Plats för barn i staden? Var?
Hur?
Göteborgs stad, Utvecklingsavdelningen, 1 december 2016
Maria Nordström, miljöpsykolog, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ALNARP maria.i.nordstrom@slu.se
En lekplats vid Dokk1, Århus Kulturcentrum, Danmark
Kloden/Klotet, Dokk1, består av fem lekområden som ska exemplifiera de olika världsdelarna.
Här kan föräldrarna fika – före och efter besök på Kulturcentret - medan barnen leker.
Danska arkitektfirman Monstrum har ritat lekplatserna
Promenade de Paillon i Nice, Frankrike
En ny stor park skapades 2013 i centrala Nice, ”Promenade de Paillon”.
Området var tidigare en del av trafikstråket genom staden. Före den nuvarande utformningen av detta grönområde på 12 hektar fanns här
tvåfilig buss- och biltrafik i vardera riktning, parkeringshus och
bussterminal liksom en del kontorsbyggnader (ovanpå bussterminalen och parkeringshuset). Nu är detta stora grönområde en mycket besökt
Rekreationsplats, både av barn och vuxna.
Vad kännetecknar nya platser för barn i staden?
de är centralt placerade, ofta mycket påkostade
och
erbjuder barn och föräldrar plats att samtidigt vara på
Lekskulpturer på gågatan i Växjö
Också ”gamla” centrala platser i stan – planteringar,
parker - används som lekplatser och skolgårdar fast de är inte avsedda för det men
när det saknas skolgårdar…….
Eller när takgården inte räcker till – för det gör den inte……
Takgårdar som ett försök att lösa bristen på plats utomhus för barn på förskolor och
skolor
• En nybyggd takgård för skolbarn i Hammarby Sjöstad, Stockholm, och en äldre för förskolebarn i Malmö
Hur ser det ut på en nybyggd takgård för skolbarn?
• Det byggs idag flera takgårdar för barn i Stockholm. Det är troligt att det finns och kommer finnas fler takgårdar för förskolebarn och
skolbarn i stora städer än i mindre städer – det finns idag ingen statistik över hur många takgårdar som finns eller planeras - men exploateringstrycket är ju särskilt hårt i de största städerna.
• En relativt ny takgård för skolbarn är Lugnets skola i Hammarby
Sjöstad. Det är en påkostad utemiljö men den är på ett tak och den är liten.
Hur ser det ut på en takgård för
förskolebarn? Ett exempel från Malmö.
Malmö är en stad som satsat stora resurser på att göra staden
barnvänlig. Man har anlagt påkostade och stimulerande temalekplatser över hela staden och man har stött och fortsätter stödja
forskningsprojekt för att förbättra barnens utemiljö.
I den täta stadsmiljön kring Möllevången valde man 1986 att anlägga en förskolegård på tak. Det är svårt att kalla takgården på Möllevångens förskola för bra. Standarden är ytmässigt sämre än vad man enligt
riktlinjerna i Malmö idag skulle uppföra.
Vad säger personalen som intervjuas om takgården på förskolan och på skolan? *
• Det är en liten yta, vilket gör att grupperna av barn på takgårdarna måste begränsas.
• Personalen måste alltid vara närvarande, dvs. man kan inte lämna barnen själva ute. Det är en synpunkt som personalen uppskattar med avseende på säkerheten. De har kontroll över barnen.
• Barnens lekar begränsas av ytan men också av de material som finns där.
Lekarna påminner om inomhuslekar. Man saknar naturkontakt för barnen.
• Takgårdarna är utsatta för stark belysning vid full sol och förskolebarnen måste ha mössa på sig, om de ska vara ute.
*Bergdahl, S. (2016), Takgårdar för barn – ett sätt att lösa ett aktuellt stadsbyggnadsproblem, masteruppsats, SLU, Alnarp
slutsats om takgårdar som uteplats för barn
Att anlägga takgårdar som utemiljö för barn är inte en bra idé och har aldrig varit det, enligt svensk och internationell forskning. Man har försökt tidigare. Att det nu sker beror på bristen på mark och bristen på
andra bättre lösningar!
Barns inne- och utemiljö är båda viktiga och hänger ihop
Miljöbalken räknar in utemiljön som en del av barns fysiska miljö Boverkets riktlinjer betonar vikten av att utemiljön finns i direkt eller
nära anslutning till skolbyggnaden Från ett forskarperspektiv –
Hälsoaspekten: barn /upp till och med 10 års åldern/ är fysiskat mest aktiva under skolveckan och på rasterna.
barns uppmärksamhet i klassrummet, skolprestationerna (Bunkefloprojektet)
Riktlinjer i Malmö
• För att hantera frågan om plats för barn särskilt vid förskolor och skolor har Boverket föreslagit vissa allmänna råd men dessa säger inget om storleken på platserna. Därför har en del kommuner själva bestämt sig för att utfärda vissa riktlinjer.
• Malmö har nyligen bestämt att man ”som ambition” för utemiljö vid förskolor ska avsätta 30 kvm friyta per barn och en sammanhängande friyta på minst 2000 kvm. Ytan ska vara belägen i direkt anslutning till förskolelokalen.
• Om friytan delas upp och delvis ligger på tak och delvis ligger på mark ska det finnas minst 2000kvm sammanhängande friyta på ett ställe.
Nya riktlinjer i Botkyrka
Ändrade detaljplaner för förskolor som ska rivas och byggas om:
man ökar tomtstorleken med målet 35-40 kvadratmeter per barn.
Beslut i februari 2017.
Viktigt att göra utvärderingar och uppföljningar
Hur används platser av barn i olika åldrar?
Gör beskrivningar utifrån observationer och mätningar av flera olika slag
Varför är barnperspektivet så viktigt?
Barns utveckling – nuvarande och framtida liv, hälsa och välbefinnande:
– ex. barnens lungor – det långsiktiga perspektivet = ”den uthålliga staden”
Fysisk planering avser långsiktigt hållbara lösningar
Plats för LEK. Svenska lekplatser förr och nu.
Redaktörer Märit Jansson & Åsa Klintborg Ahlkloo
svensk byggtjänst 2016
Hur gör vi plats för barn och unga?
Diskussion i nätverket Barn, unga och byggd miljö/BUB.
Boverkets vägledning: Gör plats för barn och unga presenterades och diskuterades livligt vid nätverksträff en 2015. Vad hände sedan och hur gick vi vidare? Vid årets BUB-träff i november 2016 gjordes
några nedslag på olika orter för att se hur forskare och planerar jobbar vidare för att göra plats för barn och unga. I anslutning till mötet presenterade masterstudenter dokumentation från turer där barn guidat dem genom närmiljön till sin bostad.
Välkomna till nätverket BUB
Kontaktperson Fredrika Mårtensson, Alnarp:
fredrika.martensson@slu.se
