a program och med minst 50

Datu

Koll Hand

Miljö Fasts

Sa Mi ak sna av Må de

Me me ell

um 2013-01

ektivtrafik dläggare Le

ö- och Kl ställd av Ko

ammanfa iljö- och Kl ktör i övergå abb utfasnin vgaser och b

ålen i strate miljömål s

ed förnybar ed minst 50 leveranser, p

-31

ksekretariat eif Magnuss

limatstrat ollektivtrafik

attande vi limatstrateg ången till ett

ng av fossil buller.

egin utgår fr som tidigare

r energi avs 0 % reduktio

produktions tet son

tegi för ko knämnden 2

ljeinriktn gin uttrycker t långsiktigt a drivmede

rån Västra G e fastställts i

es i detta do on av klimat sspecificera

ollektivtr 2013-01-31

ning r en hög am t hållbart tra el och ökad

Götalandsre i trafikförsö

okument dri tgasutsläpp ade som 100

afiken i V

mbitionsnivå ansportsyste energieffek

egionens mi örjningsprog

ivmedel god i drivmedle 0 % från för

Västra Gö

å för kollekt em. Strategi ktivitet med

ljöpolitiska grammet.

dkänt som b ets livscyke rnybar källa

Sida 1

ötaland

tivtrafiken s gin innebär e

låga nivåer

a program oc

biodrivmede el samt a.

(10)

som en r av

ch

el

Datu

1. S

GLO   1. Å

  2. Å

p 3. E

 

LOK 4. Å p 5. B

1 Måle fordon

um 2013-01

Samman

OBALT – K

År 2025 ska De 20 20 är

År 2025 ska personkilom Energieffek

De 20

KALT – Lu År 2025 ska personkilom Buller från

De 20

et för 2025 av nskilometer m

-31

fattning

Klimat- oc

a minst 95 % elmål:

16: 75 % av 20: 90 % av fossiloberoe

a kollektivt meter jämfö ktiviteten i V

elmål:

16 ska Västt

ft och Bul a kollektivt meter ha m kollektivtr elmål:

14 ska Västt

vser andel av t med buss, tåg o

av mål

h energim

% av kolle

kollektivtraf kollektivtraf nde vilket in

trafiken an ört med 20 Västtrafiks

trafiks nya oc

ller

trafikens ut minskat med rafiken ska

trafik ha en h

totala personk och spårvagn.

mål

ktivtrafike

fiken utförs m fiken utförs m nnebär att de

nvända 25 % 010.

s fastighete

ch befintliga

tsläpp av k d minst 60 a minska.

handlingsplan

kilometer, med Anledningen

en utföras m

med förnyba med förnyba kan drivas a

% mindre e

er ska öka.

a byggnader v

kväveoxider

% jämfört

n för sänkta

dan delmålen n är att det för

med förnyb

ar energi.

ar energi och av förnybar e

energi per

vara miljöcer

r och partik med 2009.

bullernivåer

avser andel av närvarande sa

bar energi¹.

h samtliga for energi.

rtifierade.

klar per .

i stadstrafik

v

aknas mätmet

.

rdon

k.

oder

Sida 2(10)

Datu

2. Å 2

Västt Västt Plane Klim GLO Nivå upph ande Västt buss konti Västt Miljö enlig Sena netto rekom

Loka Västt

um 2013-01

Åtgärder 2.1. Ö

trafik tar un trafik vidtar en ska inneh matstrategin

OBALT – K åerna för för handlingar. V

l förnybar e trafik uppha och icke el inuerlig från trafik fortsä öcertifiering gt Green Bu ast 2016 om outsläpp av k

mmendation

alt – Luft o trafik tilläm

-31

r

vergripa

nder 2013 fr r för att upp hålla förslag

för samtlig Klimat- och

rnybar energ Västtrafik t energi och ö

andlar trafik drivet tåg u n nuvarande ätter att utve g av byggna uilding, Milj mformulerar koldioxid p ner.

och Buller mpar bransch

ande

ram en Milj pnå målen i g och kostn a trafikslag h energimål gi och energ illämpar bra ökad energie k med krav utförs med f e nivå till m eckla anpass ader finns re jöbyggnad e Kollektivtr per personki

hgemensam

jö- och klim Miljö- och nadsuppskat och övrig v l

gieffektivite anschgemen effektivitet.

på förnybar förnybar ene målnivån 202

sning av for edan med i eller likvärd rafiksekretar ilometer i en

mma rekomm

matplan som Klimatstrat ttningar för verksamhet

et uppnås ge nsamma rek .

r energi så a ergi år 2020

20, se diagr rdonsstorlek Västtrafiks digt.

riatet klima nlighet med

mendationer

m beskriver d tegin.

att genomfö till år 2020

enom krav i kommendati

att 90 % av 0. Ökningsta ram i avsnitt kar till reseb mål och av

tmålet uttry d branschgem

r i trafikupp

de åtgärder

öra Miljö- o 0.

i kommand tioner för ök

trafiken me akten bör va tt 3.4.

behovet.

vser certifier

yckt som mensamma

phandlingar och

e kad

ed ara

ring

a

r.

Sida 3(10)

Datu

2

Even upph Biog om fr orim Om f biom

2

Samt upps Åtgä och d

2

Kolle sker progr Hand ökad

um 2013-01

2.2. B

ntuella krav handling.

gas används framtida anv mligt korta av förutsättnin massa till el o

2.3. Pr

tliga mål so

tå målkonfl ärder ska då driftsäkerhe

2.4. Fo

ektivtrafiks inom Miljö ram för Reg dlingsprogra d elektrifieri

-31

iogas

på biogas b

fortsatt i de vändning av vskrivnings ngarna utvec och köra fo

rioriterin

om är angivn

likter.

prioriteras et prioriteras

orskning

ekretariatet ö- och Klima

gionutveckl am för hållb ing av kolle

beslutas av K

e områden d v biogas tas stider skapas cklas så att d rdon på el b

ng vid må

na i miljö- o

efter samhä s högst.

g och utv

ska stödja atstrategins lingsnämnde bara transpo

ktivtrafiken

Kollektivtra

där trafiken hänsyn till s.

det blir mer bör detta öv

ålkonflik

och klimats

ällsekonom

veckling

och medver s område. D

en, Miljönä orter vilket b n.

afiknämnde

redan körs gjorda inve

r kostnadsef vervägas.

kter

trategin är v

iska princip

rka till att fo etta görs ge ämnden och bland annat

en inför varj

med biogas esteringar så

ffektivt att o

viktiga men

per. I alla läg

orskning oc enom ett gem

Kollektivtr t innehåller

je ny

s. Vid beslu å att inte

omvandla

n det kan

gen ska traf

ch utvecklin mensamt rafiknämnd

insatser för ut

fik-

ng en i r

Sida 4(10)

Datu

3. U 3

Måle

Prog

Lång

A. Å energ B. Å av fo

Delm

Västr

I Tra miljö

A. Tr

• År männ Detta i Mil

B. Ko

• År med

• År perso

• År perso

• Bul

• Ene

um 2013-01

Underlag 3.1. St

en i Miljö- o 3.1.1. V grammet fas

gsiktiga mål

År 2020 ska gieffektivt.

År 2020 ska V ossil energi.

mål 2016

ra Götaland 3.1.2. T afikförsörjni

ömål:

ransportsek

2025 ska pe niskor välje a mål uppnå ljö- och Klim

ollektivtrafik

2025 ska m fossilfri ene 2025 ska ko onkilometer

2025 ska ko onkilometer ller från kol ergieffektiv

-31

g

tyrande d

och Klimats Västra Göta

tställer följa

Västra Göta Västra Göta

dsregionens Trafikförsö

ingsprogram

torns miljöp

ersonresand er att resa m

ås vid genom matstrategin

kens egen m

minst 95 % a ergi och den ollektivtrafi rjämfört me ollektivtrafi r ha minska llektivtrafik viteten i Väs

dokumen

strategin här alandsregio ande mål so

alandsregio alandsregion

kollektivtra rjningspro mmet som f

påverkan

det negativa med kollektiv

mförande av n

miljöpåverka

av kollektivt n landbaser iken använd ed 2010.

ikens utsläp t med minst ken ska mins sttrafiks fast

nt

rleds till ne onens milj om berör ko

onens person nens person

afik ska till grammet fastställts av

a miljöpåver vtrafik iställ v Trafikförs

an

trafikens pe rade fordons da 25 % min pp av kväve

t 60 % jämf ska.

tigheter ska

danstående öpolitiska ollektivtrafik

n- och varut n- och varut

75 % utför

v Regionfull

rkan minska let för med sörjningspro

ersontranspo sflottan ska ndre energi oxider och fört med 20

a öka.

styrande do program ken:

transporter b transporter v

as med förn

lmäktige an

a genom att bil.

ogrammet o

ortarbete utf vara fossilo per

partiklar pe 09.

okument.

bedrivas vara oberoe

nybar energ

nges följand

t allt fler och berörs in

tföras oberoende

er

ende

i.

de

nte

Sida 5(10)

Datu

3

- 9 - U

b Mål till a

Bran en fö fördu Inom unde netto

Ford upph

3

Den drivm drivm De b västs











um 2013-01

3.2. Ö

3.2.1. V 90 % biodri Utsläpp av k baskravsniv let om 90 % att gälla 90

3.2.2. B för nschorganisa ördubblad k

ubbla kollek m denna sam er 2013 och outsläpp av k

3.2.3. L dons miljö- o

handling av

3.3. Ti

totala klima medel i hela medel tillgä biodrivmede svenska mar Biodiese Hydrerad Biogas Bioetano

publikt t Elkraft

-31

vriga do

Västtrafiks ivmedel för kväveoxide vå från Sven

% biodrivme

% förnybar Branschgem

dubblad ko ationerna in

ollektivtrafi ktivtrafiken mverkan tog föreslår att koldioxid.

Lag om ren och energik fordon och

illgänglig

atpåverkan a kedjan från ängliga som

el och energ rkanden är:

el i form av de växtoljor ol ED95 för tillgängliga

kument

Miljö- och r buss och ic er och partik nsk Kollekti del har i för r energi för a

mensamt m ollektivtraf nom kollekti fik kommit ö s marknads s ett miljöp mål om and na och ener kostnader sk kollektivtra

g förnyba

avgörs av d n källa till f i detta avse gislag som f

RME r (HVO) r specialbyg

E85 för otto

klimatstra cke eldrivet klar ska hög

ivtrafik.

religgande M all trafik.

miljöprogra fik

ivtrafiken i överens om sandel i Sve program fram

delar förnyb rgieffektiva ka beaktas i

afik som om

ar energ

den samman fordon (wel eende kan a för närvaran

ggda dieselm omotorer).

tegi och Av t tåg 2020.

gst ligga på

Miljö- och K

am inom Pa Sverige har m ett gemens

rige.

m 2010. Pro bar energi o a fordon

ett livscyke mfattas av a

i

ntagna anvä l to wheel).

anses vara h nde finns till

motorer (ej a

vsiktsförkl

rekommend

Klimatstrate

artnersamv r i Partnersa samt arbete

ogrammet u omräknas til

elperspektiv llmän trafik

ndningen av För närvara elt fossilobe lgängliga på

att förväxla

laring 2008

derad

egi omform

verkan för amverkan fö

för att

uppdateras ll mål för

v vid kplikt.

v fossila rande finns i

eroende.

å den

a med det 8

mats

en ör

inga

Sida 6(10)

Datu

Om e välja diese Med med (fetts tillve Nya drivm avise form som

Ett b synte såled åtgär produ Tillg Sveri diese even förvä

Det f i tung En g elhyb av de för d koldi

um 2013-01

3.3.1. B enbart krav a den lägsta

elfordon.

biodiesel a dieselolja. B syrametyles erkas av rap avgaslagkra medel som t erat att de in m av FAME/

meddelat at 3.3.2. H bättre alterna etisk dieselo des använda

rder. På den ukter som f gången på H ige som erb elolja, det m ntuellt komm

äntas stimul

3.3.3. B finns en må

ga fordon.

asdriven sta bridbuss och en lägre ene dessa två for ioxid än vad

-31

Biodiesel på förnyba kostnaden v

avses i detta Biodiesel p ster) och då psolja).

av från 2014 tillverkaren nte kommer /RME i nya tt fordon fö HVO

ativ till biod olja. Dessa d as i konvent n svenska m framställs av HVO är ännu bjuder HVO minskade utb

mande EU-r lera en utök

Biogas ålkonflikt m

adsbuss anv h 30 % mer ergianvändn rdonsteknik

d biogasen g

r energi stäl vilket för nä

dokument å den svens främst som

4 innebär at godkänner r att leverera fordon efte r biodiesel k

diesel är Hy drivmedel ä tionella dies marknaden fi v råtallolja f u begränsad O som 100 %

budet av for restriktioner kad produkti

ellan kravet

vänder ca 90 r energi än e ningen blir n ker trots att b

gör.

lls i upphan ärvarande in

en produkt ska marknad m RME (raps

tt nya moto r fordonet fö

a nya fordon er 2014. Do

kommer att

ydrerade Vä är kemiskt l selmotorer u

inns i dagslk från skogsin d och det fin

% biodrivme rdon godkän r för biodies

ion av HVO

t på energie

0 % mer ene en biodiesel nettoutsläpp biodieseln u

ndlingar kom nnebär biod

som kemisk den utgörs a

smetylester

rer måste ce ör. Några eu n som är go ck finns fle t levereras o

äxtoljor, HV likvärdiga m utan speciel

käget bland ndustrin.

nns för närv edel. Stigan nda för biod sel producer O.

effektiviseri

ergi än en b ldriven konv pet av koldi uppvisar säm

mmer anbud diesel i konv

kt inte är he av s.k. FAM

, en produk

ertifieras fö uropeiska le odkända för ra fordonsle också efter 2

VO eller biob med dieselol

lla godkänna d annat lågin

varande inge nde priser på diesel efter 2

rad på åkerm

ng och biog

biodieseldriv ventionell b oxid ungefä mre livscyk

dslämnare a ventionella

elt likvärdig ME

kt som

ör varje everantörer

biodiesel i everantörer 2014.

baserad lja och kan nanden eller nblandade

en leverantö å fossil

2014, och mark från 2

gasanvändn

ven

buss. På gru är likvärdigt kelvärden fö

att

g

har r

ör i

2020

ning

und t ör

Sida 7(10)

Datu

Biog produ jämfö Dess Det f arbet långs produ Ytter beroe

Etano stor u lever

Elkra olika produ Olika biodi Ytter demo Det f Eldri kolle

3

Unde åren 36 % Inga

um 2013-01

gasdrift i for uktionseffek fört med anv sa förutsättn finns även s tsmarknadse siktigt avtal

uktion och rligare ett sk ende av bio

3.3.4. E ol i form av utsträckning rerar bussar

3.3.5. E aft är inte et a sätt och de uktspecifice a grad av el ieseldrivna rligare steg onstreras i G finns också ift innebär o ektivtrafiken

3.4. Ko

er åren 2012 2014 och 2

% (ca 40 milj upphandlin

-31

rdonen förut ktivitet (min vändning av ningar är oft skäl som tal effekter och l med ett ko

distribution käl att anvä odiesel.

Etanol v ED95 anv

g i Stockhol r för ED95.

Elkraft tt drivmede en el som i d

erad och ink lektrifiering

elhybridbus i elektrifier Göteborg fr leverantöre oftast stor en ns aktörer d

ommand

2 och 2013 2015. Kilom ljoner fordo ngar planera

tsätter en vi nimerad tom v förnybar d

tast lättare a ar för använ h möjlighete ollektivtrafik nsanläggning

nda biogas

änds för när lmsområdet

l utan snara dagsläget an köpt som fö g i bussar är ssar som se ringen är s.k

ån maj 2013 er som erbju

nergieffekti deltar i och a

de uppha

handlas en meterprodukt

nskilometer as för närvar

iss stordrift mkörning) f diesel.

att uppfylla ndning av b en för en dr kföretag utg

gar så att ga är att sprida

rvarande in t. Dock finn

are en distrib nvänds för s örnybar el.

en tydlig tr dan juni 20 k. plug-in-h

3.

uder fordon ivisering oc aktivt stöde

andlinga

stor volym ktionen i des r) av Västtr rande med t

(depåstorle för att ge rim

i stadstrafik biogas såsom rivmedelslev göra en grun as även kan a risker gen

te i Västra G ns endast en

butionsform spårvagns-

rend. Det fö 12 trafikera ybrider som

som endast ch det är ang r denna utv

r

busstrafik u ssa upphand rafiks totala trafikstart fö

ek) och mliga merko

k än i annan m regionala verantör att nd för inves n erbjudas pu nom att inte

Götaland m n fordonstill

m. Elen kan och tågtrafi

örsta steget ä ar Göteborg m kommer a

t drivs av el geläget att

eckling.

upp för trafi dlingar mots busstrafik.

ör 2016.

ostnader

n trafik.

a

låta ett stering i ublikt.

vara helt

men används lverkare som

framställas ik är

är de gs innerstad.

att

l.

fikstarter un svarar unge

s i m

s på

.

nder fär

Sida 8(10)

Datu

Fossi energ fyra

3

Resa men Det f förny Farty för at

Tågtr Det f upph Anvä

um 2013-01

ila drivmed gi införs i k år efter traf

3.5. Fo

3.5.1. F andet med fa ca 10 % av finns för när ybar energi ygstrafik är tt ersätta die

3.5.2. Ic rafiken på K finns inga d handling av ändning av

And med buss

-31

del avveckla kommande u fikstart berä

ortsatt u

Fartyg artyg beräkn v utsläppen a rvarande in

förutom an befriad från eselolja me cke eldrive Kinnekulleb dieselmotore denna trafik HVO kan v

del fordonskilo d förnybar ene s, tåg och spå

as i takt med upphandling knas utfasn

tveckling

nas stå för s av klimatpå ga kända ko nvändning av n energi- oc

d HVO.

et tåg banan drivs

er för tågdri k beräknas vara ett alter

ometer  ergi för  rvagn 

d de angivn gar med prin ningstakten s

g

storleksordn åverkande g

ommersiella v HVO som ch koldioxid

i dagsläget ift som är go

ske med tra rnativ även

a delmålen.

ncipen att n ske enligt n

ningen 1 % gaser, främst a lösningar m kemiskt är

dskatt vilket

med diesel odkända för afikstart 201 för denna tr

Om krav p nå 95 % förn nedanståend

av persontr t koldioxid.

för att driva r likvärdig m t innebär hö

motorer och r biodiesel.

19.

rafik.

på förnybar nybart senas de diagram:

ransportarbe .

a fartyg med med dieselo öga kostnad

h fossil dies Ny

st

etet

d olja.

er

sel.

Sida 9(10)

Datu

I den perso köras anvä

3

Buss Merk Merk Inter kilom beho Trafi fem å totalk

Farty När H altern konk omfa Farty drivm

Icke På sa För d

um 2013-01

3.5.3. A n senaste up

oner inklusi s på biodriv ändning av b

3.6. Ek

strafik kostnad för kostnad för rvallen för d meteruttag p ovet.

ik med elhy års sikt bed kostnader ä

ygstrafik HVO-diesel nativ för sjö kurrenskraft

attningen av ygstrafiken medel beräk

eldrivet tå amma sätt k denna trafik

-31

Anropsstyr pphandlinge ive föraren s vmedel. Det

biodrivmede

konomis

biodiesel jä biogas jäm drivmedlen per fordon s

ybridfordon döms laddhy än dieseldriv

l finns tillgä ötrafiken. Så tig med van v koldioxid- förbrukar c knas till ca 3

g

kan HVO va k beräknas k

rd trafik n av anrops ska vara mi t visade sig el, medan k

ska kons

ämfört med fört med bio ovan är ber samt placeri

i stadstrafik ybrider och vna fordon.

änglig i stör å länge HV lig diesel m - och energi a 4 miljone 34 MSEK/å

ara ett altern kostnaden fö

sstyrd trafik iljöfordon m

att incitame kravet inneb

sekvense

fossil diese odiesel ca 2 roende av de ing av fordo

k bedöms in rena elfordo

rre mängder VO-dieseln ä men i sjötraf iskatt på van er liter varfö år.

nativ fr den ör förnybart

k ställdes kra med ett incit

entet var för bär en väsen

er

el ca 0,50 – 2,00 – 4,00 k

epåstorlek f on i förhålla

nte ge några on innebära

r bör detta v är obeskatta fik beräknas nlig diesel, ör merkostna

icke elektri t drivmedel

av att fordo tament för f r lågt för att ntlig energie

1,00 kr per kr/km.

fordonstyp, ande till traf

a kostnadsök a något lägre

vara ett intre d är den i v s merkostna dvs. ca 8,5 aden för för

ifierade Kin till ca 3,5 M

on för upp ti fordon som t motivera effektiviseri

r km.

trafikslag, fikerings-

kningar. På e

essant vägtrafik aden motsva

kr/l rnybart

nnekulletåge MSEK/år.

S

ill 5 kan ng.

å

ara

et.

Sida 10(10)