Vetenskaplig text
En vetenskaplig text kan se ut på flera olika sätt men det finns vissa krav som alla olika typer måste uppfylla. Den vetenskapliga texten är en form av faktatext. Dess syfte är att utreda en sakfråga, dvs. försöka identifiera eller analysera ett problem av något slag och komma med förslag på vad
problemet beror på eller vad som kan göras åt problemet. Tonen är generellt saklig och författaren förhåller sig objektiv till ämnet och textens innehåll.
Strukturen är tydlig och ofta tredelad med inledning, avhandling och avslutning. Varje del kan i sig vara indelad i delar och bestå av underrubriker.
Tanken är att den vetenskapliga texten ska hålla för kritisk granskning.
Om allt har gått rätt till ska en annan person kunna genomföra samma undersökning som du och komma fram till samma resultat.
Exempel på typer av vetenskapliga texter
Paper – en kortare uppsats där kraven kan variera.PM – en kortare och aningen mer informell variant av en vetenskaplig uppsats. Texten utgår alltid från olika källor som redovisas. Ett PM sammanfattar ofta hur en planerad undersökning är upplagd.
Akademiska uppsatser – skrivs inom universitetsutbildningar på flera nivåer.
Den akademiska uppsatsen är riktig kunskapsproducerande forskning där du undersöker tidigare forskning innan du ger dig i kast med ditt eget undersökningsmaterial.
Vetenskaplig tidskriftsartikel – är en artikel som publiceras efter att ha genomgått sträng granskning, både innehållsligt och språkligt. Innehållet måste vara nytt och aktuellt.
Uppgiften
Skriv en vetenskaplig tidskriftsartikel för tidskiften Scandia. I denna ska du formulera en tydlig frågeställning som du sedan ska besvara genom att presentera och referera till andra artiklar skrivna i ditt ämne. I en avslutande del jämför du de olika perspektiven som har presenterats. Det är viktigt att jämförelsen och analysen bygger på det tidigare presenterade materialet.
Texten ska vara saklig och objektiv samt ha en tydlig disposition. En tydlig disposition betyder inte nödvändigtvis att du har underrubriker, speciellt inte i en så här kort text men däremot att den är styckeindelad med en bra inledning och avslutning. Stil och språk ska vara tydligt anpassade till mottagaren, som i det här fallet är andra studenter och forskare som
undersöker samma ämne som du. Texten kommer att användas som inläsningsmaterial inför en föreläsningsserie.
Längd: 600-800 ord.
Du ska dessutom granska en annan klasskamrats text och lämna in en granskningsrapport om 150-200 ord. I den ska du granska innehållet, språket och att källhänvisningarna är korrekt utförda. Kom ihåg att ge konstruktiv kritik som hjälper kamraten att förbättra sin text men också att vara positiv och berätta vad som fungerar väl i texten.
Granskning av innehåll
Finns det en tydlig fråga tidigt i texten? Är frågan satt i ett sammanhang?
Vrider och vänder texten på frågeställningen och försöker belysa den ur olika perspektiv? Finns det intresseväckande exempel? Besvaras frågan?
Finns det något som stör resonemanget?
Granskning av språk
Styckeindelning, struktur, ordval, stavning, variation av meningslängd och uppbyggnad, intresseväckande ord och tydliga formuleringar.
Granskning av källhänvisningar
Framgår det tydligt i texten vad som hämtats från källor och vad som är egna slutsatser? Är källhänvisningarna korrekt utförda?
Syften
Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
Centralt innehåll
Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk
granskning.
Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.
Ämnesförslag
Språkhistoria Personnamn: Svenska språket under sjuhundra år
Språkhistoria Ortnamn: Svenska språket under sjuhundra år
Språkhistoria Lånord från tyska, franska, engelska och latin: Lånord,
”Coola ner” och ”Svengelskan som försvann”
Språkhistoria Stavning och ortografi: Svenska språket under sjuhundra år
Genusperspektiv i barnböcker: ”Ombytta roller i nya barnböcker”
Vikten av högläsning: ”Högläsningens betydelse för barns språkutveckling.”
Sms-språk: symboler, förkortningar etc.: ”Sms-språket. Fara eller nytta?”
Hur uppstod människans språk? ”Så grävs språkets dolda rötter fram” och ”Gråten skapade språket”
Varför stavar vi som vi gör? ”En ville att vi skulle dricka jos” och
”Därför stavar vi så himla konstigt”
Artikelförteckning
Arnstad, Maria. ”Coola ner! Engelska är okej.” Språktidningen 1/2011 Bellander, Theres. ”Intensiv ordväxling kräver känsla” (om sms-språk, vår anm.) Språktidningen 6/2009.
Edlund, Lars-Erik och Hene, Birgitta. 1992. Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Norstedts förlag: Stockholm.
Grünbaum, Catharina. ”Svengelskan som försvann” (om lånord, vår anm.) Språktidningen 2/2013
Helgesson Svenske, Kristin. ”Så grävs språkens dolda rötter fram” (lång men innehållsrik artikel om språkhistoria, vår anm.) Språktidningen 4/2010 Kalmteg, Lina. ”Ombytta roller i nya barnböcker”. Svenska Dagbladet, 14 maj 2007.
Karlsson, Mats. ”Han ville att vi skulle dricka jos” (om ljudenlig stavning, vår anm.) Språktidningen 12/ 2012
Lejland, Carl-Johan. ”Sms-språket. Fara eller nytta?” Utbilder 5/2003 Melin, Lars. ”Därför stavar vi så himla konstigt” Språktidningen 11/2012 Nilsson, Alf. ”Gråten skapade språket” (en psykologisk förklaring till språkets uppkomst, vår anm.) Dagens Nyheter 2010-03-16
Nordiska språk. http://www.ne.se/lang/nordiska-språk, Nationalencyklopedin, hämtad 2013-06-18.
Pettersson, Gertrud. 2012. Svenska språket under sjuhundra år.
Studentlitteratur: Lund.
Skogh, Caroline och Åsberg, Jessica. ”Högläsningens betydelse för barns språkutveckling.” Examensarbete vid Högskolan i Gävle. 2012.
Stroh-Wollin, Ulla. ”Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft”
(svår text, vår anm.) Språktidningen 2/2009.
Teleman, Ulf. ”Ett språk för ett rike.” Forskning & Framsteg 4/2005.
Bedömningsmatris
E C A
Innehåll och källor
Textens innehåll är till viss del anpassat till situationen och den vetenskapliga texttypen. Detta innebär följande:
- Texten
innehåller en enkel presentation av frågeställningen.
- Texten innehåller en med viss säkerhet utförd sammanfattning av flera relevanta källor.
- Texten innehåller en relevant slutsats, i form av resultatet av en jämförelse.
Slutsatsen motiveras delvis utifrån
textreferaten.
- Du tillämpar regler för citat- och referatteknik.
Textens innehåll är anpassat till
situationen och den vetenskapliga texttypen. Detta innebär följande:
- Presentationen av frågeställningen är tydlig och resonerande.
- Texten innehåller en med viss säkerhet utförd sammanfattning av flera relevanta källor.
- Slutsatsen och dess motivering utgör ett utvecklat resonemang som är klart uttryckt och bygger på
textreferaten.
-Texten utmärks i huvudsak av objektiv saklighet.
-
Källhänvisningarna är väl fungerande med t.ex.
referatmarkeringar.
Textens innehåll är väl anpassat till situationen och den vetenskapliga texttypen. Detta innebär följande:
- Presentationen av frågeställningen är väl uppbyggd.
- Texten innehåller en skickligt utförd sammanfattning av flera relevanta källor som är valda med tydligt fokus på uppgiften.
- Resonemanget är väl utvecklat och nyanserat.
-Texten utmärks av objektiv
saklighet.
-
Källhänvisningarna är smidigt infogade.
Disposition och h
Texten har tydlig disposition med inledning och avslutning samt fungerande textbindning.
Texten är på ett rimligt sätt indelad i stycken.
Texten är väldisponerad genom väl fungerande inledning, avslutning och textbindning samt god balans mellan olika delar.
Styckeindelningen är ändamålsenligt markerad.
Texten är väldisponerad genom väl fungerande inledning, avslutning och textbindning samt god balans mellan olika delar.
Styckeindelningen är ändamålsenligt markerad.
Språk och stil
Stilen är till viss del anpassad till den vetenskapliga
texttypen.
Språket följer i huvudsak
skriftspråkets normer för språkriktighet.
Språket är varierat och innehåller goda formuleringar.
Stilen är anpassad till den vetenskapliga texttypen.
Språket är klart och bär upp elevens resonemang.
Stilen är väl anpassad till den vetenskapliga texttypen.
Språket är välformulerat med precision i ordval och uttrycksformer.
Anpassning till sammanhang
Texten är till viss del anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssit uation. Den är en vetenskaplig
tidskriftsartikel som behandlar
frågeställningen och som till viss del fyller syftet att informera andra studenter och forskare.
Texten är anpassad till syfte, mottagare och
kommunikationssit uation. Den är en vetenskaplig
tidskriftsartikel som behandlar
frågeställningen och som fyller syftet att informera andra studenter och forskare.
Texten är väl anpassad till syfte, mottagare och kommunikationssit uation. Den är en vetenskaplig
tidskriftsartikel som behandlar
frågeställningen och som väl fyller syftet att informera andra studenter och forskare.
