AVLOPP på rätt sätt
Information till dig som skall anlägga enskilt avlopp
Härjedalen kommun Miljö- och byggkontoret
Medborgarhuset
842 80 SVEG
Tel. 0680-16100
BESTÄMMELSER... 1
FÖRBEREDELSER ... 5
RENINGSMETODER... 6
TILLOPPSLEDNING... 6
SLAMAVSKILJARE... 6
INFILTRATIONER ... 7
VANLIG INFILTRATION... 7
UPPLYFT ELLER GRUND INFILTRATION... 8
FÖRSTÄRKT INFILTRATION... 8
MARKBÄDD... 9
SLUTEN TANK... 10
SKÖTSEL... 11
MARKUNDERSÖKNING OCH PROVTAGNING... 12
SKYDDSAVSTÅND ... 13
SKYDDSAVSTÅND TILL VATTENBRUNNAR. ... 13
AVSTÅND TILL GRUNDVATTEN OCH BERG... 13
ÖVRIG INFORMATION ... 14
DRICKSVATTEN... 14
SLAMSUGNING... 14
TAK- OCH DRÄNERINGSVATTEN... 14
SÅ HÄR HANDLÄGGS DITT ÄRENDE ... 15
1. ANSÖKAN LÄMNAS IN TILL MILJÖ- OCH BYGGKONTORET... 15
2. BESLUT MEDDELAS... 15
3. SLUTBESIKTNING... 15
4 FÖRÄNDRINGAR AV AVLOPPET... 15
ANSÖKAN/ANMÄLAN... 16
BESTÄMMELSER
Efter 1999 så har hälsoskyddslagen övergått till att regleras genom en balk, Miljöbalken. Miljö- och hälsoskydd har därmed fått samma balk och bestämmelser, utan att som tidigare regleras i olika lagtexter. Avlopp upptas i lagtextens 9 kap Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Till denna finns en förordning, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I denna står det
13 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken inrätta avloppsanordningar till vilka vattentoaletter skall anslutas. Motsvarande gäller vid anslutning av vattentoalett till befintlig avloppsanordning.
En ansökan om tillstånd enligt första stycket skall prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av länsstyrelsen i de fall generalläkaren utövar tillsyn över inrättningen.
Det är förbjudet att inrätta annan avloppsanordning än som avses i första stycket utan anmälan till den kommunala nämnden. Kommunen får föreskriva att det skall fordras tillstånd även vid inrättande av sådan anordning inom vissa delar av kommunen, om det behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
14 § Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana
avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.
27 § När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett, skall den myndighet som handlägger ärendet meddela föreläggande om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken om det behövs, eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken. Om sådana åtgärder inte beslutas skall myndigheten underrätta den som har gjort anmälan om att ärendet inte föranleder någon åtgärd från myndighetens sida.
Att anlägga ett avlopp eller ändra detta avlopp är olagligt och straffbart enligt miljöbalken. I 29 kap står det:
4 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet påbörjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar någon annan åtgärd utan att ha inhämtat tillåtlighetsbeslut, tillstånd, godkännande eller medgivande eller gjort en anmälan som föreskrivs i denna balk eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, döms för otillåten miljöverksamhet till böter eller fängelse i högst två år.
Detsamma gäller den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats i samband med tillåtlighetsbeslut, tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken eller vid omprövning av sådana tillstånd eller villkor.
Förutom de rent straffrättsliga följderna av att anlägga avlopp kan man enligt 29 kap miljöbalken bli ersättningsskyldig om man förorenar mark eller vatten. Detta innebär att om avloppet förorenar en brunn på grannfastighet kan man bli skadeståndsskyldig. Ett problem som kan vålla stora kostnader på den egna fastigheten också.
Givna tillstånd till att anlägga avlopp gäller under två eller fem år. Detta regleras också i f o miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
19 § Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte har påbörjats inom två år.
Miljö- och byggnämnden har beslutat att efter 2002-01-01 skall alla avloppstillstånd tidsbegränsas till 25 år. Därefter måste nytt tillstånd sökas.
FÖRBEREDELSER
Utsläpp av spillvatten kan påverka både ytvatten och grundvatten. Det påverkar vattnet ur främst två perspektiv, mikrobiologiskt med bakterier och kemiskt genom att vattnet får tillskott av näringsämnen. Det första påverkar främst bad- och dricksvatten i omgivningen.
Detta kan skapa stora epidemier av sjukdomsframkallande bakterier. Det andra skapar
problem genom att sjöar och vattendrag växer igen och ändrar karaktär, som i sin tur påverkar fisket och växtligheten.
Miljö- och hälsoskyddskontoret i kommunen handlägger därför tillstånden för förhindra att olägenheten uppkommer ur både miljö- och hälsoskyddsaspekter. För anläggningen skall man söka tillstånd eller göra anmälan till Miljö- och hälsoskyddskontoret, beroende på vilket avlopp man avser att inrätta. Avlopp klassas som miljöfarlig verksamhet och det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för avloppet. Detta betyder ofta att fastighetsägaren som även är verksamhetsutövare har ett eget ansvar för den anläggning som är inrättad.
Avloppen skall fungera under ca 20-25 år framåt och det är därmed viktigt att avloppet utförs på rätt sätt utan att skapa problem, teknisk och miljömässigt. Planering för avloppet är därför viktig så att bästa lösningen skapas.
När man börjar planera för sitt avlopp finns det många saker som fastighetsägaren måste ta ställning till. Detta både ur miljömässiga och ekonomiska perspektiv för valet av
avloppslösning. Policybeslutet för Härjedalens kommun styr vilket val av avlopp som kontoret föreslår i ansökningarna. Det gäller val av slamavskiljare och infiltration samt placering av dessa. Om grannens fastighet planerar att anlägga avlopp kan de med fördel anläggas ihop. Om avloppet placeras utanför den egna fastigheten behövs markägarens tillstånd. Skyddsavståndet som skall
beaktas är:
1. Dricksvattentäkt: avstånd 20-200 m 2. Vattendrag: normalt ca 10-30 m
3. Väg, fastighetsgräns: 5 m, om inte grannen samtycker.
4. Slamavskiljare-bostad, fastighetsgräns: 10 m 5. Farbar väg: < 20 m från slamavskiljaren.
6. Dike: 10-30 m
7. Riktning och avstånd till vattentäkter inom 150 m.
8. Typgodkänd slamavkiljare – vattentäkt: 20 m.
9. Täthetsprovade ledningar – vattentäkt: 10 m.
Icke täthetsprovade ledningar – vattentäkt: 10 m
10. Placering och djup på eventuella dräneringsledningar
RENINGSMETODER
En enskild avloppsanläggning består normalt av en slamavskiljare och en infiltration.
Infiltrationen kan sedan delas upp i olika lösningar i bl a markbäddsanläggning. Syftet är att bortleda och rena avloppsvattnet från bostadshuset.
För vägledning inför och under själva byggandet av avloppet finns faktablad som detaljerat beskriver respektive metod.
Här följer en kort beskrivning av de olika reningsmetoderna.
Tilloppsledning
Ledningsmaterialet bör vara kvalitetskontrollerade och av plaströr rekommenderas de av klass T eller M. De ska vara styva och ha en invändig diameter av minst 100 mm.
De bör ha en raksträckning och med ett fall på 1%. Måste en krök göras så bör två vinklar på 45° göras istället för en på 90°. Schaktbotten bör göras så lutning skapas, om än så lite, mot slamavskiljaren.
Pumpning av avloppsvatten bör ske efter slamavskiljaren men om det är oundvikligt bör en pump väljas som pumpar ofta med små flöden och under kort tid.
Slamavskiljare
Slamavskiljaren skall avskilja de grova
partiklarna och rena vattnet från slam. Den ska motverka så att infiltrationen inte slamas igen.
Dessa finns i olika utföranden och storlekar beroende på vilket avlopp det gäller och antal personer den skall anpassas för.
Slamavskiljaren skall vara typgodkänd och uppfylla de krav på slamavskiljning som ställs enligt svensk standard.
För WC avlopp skall den utgöras av trekammarbrunn och för BDT-avlopp en tvåkammarbrunn. (På bilden en
trekammarbrunn).
INFILTRATIONER
Med infiltration menas att man sprider ut avloppsvatten genom perforerade rör som ligger i singel- eller makadamfyllda diken. På infiltrationsdikets botten bildas successivt en hinna av bakterier, en biologisk aktiv zon, som tar hand om merparten av spillvattnets bakterier och organiska nedbrytningsprocesser. Fosfor fastnar i markprofilen medan kväve renas väldigt lite. Vattnet når sedan ner till grundvattnet
Detta är den vanligaste metoden att rena spillvatten från hushåll och den som
rekommenderas i första hand. Rätt utförd ger den en god rening.
Viktigt att tänka på är att infiltration av avloppsvatten endast kan fungera i
genomsläppliga och väldränerande marklager. Då vattnet skall sjunka och infiltreras i marken. En infiltrationsanläggning utförd i tät ler- eller lerblandad jord eller i fuktig mark får normalt en mycket kort drifttid.
Vanlig infiltration
1. Bottenytan skall vara plan och horisontell, vilket kontrolleras genom avvägning. Djupet är beroende av resultatet av inkommande ledning. Vid parallella ledningar skall bottenytorna ligga på samma nivå.
Avståndet mellan två parallella ledningar skall vara minst två meter.
2. Spridningslager bestående av makadam eller singel. Minsta fraktion skall vara 12-24 och största 16-32. Man bör alltid använda tvättade produkter och för krossprodukter ett krav.Det skall finnas minst 10 cm
makadam under ledningen och 5 cm ovanför. Totalt skall spridningslagret vara minst 30-35 cm tjockt.
3. Spridningsledning skall bestå av styva, invändigt släta, utvändigt helst kamförsedda rör.. Hålen skall ha en diameter på 8 mm. Borrar man hål skall alla plastrester plockas bort. Ledningarna bör ej överstiga 15 meter och lutningen bör vara mellan 5-10 o/oo.
4. Materialavskijande skikt, geotextil, finsingel 4-8 mm eller isoleringsmaterial.
5. Återfyllnad av befintliga jordmassor. Större stenar tas bort och skall vara minst 40 cm tjockt. Förhöjning bör göras som avleder ytvatten.
6. Inspektionsrör i 90° vinkel mot spridningsledning. Kan också utformas som luftningsrör men skall då dras över snötäckets djup.
I anslutning till anläggningen bör större växtlighet tas bort så inte rötter letar sig in spridningsledningarna.
Upplyft eller grund infiltration
Om grundvattnet i området ligger högt eller att det är kort distans till berggrunden, kan en grund infiltration vara en tänkbar lösning. Det kräver dock att materialet i marken är lämplig för infiltration. Infiltrationsledningarna läggs då nära markytan. En sådan anläggning måste isoleras noggrant mot frost.
Grund infiltration ställer kravet att det finns en viss höjdskillnad mellan bostadshus och infiltrationen. Ofta ställs krav på att
pumpning måste ske.
Förstärkt infiltration
När markens genomsläpplighet är begränsad kan man förbättra förutsättningarna genom att öka infiltrationsytan. Man gräver bredare och djupare diken än för vanlig infiltration och fyller på med sand.
I grova jordar transporteras vattnet ner till grundvattnet och renas därför inte
tillräckligt då uppehållstiden blir
begränsad. I finare jordar är problemet det motsatta. Vattnet har svårt att tränga igenom, särskilt då det är förorenat. Vid särskilt känsliga marker kan även
förstärkning göras för att förbättra rening och uppehållstid.
Då läggs ett förstärkningslager som skall vara minst 30 cm s k markbäddssand, varubeteckning betongsand 0-8. Den bör vattnas och packas lätt då den läggs ut och ytan skall vara helt plan.
För att hindra omblandning kan med fördel ett övergångslager på 3-5 cm av 0-8 mm finsingel läggas mellan singel och sand.
Vid grovkorniga jordar skall en tätning läggas i spridningslagrets ytterkant för att förhindra läckage i sidorna., t ex med en plastfolie.
Förstärkt infiltration kräver att marken har relativt god genomsläpplighet samt vara väl dränerad.
Markbädd
När det inte går att bygga vanlig infiltration så är den vanligaste metoden markbädd. I markbädd rensas spillvattnet i en uppbyggd infiltration av grus och sand, vilket ger en begränsad reningsvolym. Från markbädden avleds dräneringsvattnet till ett lämpligt vattendrag eller dräneringssystem. Vattnet får dock inte avledas till vägdike eller till ett vattendrag där betande djur kan dricka av vattnet.
På grund av markbäddens djup, vanligen ca 2 meter, kan det vara svårt att anlägga en markbädd på tomter med ingen eller liten marklutning. Det krävs en viss höjdskillnad mellan bostad, markbädd och utsläppspunkten.
Annars måste en pumpning ske.
Vid anläggande av markbädd är det viktigt att en riktig ritning av anläggningen skickas, samt att om frånsteg sker från denna anmäla detta till MBK innan anläggning utförs.
Dräneringslagret skall bestå av makadam eller singel, om makadam används ska den vara tvättad. Lämpligt material är 8-16 eller 12-24 mm. Dräneringsledningarna skall ha en kvalitet som motsvarar husgrundsdränering.
Inspektionsluckorna skall ha en diameter om minst 300 mm.
Utloppsledningen skall mynna på en plats som är överenskommet med MBK. Den bör ha en lutning på minst 3 o/oo. Vid mynningen skall inte vatten kunna tränga in i anläggningen.
Sandbädden skall bestå av 0-8 mm ”betongsand” och finnas inlämnad siktanalys på
materialet. Bädden ska vara 80 cm tjock och läggas 30 cm åt gången. Mellan påfyllningarna skall bädden vattnas ordentligt och packas.
Sluten tank
Ibland bedöms infiltration eller markbädd som olämpligt, t ex vid svag recipient. Då kan sluten tank för omhändertagande av spillvatten från WC vara en dellösning. För att begränsa tömningar får normalt endast avloppsvatten från snålspolande toaletter avledas till tanken.
Övrigt avloppsvatten måste tas om hand i separat avloppsanläggning bestående av slamavskiljare med minst 2 kammarbrunn samt efterföljande infiltration.
Avloppen ses som en helhetslösning och enbart en tank är inte godtagbart ur miljösynpunkt.
Skall en tank installeras så skall även avlopp med BDT-vatten installeras. Enligt miljöbalken kan myndigheten avslå ytterligare tillstånd om tidigare tillstånd ej uppfyllts eller olagligt inrättats. Därför så ställs ofta krav på att åtgärda avloppet innan eller under tiden som tank installeras.
SKÖTSEL
Rening av avloppet sker med slamavskiljare som enbart skiljer de fasta och större partiklarna från avloppsvattnet. Den egentliga reningen sker genom bakterierna i marken i anslutning till infiltrationen. Det är därför viktigt att inte tillföra skadliga ämnen såsom t ex starka syror eller baser, lösningsmedel och läkemedel. De bör tas om hand på annat sätt. Slås bakterierna ut blir reningen dålig och föroreningar transporteras vidare orenat och kan ställa till med stor skada.
Detta är ett påtagligt problem med de utökade produkterna med starka kemikalier som kan skada goda markbakterier och göra onda bakterier resistenta med tiden. Undvik därför de produkter som säljs som antibakteriella och extra hygien.
Största miljöpåverkan av avloppen är den fosformängd som kommer från hushållen. Fosfor är en näringskälla som bidrar till övergödning av vattendag och sjöar. Den slutliga mottagaren av fosformängderna är haven som påverkas mycket negativt. Enskilda avlopp bidrar med en stor mängd av fosformängderna. Ungefär 40% av hushållens fosforutsläpp kommer från tvätt- disk och rengöringsmedel. Genom att välja miljövänliga produkter med låg fosfathalt minskar dessa utsläpp. Fosfat binds också i infiltrationens mark och gör att den kristalliseras och gör den hård och svårgenomsläpplig.
För att uppnå en lång livslängd bör anläggningen inspekteras regelbundet. I samband med detta bör man notera följande, och eventuella fel.
Slamavskiljaren måste ha en regelbunden tömning. Detta sker genom kommunens försorg och får inte göras själv, utan speciella tillstånd. Slamtömningsintervallen varierar beroende på hushållstyp.
Är slamavskiljaren hårt belastad bör man kontrollera om slamskiktet blivit så tjockt att det inkommande vattnet samlats ovanpå flytslammet istället för att sjunka. Inloppet får inte komma under slamkakans nivå.
Slamavskiljaren bör kontrolleras så att inte slam finns i andra- eller tredjekammaren. En akut åtgärd är att försöka föra över slam till första kammaren i väntan på tömning.
De två ovanför nämnda punkterna är tecken på överbelastning och åtgärdas genom ökad slamtömningsfrekvens. Återkommer problemet bör slamavskiljarens volym ökas.
Vattennivån skall ligga i nivå med utloppsröret. Är ytan över utloppsröret tyder detta på att infiltrationen är för liten eller problem med genomsläppligheten. Är nivån under utloppsröret är slamavkiljaren inte tät och måste åtgärdas.
I fördelningsbrunnen skall fördelningen till rören vara jämn och lika spridning. Om ett infiltrationsrör överbelastas ger detta sämre reningsgrad och kortare livslängd.
Har det bildats påväxt i fördelningsbrunnen skall detta snarast plockas bort. Spola rent och plocka bort
sjok. Annars förstörs infiltrationen och hålen täpps igen.
Genom att föra ner en sticka i inspektions och luftningsrören i infiltrationen kan man kontrollera om vatten står kvar i anläggningen. Finns vatten kvar kan det bero på:
- högt grundvatten som är extremt. Om det visar sig att vattnet sjunkit undan senare kan en dränering och grundvattensänkning vara aktuell.
- Vattenbelastningen har ökat eller anläggningen inte är dimensionerad för belastningen. Kontrollera vad den är dimensionerad för och om den är riktigt byggd. Minska flödet eller bygg ut anläggningen.
- Större föroreningar än den är dimensionerad för. Ytan är då tät att vatten ej släpps genom markskiktet.
- Igensatta hål på infiltrationen. Är det biologiskt kan det återgå om anläggningen vilar några månader.
Är det slam måste den bytas ut.
Markbäddsvatten skall vara klart, luktfritt och ofärgat. Är vattnet inte det är den överbelastad. Kontrollera enligt ovan nämnda punkter.
Verksamhetsutövaren är alltid ansvarig för att anläggning fungerar som den är avsedd. Nya regler kan också göra att avloppet inte längre genomgår godkänd reningsgrad. Det gör att ofta sker föreläggande från myndigheten att Ett avlopp är mer än bara installation det är en
pågående process i marken som kräver underhåll och tillsyn.
MARKUNDERSÖKNING OCH PROVTAGNING
För att kunna bedöma om det är möjligt att utföra en infiltrationsanläggning måste man ha god kännedom om mark- och grundvattenförhållanden på platsen. Det är därför viktigt med en noggrant utförd markundersökning som bl. a. ska ge svar på följande frågor:
Är jordmaterialet lämpligt för infiltration?
Är avståndet till högsta grundvattennivå eller berg tillräcklig?
På vilken nivå bör ledningarna ligga?
Hur ska anläggningen dimensioneras med hänsyn till markförhållanden?
Behövs infiltrationsanläggningen modifieras, t ex genom att utföras som förstärkt och eller grund/upphöjd infiltration?
För detta bör en undersökning av marken göras. Som kan beskrivas som basmaterial för undersökningen. Finns det tänkbara problem med avloppsnläggningen kan det behövas ytterligare undersökning av marken. Då kan det krävas en geohydrologisk undersökning av marken. Detta är mycket viktigt då det ligger uppströms i
avrinningen av en vattentäkt.
Om du är osäker på om det är möjligt att infiltrera bör du anlita en konsult som kan rådgöra dig med avloppet.
De kan föreslå vilken avloppslösning som är lämplig i ditt fall för ansökan.
Gör du en egen markundersökning bör du gå till väga på följande sätt:
1. Välj en lämplig plats för att anlägga avloppet.
Dessa bör utföras varierande på storleken av anläggningen och hur homogent materialet är. I de flesta fall är 2 till tre punkter tillräckligt för en avloppsanläggning upp till 5 personers hushåll.
2. Gräv provgrop
Provgropar bör grävas så de är 2 meters djupa i grovt material och 2,5 meter i fint material. Om grundvatten påträffas på mindre än två meter bör provtagningen gå ner till minst 0,5 m under grundvattenytan.
3. Undersök och beskriv varje provgrop.
Skrapa ren profilen så jordlagren blir synliga. Ett prov tas från varje skikt nedanför den yta som
spridningslagret skall ligga på. Är skiktningen obetydlig kan prov tas 0.5, 0.75, 1.0, 1.5, och två meter under markytan. Varje prov bör innehålla ca 2 kg och förpackas lämpligen i plastpåsar och märks med provets nummer, datum och djup, en identifikationsmärkning. Spara prov för miljökontoret kan studera vid besiktning på platsen.
Låt gropen stå öppen så att grundvattnet får stabilisera sig. I grova jordar tar det några timmar och i fina jordar några dygn. Notera vad ytan stabiliserat sig på och notera datumet för noteringen, beroende på att grundvattnet varierar med årstiden. Berggrundens djup om den påträffas skall också noteras.
Jordprofilen i schaktväggen skall noteras och beskrivas, färg, jordart, fuktighet, lagrens mäktighet och djup under marken skall anges.
Markera allt på en fastighetskarta med alla uppgifter utmärkta.
4. Ta ut minst ett prov för kornstorleksanalys.
Jordprover som tas ut skall innehålla ca 2 kg jord. Stenar större än ca 20 mm ska tas bort. Varje prov läggs i en platspåse och märks med:
1. Provtagningsplats 2. Provtagningsdatum 3. Provtagningsdjup HUR FÅR JAG HJÄLP?
Frågor om blankettens ifyllande och krav i vissa områden, som rör administrativ natur, besvaras av miljö- och byggkontoret. I övrigt hänvisar vi till konsulter eller företag som kan visa kompetens och utbildning på området.
Tillverkare kan även ge värdefull information. Titta i telefonkatalogen över konsulter på området.
För mer detaljerad information för intresserade hänvisar vi till Naturvårdsverkets allmänna råd ”Små avloppsanläggningar (AR 87:6).
SKYDDSAVSTÅND
Skyddsavstånd till vattenbrunnar.
Infiltration av avloppsvatten och behandling i markbädd innebär alltid risk för att vatten förorenas, främst då grundvatten. Det är viktigt att hänsyn till grannars och egen vattenbrunn i planeringen. Det krävs ett tillräckligt skyddsavstånd mellan avloppsanläggningen och de vattenbrunnar som finns i närheten.
Grundvattenströmmens riktning sammanfaller i regel med terrängens lutning och avloppsanläggningen bör därför placeras lägre än de befintliga och/eller planerade
vattenbrunnarna. Det är inte möjligt att ange generella mått på hur långa skyddsavstånden bör vara. Man brukar dock räkna med 50 m om avloppsanläggningen placeras nedströms
vattenbrunnen och 100-200 m om det placeras ovanför
Avstånd till grundvatten och berg Den rening avloppsvattnet genomgår i en nfiltrationsanläggning sker enligt samma princip som när regnvatten filtreras i
marklagren. Förutsatt att avloppsanläggningen är riktigt utförd och dimensionerad är
avloppsvattnet, tack vare filtrering i marken, praktiskt taget fritt från föroreningar när det når grundvattnet.
Reningsgraden beror till stor del av hur lång tid det tar för vattnet att nå grundvattnet.
Avståndet mellan infiltrationsledningarna och grundvattnet bör därför vara så stort som möjligt
Det minsta avståndet man kan godta är en meter mellan ledningarna och grundvattnets högsta nivå, vanligen den nivå som gäller i samband med snösmältningen. Detta avstånd är en förutsättning för att anläggningen ska
fungera tillfredsställande under de tider på året då grundvattennivån är som högst.
Samma minimiavstånd (1 m) gäller även mellan infiltrationsledningar och berg.
Om avståndet till högsta grundvattennivå eller berg är för litet men materialet i övrigt är lämpligt för infiltration, kan förhållandena förbättras genom en
uppfyllnad med en sandbäddunder infiltrationsledningen.
Metoden kallas upplyft infiltration.
ÖVRIG INFORMATION
Dricksvatten
Om dricksvattenförsörjningen inte redan är ordnad för fastigheten måste även den tas in i planeringen när avloppet planeras. Innan man gräver eller borrar bör man ta reda på var avloppsanläggningen är placerad.
Speciellt på små tomter kan det vara svårt att på ett godtagbart sätt lösa både vatten- och
avloppsförsörjningen på den egna fastigheten.
Vid sådana tillfällen kan lösningen vara att ordna vattenbrunn tillsammans med en eller flera grannar.
Befintliga brunnar behöver underhåll och skötsel. Brunnar som inte varit i bruk på en tid behöver ofta förbättras.
Slamsugning
Avståndet mellan slamavskiljare eller sluten tank och uppställningsfordon bör inte vara mer än 10 meter. Höjdskillnaden mellan slamavskiljarens botten får inte överstiga 6 meter, vilket motsvarar pumpens maximala sughöjd.
Tak- och dräneringsvatten
För att inte i onödan belasta avloppsanläggningen får inte dränering- och takvatten ledas på avloppet.
Det bör ledas direkt till ett dike eller stenkista
SÅ HÄR HANDLÄGGS DITT ÄRENDE
1. Ansökan lämnas in till miljö- och byggkontoret
Handlingar granskas av kontoret. Om kompletteringar behövs skickas skrivelse att inkomma med ytterligare handlingar. Är handlingarna kompletta kortas därför handläggningstiden.
Är uppgifterna ofullständiga återsänds ansökan med begäran om kompletteringar. Har inte handlingarna med kompletteringar återsänds inom en månad så skickas ett beslut om avslag på ansökan för bedömning ej kunnat ske på grund av ofullständiga uppgifter.
Det är viktigt att man har ett inrättat BDT-avlopp på fastigheten när man söker tillstånd till sluten tank.
Nämnden kan avslå en ansökan för att tidigare givna tillstånd eller anmälan ej uppfyller miljökraven.
Då ansökan är fullständig lämnas görs en besiktning på platsen innan vi tar ett beslut.
2. Beslut meddelas
Bedömer vi att anläggningen kan utföras enligt inlämnad ansökan ger vi tillstånd. Tillståndet kan förenas med krav om modifieringar.
Bedöms anläggningen vara olämplig får du avslag på anläggningen. Om man vill överklaga miljö- och byggnämndens beslut görs detta till länsstyrelsen.
3. Slutbesiktning
Vi utför inte slutbesiktning av avloppsanläggningen. Istället får du en blankett att skicka in. Den är en försäkran om att avloppet enligt ansökan och beslutet. Mindre avvikelser meddelas på denna blankett.
Er slutbesiktning skall utgöras av denna blankett OCH foto av anläggningen innan den fylls på med fyllnadsmassor samt på anläggningen färdig.
Innan dessa handlingar inkommit är ert avloppstillstånd giltigt. Har kontoret inte fått in blanketten kan ni föreläggas att redogöra för avloppet i detalj med alla uppgifter om avloppet. Detta kan medföra att ni måste då gräva upp avloppet för att få fram vissa uppgifter.
Anläggningen sker alltid på sökandes ansvar. Anlita alltid en entreprenör som har kompetensen. Glöm inte att det är ert ansvar som sökande att avloppet uppfyller de anvisningar som givits.
4 Förändringar av avloppet
Om du ändrar avloppet och anläggningens utförande, avloppsvattnets mängd eller typ måste detta anmälas till miljö- och byggnämnden. Detta står även i det beslut som meddelas.
Eftersom nämnden kan ställa krav på anläggningens utförande eller meddela förbud mot den är det klokt att avvakta nämndens beslut. Detta gäller även s k BDT-avlopp. Det kan även vara den mest ekonomiska lösningen så slipper ni åtgärda avloppet efter inrättande.
ANSÖKAN/ANMÄLAN
En ansökan eller anmälan om att anlägga enskilt avlopp ska vara skriftlig och innehålla följande uppgifter:
1. Ansökan/anmälan
Miljö- och byggkontoret har en speciell blankett.
2. Översiktskarta, lämpligen ekonomisk karta med aktuell fastighetsredovisning.
3. Detaljkarta över tomten. På kartan skall redovisas:
• Fastighetsgränser och tillfartsvägar.
• Befintliga och/eller planerade byggnader på fastigheten.
• Vattenbrunnar (befintliga och planerade) och vattendrag inom 150 m från anläggningen.
• Provgroparnas läge. Provgroparna bör vara numrerade.
• Höjdskillnader och markens lutning.
4. Redovisning av markundersökningen.
5. Om anläggningen ska ligga på annans mark måste dennes skriftliga godkännande bifogas.
6. I okomplicerade fall är ovanstående underlag tillräckligt. Om förutsättningarna för infiltration är dåliga eller finns risk att anläggningen kan medföra några olägenheter ur hälso- eller
miljösynpunkt måste sakkunnig person rådfrågas. Denne bör alltid utarbeta ritningar och
arbetshandlingar som i detalj beskriver anläggningen och ger underlag för att bedöma riskerna för olägenheterna. Vilka uppgifter som behövs bedöms från fall till fall.
Om en anläggning byggs för att motta avloppsmängd som motsvarar 25 personer eller mer skall detta anmälas enligt fler paragrafer i miljöbalken. Kontakta då miljö- och byggkontoret för ytterligare information.
Ansökan eller anmälan skall skickas in i god tid. För att utredning och behandling skall kunna göras under barmark. Avloppsansökan som skickas in då besiktning inte kan göras av marken p g a snömängd läggs vilande under vintern utan att behandlas.
Anmälan måste ske i god tid så miljö- och byggkontoret kan bedöma de försiktighetsmått eller villkor som ni måste vidta för att inrätta avloppet.
Tillståndet är tidsbegränsat
Tillståndet gäller i 5 år. Arbetet måste påbörjats inom 2 år annars förfaller tillståndet. Tiden räknas från beslutsdatum.
Tillstånden är f o m 2002 tidsbegränsade till 25 år för att hindra miljöproblem. Efter ca 20-25 är avloppens mark så mättade att infiltrationsbäddarna måste bytas ut.
