Föreningens identitet är ingen stadgefråga

(1)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_1-2

Föreningens identitet är ingen stadgefråga

Styrelsen föreslår i proposition 4 att lägga till ett nytt moment i 1 Kap 1

§, om SFS identitet. Stycket är flyttat från det dokument, SFS identitet och långsiktiga utvecklingsområden, som föreslås dras tillbaka.

Vi anser inte att skrivningar om föreningens identitet hör hemma i en stadga. Stadgan innehåller redan en fullgod ändamålsparagraf

(nuvarande 1 Kap. 1 §). Det föreslagna stycket om identitet tillför inget till stadgan. Skrivelserna, även om de är korrekta i dagsläget, låser också fast SFS mer än vad som kan anses eftersträvansvärt.

Jämför mom. 2 i samma paragraf. Där fastslås att SFS är en frivillig sammanslutning av studentkårer. Detta är en tydlig och enkelt

kontrollerbar beskrivning av vad SFS ska vara – det är vidare objektivt sant att så också är fallet. Skrivelsen ”SFS är en spetsig

påverkansorganisation” är av helt annan karaktär, likaså att SFS är ”en stark och proaktiv” organisation. Sådana icke-verifierbara och subjektiva påståenden hör inte hemma i en stadga.

Därför yrkar vi att:

- att avslå förslag till beslut gällande nytt 1 Kap § 1

Bakom denna motion står:

Stockholms universitets studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_1-2

(2)

2010 antogs dokumentet ”SFS vision för organisationen samt Mål och strategier SFS 2015”.

2014 antogs principprogrammet (innehållande SFS politiska vision) och stadgan som vi känner till det i dess nuvarande format.

2015 antogs de första konkretiserade politiska programmen

(ställningstaganden). Därtill utreddes identitetsfrågan av styrelsen tillsammans med en extern konsultbyrå. Resultatet, som antogs, var SFS identitet och långsiktiga utvecklingsområden. Det ersatte det tidigare mål- och strategidokumentet från 2010.

2016 antogs ny disposition för verksamhetsplanering innehållande en treårig fokusfråga.

Under verksamhetsåret 2016/2017 har styrelsen återigen utrett frågan om dokumentet om SFS identitet och långsiktiga utvecklingsområden.

Se bland annat slutrapport från arbetsgruppen SFS identitet (Dnr: O44- 65/1617). I synnerhet har de långsiktiga utvecklingsområdena i

dokumentet spelat ut sin roll eftersom verksamhetsplanens disposition föreslår både kortsiktiga och långsiktiga ambitionsområden.

Den kvarstående frågan har således varit hur styrelsen tillsammans med fullmäktige ska hantera avsnittet som definierar SFS identitet.

Historiskt har det inte rått konsensus kring organisationens

huvuduppdrag, politisk påverkan eller medlemsservice. Det är dock styrelsens uppfattning att direktiven från en stor majoritet av medlemskårerna har varit det förstnämnda uppdraget. Denna uppfattning befästes även 2015 då SFS identitetsdokument antogs.

Med bakgrund i detta är det styrelsens mening att identiteten är så pass sammanflätad med organisationens syfte och ändamål att det mest naturligt tillhör stadgan. Styrelsen har övervägt andra lösningar, till exempel att ha det som ett separat dokument, men det finns då en stor risk att lydelsen fort blir frånkopplad organisationens syfte, vilket inte är önskvärt. Visionen är sedan innan fastslagen i principprogrammet och som huvudsakligen är ett politiskt dokument. De mer konkreta politiska och organisatoriska frågorna fastslås i SFS Verksamhet och i diverse ställningstaganden, varför identiteten blir malplacerad i ett sådant sammanhang.

Styrelsen ser det som en självklarhet att det är medlemskårernas uppdrag som organisationsägare att definiera innehållet i

identitetsavsnittet. Utifrån dessa direktiv är det styrelsens ambition att motionären och fullmäktige har förtroende för framtida styrelse att kunna konkretisera frågor som faller utanför ramarna för

fullmäktigesammanträdet.

Styrelsen rekommenderar därför fullmäktige att:

(3)

- avslå motionen

(4)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_1-3

En trubbig definition

Vilka ord vi som organisation väljer att beskriva oss själva med är i viss mån avgörande för hur andra ser på SFS. På grund av det är det därför viktigt att vi väljer ord med en tydlig definition – det har vi inte gjort när vi i stadgan beskriver oss som “en spetsig påverkansorganisation”.

Ordet spetsig kan tolkas på flera olika sätt – dels som en aggressiv aktör, dels som en organisation som bara rör sig inom vissa områden och dels som “mycket tryck på liten area” – vilket skapar en otydlighet gällande vad SFS är både internt och externt och i förlängningen riskerar SFS att knytas till en definition vi själva inte valt. Dessutom skapar inte ordet något värde i stadgans syftesparagraf och det räcker gott och väl med att enbart slå fast SFS roll som påverkansorganisation.

- stryka ordet spetsig i 1 kap, 1 §, mom. 3 #stycke 3

Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet Teknologkåren vid LTH

Lunds naturvetarkår – LUNA Corpus medicum

Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet Lundaekonomerna

Styrelsens motionssvar #P4_1-3

Styrelsen tackar för er motion! För styrelsen tolkas spetsigheten i relation till organisationens påverkansarbete med ett tydligt politisk fokus, och i kontrast till SFS som medlemsserviceorganisation. Därmed menas spetsighet att SFS som organisation främst ska hantera ett mindre antal politiska fokusfrågor och få genomslag för vår politik i

(5)

jämförelse med att vara allmänpolitiskt aktiva i diverse frågor. För vidare resonemang vill styrelsen hänvisa till motionssvaret i #P4_1-2.

- avslå motionen

(6)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_1-4

Stryk identiteten

Vi vill stryka stycket om SFS identitet ur stadgan. Detta för att vi inte anser att en identitet hör hemma i en stadga. Vi vill hellre se identiteten i ett annat dokument till exempel i SFS principprogram eller i SFS verksamhetsplan. En identitet kan utvecklas över tid och bör därför inte stå med det mest överordnade dokumentet. Vi anser även att stycket brister språkligt.

- Stryk #stycke3

Karlstad Studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_1-4

Tack för motionen. Styrelsen har fört ett resonemang och diskussion kring vilket dokument vi anser det tillhör bäst. För ytterligare svar hänvisar styrelsen till motionssvaret på #P4_1-2

- avslå motionen

(7)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_1-5

Stryka nya identitetsstycket från stadgan

Vi eftersträvar en stadga som i så stor utsträckning som möjligt inte är tolkningsbar. Även om det är eftersträvansvärt att "rädda" delar av

"SFS identitet och långsiktiga utvecklingsområden" så är det fel väg att lägga in det i stadgan. Vi anser att denna typen av formuleringar som ska beskriva SFS vision passar dåligt i en stadga och skulle förmodligen göra sig bättre som just en vision i ett separat dokument. Visioner kräver ord som "spetsig" (se annan motion), "stark" och "proaktiv" vilka ofta både är vaga och tolkningsbara vilket gör att de passar dåligt i en stadga.

- Stryka #stycke3

Teknologkåren och samhällsvetarkåren

Styrelsens motionssvar #P4_1-5

Styrelsen vill tacka för motionen. Styrelsen förstår motionärerna som att de vill ha en stadga som inte lämnas öppen för vida tolkningar. Styrelsen vill inte heller ha en svårtolkad stadga utan en stadga som är tydlig och enkel att tolka. Vi vill dock hänvisa till motionssvaret i #P4_1-2 för ett längre resonemang kring varför styrelsen anser att identiteten ändå bör tillhöra stadgan.

(8)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_2-2

Hänvisa till rätt moment

Redaktionell ändring för att moment har bytt nummer Momentets lydelse är:

“En kår i enlighet med 1 § mom. 1 kan bli medlem i SFS om den har en organisation och en verksamhet som i allt väsentligt präglas av de värderingar som anges i 2 §. "

Men moment 1 är den nya syftes-momentet och momemt 2 är momentet som beskriver medlemskårerna.

- att i § 3 Ändra "En kår i enlighet med 1 § mom. 1 kan..."; till "En kår i enlighet med 1 § mom. 2 kan…" i #stycke5

Uppsala Studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_2-2

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen instämmer givetvis i att hänvisningar bör ske till rätt saker.

- bifalla motionen

(9)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_6-2

“Skall” till “ska”

Ordet “skall” är idag omodernt och används inte ens i lagtexter sedan 2007. På grund av detta bör ordet “ska” konsekvent användas istället i alla SFS dokument. I stadgan finns en instans av “skall”, vilken vi vill ändra till “ska”.

- i 1 Kap. 8 § Mom. 3, #stycke19, stryka “Medlemsavgiftens storlek beslutas av fullmäktige. Medlemsavgiften skall fastslås för kommande verksamhetsår, samt beslutas preliminärt för det därpå följande verksamhetsåret.” Till förmån för:

“Medlemsavgiftens storlek beslutas av fullmäktige.

Medlemsavgiften ska fastslås för kommande verksamhetsår, samt beslutas preliminärt för det därpå följande

verksamhetsåret.”

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår Halmstad Studentkår Gotlands Studentkår, Rindi Studentkåren i Skövde Studentkåren i Östersund

Studentkåren vid Högskolan Väst

(10)

- bifalla motionen

(11)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_8-2

SFS firmatekning

Styrelsen hävdar att ändringen av stadgan görs för att följa praxis. De skriver att “Under verksamhetsåret 2016-2017 innehar Presidiet, Kanslichef och delvis Organisationssekreterare delegation att teckna firman i styrelsens namn. Styrelsen kan när som under året justera delegationen eftersom ansvaret för organisationens teckning enligt stadga är styrelsens. Justeringen i stadgan är till för att anpassa

stadgan till praxis"" Vi anser att nuvarande lydelse inte är problematisk utifrån praxis och förstår inte hur styrelsen menar. Nuvarande lydelse i stadgan är:

“SFS firma tecknas av styrelsen eller den/de styrelsen utser. “

Nu vill styrelsen dela upp firmateckningen i stadgan till två moment:

“Mom. 1 SFS firma tecknas av styrelsen.

Mom. 2 Rätten att teckna SFS firma kan också delegeras av styrelsen. “ Vi anser att när man delar upp firmateckningen i två moment på detta viset så stadgar man i och med moment 1 “ SFS firma tecknas av styrelsen” att hela styrelsen ska teckna firma. Detta är ju att frångå praxis. Det är istället bättre att skriva ett moment så att delegation utan att hela styrelsen tecknar firma är möjlig. Om det man vill är att ge styrelsen mandat att ändra detta bör man skriva på ett annat vis. Vi vill också minska risken för korumption genom att stadga att firma ska tecknas i förening

- ändra mom 1 och mom 2 till i 10 § Firmateckning till: Mom. 1 SFS firma tecknas av styrelsen. #stycke21 Mom. 2 Rätten att

(12)

Uppsala studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_8-2

Styrelsen tackar för den inkomna motionen. Vi delar inte motionärens tolkning som säger att hela styrelsen behöver teckna firman om paragrafen är formulerad i två olika moment. Vi noterar dock att motionärens yrkande är identiskt med den föreslagna propositionen.

Styrelsen förutsätter att någon slant fel på tangentbordet när motionen skrevs och rekommenderar därför motionären att lämna ett yrkande på plats om de så önskar.

- avslå motionen

(13)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_12-2

Ingen grälar om enkel majoritet

Något av det lättaste att finna enkel majoritet vid är definitionen av enkel majoritet därför är det onödigt att ha den inskriven i stadgan.

- stryka bisatsen vilken innehåller definitionen av enkel majoritet i 2 kap, 8 §, mom 2. #stycke 29

Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet, Lundaekonomerna

Styrelsens motionssvar #P4_12-2

Styrelsen vill tacka för den inkomna motionen. Styrelsen instämmer att det kan finnas en tendens till övertydlighet. Rent formalistiskt kan dock enkel majoritet definieras utifrån antalet i röstlängden varför styrelsen anser att tydligheten är nödvändig.

- avslå motionen

(14)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_14-2

Protokoll

Detta säkerställer att det är två personer som är insatta under mötet och är på plats, “två personer” kan verka diffust om vilka två personer detta skulle kunna vara.

- I 2 Kap. 10 § Mom. 2, #stycke34 stryka: Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare, sammanträdets ordförande(n) och två personer som sammanträdet utsett till justerare Till förmån för: “Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare, sammanträdets ordförande(n) och två ombud som sammanträdet utsett till justerare.“

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår Halmstad Studentkår Studentkåren i Skövde Gotlands Studentkår Rindi

Studentkåren vid Högskolan Väst Studentkåren i Östersund

Styrelsens motionssvar #P4_14-2

Styrelsen tackar för motionen. Vi har förståelse för motionärens argument och anser dessa vara rimliga. Styrelsen menar dock att det liggande förslaget inte utesluter vad motionären föreslår. Snarare möjliggörs mer effektiv protokollsjustering om fullmäktige så skulle önska. I slutändan är det fullmäktige som beslutar om sammanträdets

(15)

justerare varför styrelsen anser att en öppen formulering är mer fördelaktig.

- avslå motionen

(16)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_14-3

Två ombud är tillräckligt

Övriga ska inte kunna justera protokoll. De som fattar ett beslut skall också ta ansvar för detsamma och åläggas ansvaret att justera det. Att öppna upp för övriga som närvarar på SFSFUM skulle potentiellt kunna ge oss en olämplig justerare eller att vi enbart på grund av bekvämlighet väljer någon olämplig. Motionärerna ställer sig frågande till vad det uppnådda syftet är med att tillåta övriga att justera. Dock delas åsikten om att det kan förminskas till två justerare. Efter utfrågning av

styrelsen har det inte varit ett upplevt problem att finna justerare eller problem med justering efter mötet.

- i 2 kap. 10§ Mom2 #stycke34 med: "Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare och två ombud som sammanträdet utsett till justerare."

Humanistiska och teologiska studentkåren vid Lunds universitet Lundaekonomerna

Styrelsens motionssvar #P4_14-3

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen vill hänvisa till motionssvaret i

#P4_14-2.

- avslå motionen

(17)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_14-4

Svenska skrivregler

"I stycket om vilka som ska justera protokoll vill styrelsen skriva “Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare,

sammanträdets ordförande(n) och två personer som sammanträdet utsett till justerare. “

Plural formen av ordförande är ordförande så därför behövs inte (n).

Ordföranden är bestämd form singular och det passar inte in i meningen."

- ta bort (n) i #stycke34

Uppsala studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_14-4

Styrelsen tackar för den inkomna motionen. Givetvis anser styrelsen att SFS bör använda korrekt språkbruk och därmed också rätt pluralform av ordförande.

- bifalla motionen

(18)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_15-2

Datumändring

Motivering (bakgrund): Att tidigarelägga datumen för när kårerna rapporterar in sitt antal representerade studenter samt för när styrelsen meddelar mandatfördelningen och antalet ombud varje kår får skicka skulle underlätta för det förarbete som medlemskårerna behöver göra inför fullmäktige. I år har det varit väldigt kort tid mellan info om mandatfördelning, föranmälansstopp och interpellations- och

motionsstopp. I dagsläget har medlemskårerna möjlighet att rapportera antal representerade studenter tidigare. Styrelsen får också en extra månad att sammanställa mandatfördelningen.

- I 2 kap, §12, mom 7 ändra från:

”Förberedelserna inför sammanträdet ska ske enligt följande tidsplan.

• Senast den 15 januari ska sändas ut o Kallelse

o Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår

o Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår, samt

o Nomineringsanmodan från valberedningen.

• Senast den 31 januari ska medlemskårerna rapportera sitt antal representerade studenter.

• Senast den 15 februari ska styrelsen meddela

mandatfördelning och antalet ombud varje kår får skicka.

• Senast åtta veckor före sammanträdet ska propositionerna sändas ut.

• Senast fem veckor före sammanträdet ska följande ha inkommit till styrelsen.

o Motioner.

o Interpellationer.

o Ansökningar om medlemskap i SFS.

(19)

o Anmälningar om utträde ur SFS.

• Senast två veckor före sammanträdet ska sändas ut o Förslag på dagordning

o Motioner och styrelsens motionssvar,

o Interpellationer och styrelsens interpellationssvar, o Underlaget från valberedningen

o Tillkommande nomineringar

o Ansökningar om medlemskap i SFS o Anmälningar om utträden ur SFS samt o Övriga fullmäktigehandlingar.”

Till:

”Förberedelserna inför sammanträdet ska ske enligt följande tidsplan.

• Senast den 15 januari ska sändas ut o Kallelse

o Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår

o Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår, samt

o Nomineringsanmodan från valberedningen.

• Senast den 31 oktober ska medlemskårerna rapportera sitt antal representerade studenter.

• Senast den 15 december ska styrelsen meddela mandatfördelning och antalet ombud varje kår får skicka.

• Senast åtta veckor före sammanträdet ska propositionerna sändas ut.

• Senast fem veckor före sammanträdet ska följande ha inkommit till styrelsen.

o Motioner.

o Interpellationer.

o Ansökningar om medlemskap i SFS.

o Anmälningar om utträde ur SFS.

• Senast två veckor före sammanträdet ska sändas ut o Förslag på dagordning

o Motioner och styrelsens motionssvar, o Interpellationer och styrelsens

interpellationssvar

o Underlaget från valberedningen, o Tillkommande nomineringar

o Ansökningar om medlemskap i SFS,

(20)

StuFF Consensus

Styrelsens motionssvar #P4_15-2

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen kan sympatisera med att medlemskårerna är i behov av en längre process inför fullmäktige för att hinna utse delegation och förbereda denna inför sammanträdet.

Styrelsen ser dock en problematik med att rapportera in antalet representerade studenter en termin före fullmäktigemötet äger rum, eftersom kårens verksamhetsområde kan förändras. Det skulle kunna innebära att de studenter kåren de-facto representerar den termin mötet äger rum kan vara skilt från det antal studenter kåren rapporterat in.

Som motionärerna nämner går det för medlemskårerna att rapportera antalet representerade studenter ganska tidigt, men detta görs inte i så stor utsträckning. Tyvärr har SFS ibland även problem med att kårer inte rapporterar in i tid, vilket då gör att beslutet om mandatfördelning måste tas senare.

- avslå motionen

(21)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_16-2

Första styrelseledamot

Detta är en konsekvensändring som bygger på motionen om första styrelseledamot, att i 3 Kap. 5 § Mom. 3 lägga till en första

styrelseledamot. Hänvisar till motiveringen där.

- i 3 Kap. 1 § Mom. 1, #stycke47, ändra punkten “Styrelse, varav en ordförande och en vice ordförande väljs separat” Till “Styrelse, varav en ordförande och en vice ordförande samt första

styrelseledamot väljs separat”

Styrelsens motionssvar #P4_16-2

Styrelsen tackar för motionen. Dock är styrelsen av den uppfattningen att en sådan lösning som föreslås inte är en bra lösning vid bortfall av

(22)

att de inte längre kan sitta tiden ut. En förste ledamot kan lika väl som någon annan välja att hoppa av och då återstår problematiken att stadgan inte ger möjlighet för styrelsen att välja en ersättare till vice ordförande. Man kan lösa det genom att styrelsen i rangordnas i en fallande ordning, men det kan enligt styrelsen skapa en problematisk gruppdynamik där styrelseledamöterna blir associerade med hur de rangordnas.

Studenter vet ofta inte vad de ska göra helt och hållet nästa läsår när SFSFUM sker. Kommer man in på masterprogrammet man alltid drömt om eller får man möjlighet till ett utbyte på vårterminen som man inte kan tacka nej till? Vi tror att det är svårt att hitta personer som

garanterat skulle kunna hålla dörren öppen ett helt år för att den blev vald till förste ledamot. Förslaget löser därför inte problematiken, då det inte är otroligt att en förste ledamot hoppar av eller när det väl kommer till kritan inte längre vill vara presidial vid ett avhopp. SFS kan då inte tvinga personen i fråga att vara presidial och då måste istället styrelsen, i enlighet med nuvarande stadga, kalla till ett extrainsatt

fullmäktigemöte. Detta skulle vara oerhört resurskrävande för organisationen.

- avslå motionen

(23)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_16-3

Antalet vice ordförande

I 3 kapitlet 1 paragrafen 1 momentet är styrelsens förslag till lydelse i stadgan:

“På fullmäktiges ordinarie sammanträde ska följande organ och förtroendeposter utses.

• Styrelse, varav en ordförande och en vice ordförande väljs separat.

• Doktorandkommitté, varav en ordförande väljs separat.

• Valberedning.

• En auktoriserad revisor och en ersättare för denne.

• Två verksamhetsrevisorer och två rangordnade ersättare.”

Vi anser att en reglering av antalet vice ordförande inte går i linje med SFS:s vilja av att skapa en långsiktig organisation. Genom att behålla lydelsen i nuvarande stadgas formulering, där 1-3 vice ordförande kan väljas, leder till argumentationen om långsiktighet kan stödjas. man vet aldrig vad för behov vi kan komma att ha i framtiden därför är det dumt att låsa in oss i antalet vice ordföranden i onödan.

- ändra “... och en vice ordförande…” till den gamla lydelsen “... och 1-3 vice ordförande...” i #stycke47

Uppsala studentkår

(24)

Styrelsens motionssvar #P4_16-3

Styrelsen tackar för motionen. Uppsala studentkår har rätt i att

styrelsen vill skapa en långsiktig organisation. Bara för att förslaget inte håller öppet för hur många som kan vara vice ordförande betyder inte att man tänker kortsiktigt utan tvärtom. Styrelsens motivering för förslaget var följande:

”Skälen till det är att styrelsen anser att en sådan ändring är i linje med hur verksamheten ser ut och hur verksamheten i framtiden bör

organiseras. Förändringarna ligger i linje med identitetsbeskrivningen.

SFS ska bli en mer spetsig påverkansorganisation där presidialernas roll är att vara politiska frontfigurer med ett kansli som sköter det

administrativa. Ett sådant politiskt arbete kräver i styrelsens mening endast två personer i presidiet. Vidare öppnar möjligheten för flera vice presidialer upp en otydlighet och osäkerhet kring hur organisationens arbete långsiktigt planeras. Med en vice ordförande får SFS en fast organisationsstruktur som möjliggör ett arbete med klara strukturer från år till år.”

Man kan såklart vara av den åsikten att långsiktighet i stadgan ska präglas av att hålla många dörrar öppna för framtida förändringar och behov. Men styrelsens mening är att den framtida planeringen och långsiktigheten snarare kräver en klarare struktur och inriktning på vad organisationen ska vara för någonting. Det är snarare styrelsens mening att om SFS fick mer medel ska dessa läggas på mer personal och resurser på kansliet för att möjliggöra politiskt påverkansarbete för presidiet.

Att utöka presidiet är enligt styrelsen inte i linje med vilket håll SFS ska utveckla sin verksamhet, då presidiet ska vara politiska frontfigurer för organisationen. Att ha så många som fyra presidialer är då i styrelsens mening inte bästa vägen att gå, då det bland annat medialt kan bli svårorienterat med fyra olika ordföranden som ska synas i media och uttala sig.

- avslå motionen

(25)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_17-2

Presidiets mandattid

Styrelsen föreslår att stadgan ska skrivas om så att mandattiden för ordförande och vice ordförande förlängs till två verksamhetsår. Som skäl anförs behovet av långsiktighet, möjligheten till förbättrad planering och den tungrodda karaktären av SFS påverkansarbete.

Allt detta är goda skäl vilka vi accepterar som tydliga fördelar med förslaget. Samtidigt ser vi nackdelar som styrelsen inte bemöter i sitt förslag. För att bibehålla flexibilitet i SFS verksamhet så bör presidiets mandattid inte förlängas. En förlängning av mandattiden kan vara gynnsamt i form av kontinuitet, men konsekvenserna för SFS

representativitet gentemot sittande fullmäktige skulle i sin tur påverkas negativt då enbart vartannat fullmäktige skulle vara delaktig i

tillsättandet av presidialer.

SFS medlemskårer har ettåriga mandatperioder. Det kanske är så att kårerna bör överväga längre mandatperioder, men vi anser det olyckligt att påbörja en sådan förändringsprocess s.a.s. uppifrån.

Medlemskårernas möjlighet att utvärdera presidialernas insats kommer påtagligt att försämras, då kårernas omsättning bland ledande personal är så betydande.

Vi ser att förslaget därmed riskerar försämra ansvarsutkrävandet. Det lär också förflytta makt från fullmäktige till styrelsen, och inom

styrelsen koncentrera den till presidiet. Vi tror inte på önskvärdheten i en sådan utveckling.

Av de fem senast valda presidialerna, nuvarande vice ordförande undantagen, har fyra omvalts till en andra mandatperiod. Möjligheten till omval är uppenbarligen mycket reell. Samtidigt ger förfarandet kårerna möjlighet att ompröva förtroendet – likväl som det ger den förtroendevalda möjlighet att ompröva sitt engagemang. Att direkt välja

(26)

samtidigt föreslår att minska valberedningen ser vi som anmärkningsvärt.

- avslå förslag till beslut gällande nytt 3 Kap § 2, #stycke49

Stockholms universitets studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_17-2

Styrelsen tackar för motionen. Frågan om mandattider är svår och styrelsen har under arbetet med stadgan lagt stor tankeverksamhet kring hur man kan göra detta på bästa sätt samt diskuterat detta med medlemskårerna på medlemsmöten för att försöka hitta en så bra lösning som möjligt. Även om det kommer bli så att vissa fullmäktigen inte kommer vara med att välja SFS presidium så väger fördelarna med att ha ett gemensamt presidium i två år upp det. Enligt styrelsen

innebär en mandatperiod på två år att organisationen professionaliseras då de valda kan arbeta mer långsiktigt och stabilt. Presidiet behöver enligt förslaget bara en överlämningsperiod, och kan därefter arbeta med allt djupare kännedom och förståelse för organisationen och sektorn. Det är däremot främst möjligheten att arbeta och planera långsiktigt för både styrelse och organisation som vi tror skulle vara av störst värde.

Vidare kommer fullmäktige varje år att få kommentera och interpellera det arbete som gjorts under året. Så kårernas möjlighet att utvärdera arbetet som motionären benämner det kan inte anses försämras

påtagligt. Snarare får man på riktigt chansen att då på ett fullmäktige utvärdera ett första års arbete för att på så sätt utveckla

organisationens ledning. I övrigt hänvisar vi till styrelsens motiv till ändringen i 2 § kap. 3 i stadgan.

- avslå motionen

(27)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_17-3

Dela upp presidiets mandatperioder

På det vis SFS styrelse föreslår tror Örebro studentkår på att arbeta för en långsiktighet och ökad kontinuitet inom organisationen och stöttar en mandatperiod på två år för presidiet. Längre mandatperioder ställer högre krav på en väl fungerande överlämning då två års erfarenheter och kompetens ska förmedlas på en begränsad tid. Ett tillvägagångssätt som tillämpas för att optimera kontinuitet och överlämning är att endast hälften en styrelse byts ut åt gången. Det innebär att endast hälften av presidiet byts ut åt gången, vilket kommer underlätta överlämning och förbättra kontinuiteten inom verksamheten. Det innebär även att det alltid kommer finnas en insatt person i presidiet som redan kommit in i arbetet så att verksamheten inte tappar kompetens och fart på

studentpolitik som bedrivs 365 dagar om året. Med ett val till presidiet varje år istället för vartannat ökar det även chansen för varje enskild student att kunna ta chansen att kandidera, utan att det behöver gå för lång tid efter examen eller att ett jobberbjudande kommer i vägen.

Vårt förslag omfattar även en ändring i stadgan gällande entledigande, då vice-ordförande ej kan anta ordförandes mandatperiod, vilket annars innebär en förkortning eller förlängning av vice-ordförandes

mandatperiod.

De nackdelar som vi kan se med förslaget är dels att det årligen kräver mer arbete för valberedningen med årliga val till presidiet och att presidiet i sig inte hinner bli lika sammansvetsat. Det leder även till att en person i presidiet alltid kommer besitta en större erfarenhet, vilket går emot SFS styrelses vilja om en så platt organisation som möjligt.

Med samtliga för- och nackdelar i vågskålarna tror Örebro studentkår dock att detta förslag kommer gynna verksamheten och hjälpa till i arbetet med att nå det föreslagna målet under SFS förutsättningar - “En

(28)

- anta ett nytt 3 Kap § 2 enligt nedan (#stycke49 och #stycke50). 2

§ Mandattid Mom. 1 Mandattiden för ordförande och vice ordförande för styrelsen är två, på varandra följande,

verksamhetsår. Mom. 2 Ordinarie val till ordförande ska ske under jämna kalenderår. Ordinarie val till vice ordförande ska ske under udda kalenderår. Mom. 3 Vid ordinarie val under verksamhetsåret 2018/2019 ska vice ordförande för styrelsen väljas till en mandatperiod. Ordförande för styrelsen ska väljas till en halv mandatperiod. Mom. 4 Mandattiden för övriga förtroendevalda som anges i §1 är det kommande

verksamhetsåret. Förslag till beslut Fullmäktige föreslås besluta att anta en ändring avseende #stycke55 enligt nedan: Mom. 2 Om SFS ordförande entledigas kan styrelsen tillförordna en ny

ordförande inom sig. Valet ska beredas av valberedningen.

Örebro studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_17-3

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen förstår Örebro studentkårs resonemang om kontinuitet och att man då ska ha överlappande mandatperioder i presidiet.

Enligt styrelsen innebär en mandatperiod på två år att organisationen professionaliseras då de valda kan arbeta mer långsiktigt och stabilt.

Presidiet behöver enligt förslaget bara en överlämningsperiod, och kan därefter arbeta med allt djupare kännedom och förståelse för

organisationen och sektorn. Det är däremot främst möjligheten att arbeta och planera långsiktigt för både styrelse och organisation som vi tror skulle vara av störst värde.

Gällande styrelsens val av att inte föreslå ett överlappande

mandatperiodssystem så ligger det till stor del i grund från tidigare och nuvarande presidialers rekommendationer. Det är en styrka att

gemensamt kunna arbeta fram ett politiskt strategiskt arbetssätt.

Dynamiken i ett presidium ger avtryck på hela organisationen där överlappande mandatperioder skapar maktobalans i den interna styrningen och onödiga hinder för organisationens utveckling och påverkansarbete.

Att sitta som presidial på SFS är dessutom en kraftansträngning som inte bör tas för lätt. Att då arbeta ihop sig inom ett presidium är något som ofta ger den styrkan som krävs för att verkligen hålla ihop, nå hela vägen och på ett bra sätt nå fram med politiken. Det är däremot inte

(29)

något som kommer av sig självt, utan i relationen är respekt och ömsesidig förståelse avgörande och behöver ständigt arbetas på. Att då varje år riva upp och börja på nytt är varken i presidialernas eller organisationens bästa intresse.

Vid ett överlappande system byggs dessutom otydligheter gällande roller och mandat naturligt in i systemet och arbetsplatsen. Fördelarna kring kontinuitet vägs upp av de nackdelar som kommer då frågor hamnar på fel bord, och ett kunskapsövertag finns. Det leder till en svårstyrd organisation och riskerar en skev arbetsbelastning.

- avslå motionen

(30)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_20-2

Första styrelseledamot

I en av medlemskårerna har det uppstått stora problem till följd av ett avhopp från presidiet. Under en månads tid gick en presidial ensam och fick arbeta 200% innan en ny vice kunde väljas. Till följd av detta blev ordförande utbränd och har behövt sjukskrivas under en längre tid.

Nu vill SamS förebygga detta problemet även i SFS. Som stadgan lyder nu så tar man tag i problemet om det uppstår. Med denna ändringen förebygger man problemet. Arbetsbördan lättas för presidiet och övergångstiden förkortas drastiskt vilket betyder att även om en presidial entledigas så kan arbetet fortskrida och bibehålla fokus så enkelt som möjligt.

Vi hänvisar till motionen att i 3 Kap. 1 § Mom. 1 lägga till en första styrelseledamot, en konsekvensändring.

Det går inte att anta den ena utan den andra.

- i 3 Kap. 5 § Mom. 3, #stycke56, stryka "Om SFS vice ordförande entledigas kan styrelsen tillförordna en ny vice ordförande inom sig. Valet ska beredas av valberedningen." Till förmån för "Om SFS vice ordförande entledigas eller tillförordnas

ordförandeposten inträder SFS första styrelseledamot i dess ställe för tiden till och med nästa fullmäktigesammanträde."

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår Halmstad Studentkår Gotlands Studentkår, Rindi Studentkåren i Skövde

(31)

Studentkåren i Östersund

Styrelsens motionssvar #P4_20-2

Styrelsen tackar för motionen. Vad styrelsen förstår är detta en motion som följer av förslaget i motion #P4_16-2. Styrelsen rekommenderar där fullmäktige att avslå motionen. Som en konsekvens av svaret som ges där föreslår styrelsen att fullmäktige avslår motion #P4_20-2.

- avslå motionen

(32)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_20_3

Tillförordnande av vice ordförande

I stadgan föreslås en ändring som tillskriver SFS styrelse rätten att tillförordna en vice ordförande inom sig vid en vice ordförandes bortfall.

Dock är vice ordförande en för organisationen mycket viktigt förtroendepost som slutgiltigt bör väljas av SFSFUM och inte av styrelsen.

Istället borde ett fyllnadsval med en öppen nominering genomföras så snart som möjligt. Detta för att få en större bredd av sökande med olika kompetenser att välja ifrån för att på så sätt säkerställa att SFS

presidium alltid består av de personer som passar bäst för extern politik.

För att SFS ska förbli en transparent organisation, där medlemmarna utser förtroendeposterna och inte styrelsen, bör därför en vice

ordförande fortsatt utses av SFSFUM.

Chalmers Studentkår anser att det är viktigare att SFS förblir en transparent medlemsorganisation än att snabbt kunna tillsätta en vice ordförande och yrkar därför på att avslå styrelsens förslag på ändringar.

Därför yrkar Chalmers Studentkår att

- avslå styrelsens förslag om att i Proposition 4, SFS stadga, #stycke56 lägga till” SFS vice ordförande entledigas kan styrelsen tillförordna en ny vice ordförande inom sig. Valet ska beredas av valberedningen.”

- att lägga till ”Om ingen vice ordförande återstår” i Proposition 4, SFS stadga, #stycke58

- avslå styrelsens förslag om att i SFS stadga, #stycke56 lägga till”

SFS vice ordförande entledigas kan styrelsen tillförordna en ny vice ordförande inom sig. Valet ska beredas av valberedningen.”

att lägga till ”Om ingen vice ordförande återstår” i #stycke58

(33)

Chalmers Studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_20_3

Styrelsen tackar för motionen. Som styrelsen förstår motionen vill Chalmers studentkår behålla den i stadgan rådande ordningen att det ska finnas flera vice ordföranden och vid bortfall av alla dessa under ett verksamhetsår ska det utlysas ett fullmäktige där ett nytt val av en vice ordförande ska ske.

Styrelsen förstår att en flytt av ett sådant fyllnadsval till vice ordförande kan verka kontroversiellt och att man flyttar väldigt mycket makt från medlemskårerna. Dock är det enligt styrelsen svårt praktiskt, svårt tidsmässigt och dyrt att välja en vice ordförande med ett extra fullmäktige efter en öppen nomineringsprocess.

Fullmäktige är ett evenemang som tar lång tid att planera. Lokal måste hittas, boende måste bokas och kårerna måste kunna komma.

Visserligen skulle man kunna tänka sig att man kan ha någon typ av fullmäktige via nätet, men något sådant förfarande har SFS inte någon erfarenhet av och att undersöka hur det skulle funka skulle kräva ett gediget förarbete, med klara regler och riktlinjer som måste

stadgefästas, och skulle antagligen ta rätt så lång tid. Under den tiden skulle då SFS vara utan vice ordförande.

Arbetsbelastningen på presidiet är hög. Att en ensam ordförande skulle axla det ansvaret själv under en obestämd tid fram tills medlemskårerna valt en ny vice ordförande på ett fullmäktige skulle skada verksamheten.

Att ge styrelsen möjlighet att välja en vice ordförande efter beredningen av valberedningen är den lösning som mest svarar till hur ett sådant val kan gå till utan att det ska kosta SFS verksamhet i både pengar och tid.

Styrelsen är enig med motionären som säger att valet flyttas från medlemskårerna, men det är högst ovanligt att någon ut presidiet entledigas. De som potentiellt kan väljas enligt propositionen är styrelseledamöter, som är valda av fullmäktige. Alltså är det redan personer som fullmäktige anser är att lita på med SFS förvaltning.

Valberedningen, som fullmäktige också har valt, ska sedan av dessa nominera den som de anser är bäst lämpad att vara vice ordförande fram till nästa ordinarie fullmäktige. Styrelsen anser att detta bör säkerställa att medlemskårerna ska känna sig trygga vid ett tillförordnande.

(34)

januari under sitt första verksamhetsår så tillförordnas en

styrelseledamot till vice ordförande fram till nästa fullmäktige, där det sker ett fyllnadsval för resten av den mandatperioden. Vi kan förstå att förslaget kan ha uppfattats som att styrelsen skulle få befogenheten att välja en vice ordförande på 1 år och 11 månader (om vice ordförande hoppar av efter en månad), men det är inte så styrelsen menar. Dock kan vi förstå att det kan verka otydligt och uppmuntrar att på åsiktstorg lyfta yrkanden som kan förtydliga detta i stadgan.

- avslå motionen

(35)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_22-2

Reserverad plats i styrelsen för en doktorand

Som SFS styrelse beskriver skapar borttagande av doktorandkommittén och dess ordförandes plats i styrelsen en frånvaro av en viktig

studentgrupp. Vi tycker inte att ett beaktande från valberedningens sida avseende utbildningsnivå är en fullgod kompensation, utan att det fortsatt bör reserveras en plats i styrelsen för en doktorand.

- anta ett nytt 4 Kap § 2 enligt nedan 2 § Styrelsens

sammansättning Mom. 1 Styrelsen ska bestå av 11 ledamöter, inräknat ordförande och vice ordförande. Mom. 2 En plats i styrelsen ska reserveras för en doktorand. #stycke61

Örebro studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_22-2

Styrelsen tackar för motionen, men håller inte med motionärernas andemening. Meningen med att flytta ut Doktorandkommittén från stadgan var att styrelsen skulle ha det övergripande ansvaret för de frågorna och att man inte skulle kunna frånsäga sig det genom att det finns en doktorandkommitté, vars ordförande idag har en plats som ledamot i styrelsen.

Eftersom att ingen annan studentgrupp har någon reserverad plats, anser vi i styrelsen att det inte vore rimligt att forskarstuderande har

(36)

- avslå motionen

(37)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_23-2

Sekretessbeläggning

Tillägget som SFS styrelse föreslår möjliggör i praktiken för att

styrelsen kan sekretessbelägga vilka ärenden som helst helt utan insyn från oberoende parter, enbart med ett post hoc uttalande av

verksamhetsrevisor. Under samtal med en styrelseledamot framgår det också att styrelsen själv inte verkar enad i frågan och inga

förtydliganden kunde göras. SamS anser att stadgan redan är formulerad på ett sådant sätt att särskilt känsliga uppgifter kan

sekretessbeläggas, och den föreslagna satsen bidrar inte till något annat än risken för en elakartad tolkning.

- i 4 Kap. 3 § Mom. 6, #stycke67, stryka "Andra handlingar av särskilt känslig karaktär kan också sekretessbeläggas genom beslut med två tredjedels (2/3) majoritet av de avgivna giltiga rösterna. När en handling av särskilt känslig karaktär ska beläggas med sekretess ska verksamhetsrevisorerna lämna en notering om deras syn ifall åtgärden var lämplig."

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår Halmstad Studentkår Gotlands Studentkår, Rindi Studentkåren i Skövde

(38)

Styrelsens motionssvar #P4_23-2

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen förstår motionärernas oro och har länge diskuterat hur man ska gå tillväga med just

sekretessbeläggning. Det är ett givet orosmoln att styrelsen kan

missbruka denna typ av ansvar som stadgan ger. Styrelsen ser dock ett behov av denna typ av formulering, som inte återfinns i stadgan idag.

Det kan bland annat röra sig om frågor där styrelsen behöver bli informerade inför ett beslut, där informationen inte bör spridas innan allt är klarlagt. Ett sådant exempel är utnämningen av Årets

studentstad, där jurygruppen lägger fram ett förslag till styrelsen, som styrelsen mycket väl kan avslå. Risken finns då att den sprids utan att styrelsen har beslutat vad som ska ske. Ett annat exempel är en

förmedlad inriktning till kansli inför förhandling av avtal. Det är ingen avtalshandling, men bör behandlas med sekretess. Vidare vet man aldrig heller vilka typer av ärenden som styrelsen måste behandla som behöver sekretessbeläggas. Därför är tyvärr en uppräkning i stadgan över vilka situationer den här bestämmelsen ska gälla omöjlig. Styrelsen måste ha möjlighet att få ut handlingar i förväg så att de kan diskutera ärendet, även om det är ett känsligt sådant, på ett bra sätt på sina möten utan att den informationen sprids.

Styrelsen vill även uppmärksamma motionärerna på att styrelsen ställer sig positiva till motion #P4_23-3, som innebär en förenkling av hur stycket är skrivet.

- avslå motionen

(39)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_23-3

Förtydligande angående sekretess

Vi tycker att man måste vara väldigt tydlig i stadgan om man vill utöka möjligheterna till sekretess för styrelsen. Styrelsens liggande förslag är ett extra stycke pålagt på det tidigare stycket vilket gör stycket lite svårare att tolka än vad det behöver vara. Vårt förslag har försökt att inte ändra innebörden i styrelsens förslag utan har skrivit om

orginaltexten och tillägget av styrelsen till en gemensam text som förhoppningvis är mer rättfram och tydlig.

- Ersätta #stycke67 med: Styrelsen kan om särskilda skäl föreligger, med två tredjedels (2/3) majoritet av avgivna giltiga röster, besluta att en handling ska vara belagd med sekretess.

Endast revisorerna har då, utöver styrelsen, en stadgefäst rätt att ta del av den. När en handling av särskilt känslig karaktär ska beläggas med sekretess ska verksamhetsrevisorerna lämna en notering om deras syn ifall åtgärden var lämplig. Undantaget från kravet att lämna en notering är handlingar gällande avtal och personärenden. "

Teknologkåren vid LTH

Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet

Styrelsens motionssvar #P4_23-3

(40)

- bifalla motionen

(41)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_27-2

Valberedningens beaktande av kontinuitet i SFS

"Styrelsen vill skriva in att SFS valberedning ska beakta kontinuitet i de förtroendeuppdrag de nominerar till.

Uppsala studentkår anser att det ligger för mycket fokus på att man ska ha erfarenhet från SFS för att kunna bli presidial. Man måste i princip ha suttit i styrelsen för att bli påtänkt. Detta gör att många personer med andra erfarenheter inte har möjlighet. Till exempel borde det vara en stor merit att ha varit ordförande i en medlemskår men det är svårt att hinna med att vara ordförande i sin egen kår och suttit i styrelsen för att sedan bli presidial. Vi tycker till viss del att det är bra med

kontinuitet men att stadga det gör att man låser in sig i att leta kandidater hos en begränsad del av studenterna. "

- ta bort: Valberedningen ska också beakta behovet av kontinuitet inom SFS. I #stycke77

Uppsala studentkår Chalmers Studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_27-2

Styrelsen tackar för motionen och håller med motionärerna.

Att trösklarna för att engagera sig i SFS ska vara låga är viktigt för

(42)

styrelseerfarenhet som räknas inför en kandidatur till presidiet, upplever styrelsen att formuleringen bör tas bort.

- bifalla motionen

(43)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_27-3

Valberedningens förslag baseras på lämplighet

Som stadgans lydelse nu, och i kombination med Valberedningens uppdragsbeskrivning, så ska Valberedningen endast basera sina förslag baserat på mångfald och helt åsidosätta lämplighet för uppdraget i fråga. SamS vill att Valberedningens förslag i första hand ska baseras på lämplighet i uppdraget efter Valberedningens egen tolkning av vad lämplighet innebär, samtidigt som de i så god mån som möjligt arbetar för god mångfald och representation av studenters demografi.

- i 6 Kap. 1 § Mom. 2, #stycke77, stryka “Valberedningens förslag ska i största möjliga mån spegla studentpopulationens

sammansättning. Därför ska aspekter såsom geografi,

könsidentitet, ämnesorientering, utbildningsnivå samt kårstorlek beaktas. Valberedningen ska också beakta behovet av kontinuitet inom SFS.” Till förmån för: “Valberedningens förslag ska i första hand baseras på lämplighet för uppdraget. I största möjliga mån ska förslaget även spegla studentpopulationens sammansättning.

Därför ska aspekter såsom geografi, könsidentitet,

ämnesorientering, utbildningsnivå samt kårstorlek beaktas.

Valberedningen ska också beakta behovet av kontinuitet inom SFS.”

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår

(44)

Styrelsens motionssvar #P4_27-3

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen motsätter sig dock att mångfald skulle väga tyngre än lämplighet. Lämplighet i sig är dessutom ett väldigt vagt begrepp. I vissa fall skulle lämplighet exempelvis kunna vara just utbildningsnivå eller ämnesorientering. Att lägga till

lämplighet skulle kunna skapa förvirring kring vad lämplighet betyder eller hur det ska tolkas. Om begreppet dessutom måste tolkas inför varje beredning av val, anser styrelsen att det förlorar sin relevans i stadgan.

Grunduppdraget för en valberedning är att hitta den mest lämpliga styrelsen för SFS. De vidare specifikationer som står i stadgan om vad den ska beakta vid sina val är bara uppräkningar på vad som SFS också tycker är viktigt att valberedningen beaktar vid sitt sökande efter den bäst lämpade styrelsen.

- avslå motionen

(45)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_27-4

Valberedningens uppgift

Tidigare skrivning hör inte hemma i en stadga utan i en kravprofil. Vi anser att stadgan inte ska begränsa valberedningen i så stor

utsträckning.

- i stadgans 6 kapitel 1§ mom.2, #stycke77, ändra från

"Valberedningens förslag ska i största möjliga mån spegla studentpopulationens sammansättning. Därför ska aspekter såsom geografi, könsidentitet, ämnesorientering, utbildningsnivå samt kårstorlek beaktas. Valberedningen ska också bakta

behovet av kontinuitet inom SFS." till "Valberedningens förslag ska spegla mångfalden i studentpopulationen i så stor

utsträckning som möjligt"

Göta studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_27-4

Styrelsen tackar för motionen. Styrelsen upplever dock att det är viktigt att specificera vad valberedningen ska beakta vid en beredning av kandidater. Det är även viktigt att dessa specifikationer sätts av fullmäktige, då de kandidater som bereds och väljs, ska representera hela studentrösten.

(46)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_29-2

Ändra från forskarstuderande till doktorander

I 8 kapitlet 1 paragrafen 2 momentet är styrelsens förslag till lydelse i stadgan:

“Det ska alltid finnas en kommitté för frågor rörande forskarstuderande och forskning”.

Det heter doktorander och inte forskarstuderande

Ordet doktorand omnämns 83 gånger i högskoleförordningen och aldrig med benämningen forskarstuderande. Googlar man får man 1,9 miljoner träffar på doktorand men 88 tusen på forskarstuderande. Sedan borde SFS jobba för att alla "forskarstuderande" ska vara doktorander alltså att ingen anställs till en licentiat. Därför anser vi att forskarstuderande bör bytas till doktorander.

- ändra “det ska alltid finnas en kommitté för frågor rörande forskarstuderande...” till “det ska alltid finnas en kommitté för frågor rörande doktorander...” i #stycke79

Uppsala studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_29-2

Styrelsen tackar för den inkomna motionen, men är inte enig med motionären.

Styrelsen anser att det finns en skillnad i innebörden av de två orden forskarstuderande och doktorand. En forskarstuderande är en person som studerar på forskarsnivå medan en doktorand är en

anställningsform. Varför ordet doktorand har blivit ett mer använt

(47)

begrepp på personer som bedriver forskarstudier, än vad

forskarstuderande är, låter styrelsen någon annan spekulera i.

Styrelsen håller med motionären i den sak att ingen forskarstuderande ska anställas till en licentiat om syftet är att i slutändan ta en

doktorsexamen, utan att SFS ständigt ska jobba för att

forskarstuderande ska vara anställda doktorander. Det gör det dock inte mindre rätt att använda termen forskarstuderande. SFS som

organisation ska fortsätta representera alla forskarstuderande, oavsett om de är doktorander eller licentiater.

Dessutom har styrelsen noterat en del problematik kring

forskarstuderande som inte är anställda i akademin, exempelvis forskande läkare eller industridoktorander, som representeras av SFS men som riskerar att falla mellan stolarna om termen “doktorand”

används istället för “forskarstuderande”.

- avslå motionen

(48)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_29-3

Ändra forskning till forskningspolitik

"I 8 kapitlet 1 paragrafens 2 momentet är styrelsens förslag till lydelse i stadgan:

“Det ska alltid finnas en kommitté för frågor rörande forskarstuderande och forskning”

Vi tror att det som är intressant för arbetsgruppen att diskutera är forskningspolitik, till exempel forskningspropositionen, och inte forskning, så som Nature artiklar. "

- ändra “... och forskning” till “... och forskningspolitik” i #stycke79

Uppsala studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_29-3

Styrelsen tackar för motionen och delar motionärernas åsikt i frågan.

Det är självklart att kommittéen ska diskutera frågor som rör forskarstuderande och forskningspolitik, och inte specifika forskningsartiklar. Styrelsen välkomnar därför förbättringen och förtydligandet som motionärerna har gjort.

- bifalla motionen

(49)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_30-3

Principiell betydelse

SamS vill ha denna ändringen för att den ska vara språkligt lik följande moment, Mom. 3 och även för att vi vill se att revisorerna är inblandade i processen.

- i NYA 9 Kap. “Tolkning av Stadgan”, 1 § Mom 2 stryka “Vid ärenden gällande stadgetolkning av principiell betydelse mellan fullmäktigesammanträden ska styrelsens mening gälla som rådande tolkning tills fullmäktige har avgjort frågan.” Till förmån för: “Vid ärenden av principiell betydelse mellan

fullmäktigesammanträden tolkas stadgan av styrelsen i samråd med verksamhetsrevisorn, där styrelsens mening är rådande tills fullmäktige avgjort frågan."

(50)

även frågetecken kring hur man gör om verksamhetsrevisorerna har entledigats, vad ska styrelsen göra då?

Det finns idag inget krav på valberedningen att en ersättarlista ska finnas, varken för styrelsen eller verksamhetsrevisorerna. Eftersom styrelsen är det högst beslutande organet mellan fullmäktigemötena, borde det därför i styrelsens mening även vara upp till styrelsen att tolka stadgan, om så behövs.

- avslå motionen

(51)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_31-1

Stadgetolkningsparagrafen

Det är för tillfället oklart hur fastställandet huruvida en tolkning av stadgan har principiell betydelse eller inte går till. Ingen mekanism för detta finns i förslaget, även om den möjligt skulle uppkomma i

arbetsordningen.

- "Vi föreslår att kap 9 (#stycke84-87) ändras till följande text:

Mom. 1 Vid ärenden om stadgetolkning under SFS fullmäktige tolkas stadgan av fullmäktigesammanträdets ordförande och sekreterare i förening med verksamhetsrevisor. Mom. 2 Vid ärenden gällande stadgetolkning mellan

fullmäktigesammanträden tolkas stadgan av styrelsen i förening med verksamhetsrevisor. Mom. 3 Om stadgan förekommer i översatt version har den svenska stadgan tolkningsföreträde."

Uppsala studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_31-1

Styrelsen tackar för motionen. Principiellt instämmer styrelsen i motionärens anförande. Styrelsen vill dock behålla hela den föreslagna lydelsen i mom. 1, som till skillnad från motionärernas förslag

innehåller meningen “Om ärendet är av principiell betydelse avgörs en sådan tolkning av fullmäktige om fullmäktige begär det.” Detta är viktigt för att visa på att fullmäktige har den yttersta rätten att tolka

(52)

- Avslå motionen till förmån för styrelsens jämkningsyrkande

#P4_30-4.

(53)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_31-2

Ordförande agerar justeringsperson

På de allra flesta möten som hålls av organisationer och föreningar så justeras även protokoll av mötesordförande. Som det står i stadgan idag så justerar ej ordförande protokollet alls, vilket SamS anser att hen borde göra. Därför vill vi lägga till i stadgan att protokoll även justeras av ordförande.

- i 4 Kap. 7 § Mom. 2 stryka "Protokollet ska justeras av sammanträdets sekreterare och av minst en ledamot som styrelsen utsett till justerare" Till förmån för: "Protokollet ska justeras av sammanträdets ordförande, sammanträdets sekreterare samt minst en ledamot som styrelsen utsett till justerare"

(54)

Eftersom att detta redan görs anser styrelsen att det även är bra att det står med i stadgan.

- bifalla motionen

(55)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_31-3

Justering av justeringstid

I dagsläget kan det dröja upp till 30 dagar till dess att medlemskårerna kan begära ut protokoll från det senaste styrelsemötet, detta trots att det är praxis att protokollet justeras på plats efter styrelsemötet. Med en justeringstid på 30 dagar skulle det kunna innebära att informationen och beslut inte når ut till medlemskårerna förrän nästa styrelsemöte är aktuellt, vilket då medför svårigheter för medlemskårerna att delta i och påverka den demokratiska processen.

Genom att korta ner tiden från 30 dagar till 10 arbetsdagar förbättras förutsättningarna för medlemskårernas att delta i SFS:s arbete. Därtill så blir SFS bättre förankrat bland sina medlemskårer då information och beslut kommer ut i god tid, vilket i sin tur leder till att information och beslut kan förankras och diskuteras på lokal nivå bland

medlemskårerna.

- I kapitel 4 §7 mom. 3, ändra “30 dagar” till “10

arbetsdagar”(Saknas stycke då styrelsen ej yrkar på denna paragraf)

(56)

Styrelsens motionssvar #P4_31-3

Styrelsen tackar motionärerna för motionen.

För det första är det idag inte praxis att protokollet justeras på plats efter styrelsemötet, även om det har förekommit. Anledningen till att det inte alltid kan göras är dels för att styrelseledamöterna ska hinna med sina tåg hem och dels för att eventuella protokollsanteckningar och reservationer ska hinna inkomma. Vidare så innebär en justering inte detsamma som att det finns tillgängligt på SFS intranät Team Engine, eftersom att det krävs en viss administration för att det ska bli

tillgängligt.

Tidigare år har signering av protokoll skett brevledes, genom att protokollet skickas genom Sverige. Då är 10 dagar alldeles för kort tid.

Idag sker signeringen digitalt via Team Engine, men vi kan inte heller låsa stadgan vid ett system som kan kommas att bytas ut i framtiden.

När det kommer till att få tillgång till protokollen innan nästa styrelsemöte så har medlemskårerna samma möjlighet som styrelseledamöterna till att ta del av tidigare protokoll. Samtliga handlingar, inklusive mötesprotokoll och protokoll för eventuella per capsulam-beslut, läggs upp på Team Engine en vecka innan

styrelsemötet.

- avslå motionen

(57)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_31-4

Redaktionella ändringar

Redaktionella ändringar är ett vedertaget begrepp som rör ändringar som inte ändrar på betydelsen i texten utan handlar om att fixa fel som smugit sig in.

Att låta styrelsen få göra redaktionella ändringar i stadgan skulle innebära att det blir enklare att läsa propositionerna som styrelsen skickar ut då de inte skulle innehålla redaktionella ändringar utan bara ändringar av vikt.

Det skulle även kunna innebära att stadgan inte lyfts lika många gånger till FUM, något som skulle kunna locka kårer som inte är lika

intresserade av byråkrati.

Notera att sagda ändringar fortfarande behöver godkännas av revisorerna och förmedlas till medlemskårerna.

- ändra namn på 9 kap 2§ till "Redaktionella ändringar" samt att stryka "dock inte stadgan" från 9 kap 2§ mom. 1

Tekniska Högskolans Studentkår

Styrelsens motionssvar #P4_31-4

Styrelsen tackar för den inkomna motionen. Eftersom redaktionella ändringar innebär att rätta exempelvis stavfel, håller styrelsen med om

(58)

kontrollera att alla redaktionella ändringar verkligen var redaktionella, så att inga bestämmelser får förändrad innebörd.

- bifalla motionen

(59)

P4

Proposition 4: SFS Stadga

Motion #P4_31-5

Redaktionella ändringar

SamS vill stryka “dock inte stadgan” då vi anser att styrelsen bör få mandat att göra redaktionella ändringar även i stadgan. Detta på grund av att redaktionella ändringar tar upp otroligt mycket tid från mötet som skulle kunna läggas på viktigare saker. Vi anser även att det är styrelsen själva som är mest uppmärksamma på dessa redaktionella fel och därför behöver inte FUM konsulteras.

- I stadgans nuvarande 9 Kap. 2 § stryka Mom. 1 “Styrelsen får göra redaktionella ändringar i de dokument fullmäktige antar, dock inte stadgan.” Till förmån för: “Styrelsen får göra

redaktionella ändringar i de dokument fullmäktige antar.”

Blekinge Studentkår Dalarna Studentkår Halmstad Studentkår Studentkåren i Skövde Gotlands Studentkår Rindi

Studentkåren vid Högskolan Väst Studentkåren i Östersund