Naturvårdsverket
Att: Annika Jansson, Ruona Burman
106 48 STOCKHOLM Sverige, 2012-‐07-‐23
Kopia:
Länsstyrelsen i Värmland Miljöminister Lena Ek
EU Kommissionen Eric Degerbeck Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
Refererar härmed till tidigare korrespondens med Naturvårdsverket samt Beslut 2012-‐07-‐11/ ärendenummer: NV-‐06655-‐12 beträffande skyddsjaktsbeslut i Värmland
Naturvårdsverkets beslut
Eftersom vi vet att föreningar, organisationer och privatpersoner inte har talerättgrund mot myndigheters beslut i jaktfrågor, använder vi det här tillfället till att förmedla våra åsikter till så många myndigheter som möjligt, då vi uppmärksammar att ni ständigt bryter mot Art-‐ och habitatdirektivet (AHD).
Bristen på talerättsgrund mot myndighetsbeslut gällande den ”allmänna egendomen”
vår miljö, är något som EU påpekar och påpekat flertalet gånger för Sverige som en brist mot bland annat Århuskonventionen.
I sig handlar inte talan som förelåg detta beslut, om enskilds nuvarande möjlighet till att överklaga myndighets beslut, utan kravet på att myndighet följer den lag som finns.
Bakgrund
Som uppstart till vår bakgrundsbeskrivning vill vi påminna om att AHD skall följas eftersom det är inskrivet i grundlagen.
Länsstyrelsen i Värmlands län har tagit skyddsjaktsbeslut på tre ungvargar i Forshyttan i Filipstads kommun 2012-‐06-‐19 (dnr 218-‐3983-‐2012) trots att ungvargarna inte gjort någon skada.
Forshyttans by med ca 7 hushåll, ligger i ett stort skogsområde. Byn gränsar till
Brattforshedens naturreservat. Detta är ett perfekt läge för vargrevir, vidsträckt skog med få hushåll. Att tro att man inte någon gång kommer i kontakt med ett vilt djur när man bor djupt inne i skogen, är naivt. Om man är rädd, ska man ha kontakt med Lst: s
rovdjurshandläggare som kan tipsa om en mängd skrämselmetoder som t ex små säkerhetslarm som man kan ha i fickan. Ljudet är väldigt högt och skrämmer iväg det
Enligt AHD, så bryter länsstyrelsen på flera punkter mot detta direktiv:
-‐Vargarna i Sverige har inte uppnått gynnsam bevarandestatus, vilket innebär att jakt överhuvudtaget är högst olämpligt om inte individen ställt till omfattande skada.
-‐Vargarna har inte tillgång till sitt naturliga utbredningsområde.
-‐Enligt AHD får man inte skjuta mer än en (1) känd individ vilken gör verklig skada.
-‐Innan denna eventuella skyddsjakt skall man ha försökt att skrämma iväg individen flera gånger på olika sätt och man skall pröva ”andra lösningar”, sista alternativet är att döda djuret.
”Vargarnas närgångna beteende har dokumenterats av Länsstyrelsens
rovdjursansvarige” citatet är hämtat från Värmlands läns skyddsjaktsbeslut, liksom följande citat är; ”Länsstyrelsens bedömning är att det inte finns någon annan lämplig lösning på problemen. Eftersom dessa vargar visat ett så närgånget beteende som de har gjort bedöms ytterligare skrämselåtgärder inte verkningsfulla i detta fall”.
Vi önskar se det underlag som visar på vilka metoder och hur frekvent metoderna använts för att skrämma iväg ungvargarna i detta ärende, samt vilka andra
lösningar som har prövats.
Dessutom, vad vi kan se, finns det två revir i närheten av Forshyttan, så att veta vilka dessa tre vargar är idag är omöjligt. Dels eftersom ungvargarna är så pass färdigväxta att det inte går på skytteavstånd att avgöra om det är ett vuxet djur eller en ungvarg. Denna jakt kommer att bli ett hasardspel som inte minst kan komma att påverka valpar i intilliggande revir.
Eftersom Naturvårdsverket är en verkställande myndighet har ni inte lämnat korrekta uppgifter till landets Länsstyrelser, ni påstår att Jaktförordningen är ändrad enligt AHD.
Vi återkommer nedan med bevis för att detta inte har skett, genom jämförelser mellan Jaktförordningen och AHD men vi startar med det grövsta felet:
AHD artikel 16
e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i
begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.
Jaktförordningen. Förutsättningar för licensjakt efter vissa rovdjur 23 c § Förutsättningen för att licensjakt efter björn, varg, järv och lo ska kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden. Förordning (2009:1265).
I AHD står ingenting om regelrätt skyddsjakt eller licensjakt. Jakt ska bara förekomma i enstaka fall. Det som regeringen nu gör är att man förvanskar artikel 16 e för att passa deras syfte, att ha omfattande skyddsjakter och licensjakter. Denna skrivning i Jaktförordningen är medvetet vilseledande och liknande fel finns på flera ställen i Jaktförordningen som man påstår har anpassats efter AHD. Artikel 16 e handlar bland annat om
forskningsändamål för arternas fortlevnad.
Det har också framkommit att andra underlag till skyddsjakter inte stämmer med vad som verkligen har skett.
Ett sådant exempel är skyddsjakten i Skultuna (dnr: 218-‐68-‐12) där skälen för skyddsjakt har framställts i oriktig dager som fått stora konsekvenser för reviret och därmed Sveriges vargstams möjlighet till gynnsam bevarandestatus.
Det är just denna typ av fel som bidrar till den polariserade stämningen i vårt land, fel som direkt kan härledas till felaktig och eller avsaknad av myndighetskontroll.
Av detta kan alla förstå att inga skyddsjaktsbeslut som tas idag är lagenliga, detta är synnerligen anmärkningsvärt. Och vi undrar hur många fler lagbrott av denna typ ska ske innan Naturvårdsverket tar sitt ansvar! Se nedan återkallande av delegering.
I delegering av beslut om skyddsjakt och licensjakt i Jaktförordningen (2009:1265) står det även om återkallande av delegering:
24 c § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om beslut enligt 24 a § och 24 b § första stycket.
Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om möjligheten att jaga rovdjur med stöd av beslut enligt 24 a och 24 b §§ försvårar upprätthållandet av en gynnsam
bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, eller
möjligheten annars utnyttjas i stor omfattning. Om Naturvårdsverket bedömer att så är fallet, får verket ändra eller återkalla ett sådant beslut.
Ni på NV har ett direktiv från regeringen som ni skall följa men sedan skall ni titta på vad AHD säger. När ni gör det kommer det att innebära att ni får återkalla alla skyddsjaktsbeslut som tas hos länsstyrelserna, eftersom de inte följer gällande lag, Art-‐ och habitatdirektivet. Som ni förstår så hamnar Sverige i denna absurda situation eftersom EU lag inte har införlivats i Jaktförordningen. Vi vill här också påminna om att EU Kommission klart deklarerar att Sverige bland annat inte följer artiklarna 12 och 16 i direktivet. Nedan kommer ett försök till jämförelse mellan AHD och Jaktförordningen.
Jämförelse mellan AHD, nedan artiklar och Jaktförordningen
med Värmlands läns beslut som exempel vilket grundas på hänvisning till paragraf 23 b och 23 d Jaktförordningen.
Jaktförordningen
23 b § Om det finns förutsättningar enligt 23 a § och något annat inte följer av 24 b §, får Naturvårdsverket efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada eller på eget initiativ besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller örn.
Om det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada inte har inträffat.
Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket ska verket höra Havs-‐ och vattenmyndigheten, om beslutet gäller skyddsjakt efter säl. Förordning (2011:1571).
23 d § Om det finns förutsättningar enligt 23 c § och något annat inte följer av 24 a §, får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn, varg, järv och lo. Ett beslut om jakt enligt första stycket får utformas och förenas med villkor som är ändamålsenliga med hänsyn till de olägenheter som förekomsten av täta rovdjurspopulationer orsakar.
Förordning (2011:1571).
Utdrag ur Art och habitatdirektivet
Definitioner
”Artikel 1
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a) bevarande: de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla eller återställa en gynnsam status enligt definitionen i e) och i) hos livsmiljöer och för populationer av arter av vilda djur och växter.
b) livsmiljöer: land-‐ eller vattenområden som kännetecknas av särskilda geografiska, abiotiska och biotiska egenskaper, oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga.
…
h) prioriterade arter: de arter som avses i g) i och för vilkas bevarande
gemenskapen har ett särskilt ansvar med hänsyn till den andel av deras naturliga utbredningsområde som ligger inom det territorium som anges i artikel 2. Dessa prioriterade arter är markerade med en asterisk (*) i bilaga 2.
i) en arts bevarandestatus: summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer inom det territorium som anges i artikel 2.
Bevarandestatusen anses "gynnsam" när
-‐ uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
-‐ artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
-‐ det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt.”
…
”Artikel 2
1. Syftet med detta direktiv är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium som omfattas av fördraget.
2. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse.
3. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till
ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag.”
”Skydd av arter Artikel 12
1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a, med förbud mot
a) att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs,
b) att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras parnings-‐, uppfödnings-‐, övervintrings-‐ och flyttningsperioder,
c) att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen,
d) att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser.
2. För dessa arter skall medlemsstaterna förbjuda förvaring, transport och försäljning eller byte samt utbjudande till försäljning eller byte av exemplar som insamlats i naturen, med undantag av sådana som samlats på lagligt sätt före genomförandet av detta direktiv.
3. Det förbud som avses i punkt 1 a och b samt punkt 2 skall gälla alla levnadsstadier hos de djur som omfattas av denna artikel.
4. Medlemsstaterna skall införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a. Mot bakgrund av den insamlade informationen skall medlemsstaterna vidta de ytterligare forsknings-‐ eller bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för de berörda arterna.”
”Artikel 16
1. Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i artiklarna 12-‐14 samt 15 a och b av följande anledningar:
a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer.
b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom.
c) Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
d) För forsknings-‐ och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter.
e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga
nationella myndigheterna.”
…
Jämförelse mellan AHD och Jaktförordningen
med utgångspunkt från Naturvårdsverkets rätt att delegera skyddsjakt på varg.
Jaktförordningen
23 a § Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas 1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. av hänsyn till flygsäkerheten,
3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter. Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Förordning (2009:1265).
Hänvisas till AHD artikel 12 punkt 1a och punkt 3
23 b § Om det finns förutsättningar enligt 23 a § och något annat inte följer av 24 b §, får Naturvårdsverket efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada eller på eget initiativ besluta om skyddsjakt efter björn, varg, järv, lo, säl eller örn. Om det finns en
stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå, får beslut om skyddsjakt fattas även om någon skada inte har inträffat.
Innan Naturvårdsverket fattar ett beslut enligt första stycket ska verket höra Havs-‐ och vattenmyndigheten, om beslutet gäller skyddsjakt efter säl. Förordning (2011:1571).
Hänvisas till AHD artikel 12 punkt 1a och punkt 3
24 b § Trots det som föreskrivs i 24 a § får Naturvårdsverket, om det finns en
reproducerande stam men antalet föryngringar inte överstiger de miniminivåer som avses i 24 a § 2, eller om miniminivå saknas, överlämna till länsstyrelsen att besluta om skyddsjakt eller licensjakt efter björn, varg, järv och lo med stöd av 23 b och 23 d
§§. Naturvårdsverket ska i sitt beslut ange hur stort antal individer av arten som högst får fällas under ett år. Förordning (2009:1265).
Hänvisas till AHD artikel 12 punkt 1a och punkt 3
24 c § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om beslut enligt 24 a § och 24 b § första stycket. Naturvårdsverket ska fortlöpande bedöma om möjligheten att jaga rovdjur med stöd av beslut enligt 24 a och 24 b §§ försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, eller möjligheten annars utnyttjas i stor omfattning. Om Naturvårdsverket bedömer att så är fallet, får verket ändra eller återkalla ett sådant beslut. Förordning (2009:1265).
Hänvisas till AHD artikel 12 punkt 1a och punkt 3
Ovan angivna paragrafer från Jaktförordningen hänvisar i sin text till;
23 a § Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas 1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. av hänsyn till flygsäkerheten,
3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter. Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Förordning (2009:1265).
Hänvisas till AHD artikel 12 punkt 1a och punkt 3
Konsensus
Det är ett brott mot svenska folket att folkvalda politiker och tjänstemän på
myndigheter bryter mot gällande lagar och i detta här fallet mot miljölagen. Detta är påtalat i många år och ni fortsätter ignorera svenska folkets påtalande kring era felaktigheter. Hur skall vi få ordning i vår rättsstat, när vi inte ens har överklagansrätt och ni beter er maktfullkomligt?
Sverige, 2012-‐07-‐23
Charlotte Swanstein Kristina Hallin
Hundpsykolog Hälsopedagog, fil kand
Info@fidos.se kristina.hallin@spray.se
0703-‐57 95 74 070-‐ 345 01 47
Bilaga 1: Förtydligande av AHD
Bilaga 2: EU-‐kommissionen: Hur får skyddsjakt gå till egentligen?
Bilaga 1
Förtydliganden
Art-‐ o habitatdirektivet via EU Nature Legislation, Habitats Directive.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Definitioner Artikel 1
I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:
a) bevarande: de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla eller återställa en gynnsam status enligt definitionen i e) och i) hos livsmiljöer och för populationer av arter av vilda djur och växter.
b) livsmiljöer: land-‐ eller vattenområden som kännetecknas av särskilda geografiska, abiotiska och biotiska egenskaper, oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga.
…
h) prioriterade arter: de arter som avses i g) i och för vilkas bevarande
gemenskapen har ett särskilt ansvar med hänsyn till den andel av deras naturliga utbredningsområde som ligger inom det territorium som anges i artikel 2. Dessa prioriterade arter är markerade med en asterisk (*) i bilaga 2.
…
Vår kommentar: Vargen är en prioriterad art
i) en arts bevarandestatus: summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer inom det territorium som anges i artikel 2.
Bevarandestatusen anses "gynnsam" när
-‐ uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
-‐ artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
-‐ det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sikt.
Vår kommentar: Vår vargstam har inte gynnsam bevarandestatus p.g.a.
-‐ den låga populationen, -‐ inaveln,
-‐ att de inte kan röra sig i deras naturliga utbredningsområde, ca 75 % av Sveriges yta är stängd för dessa djur p g a svenska myndigheters ovilja att skydda dessa djur -‐ vargarna är fast i ett begränsat område i Mellansverige, utan chans att fly
-‐ All jakt på vår vargstam äventyrar dess överlevnad i Sverige.
Vi läser i alla jaktbeslut hos alla myndigheter att ”jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde”. Detta är ett hån till alla svenska medborgare som är läskunniga.
Artikel 2
1. Syftet med detta direktiv är att bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium som omfattas av fördraget.
2. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter av gemenskapsintresse.
3. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till
ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag.
Vår kommentar:
Enligt EU-‐kommissionen är punkt 3 inget undantag från direktivets allmänna krav.
De säger också ”Är rätten till jakt lika med ett socialt och kulturellt behov!
Vårt svar är nej.
Artikel 11
Medlemsstaterna skall övervaka bevarandestatusen hos de livsmiljöer och de arter som avses i artikel 2 och särskilt ta hänsyn till prioriterade livsmiljötyper och prioriterade arter.
Vår kommentar:
Gäller varg.
Även järv, lo och brunbjörn kräver noggrant skydd.
Skydd av arter
Artikel 12 (Kommentar: Sverige uppfyller inte artikel 12 enligt EU-‐kom.) 1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a, med förbud mot
a) att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs,
b) att avsiktligt störa dessa arter, särskilt under deras parnings-‐, uppfödnings-‐, övervintrings-‐ och flyttningsperioder,
c) att avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen,
d) att skada eller förstöra parningsplatser eller rastplatser.
Vår kommentar:
I bilaga 4a) finns varg, brunbjörn, lo, järv upptagna
Det bryts mot dessa punkter hela tiden, både av jägare och av myndigheter.
2. För dessa arter skall medlemsstaterna förbjuda förvaring, transport och försäljning eller byte samt utbjudande till försäljning eller byte av exemplar som insamlats i naturen, med undantag av sådana som samlats på lagligt sätt före genomförandet av detta direktiv.
Vår kommentar:
Vad händer med t ex skin från licensjakter på varg, björn, lo när svenska
jägarföretag tar hit 27 – 30 000 utländska jägare/år. Vem kollar upp lagligheten i dessa företag eller enskilda jägare som inte skattar för sina intäkter. Det är fråga om miljonintäkter som understöder rovdjurshatet så att de ska få till stånd så
många licensjakter som möjligt. Regering och myndigheters flathet och okunnighet är beklämmande.
3. Det förbud som avses i punkt 1 a och b samt punkt 2 skall gälla alla levnadsstadier hos de djur som omfattas av denna artikel.
4. Medlemsstaterna skall införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödande av de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a. Mot bakgrund av den insamlade informationen skall medlemsstaterna vidta de ytterligare forsknings-‐ eller bevarandeåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande inte får betydande negativa följder för de berörda arterna.
Vår kommentar:
Illegal jakt gällande varg, björn, lo, järv är omfattande och påverkar arternas naturliga liv. Sverige ska för länge sedan ha infört ett system för övervakning av oavsiktligt och avsiktligt dödande. Hur ser detta övervakningssystem ut? Vart står det i Jaktlagen eller förordningarna hur man kommer till rätta med avsiktlig illegal jakt.
När det gäller skyddsjakten i Forshyttan är det värt att notera att i området har det hittats tre varglik efter snösmältningen och det är förvånansvärt att inte Lst tar hänsyn till de rådande förhållandena i länet.
Maffiametoder från alltför många jägare som sysslar med illegal jakt gör att vi inte har någon kontroll på hur många rovdjur vi faktiskt har i landet – åtgärder mot
kriminella jägarna och att de även finns som representanter i Viltförvaltnings-‐
delegationerna där de ska besluta om våra stark skyddade rovdjur. Detta är en ekvation som inte går ihop.
Artikel 15
Vid fångst eller dödande av vilda djur av de arter som finns förtecknade i bilaga 5 a och i fall där undantag i enlighet med artikel 16 görs i fråga om insamling, fångst eller dödande av arter som finns förtecknade i bilaga 4 a, skall medlemsstaterna förbjuda användning av alla icke-‐selektiva metoder som lokalt kan medföra att populationer av en art försvinner eller utsätts för en allvarlig störning, särskilt a) användning av de metoder för fångst och dödande som finns förtecknade i bilaga 6 a,
b) varje form av fångst eller dödande från de transportmedel som anges i bilaga 6 b.
BILAGA VI
FÖRBJUDNA MEDEL OCH METODER FÖR FÅNGST OCH DÖDANDE SAMT FÖRBJUDNA TRANSPORTMEDEL
6 a) Icke-‐selektiva medel DÄGGDJUR
-‐ Blinda eller lemlästade djur som används som levande lockbete.
-‐ Bandspelare.
-‐ Elektriska och elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama.
-‐ Artificiella ljuskällor.
-‐ Speglar och andra bländande anordningar.
-‐ Anordningar för belysning av målet.
-‐ Nattriktmedel med elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare.
-‐ Sprängämnen.
-‐ Nät med icke-‐selektivt utförande eller icke-‐selektiv användning.
-‐ Fällor med icke-‐selektivt utförande eller icke-‐selektiv användning.
-‐ Armborst.
-‐ Gift och beten som innehåller gift eller bedövningsmedel.
-‐ Gasning eller utrökning.
-‐ Halv-‐ eller helautomatiska vapen med en magasinskapacitet som överstiger två patroner.
FISKAR -‐ Gift.
-‐ Sprängämnen.
b) Transportmedel
-‐ Flygplan. HELIKOPTER ingår under ”aircraft” enligt EU-‐kommissionen, 2012-‐02-‐03/KH -‐ Motorfordon i rörelse.
Så här står det i Sveriges lagar och förordningar:
I förordning (SFS 2009:1265) om ändring i jaktförordningen (1987:905) utfärdad den 12 nov 2009
Vår kommentar:
Under de senaste åren har det varit mycket klippa och klistra i lagarna, det har inte varit lätt att uppmärksamma alla ändringar. Naturvårdsverket och Länsstyrelser får nu medge undantag från lagar och förordningar som helt strider mot AHD.
”15 § 7 Naturvårdsverket får meddela föreskrifter eller i det enskilda fallet
besluta om användning av andra jaktmedel än vad som följer av denna förordning.
Naturvårdsverket får i föreskrifter eller i beslut i det enskilda fallet medge undantag från kravet i 12 a § att fångat vilt omedelbart ska avlivas eller återges friheten.
Naturvårdsverket får i det enskilda fallet medge undantag från
1. förbudet i 10 § andra stycket att använda vissa jaktmedel och metoder, och
2. kravet i 11 § att fångstredskap ska vara av godkänd typ.
Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om åtling för jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).
Naturvårdsverket eller, om beslutet fattas av länsstyrelsen, länsstyrelsen får i det enskilda fallet medge undantag från förbudet att vid jakt använda belysning utöver vad som är tillåtet enligt 14 §, om det är fråga om skyddsjakt, licensjakt eller jakt som avses i 31 § första stycket.”
7 Senaste lydelse 2008 :1412.
Artikel 16 (Kommentar: Sverige uppfyller inte artikel 16 enligt EU-‐kom.) 1. Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, får medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i artiklarna 12-‐14 samt 15 a och b av följande anledningar:
a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer.
b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och
har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön.
d) För forsknings-‐ och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs för detta, inbegripet artificiell förökning av växter.
e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga
nationella myndigheterna.
Vår kommentar: Regeringen har uteslutit text enligt följande: ”av vissa exemplar”
och ”i en begränsad mängd” vilket innebär att licensjakt möjliggörs.
Enligt tel. samtal 2012-‐02-‐02 med professorn/juristen Gabriel Michanek, Uppsala Universitet, har han skrivit och påpekat detta fel till regeringen men ingen
ändring har skett. Han kommer också att underrätta EU-‐kommissionen.
Michanek påpekade också att § 28 inte har stöd i EU-‐rätten (den att jägarna får skjuta varg i skogen vid befarat angrepp på hunden och bondens rätt att skjuta varg innan vargen har börjat sitt angrepp mot t ex får).
2. Medlemsstaterna skall vartannat år till kommissionen sända en rapport med den utformning som fastställs av kommittén om de undantag som gjorts i enlighet med punkt 1. Kommissionen skall yttra sig över undantagen inom 12 månader efter mottagandet av rapporten och underrätta kommittén.
3. Rapporterna skall innehålla upplysningar om följande:
a) De arter som berörs av undantagen och orsaken till dessa, inbegripet riskens natur, i förekommande fall med angivande av de alternativ som förkastats och de vetenskapliga data som använts.
b) Vilka medel, arrangemang eller metoder som tillåts vid fångst eller dödande av djur och anledningen till att de används.
c) När och var undantagen tillåts.
d) Den myndighet som har befogenhet att förklara och kontrollera att de
föreskrivna villkoren är uppfyllda och att besluta om vilka medel, arrangemang och metoder som får användas, inom vilka gränser och av vilka inrättningar samt vilka personer som ansvarar för genomförandet.
e) De åtgärder för övervakning som vidtagits och de resultat som uppnåtts.
Bilaga 2 Från EU-‐kommissionens kontor i Sverige
Veckonyhetsbrev 01/02/2012
Sveriges vargar: hur får skyddsjakt gå till egentligen?
EU-‐kommissionären för miljöskydd, Janez Potocnik, kommenterade
Naturvårdsverkets beslut att delegera beslutsrätten till skyddsjakt på 32 vargar till länsstyrelserna i en intervju med TT, publicerad den 29 januari 2012.
Kommissionären förklarar i tydliga ordalag att skyddsjakt inte får bli en maskerad licensjakt (som ju nu stoppats efter EU-‐kommissionens intervention).
Kommissionären var också kritisk och förklarade att det "-‐-‐-‐ vore logiskt om den som inför skyddsjakt på varg också har klara regler för hur den skall se ut. Det måste absolut finnas en klar definition för i vilka fall skyddsjakten får
genomföras, hur den skall se ut och vad som krävs innan ett sådant beslut kan fattas -‐-‐-‐".
I avsaknad av sådana instruktioner understryker kommissionären att skyddsjakt bara får ske om det inte finns några andra lösningar, som till exempel att sätta upp stängsel för att skydda får, flytta vargar eller exempelvis förse hundar med bjällror. Om inga andra lösningar är möjliga så kan skyddsjakt bara komma ifråga vad gäller ett tydligt identifierat djur som man vet är farligt eller skulle kunna orsaka allvarlig skada; med andra ord kan en flock eller grupp vargar inte bli föremål för kollektiv skyddsjakt.
Enligt Naturvårdsverkets egna siffror dödade vargen under året 2010, 21 hundar -‐ 14 jakthundar och 7 sällskapshundar. Det finns ungefär 200.000 jakthundar i Sverige.
Enligt Agria försäkringsbolag dödades eller skadades 800 hundar i trafiken, 144 dödades eller skadades av annat vilt eller vildsvin, 43 drunknade, 15 dödades eller skadades av vådaskott och 16 dödades eller skadades av varg under 2010. Enligt denna statistik, som alltså avser försäkringstagare i Agria så var vargen ansvarig för 1,5 % av fallen av dödade/skadade hundar år 2010. I vilken mån Vargarna själva blivit jagade eller angripna av de drabbade hundarna förtäljer inte statistiken. Samma år rev vargen 200 av landets 550.000 får och ägarna till dessa får fick full ekonomisk
ersättning av staten.
EU-‐kommissionären Potocnik var mycket tydlig i sitt meddelande:
" Vi kommer inte att tveka att driva ärendet till EU:s domstol om Sverige inte följer unionens regler ".
