskning jämfört med året innan. Under 2006 uppdagades flera fall av korruption inom statliga myndigheter och Belize halkade ner från 66:e till 99:e plats på Transparency Internationals (TI) korruptionsindex mellan 2006 och 2007. Belizes index uppgår till 3,0 av 10,0 (Sverige har 9,3). Nivåer under 3,0 är tecken på en hejdlös korruption, vilket enligt TI innebär en rad risker för institutionerna, liksom för den sociala och politiska stabiliteten.
1999 inrättades ett MR-ombudsmannaämbete med behörighet att utreda myndighetspersoners överträdelser, föreslå rättelser och avge rapporter till parlamentet. Utredningar vidtas dock endast med anledning av en formell anmälan och MR-ombudsmannen har en diskretionär rätt att avstå från att utreda vissa fall. MR-organisationer och oberoende media har ifrågasatt ombudsmannens självständighet och kapacitet att utreda övergrepp. Under 2006 mottog MR-ombudsmannen totalt 345 anmälningar, varav majoriteten var klagomål på myndighetsutövning. 90 procent av dessa fall undersöktes.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer i Belize.. MR-organisationer kritiserar särskilt bristande lagföring av polisövergrepp och problem inom polisens interna
disciplinsystem. Åtal inför allmän domstol väcks endast i ett fåtal fall av allvarliga kränkningar. Rättsprocesserna försvåras av bristande
utredningsresurser, särskilt vad avser landets ende rättsläkare. En ovilja bland vittnen, ofta poliskollegor, att avge vittnesmål bidrar också till att försvåra processerna.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet med mera
Yttrande- och mediafrihet garanteras av författningen. Yttrande- och mediafriheten kan dock åsidosättas om det gäller landets försvar, offentlig säkerhet, allmän ordning och moral samt offentlig hälsovård. En bestämmelse i landets författning möjliggör för myndigheter att förbjuda varje medborgare att ifrågasätta uppgifter om finansiella tillgångar lämnade av offentliga
befattningshavare och tjänstemän. Det finns inga rapporter om att bestämmelsen har tillämpats under året.
Ett fritt åsiktsutbyte äger rum i ett stort antal självständiga radio- och tv- kanaler och tidningar. År 2005 tillämpades för första gången en
ärekränkningslag då en lokal tidning dömdes för att ha anklagat
premiärministern för bland annat korruption. Annonsbojkotter för att straffa obekväma medier förekommer.
Lagen garanterar mötes- och föreningsfrihet, vilket generellt respekterads av landets myndigheter.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
I Belize råder politisk pluralism med flerpartisystem. Belize har parlamentariskt styrelseskick av brittisk modell. Den brittiska monarken är formellt
statsöverhuvud och representeras i Belize av en generalguvernör, vars uppgifter i första hand är ceremoniella. Regeringen utövar den verkställande makten och är ansvarig inför det lagstiftande tvåkammarparlamentet. Val till
representanthuset hålls var femte år genom majoritetsval. Nästa val äger rum i mars 2008. Av senatens åtta medlemmar utses fem av premiärministern, två av oppositionsledaren och en av den brittiske generalguvernören. Alla
medborgare över 18 år har rösträtt.
Regeringsmakten har växlat fyra gånger mellan de bägge största partierna Peoples’ United Party (PUP) och United Democratic Party (UDP) sedan självständigheten 1981. I valet i mars 2003 återvaldes PUP och fick 22 av de 29 platserna i parlamentet. Valen har i huvudsak varit fria och rättvisa.
Valdeltagandet är traditionellt högt och uppgick i valet 2003 till 80 procent.
Regeringen har som målsättning att åtminstone 30 procent av ledande
befattningar inom staten ska innehas av kvinnor, men målsättningen har hittills inte uppnåtts. Endast en av femton ministrar är kvinna. Av representanthusets
29 medlemmar är två kvinnor. I senaten är tre av tretton medlemmar kvinnor, varav en är vice talman. I de lokala valen 2006 blev en kvinna huvudstadens nya borgmästare.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Belize har anslutit sig till Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) åtta centrala konventioner gällande förenings- och förhandlingsfrihet, icke- diskriminering i arbetslivet samt förbud mot barn- och tvångsarbete och inkorporerat dem i nationell lag. Det förekommer dock att arbetsgivare söker hindra facklig verksamhet genom att avskeda fackligt aktiva arbetstagare på andra grunder än facklig aktivitet. Förhållandena är i allmänhet svårare i de branscher där andelen utländska arbetare dominerar, såsom inom
bananindustrin och i landets ekonomiska frizoner. Organisationsgraden är 11 procent.
. Exploateringen av tillståndslösa arbetare från övriga Centralamerika är ett betydande problem och minimilönen anses inte ge en arbetare med familj en godtagbar levnadsstandard.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) uppgick 2004 de statliga
hälsoutgifternas andel av Belizes BNP till 5,1 procent.. Spädbarnsdödligheten var 24,8 promille år 2007, en minskning jämfört med föregående år och något bättre än genomsnittet för Latinamerika. 83 procent av alla födslar genomförs enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) med hjälp av medicinskt utbildad personal.. 91 procent av befolkningen har tillgång till rent vatten.
Belize har bland de högsta nivåerna av hiv/aids i Latinamerika, och 2005 var omkring 2,4 procent av befolkningen mellan 15 och 49 år smittad. Antalet smittade personer ökar. Under år 2005 antog regeringen en handlingsplan mot spridning av hiv/aids som bland annat verkar för bättre rådgivning och bättre tillgång till hiv-test.
Betydande skillnader i hälsosituationen föreligger mellan etniska grupper och olika regioner. Urfolken bebor de södra delarna av landet där undernäringen är dubbelt så hög som det nationella genomsnittet. År 2000 antogs en
hälsoreform inriktad på ökad decentralisering och utbyggnad av hälsotjänster.
Reformen har inneburit en betydlig förbättring av tillträde till sjukvård för eftersatta områden och grupper.
12. Rätten till utbildning
Belize satsar relativt stora statliga resurser på utbildningssektorn. År 2002 tillförde staten 5,2 procent av BNP till utbildning, vilket bland annat reflekterats i en ökad täckningsgrad i landet. Undervisningen är i princip
kostnadsfri och obligatorisk upp till 15 års ålder men avgifter för skoluniformer hindrar i praktiken många barn från fattiga familjer från att gå i skolan.
Andelen barn som påbörjade primärskolan 2003 var 99 procent, andelen som påbörjade sekundärskolan runt 60 procent. Dock hoppar många elever av skolan i förtid. En studie från 2003 visar att flickor utsätts för diskriminering inom utbildningen, bland annat tvingas gravida flickor sluta skolan. I samband med den senaste folkräkningen år 2000 sjönk läs- och skrivkunnigheten från 93,4 procent 2001 till 76,9 procent 2002. Nivån antas vara densamma för män och kvinnor.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Mellan 2003 och 2004 föll Belize från 67:e till 99:e plats på FN:s index för mänsklig utveckling (HDI), vilket berodde främst på ovan nämnda minskning av läs- och skrivkunnigheten, men även på att antalet inskrivna i skolan sjunkit.
Sedan 2005 har landet åter klättrat uppåt på listan och befinner sig år 2007 på 80:e plats, vilket huvudsakligen beror på starka siffror gällande livslängd och utbildning. Omkring 30 procent av befolkningen faller under
fattigdomsstrecket medan de extremt fattiga beräknas utgöra drygt 4 procent av den totala befolkningen. Fattigdomen är mest utbredd i de södra delarna av landet där den ekonomiska utvecklingen av geografiska och historiska skäl släpat efter. Andelen fattiga bland urfolk i landets södra delar är dubbelt så hög som det nationella genomsnittet.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Belizes författning förbjuder diskriminering mot kvinnor. Landet är dock fortfarande mansdominerat. Kvinnor har begränsat politiskt inflytande och en sämre ekonomisk och social ställning i samhället. Enligt UNDP var endast 27,7 procent av kvinnorna ekonomiskt aktiva år 2003, en av de lägsta nivåerna i världen. De yrkesverksamma kvinnorna återfinns i traditionella lågavlönade kvinnodominerade branscher och deras inkomster utgör mindre än en fjärdedel av männens. Vad gäller tillgång till utbildning förekommer ingen nämnvärd diskriminering. En kvinnobyrå inom ministeriet för mänsklig utveckling, kvinnor och ungdomar verkar för att förbättra kvinnors situation.
Det finns inga legala hinder för kvinnor att äga eller bruka jord, men kvinnor har till exempel svårare att erhålla lån för att bedriva jordbruks- och
affärsrörelse. Vad beträffar politiskt deltagande, se punkt 9.
Handel med kvinnor och barn i prostitutionssyfte förekommer till och inom Belize. Tillförlitlig statistik saknas, men enskilda organisationer rapporterar att människohandel med sexuella syften är ett växande problem. Människohandel är förbjudet enligt lag och kan ge fängelse i upp till fem år. Tillämpningen av lagarna är dock haltande och skyddsåtgärder för denna grupp är svaga eller saknas helt. Handel med kvinnor och barn i arbetskraftsyfte rapporteras förekomma. Positivt under året är att regeringen har ökat ansträngningarna att finna offer för människohandel genom att öka antalet undersökningar och oanmälda kontrollbesök på misstänka bordeller. Ansträngningarna har dock hittills inte resulterat i ett ökat antal fällande domar för människosmuggling.
Det förekommer att unga kvinnor, ibland med familjens godkännande, erbjuder sexuella tjänster till äldre män mot skolavgifter, böcker och kläder.
Inrikesministeriet har en särskild kommitté som arbetar med frågor kring människohandel. Under 2006 bildades även en kommitté sammansatt av hälsoministeriet, enskilda organisationer, polisen och socialarbetare, som erbjöd utbildning om människohandel till polisen, migrationspersonal och socialarbetare.
Våld mot kvinnor och sexuella trakasserier är ett ökande problem. Endast ett fåtal fall leder till åtal och fällande domar är ofta milda. Belizisk lag förbjuder våldtäkt, även inom äktenskapet, och sexuella trakasserier. Våldtäkt ger enligt lagen fängelse i minst åtta år, men betydligt mildare fängelsestraff utdöms i praktiken. Mellan januari och september 2006 registrerade Hälsoministeriet 624 fall av våld mot kvinnor i hemmet. Mörkertalen är sannolikt stora. Det
förekom fall då åtal lades ned om inte offret var närvarande vid rättegången.
Ett nationellt nätverk för informationsutbyte rörande våld i hemmet har etablerats. Behovet av ökade åtgärder för information och rådgivning om reproduktiv hälsa är betydande. Abort är tillåtet när graviditeten innebär fara för kvinnans liv eller om fostret är gravt missbildat.
15. Barnets rättigheter
Barn utgör 48 procent av befolkningen och är en utsatt grupp i samhället.
Sedan 1986 har över 2000 barn smittats av hiv. De senaste två åren har infektionsgraden av hiv bland spädbarn ökat med 150 procent enligt FN:s barnfond (UNICEF). Misshandel och sexuella övergrepp mot barn bedöms vara ett utbrett problem, men tillförlitliga studier om dess omfattning saknas.
2005 mottog polisens enhet för våld i hemmet 171 anmälningar om
barnmisshandel. Anmälningarna om övergrepp har ökat under senare år, vilket
delvis kan bero på ökad anmälningsvilja. Angående människohandel, se punkt 14.
Enligt en ILO-studie över barnarbete från 2003 förekommer det att barn utsätts för människohandel och tvingas in i prostitution. Det är inte ovanligt att familjer säljer sina döttrar till äldre manliga bekanta. Barnarbete är utbrett, främst inom jordbruket, men det saknas tillförlitig statistik på omfattningen av problemet. Ett betydande problem är en av statsmakterna sanktionerad praxis att använda aga i skolorna.
Allt fler barn växer upp utan den ene eller bägge föräldrarnas omvårdnad.
Bland bakomliggande faktorer hör en omfattande emigration till USA och ökade dödsfall på grund av hiv/aids.
Framsteg har gjorts under senare år beträffande reformer av barnlagstiftningen, som får anses som välutvecklad. Ytterligare reformer efterlyses av FN:s
barnsrättskommitté som övervakar barnkonventionens tillämpning. Ministeriet för mänsklig utveckling har en särskild avdelning för barnfrågor som bland annat ansvarar för omhändertagande av misshandlade barn. Denna avdelning mottog anmälningar om 80 fall av våld i hemmet riktat mot barn samt 19 fall av sexuellt utnyttjande av underårig under 2006. Inrättandet av en särskild familjedomstol och en representant som ska stödja barn i rättsprocesser är ett framsteg. Utarbetandet av alternativa strafformer för barn och ungdomar har enligt MR-organisationer minskat antalet fängslade minderåriga. 2005 antogs en lag som höjde minimiåldern för giftermål från 14 till 16 år.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk
Belize är ett multietniskt land där regeringen aktivt främjar tolerans och
förståelse mellan olika folkgrupper och religiösa minoriteter. Diskriminering på etniska eller religiösa grunder är förbjuden enligt lagen. De största
befolkningsgrupperna är mestiser (44 procent), kreoler (30 procent), mayaindianer (11 procent), garífunas (7 procent) och indier (4 procent).
Parlamentet innehåller ledamöter från de fyra största folkgrupperna.
Spänningar förekommer, särskilt i förhållande till nyligen anlända asiatiska och centralamerikanska immigranter. Vissa yrken är förbehållna beliziska
medborgare, såsom juridiska tjänster, vissa turistrelaterade aktiviteter, samt försäkrings- och fastighetsmäklarverksamhet. Den spanskspråkiga andelen av befolkningen har genom invandring från övriga regionen vuxit markant under senare år. Den ökade användningen av det spanska språket har lett till höjd status för språket inom offentlig förvaltning och utbildning.
Maya-urfolken, som huvudsakligen bor i landets isolerade och fattiga södra delar, har utan framgång sökt beliziska statens erkännande av rätten till de områden de traditionellt bebott. 2003 rekommenderade den Interamerikanska MR-kommissionen att staten erkänner denna rätt. Regeringen har ännu inte följt rekommendationen men har sedan tidigare skapat nio olika reservat avsedda för denna befolkningsgrupp. Ett framsteg skedde dock under 2007 då Organisationen för Amerikas stater (OAS), köpte en bit av ingenmanslandet mellan Guatemala och Belize 2007, med syftet att kunna återbosätta invånare från samhället Santa Rosa, som blivit av med sina hem under gränskonflikten mellan Guatemala och Belize.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Belizisk lagstiftning betraktar inte homosexualitet eller andra former av sexuell läggning eller könsidentitet som ett brott. Diskriminering i arbetslivet och inom utbildningsväsendet är dock vanligt förekommande. Unibam, som är den största organisationen som arbetar med HBT-frågor ur ett MR-perspektiv, söker genom utbildningsåtgärder, seminarier och forskning minska
stigmatisering och diskriminering av HBT-personer i landet.
18 Flyktingars rättigheter
Belize är anslutet till 1951-års konvention om flyktingars rättsliga ställning och en nationell flyktinglag föreskriver beviljande av flyktingstatus i enlighet med konventionen. Under 1980-talets inbördeskrig i övriga Centralamerika begav sig drygt 40 000 spansktalande flyktingar till Belize, många av dem illegalt utan dokument. I juni 1999 initierades ett tidsbegränsat amnestiprogram enligt vilket en flykting som bott fyra år i landet kunde ansöka om permanent
uppehållstillstånd under vissa förutsättningar. Amnestiprogrammet beräknas medföra att ungefär 5 000 av UNHCR-registrerade flyktingar kommer att få uppehållstillstånd. Hittills har cirka 3 500 flyktingar omfattats av åtgärden.
UNHCR är sedan 1998 representerat av en lokal enskild organisation som driver mindre stödprogram för flyktingar och bevakar deras intressen.
Ett betydande problem har varit att den asylprövningsnämnd som föreskrivs i flyktinglagen inte fungerat sedan 1998, vilket lett till att många asylsökande erhållit annan status för att kunna stanna i landet. Enligt lokala MR-
organisationer fängslas och utvisas asylsökande som saknar dokumentation och asylsökande från Kuba utan att asylprövning görs. Vissa bedömare anser att Belize fruktar massinvandring av flyktingar om landet uppfattas som
flyktingvänligt. I nuläget saknas både fungerande lagstiftning och system för att ta emot flyktingar, och regeringen har inte accepterat nya asylsökningar sedan 1999.
19. Funktionshindrades rättigheter
Belizisk lagstiftning innehåller inga särskilda föreskrifter avseende anpassning av byggnader eller förbud mot diskriminering av funktionshindrade på arbetsmarknaden. Regeringen har dock en särskild enhet som arbetar för att stödja rörelsehindrade och det finns ett antal icke-statliga organisationer som arbetar inom området. Funktionshindrade barn har tillgång till särskilda utbildningsenheter som dock har stränga intagningsregler. Inga uppgifter om diskriminering i arbetslivet, utbildning eller tillgång till hälsa och sjukvård har rapporterats under 2007. Det finns en statlig myndighet som arbetar med handikappfrågor inom bland annat utbildning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
MR-organisationer kan fritt bedriva verksamhet i landet. År 2000 antogs en särskild lag om enskilda organisationer, på förslag från civila samhället. Den nya lagen ger vissa diskretionära befogenheter till regeringen, till exempel gällande införsel av material, vilket enligt vissa enskilda organisationer skulle kunna missbrukas. Bland betydelsefulla organisationer kan nämnas National Organization for the Prevention of Child Abuse, NOPCA.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter
De enda internationella organisationerna med MR-relaterad verksamhet i landet är UNDP och UNICEF samt den Panamerikanska
Hälsoorganisationen, PAHO. Mot bakgrund av den fredliga utvecklingen i regionen lade UNHCR 1995 ned sitt lokala kontor och företräds nu av en lokal enskild organisation. Den regionala samarbetsorganisationen OAS har gjort begränsade MR-relaterade insatser i gränsområdet mot Guatemala inom ramen för den medlingsprocess i gränstvisten mellan länderna som organisationen sedan år 2000 leder.
