Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med
i
insatser för vuxna medaufisms,®/lilifl[JJJmtillsfånd
3 april 2009 Lena Nylander, överläkare
VO Psykiatri Lund
L.Nylimd.,2009
Psykisk ohälsa
<)Vanligt i befolkningen
o Vanligare vid utvecklingsstörning - ca 30%.
oÄnnu vanligare vid utvecklingsstörning och autism - > 40%
oAST och normal begåvningsnivå ?
<)Medicinering??
lNylander2009
Psykisk ohälsa
oAngesttillstånd (paniksyndrom, OCD, fobier mm)
oAffektiv sjukdom (depression, bipolär) () Psykossjukdom (schizofreni mm)
o Posttraumatiskt stressyndrom
o Problemskapande beteenden??
lNyland.,-20Oi
Hälsa/ohälsa
QIVilka salutogena faktorer finns?
Känsla av sammanhang och mening.
Trygghet och säkerhet.
o Vilka patogena faktorer finns?
Stressorer i det dagliga livet.
Krav.
Obegriplighet.
Vad är god kvalitet??
(dålig kvalitet är ofta lättare att beskriva .... )
Det upplevda
--- ;;;;:>
1 är god kvalitet Det förväntadeMan blev glatt överraskad ' .
LNylandw2009
Varför viktigt med god kvalitet. ..?
Många med autism kan inte tala om vad de tycker, och är hela livet beroende av och utlämnade till andras stöd, ofta dygnet runt.
Personer med autism har oftast färre valmöiliaheter, och svårare att välja, än andra.
tNyland.rZ009
I
Varför viktigt med god kvalitet?
o Personer med autism har dålig förmåga att ta risker - men utsätts inte sällan för risker.
(,)Fler än brukarna har glädje av god kvalitet i insatserna, exempelvis personalen och anhöriga. Samhället får mer för pengarna.
QDet skall inte vara ett nerköp att bli vuxen!
Viktigt vid AST
(,)Annorlunda kommunikation (,)Ojämnhet i förmågor
QBrister i exekutiv funktion QPerceptionsstömingar GMiljöberoende o Enorm variation
QUtveckling hela livet - som kan underlättas av omgivningen.
LNylandw2009
Inte att förglömma:
(,)I många verksamheter görs ett MYCKET gott arbete; outtröttligt, engagerat, kompetent, kärleksfullt.
o Ofta skulle det kunna systematiseras, visas och dokumenteras bättre.
(,)Ibland kan en liten förändring göra stor skillnad!
o Riktigt bra verksamheter vill alltid bli bättre.
LNy\ander2009
Viktigt för kvalitetsutveckling
QKompetens (= kunskap + erfarenhet + talang/personlig lämplighet).
QIndividorientering - vad är god kvalitet för just denna individ?
QLivstidsperspektiv - barn i behov av särskilt stöd blir ofta vuxna
i
behov avsärskilt stöd, som blir äldre i behov av särsklit stöd.
LNyland.r2009
Viktigt för kvalitetsutveckling
QFortlöpande kvalitetsutveckling.- inte bara "säkring"!
QTa vara på "gratiskompetens", t ex personal med anhörigerfarenhet!
QKvalitet är en orocess, inte en produkt!
lN)1andtf2Q09
Viktigast för kvalitetsutveckling!
~Ledningens kontinuerliga engagemang.
~Att kvalitetstänkande genomsyrar de dagliga rutinerna.
10
11
Några kännetecken på god kvalitet.. ...
LNy~nder2009
5 kännetecken
Q1.Brukaren i centrum
o 2. Ständig utveckling, ständigt lär:ande o 3. Klara syften och målsättningar 04. Gott ledarskap, som ger gott
medarbetarskap (och vice versa) 05. Materiella förutsättningar för goda
levnadsvillkor.
1J
Brukaren i centrum
o Ta reda på vad brukaren behöver.
QTa reda på vad brukaren vill. Det är kanske inte det vi tror ....
o Bygg vidare på brukarens starka sidor- det är sällan ide att enbart träna de svagaste.
"
Vad behöver brukaren för att. ..
o Kunna känna sig lugn, trygg, accepterad, kompetent?
o Inte bli stressad? Stress uppkommer när kraven överstiger förmågan.
l.Nyllnder2009 14 LNylandel2009 17
1. Brukaren i centrum
l,)För vem är verksamheten till?
oVad styr verksamheten (inklledninaen!) - är det "brukaren i centrum", eller något annat?
oAlla aktörer runt om måste ha en samsyn, och samarbeta. ALLA runt brukaren är viktiga!
<)Alla aktörer runt om behöver göra "lite
mer", "gå över gränserna".
LNylandltf2009
"
2. Ständig utveckling, ständigt lärande
o Adekvat utbildad personal - variation!
<)KontinuerIia handlednina till personal.
<)Fortbildning till personal.
<)Internetuppkoppling i alla verksamheter.
<)Ledningens förståelse för att det handlar
om pedagogik och kunskapsarbete, inte tillsyn.
LNyllnlkr2009
Ständig utveckling, ständigt lärande
o Dokumentation.
o Nätverk bildas för tillvaratagande av kompetens och spridande av vunna erfarenheter.
Undvik isolering!
oSatsning på
kompetensutveckling
för brukarna. Behöver ej gå snabbt, men framåt.3. Klara syften och målsättningar
<>
Verksamhetsplan
för verksamheten, meduttalat och av alla känt syfte.
o Individuell plan för brukare (LSS
§
10).<>Insyn och "genomskinlighet"
i
vad somgörs och hur man tänker.
o Några mätbara mål, som aktivt följs upp.
o Information
från verksamheten till brukare, anhöriga och gode män. Sammainformation lämnas av alla (ledning och
I
personal).
l
o Förutseende av problem, så att de hindras från att uppstå. Hela systemet arbetar
konfliktförebvaaande.
pro-aktivt.LNytandllf2009
Ständig utveckling, ständigt lärande
o Konstruktiv självkritik i verksamheten -
"Även om vi gjort så här i åratal, är det bra? Uppnår vi syftet? Kan vi göra på något bättre sätt? Har vi brukaren
i
centrum?"
o "Utan tvivel är man inte riktigt klok"ffage Danielsson
o Metodutveckling bör vara ett uppdrag för varje verksamhet.
LN)'Iander 2009
Klara syften och målsättningar
LNylanderZD09
22
23
LNyllInder2009
20
Ständig utveckling, ständigt lärande
o Ständigt pågående etisk reflektion och diskussion.
o "Högt
i
tak", svåra frågor kan ställas och dryftas.o Brukarens nätverk (anhöriga, god man) delaktigt i diskussionen?
o "Den som alltid vet bäst lär sig aldrig något"/Henrik Tikkanen
4. Gott ledarskap ger gott medarbetarskap
oAlla har ansvar för informationshanterinoen!
o Ansvarstagande, utveckling och individuellt ledarskap främjas.
o Personal med varierande intressen och förmågor, men alla med adekvat utbildning och "talang".
LNyland,r2009 21
L.Nytand.,20011 24
Gott ledarskap ger gott medarbetarskap
<)Samarbete/samverkan är en arbetsuppgift.
QLedningen ger service till
medarbetarna; skapar en kultur där goda arbetssätt kan utvecklas.
5. Materiella förutsättningar
G Rymliga, ljusa, trivsamma, säkra lokaler.
GLokalerna och inredningen anpassade med hänsyn till perceptionsstörningar.
GLokalerna medger att omgivningen inte stör eller störs (många med autism vill bo centralt! ).
G Tillräcklig personaltäthet för att ge aktivt utvecklande stöd, inte bara tillsyn.
LNylandw 2009
LN)izll'ld..-lO09
Gott ledarskap ger gott medarbetarskap l)
Ta vara på oväntade framgångar!l)
Det måste vara roligt att arbeta.<)Bygg på medarbetarnas starka sidor!
<)Ledningen ger uppskattning för ett
viktigt och ofta svårt arbete, och känner stolthet över personalens framgångar.
LNylander 2009
25
26
Materiella förutsättningar
<)God och nyttig mat.
G Material och inredning som tål slitage och inte kan ge upphov till skador.
G Material och redskap finns och förnyas så att det finns möjlighet till många och omväxlande aktiviteter, och till fortsatt lärande.
LNyJand.r2009 29
Gott ledarskap ger gott medarbetarskap
<)Se upp med "dåliga vanor" - de "smittar"!
Goda vanor också.
<)För detta krävs en ledning som är
engagerad och aktiv, och som själv får uppbackning ....
LNylarlcMr2009 27
Materiella förutsättningar
o
Personliga hjälpmedel används och uppdateras.GBrukare kan få hjälp med sin dator/mobil.
GTekniska hjälpmedel som kan underlätta kommunikation finns och används, t ex digital kamera.
QPengar och personal är tillräckliga för individuella fritidsaktiviteter.
l.Nyland.-2009
"
Materiella förutsättningar
G Höga ideal kan inte förverkligas utan motsvarande resurser!
G Goda levnadsvillkor kostar pengar!
LNyblOderZ009 31
Om den här personen hade varit min son/dotter/syster/bror, hur skulle jag då vilja att han/hon hade
det?
I Kan anhöriga bidra till god kvalitet?
oJa - genom intresse och engagemang, i den mån de orkar. Alla orkar/vill inte.
o - genom att ge viktig information om personen. Ex levnadsbeskrivnina.
0-
genom att samarbeta med personalen.<) - genom att förstå att arbetet kan vara
svårt. Det vet de anhöriga!!
0-
genom att klaga när det finns anledning.Skulle jag själv vilja ha det så här om jag hade e~t autismspektru mti Ilstånd?
LNylander2009
35
LNyland.,ZOoa
Övergripande syfte när man ger insatser till personer med AST
GAtt öka livskvaliteten.
oAtt minska funktionshindret.
"
"
Vore det viktigt med ....
o Hjälp på toaletten?
() Stressminskande åtgärder?
o Kontinuitet i personalgruppen?
l)
Hjälpmedel (uppdaterade!)?I)
Samarbete med anhöriga?oSjälvständighet - till vilket pris?
o Fortsatt lärande och utveckling hela livet?
lNylanderZ009
"
Fler frågor ....
00Finns tekniska hjälpmedel (dator, internet mm)?
(,)Finns kognitiva hjälpmedel för personalen? (Scheman, checklistor, rutiner, manualer för aktiviteter etc)
00Hur ser arbetsmiljön ut?
QHur är kontinuiteten? Kontaktmannaskap?
LNyia!ld.r 200S
Fler frågor ....
00Vem ansvarar för brukarens friskvård (kostvanor, motion, munhygien, fotvård, förebyggande/behandUng av småskador, hudvård, mental hälsa, stressminskning mm)?
Tänker man på att friskvård är särkilt viktig för dem som står på medicin?
Friskvård är viktig för livskvaliteten!
41
Fler frågor ....
(,)Hur arbetar man för att förebygga ohälsa, inte minst psykisk ohälsa, hos brukaren?
o Hur arbetar man för att förebygga övergrepp?
o Hur arbetar man för att förebygga problemskapande beteenden?
Har vi råd med god kvalitet?
00Har vi råd att ge insatser UT AN god kvalitet?
00Har vi råd med att personer med funktionshinder mår psykiskt och fysiskt dåligt?
() Har vi råd med att anhöriga är utslitna, deprimerade, besvikna?
() Har vi råd med att personal blir utbränd, sjukskriven, slutar?
LNylander 2009
-
Kostnader för kvalitet
o Dålig kvalitet visar sig alltid vaFa det dyraste på sikt - och här handlar det om decennier!
LNylander200Q
-
Några frågor att arbeta med i
kvalitetsutveckling
ALL personal måste vara engagerad!
(,)Vilket är verksamhetens syfte?
o Hur rekryteras ny personal?
o Hur introduceras ny personal?
o Varför slutar personal?
o Hur får personalen fortbildning?
o Får personalen stöd och handledning?
38
39
Fler frågor. ...
(,)Finns rutiner för krissituationer (sjukvård, brandskydd, polis, chefer, anhöriga/gode män)?
o Finns rutiner vid misstanke om övergrepp?
o Finns rutiner för nya brukare?
o Hur mycket tid med personal har va~e brukare?
Kvalitetsfrågor - brukare
() Vad vet vi om personens
perceptionsstörningar? Kan vi förebygga problem?
o Vad vet vi om personens möjligheter att hantera förändringar? Kan vi förebygga problem?
o Vad vet vi om personens förmåga att sysselsätta sig själv? Kan vi hjälpa med träning? Hjälpmedel?
LNylandel' 2009
Fler frågor ....
o Hur avväger man respekt och integritet gentemot hjälpbehov?
o Finns tid för reflektion? Högt
i
tak -kanman diskutera svåra frågor?
o Vilka kvalitetskrav ställer man på utbildning, fortbildning och handledning?
o Har personalen tillgång till relevant litteratur, t ex tidskrifter?
lNylander;Z009
Livskvalitet
(,)Svårt, men viktigt, att försöka hitta sätt att definiera livskvalitet hos brukare som inte själva kan formulera vad som är viktigast för dem.
oAlla runt brukaren (personal, anhöriga, gode män) behöver hjälpas åt och hitta faktorer som man kan enas kring.
(,)Stress motverkar livskvalitet.
..
LNy\;Indef2009
Kvalitetsfrågor - brukare
o Vad vet vi om personens
språkförståelse? Kan vi anpassa vårt språk?
oVad vet vi om personens
kommunikationsförmåga? Kan vi förtydliga/hitta hjälpmedel?
LNy\;Inder2J09
Två bra frågor (efter J elements):
o Hur skulle en riktigt bra dag för NN se ut?
o
Hur skulle en riktigt dålig dag för NN se ut?47
.s
Kvalitet - anhöriga
God kvalitet ger nöjda anhöriga!
GGott samarbete, samsyn kring brukaren.
o Känsla av att brukaren blir sedd som individ (detaljer ÄR viktiga!).
oAterkommande information, tydlighet och insyn. "Vilken information behöver de anhöriga för att känna sig trygga?".
LNylander200S
Kvalitet - anhöriga
QPersonal tar kontakt med de anhöriga ibland, inte alltid tvärtom.
o Tillgänglighet, även till ledningen när så behövs.
o Tillit - löften hålls, ärlighet. Centralt när brukaren inte själv kan berätta!
En viktig fråga - igen:
QSkulle jag vilja att min
son/dotter/bror/syster fick insatser från denna verksamheten om han/hon hade autism?
QI så fall, varför?
o Om inte, varför inte?
lNylartdllf2009
Varje liv kan göras till ett gott liv!
Det är vårt jobb att försöka öka
förutsättningarna för ett gott liv för varje brukare med AST +utvecklingsstörning.
"Normalitet" är inte (alls!) en förutsättning för livskvalitet!
LNYUI/lder 2009 50
LNylander2009
"
En viktig fråga när det gäller livskvalitet för icke-verbala brukare
o Vem har tolkningsföreträde? Vem förstår brukaren bäst?
o Anhöriga/närstående?
o Personal?
GGod man?
o Experter?
o Chefer?
o Politiker?
LNylander 2009
-
51Varje liv kan göras till ett gott liv ..
G Det är inte en bra ide att försöka få personer med autism att bete sig som om de inte hade autism.
o Att veta när man behöver hjälp och hur man kan få det är viktigare än
självständighet.
lNyIen~r2009
"
Tar vi på allvar ....
o .... att vi vill ha en reflekterande, lärande verksamhet?
o .... att verksamheten, och brukarna, skall fortsätta utvecklas?
o .... att vi och brukarna behöver ha roligt för att det skall ske en utveckling?
o .. , .att personal som har det bra fungerar bra och får brukarna att må bra?
LNvl-nder 2009
Tar vi på allvar ....
O .... att en attitydförändring ofta är den svåraste och viktigaste delen av kvalitetsarbetet?
LNylondlllf2009
Underskatta inte ....
"
o Betydelsen av engagemang, omtanke, samverkan, fantasi och arbetsglädje. Även en I~enförbättring kan betyda oerhört
mycket -
på kanske 40 års sikt!LNyland.,2009 57
