BARNS INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN

(1)

B A R N S I N F LY TA N D E I

S M Å B A R N S P E D A G O G I K E N

- S Å M Y C K E T M E R Ä N AT T FÅ VÄ L J A F R U K T… .

M A R T I N A L U N D S T R Ö M

Å B O A K A D E M I , 1 9 0 2 1 9

(2)

MARTINA LUNDSTRÖM

PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT

Kontakt: info@martinalundstrom.se Hemsida: www.martinalundstrom.se Blogg:Mötesplats för lärande

(blogg.martinalundstrom.se)

Facebooksida: Mötesplats för lärande Twitter: @MartinaL71

Instagram: Mötesplats för lärande

Lärarförlaget, 2016 Lärarförlaget, 2014

Lärarförlaget, 2019

?

(3)

VARFÖR?

(4)

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN?

MÄN NISK OR

SAMH

ÄLLET

info@martinalundstrom.seinfo@martinalundstrom.se

(5)

Det kommer bli kaos. Barn kan ju inte alltid få som de vill. Då blir

de egoistiska.

Föräldrar har redan svårt för att sätta

gränser.

Hur ska vi annars kunna få med allt som står i planerna?

info@martinalundstrom.se

(6)

Elisabeth Arnér, 2006

”Jag ser en viktig skillnad mellan att vara förälder, eller vuxen i största allmänhet, och att vara pedagog i förhållande till barn.

Det som avgör varför pedagogen med nödvändighet behöver reflektera över och synliggöra sina perspektiv är hennes

offentliga uppdrag som yrkesmänniska, som har att följa de

måldokument som samhället anger.”

(7)

BARNSYN

(8)

BARNDOM

KONTEXTBUNDEN - BARN ”BLIR”

EN PERIOD I EN MÄNNISKAS LIV

FÖRÄNDERLIG

(9)

INSTITUTIONALISERING

STATLIG STYRNING

LIKA FÖR ALLA

UTBILDNING FÖR ATT PÅVERKA

BEING En tid i en

människas liv som är, med ett värde här

och nu.

BECOMING En tid i en människas liv då man är på väg att bli

något/någon.

(10)

”Varje barn har sitt perspektiv. Att en vuxen helt och hållet ska kunna se ur ett barns eller

över huvud taget någon annan människas perspektiv är en omöjlighet. Det går inte att

placera sig i en annan människas hjärna.

Tänk efter hur du själv skulle känna det om en annan människa talade om för dig hur

du upplevde en situation.”

Ur ”Vad berättas om mig?” B Svenning, 2011, s 47

(11)

(12)

D E M O K R A T I

Demokrati förutsätter också ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för en fungerande demokrati att invånarna känner sig som en del av samhället. De ska kunna påverka i de allmänna valen men också känna att de har möjlighet att vara med och påverka i sin vardag – i skolan, på arbetet, i bostadsområdet och i familjen. /___/

Det finns många hemska exempel på icke demokratiska styrelseskick som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan människor sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att de tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att

demokratiska statsskick bäst skyddar individernas frihet och mänskliga rättigheter.

Källa: Länsstyrelsen

(13)

BARNKONVENTIONEN…

…slår fast att barn är en människa under 18 år.

…att varje barn har rätt att

uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att

barnets åsikt ska beaktas.

(14)

VAD?

(15)

LAGEN

OM SMÅBARNSPEDAGOGIK

Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att:

• Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet.

•Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana

angelägenheter som berör barnet

självt.

(Kap 1, 2a §)

BEING-

PERSPEKTIV

(16)

Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling

samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att

delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför

sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga.

(Kap 8, 47a §)

LAGEN

OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING

BEING-

PERSPEKTIV

(17)

LAGEN

OM SMÅBARNSPEDAGOGIK

Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att:

• Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet.

•Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana

angelägenheter som berör barnet

självt.

(Kap 1, 2a §)

BEING-

PERSPEKTIV

(18)

LAGEN

OM SMÅBARNSPEDAGOGIK

BECOMING- PERSPEKTIV

Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att:

2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet,

8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja

barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra

människor och samhällsmedlemskap.

(Lag om småbarnspedagogik, Kap 1 2§)

(19)

ATT SÄKERSTÄLLA BARNS

DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

info@martinalundstrom.seinfo@martinalundstrom.se

(20)

FORSKNING

En del forskare hävdar att

utbildningsväsendet, paradoxalt nog, är en av de samhällsinstitutioner som har svårast att förändras i riktning mot att

respektera barn och unga som fullvärdiga rättighetsutövare.

Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)

(21)

FRÅN ORD TILL HANDLING…

Förmåga att delta och påverka på ett aktivt och ansvarsfullt sätt lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid. Det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka. Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. Inom småbarnspedagogiken respekterar man dessa

centrala demokratiska principer. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens växande förmåga att delta och påverka samt att uppmuntra barnen att ta egna initiativ.

Att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och bemöta deras initiativ stärker barnens förmåga att delta och påverka. Barnen ska planera, genomföra och utvärdera verksamheten

tillsammans med personalen. Barnen lär sig då samtidigt att kommunicera och att förstå betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och tillit. Personalen ska se till att varje barn har möjlighet

att delta och påverka. Genom att delta och påverka utvecklas barnens uppfattning om sig själva, deras självförtroende ökar och deras sociala färdigheter utvecklas.

Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 19f

(22)

FORSKNING

- Vad utgör hinder för barn att utöva inflytande?

• Traditioner

• Regler

• Pedagogers syn på människan (punktuell

= fristående och sluten med inneboende egenskaper, eller relationell =

intersubjektivt öppen och inneragerande med andra)

• Pedagogers hänsyn till varandra

Ur Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna (Arnér, 2006)

(23)

M Lundström (2016)

”Förskolan är den enda arenan i samhället som är barnens egna. Som pedagog behöver man därför ta ställning för barns

inflytande i verksamheten varje dag.”

(24)

VERKTYG FÖR UTVECKLING

FÖRHÅLLNINGSSÄTT ORGANISATION

MILJÖ/MATERIAL DOKUMENTATION

(25)

”Pathway to Participation”

1.

Barn blir lyssnade till

2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfattande processer

5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande med vuxna

Harry Shier, 2001

(26)

www.handikappförbundet.se

(27)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Källa: Skolverket

(28)

PEDAGOG ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade

;ll

2. Barn får stöd i aA uArycka sina åsikter och synpunkter

3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar

4. Barn involveras i beslutsfaAande

processer

5. Barn delar inﬂytande och ansvar över

beslutsfaAande med vuxna

(29)

VAR ÄR VI? ^PEDAGOG ^ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade

>ll

2. Barn får stöd i aD uDrycka sina åsikter och synpunkter

4. Barn involveras i beslutsfaDande

processer

beslutsfaDande med vuxna

(30)

VART SKA VI? ^PEDAGOG ^ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade

>ll

2. Barn får stöd i aD uDrycka sina åsikter och synpunkter

4. Barn involveras i beslutsfaDande

processer

beslutsfaDande med vuxna

(31)

HUR GÖR VI? ^PEDAGOG ^ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade

@ll

2. Barn får stöd i aF uFrycka sina åsikter och synpunkter

4. Barn involveras i beslutsfaFande

processer

beslutsfaFande med vuxna

(32)

HUR?

(33)

ORGANISERA RUMMEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA

DET VIDGADE SPRÅKBEGREPPET

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans^.

Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik ^{för att}

undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem.

skriftspråk talspråk lek

teckenspråk/tecken som stöd

Ur Sveriges läroplan för förskolan 2018

(34)

ATT LYSSNA OCH TA PÅ ALLVAR…

…de val barnen själva har möjlighet att göra.

…det barnen skapar - deras ”alster”.

…det barnen berättar genom att möta dokumentation.

…det barnen själva väljer att dokumentera.

Foto: Mikaela Ernberg

(35)

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

ORGANISERA TIDEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA

(36)

Olika metoder pedagoger använder som hindrar barns inflytande:

•Rumslig uppdelning

•Tidslig uppdelning

•Kodad verksamhet där ord inte behöver förklaras (ex ”städa”, ”samling”) och alla bör veta vad som förväntas (s 59)

Ur Snälla du! Kan du sätta dig?

- Om vägledning i förskolan (Rantala, 2016)

FORSKNING

(37)

ORGANISERA RUMMEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA

DET VIDGADE SPRÅKBEGREPPET TILLGÄNGLIGHET

UTFORSKNINGSBART MATERIAL FLYTTBART

(38)

VÄXELVERKAN

Enligt lagen om

småbarnspedagogik är syftet med småbarnspedagogiken att

trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan

barnet och personalen inom småbarnspedagogiken.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 15

(39)

I N T E L L I G E N T

M A T E R I A L V A L …

Om vi t ex föreslår barnen ett experiment med overheadprojektorn, så måste de kunna

finna och använda material som är genomskinligt, ogenomskinligt, färgat och

ofärgat - d v s material som inte tvingar dem i en viss riktning utan som ställer frågor och lockar fram hypoteser och en

önskan att experimentera.

Ur Att göra lärande synligt (HLS Förlag, 2006, s 67)

(40)

REVISITA

- ATT ÅTERBESÖKA DET MAN GJORT GENOM DOKUMENTATIONEN

Reflektion tillsammans med barnen…

…ger ledtrådar till oss om vad som är viktigt för barnen.

…ökar förutsättningarna för barnen att utöva inflytande och känna sig delaktiga.

…ökar förutsättningarna för barnen att få syn på sitt eget lärande.

…ökar förutsättningarna för barnen att se sig själva som delar i ett större

sammanhang.

(41)

NULÄGE PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM ARBETSSÄTT

Avd: Här beﬁnner vi oss idag Hit ska vi ha nåF

HANTVERKET

- Vilka dokumenta/onsverktyg vi behärskar.

-  Vilka dokumenta/onsverktyg vi använder regelbundet.

-  Vilka dokumenta/onsverktyg barnen behärskar.

-  Vilka dokumenta/onsverktyg barnen använder regelbundet.

-  Vi väljer dokumenta/onsverktyg u/från vilka

processer vi vill få syn på och granskar dem kri/skt.

KOMMUNIKATIONEN

-  Var och en i arbetslaget använder dokumenta/onen för a? få veta mer om varje barn i rela/on /ll

verksamheten?

-  Alla barn har möjlighet a? återbesöka dokumenta/onen.

KOLLEKTIVA ARBETSVERKTYGET

-  Vi reﬂekterar regelbundet över dokumenta/on /llsammans med alla barn.

-  Alla barn är med och beslutar om hur vi ska jobba vidare.

-  Var och en i arbetslaget använder dokumenta/on regelbundet, /llsammans med en el ﬂera kollegor, för a? reﬂektera över alla barns lärandeprocesser i rela/on /ll verksamheten.

TRANSFORMATIV KRAFT o AKTIV AGENT

-  Vår dokumenta/on är en utlösande faktor för

hur vi utvecklar verksamheten i rela/on /ll alla barn.

-  Vår dokumenta/on är en utlösande faktor för alla barns uDorskande och lärandeprocesser.

Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)