Marknadsbrev. Börsrekord trots Cypern-oro. april Marknaden i korthet

Full text

(1)

Marknadsbrev

april 2013

Jag tror att det är många som upplever att årets första tre månader har gått i optimismens tecken. Stockholmsbörsen har stigit med knappt 10 procent och den amerikanska börsen är uppe på den högsta nivån någonsin! Men det är inte alla börser som har gått lika starkt. Flera tillväxtmarknader har backat och i Europa är utvecklingen blandad.

En intressant iakttagelse är att Skandias aktiva sparkunder verkar ha följt börsutvecklingen noggrant. I mars var Sverigefonder och smala Asienfonder de som lockade mest. Och det är dessa fonder som har gått tveklöst bäst hittills i år. Samtidigt ser vi att spararna säljer sina Ryssland- och Kinafonder – och det är just dessa fondkategorier som har gått sämst. Sparare på hugget med andra ord.

Turerna kring Cyperns räddningspaket de senaste veckorna är en påminnelse om att eurokrisen och dess underliggande problem är långt ifrån lösta. Men jämfört med hur marknaderna reagerade på Greklands- krisen förra året så gick Cyperns problem nästintill obemärkt förbi.

Så hur allvarligt är fallet Cypern egentligen? På nästa sida ger Skandias chefekonom Heidi Elmér sin syn på problematiken.

Månadens fördjupning handlar om Indien. Den indiska ekonomin har, i likhet med de flesta länder, drabbats av inbromsningen i världsekono- min. Men nu pekar prognoserna uppåt. Indien dras dock med svaga statsfinanser och hög inflation, och ekonomin är i stort behov av reformer.

På sidan 4 kan du fördjupa dig mer i den indiska ekonomin och börsen.

Som nämnts ovan noterades det amerikanska börsindexet Dow Jones nyligen på den högsta nivån någonsin. Det kan verka som ett synnerligen dåligt tillfälle att investera på börsen, eller? På sidan 6 tittar vi

närmare på börsens historia och frågar oss vad det har inneburit historiskt när börsen har noterats på rekordnivåer.

I februari utökade Skandia sortimentet med flera nya fonder i en satsning att förbättra vårt fonderbjudande. På sidan 11 ger vi en översyn av de förändringar vi har gjort.

Trevlig läsning!

Jim Rotsman, chef Skandia Investment Center

Börsrekord trots Cypern-oro

Marknaden i korthet

Nya börsrekord i USA

... men Cyperns problem påminner om att eurokrisen inte är över

De lågt hängande frukterna är plockade – aptiten på risk blir mer selektiv

Visste du att du numera kan prenumerera på marknadsbrevet? På vår hemsida kan du anmäla din mejladress och på så sätt få marknadsbrevet i din mejlbox varje månad!

it i

(2)

MAKROPERSPEKTIV

De lå¯t hän¯ande frukterna är plockade

Den senaste månaden har krisen på Cypern påmint oss om att de underliggande problemen i euroområdet är långt ifrån lösta. Rapporteringen och uppmärksamheten kring Cypern har varit stor. Slutsatserna om vilka konsekvenser krisen har för omvärlden och eurosamarbetet har varierat från att vara en begränsad cypriotisk kris till att eurokritiker fått vatten på sin kvarn om hur omöjligt hela eurosamarbetet är.

Aptiten på risk mer selektiv

Utvecklingen på de finansiella marknaderna brukar vara en bra budbärare för hur ny information tolkas och värderas.

Och händelserna på Cypern har inte gått de finansiella marknaderna förbi, men även här har reaktionerna varit blandade. Den starka börsuppgången som inlett året har bromsat in något, men mars fortsatte ändå att bjuda på en hygglig uppgång generellt sett på världens börser. Skapliga tillväxtsignaler i USA och Kina understött av fortsatt lätt penningpolitik i omvärlden har dessutom fortsatt att ge stöd åt börsutvecklingen. I USA har till och med börserna slagit nya rekord.

På räntemarknaderna råder däremot inte samma upp- rymda stämning och vi ser till viss del en återupprepning av tidigare mönster från perioder med finansiell oro – dvs.

lägre statsobligationsräntor i länder som upplevs som säkra, medan länder eller tillgångar med kreditrisk drabbats av ränteuppgångar. Det innebär att den ränteuppgång vi såg i början av året har kommit av sig. Tyska statsobligations- räntor är åter nära historiska bottnar. Även svenska och amerikanska räntor har fallit tillbaka även om de numera är en bit över de rekordlåga nivåer vi såg i höstas. Ökade risk- premier syns bland annat genom stigande räntor på stats- obligationer från krisdrabbade sydeuropeiska länder samt ökade kreditspreadar för företagsobligationer.

Cypern – en droppe i havet

Vad är det som gör Cypern till en vattendelare? Som fram- går av tabell 1 är Cypern en pytteliten ekonomi som knap- past har någon påverkan på omvärldens tillväxt. Även om banksektorn är 8 gånger så stor som landets BNP motsvarar

Cypernkrisen har påmint oss om att de underliggande problem i euroområdet är långt ifrån lösta.

Hanteringen av krisen slår an en ny ton för framtiden, då det är bankernas finansiärer, snarare än euroområdets skattebetalare, som får betala för kalaset. Det borde leda till att den senaste tidens goda riskaptit blir mer selektiv.

det ändå bara ungefär hälften av storleken på en av de svenska storbankerna. Cypern är det femte eurolandet att få nödlån, men beloppet på nödlånet utgör en bråkdel av de summor som EU betalat till tidigare krisländer som Irland, Grekland, Portugal och Spanien. Nej, Cyperns kris har inte handlat om storleken på beloppen. Det har istället handlat om principer och ifrågasättande av Cyperns val av

”affärsmodell”, där utländska placerare – i synnerhet ryssar – har lockats av låga skatter och parkerat sina pengar i cypriotiska banker. Det har också funnits starka misstankar om omfattande penningtvätt.

Från räddnin¯spaket till skuldnedskrivnin¯

Kraven på att Cypern själv ska vara med och betala notan var därför höga. Så har det inte sett ut tidigare när krisande länder som Grekland, Portugal, Irland och Spanien fått nödlån, utan dessa har i stort sett finansierats med (andra) skattebetalares pengar. På finansspråk brukar det kallas

”bail-out”. Men euroländer som Tyskland, Holland och Fin- land var trötta på att skjuta till mer pengar till krisande län- der. Det finns helt enkelt inte folkligt stöd för en sådan fortsatt politik, och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har inte råd att tappa stöd inför höstens tyska val.

Tabell 1: Perspektiv på belopp

miljarder EUR

Euroområdets BNP 9500

Cyperns

BNP 19 0,02% av Euroområdets BNP

Banksektor 152 800% av BNP

Statsskuld (före paket) 11 60% av BNP Statsskuld (efter paket) 21 110% av BNP

Cyperns räddningspaket

Från EU 10

”Egen finansiering” 5,8

Tidigare räddningspaket till Irland, Grekland, Portugal

och Spanien 503

Källa: Skandia, IMF, Financial Times

(3)

Lösningen på Cyperns problem blev istället att de ledan- de bankerna rekonstrueras och får sina skulder nedskrivna.

Allt är inte helt klart ännu men uppskattningar gör gällande att det kan bli så mycket som med 60 procent. Därmed är det bankernas finansiärer som får bära kostnaden. Detta kallas för

”bail-in” på finansspråk och betyder att bankens aktie- och obligationsägare får sina fordringar strukna eller kraftigt redu- cerade. Denna typ av kapital är dock väldigt litet i de cyprio- tiska bankerna och inte tillräckligt för att täcka hela notan.

Därför kommer även vanlig bankinlåning användas som betal- ning och delar av insättningarna kommer att omvandlas till aktier i banken. Men det gäller bara belopp som överstiger den statliga insättningsgarantin på 100 000 euro. Resultatet är en betydligt mindre banksektor. Men för att förhindra att det kvarvarande kapitalet försvinner från Cypern har man dessutom varit tvungen att införa kapitalkontroller.

Cypern visar vä¯en för krishanterin¯

Händelseförloppet kring turerna på Cypern har stundvis varit kaotiskt, men i slutändan kan två viktiga principer summeras: insättningsgarantin lämnas orörd och det är bankernas finansiärer, snarare än euroområdets skatte- betalare, som får betala för kalaset. Jag ser det som ett steg framåt i hanteringen av euroområdets skuldkris.

För att skapa en sund finanssektor behöver de som tagit risker även vara med och bära kostnaderna. Det här kan mycket väl bli en vägledande princip för krishantering av andra länder framöver. För tyvärr är det inte färdigstädat i banksektorn i länder som exempelvis Spanien. Faktum kvarstår att euroområdets banker behöver mer kapital. Den europeiska krispolitiken har tidigare mest handlat om att undvika och skjuta upp skuldnedskrivningar. Det är ingen hållbar strategi. Den ömmande punkten har varit vem som ska betala. Med Cypern som vägvisare är det i framtiden bankernas finansiärer som ska bära en stor del av kostna- derna. Det är framför allt goda nyheter för skattebetalarna i euroområdet. Men för investerare i bankernas aktier och obligationer är det läge att bli mer kräsen och kräva högre riskpremier – speciellt för banker med oklar värdering på sina tillgångar. Det har också redan synts i kraftiga fall för europeiska bankaktier och stigande kreditriskpremier på räntebärande värdepapper utgivna av finansiella företag.

…men blottar också sprickor

Men även om man kan läsa Cyperns krishantering som ett steg framåt i vissa avseenden så blottar lösningen obön- hörligen även svagheter med eurosamarbetet. Hur går en gemensam valuta och kapitalkontroller ihop? Den gemen- samma valutan är tydligen inte längre helt gemensam. Och har man väl infört kapitalkontroller är det svårt att sedan lyfta bort dem. Island är ett tydligt exempel som fortfarande efter fyra år lever med kapitalkontroller.

Andra frågor som väckts till liv är: ”hur säkra är mina bankinsättningar?” Exemplet med Cypern visar tydligt

vikten för sparare att välja att ha sina pengar på starka banker i starka länder. Men trots att det finns en risk för att det kan bli en kontoflykt i krisdrabbade sydeuropeiska län- der, så syns inga sådana tecken än så länge.

Krisen och dess hantering på Cypern sammanfattar där- med euroområdets problem i ett nötskal. Vi har en valuta- union men den saknar nyckelingredienserna för ett lyckat

samarbete och hantering av bankkriser – dvs. en gemen- sam bankunion och gemensam finanspolitik med möjlighet till transfereringar mellan länder och regioner. Vi är långt ifrån ett sådant läge. De nordliga länderna med Tyskland i spetsen är inte intresserade av en sådan gemensam kris- hantering förrän dagens problem med svaga banker och skuldsatta länder är uppstädade. Men går det att kapitali- sera bankerna utan en gemensam bankunion på plats?

Ni hör, det låter som ett moment 22. Det har också fått olyckskorpar att åter kraxa om eurons sammanbrott.

Se¯latsen fortsätter bland isber¯en

Jag har tidigare liknat konjunkturen vid ett fartyg som seglar på ett hav med farliga isberg i dess farvatten. På ytan ser vi delar av problemen, men anar samtidigt att isberget är som störst under ytan. Fartyget seglar på. Det gick inte på grund den här gången heller. Men det cypriotiska isberget har upp- märksammat oss på att vi är långt ifrån slutet på eurokrisen.

Politisk osäkerhet i Italien och vapenskrammel i Nordkorea är andra exempel på risker som kan stöka till det.

Fartygets motor driver olika starkt. Det är tydligt att det är främst USA och Kina som står för återhämtningen i världsekonomin. Även den svenska konjunkturen har visat fler tecken på att kvickna till, medan stora delar av euro- området fortfarande är i recession. Det gäller att inte fler motorer hackar. De stora centralbankerna – Fed, ECB, BoE och BoJ – fortsätter därför stödja konjunkturen med myck- et lätt penningpolitik. Riksbanken sitter däremot still i båten och lämnar reporäntan oförändrad i april. Vi har haft en period då de flesta tillgångsslag gett god avkastning.

Nu är de lågt hängande frukterna plockade. Påminnelsen om att både konjunkturrisker och

politiska risker finns kvar borde göra aptiten på risk mer selektiv.

Heidi Elmér Chefekonom

”Det cypriotiska isber¯et har uppmärksammat oss på att vi är lån¯t ifrån slutet på

eurokrisen.”

(4)

FÖRDJUPNING Indien

På vä¯ tillbaka men

reformbehovet är stort

Den indiska ekonomin är den tionde största i världen, men i köpkraftsjusterade termer hamnar landet på tredje plats.

Och med en befolkning på 1,2 miljarder är landet en makt- faktor. Indiens framfart under det senaste decenniet har även bidragit till en imponerande börsuppgång. Trots det har intresset för Indien varit förhållandevis svalt – särskilt i jämförelse med Kina. Men mycket är på gång i den indiska ekonomin, och på sistone har landet genomfört betydelse- fulla reformer. Dessutom har den indiska börsen varit en av de bästa under de senaste 10 åren. Det finns med andra ord många anledningar till att bekanta sig mer med Indien.

Tillväxten från knappt 10 procent till dry¯t 5

Under de senaste två åren har den indiska tillväxttakten sjunkit. Från att ha vuxit med knappt 10 procent under åren innan finanskrisen, sjönk tillväxten till 5,2 procent under 2012. Fjolårets siffra var även sämre än ”bottenåret” 2009 då ekonomin växte med 6,6 procent. Dessutom har infla- tionen klamrat sig fast vid höga nivåer trots att tillväxttak- ten har sjunkit. Inflationstakten har förvisso avtagit något från de högsta nivåerna och centralbanken har sänkt styr- räntan vid tre tillfällen under det senaste året. Men den fortsatt höga inflationen gör det svårt för centralbanken att stimulera ekonomin ytterligare via räntesänkningar.

Och frågan är om det är lägre räntor som den indiska eko- nomin behöver?

En ekonomi i behov av reformer

Indien har en tradition av protektionistisk politik som syftar till att skydda inhemska företag mot utländska storföretag.

Det handlar om begränsningar i hur stor andel som de utländska företagen tillåts äga i sina indiska verksamheter och att utländska bolag är tvungna att göra en viss del av sina inköp från indiska företag. Dessutom bidrar undermålig infrastruktur, i form av dåligt reparerade vägar, överbelastat järnvägsnät och strömavbrott, till höga kostnader för företa-

Indien har varit ett av de snabbast växande länderna under 2000-talet. Men i likhet med de flesta tillväxtmarknader har den indiska ekonomin bromsat in under de senaste två åren. Avmattningen i världskonjunkturen är en orsak, men därutöver påverkar landspecifika faktorer på olika sätt. I den här artikeln tittar vi närmare på fallet Indien.

gen. Den bristande infrastrukturen skapar flaskhalsar, främst i energi och kraftsektorerna, och anses vara bland de vikti- gaste faktorerna till Indiens inbromsning.

Under de senaste åren har dock den indiska regeringen tagit steg mot att reformera ekonomin. Inte minst har reformtakten tagit fart sedan den nye finansministern, Palaniappan Chidambaram, tillträdde i augusti förra året.

Bland annat har regeringen lättat på ägandebegränsningarna för utländska företag, främst inom detaljhandel- och flyg- sektorn. Det förväntas leda till ökade investeringar och produktivitet framöver. Man har även ökat möjligheten för inhemska företag att finansiera sig från utländska lånegiva- re och sålt andelar i statskontrollerade företag. Dessutom ska ett flertal större infrastrukturprojekt tidigareläggas och åtgärder för att minska det byråkratiska krångel som tenderar att fördröja projekten har lanserats. Men behovet av refor- mer är fortfarande mycket stort och det är just fortsatta reformer som är nyckeln till Indiens framtida tillväxt.

Statsfinanser i dåli¯t skick

Indien dras med dubbla underskott – i bytesbalansen (skill- naden mellan det som produceras och det som förbrukas inom landet) och i statsbudgeten. Underskottet i bytes- balansen är särskilt oroande eftersom det finansieras av

”Indiens framfart under det senaste decenniet har även bidra¯it till en imponerande börsupp¯ån¯. Trots det har

intresset för Indien varit förhållandevis svalt – särskilt i

jämförelse med Kina. ”

(5)

1 Avser nationella MSCI-index inklusive återinvesterade utdelningar och i lokal valuta per den 1 april 2013.

2 Källa: Morgan Stanley Asia/GEM Weekly Market Monitor 18 mars 2013

utländsk valutaupplåning, vilket ökar Indiens sårbarhet för internationell finansiell turbulens. Indien har i dagsläget kreditbetyget BBB-, vilket endast är ett steg ifrån att klas- sificeras som ”high yield” (high yield är en benämning på länder eller företag som anses ha låg kreditvärdighet).

Skulle Indiens kreditbetyg förvärras kan det innebära att de räntor som landet betalar på sina lån skulle stiga.

Det höga budgetunderskottet beror i stor utsträckning på Indiens omfattande subventioner på diesel. Stigande oljepriser har gjort dieselsubventionerna mycket kostsamma och urholkat statens budget. På senare tid har regeringen lättat på subventionerna, men Indiens oljeberoende är stort och stigande oljepriser skulle kunna drabba den indiska ekonomin hårt.

Hö¯re tillväxt runt hörnet

I likhet med de flesta tillväxtmarknader förväntas den indiska ekonomin få upp farten i år. I det fjärde kvartalet i fjol växte Indiens ekonomi med 4,5 procent. Detta bedöms ha varit botten och redan nästa kvartal pekar konsensus- prognoserna på en tillväxt på 6 procent, och tillväxten bedöms bli ännu högre under kommande år. Men hur fram- gångsrik regeringen är med sin fortsatta reformpolitik kommer sannolikt att kunna påverka kommande års till- växtsiffror. Dessutom går Indien till val nästa år, vilket kan tänkas påverka både takten och inriktningen på reformerna, i såväl positiv som negativ riktning.

Stark börs med hö¯a värderin¯ar

Den indiska börsen har varit den bästa av de fyra BRIC- ländernas börser både under de senaste fem och 10 åren.

Även under fjolåret var det Indienbörsen som hade den bästa utvecklingen1. Indiens börs gick upp med 30 procent i lokal valuta under förra året, vilket kan jämföras med index över tillväxtmarknadernas samlade börser som gick upp 18,6 procent. I svenska kronor blev uppgången för Indien- börsen knappt 20 procent eftersom den indiska rupien för- svagades under året.

Uppgången på den indiska börsen har lett till att aktie- värderingarna har stigit. För närvarande värderas indiska aktier i genomsnitt till 14,2 gånger 2013 års prognostiserade vinst. Det kan jämföras med snittet bland tillväxtmarknader som värderas till 10,8 gånger den förväntade vinsten2. Histo- riskt har dock indiska aktier tenderat att värderas högre än snittet bland tillväxtmarknader eftersom bolagens lönsam- het har varit god. Men den högre värderingen kan även innebära högre risk.

Som svensk sparare bör man även komma ihåg att växel- kursen mellan den indiska rupien och svenska kronan kommer att påverka avkastningen i Indienfonder. Rupiens försvagning under 2000-talet har påverkat avkastningen negativt. Indien-börsens uppgång på 544 procent under de senaste tio åren var ”endast” 328 procent i svenska kronor. Och under de senaste fem åren har den indiska börsen sjunkit marginellt i svenska kronor, medan den har stigit med 24 procent i rupie.

Johan Lundqvist

Inflation BNP-tillväxt Källa: Reuters EcoWin

05 06 07 08 09 10 11 12

-1 1 3 5 7 9 11

”Som svensk sparare bör man även komma ihå¯ att växelkursen mellan den indiska

rupien och svenska kronan kommer att påverka avkastnin¯en i Indienfonder.”

BNP-tillväxt och infl ation Årlig procentuell förändring

(6)

FÖRDJUPNING USA-börsen

Ger rekordnivåer skäl till oro?

Dow Jones Industrial Average, vanligen kallat ”Dow Jones Index”, består av 30 av de största amerikanska företagens aktier. Indexet startades 1896 och har sedan starten stigit med ca 35 000 procent. Det bör redan här understrykas att denna siffra inte inkluderar de utdelningar som företa- gen lämnar. Inklusive återinvesterade utdelningar har upp- gången varit många gånger större. Och för en långsiktig investerare är utdelningarna naturligtvis av stor betydelse.

Men eftersom den nyligen uppnådda toppnoteringen syftar till index exklusive utdelningar, så är det detta som vi använder i den här artikeln.

När Dow Jones index nu befinner sig på den högsta nivån någonsin kan det låta som ett dåligt tillfälle att investera på börsen. Indexet har ju bevisligen redan stigit rejält och man kan fråga sig – hur mycket mer finns det att hämta? Det är en fråga som vi inte kan besvara. Men vi kan undersöka hur det har sett ut historiskt. I den här artikeln har vi studerat hur Dow Jones har utvecklats efter att indexet har passerat en tidigare högsta nivå och därmed, vid den tidpunkten, har noterats på den högsta nivån någonsin.

En historik av toppar och dalar

Under Dow Jones första 33 år steg indexet över 800 pro- cent. Den första stora nedgången skedde mellan 1929 och 1932, i samband med den stora depressionen, då indexet tappade närmare 90 procent av sitt värde. Det dröjde fram till slutet av 1954, innan indexet hade återhämtat sig till nivån från 1929 och noterats på en ny högsta nivå. Och räknat från den nya högsta nivån 1954, steg börsen med 162 procent fram till februari 1966, då indexet vände ned.

De efterföljande 15 åren brottades den amerikanska ekonomin med stagflation, och börsen hade svårt att få till en varaktig uppgång. I november 1972 lyckades dock Dow Jones passera högsta nivån från 1966. Denna gång vände dock börsen ned bara två månader senare och föll över 40 procent på två år.

Det dröjde till den 3 november 1982 innan Dow Jones

Index åter noterade en ny högsta nivå. Det som följde där- efter var den största uppgången i indexets historia. Från botten i augusti 1982 steg Dow Jones drygt 1 400 procent fram till toppen vid millennieskiftet och räknat från den 3 november, då indexet passerade sin tidigare högsta nivå, blev uppgången nästan 1 050 procent.

Efter att IT-bubblan briserade runt millenieskiftet föll bör-

sen under tre år innan den vände upp. Först drygt 6,5 år senare, i oktober 2006 hade börsen hämtat hem hela tappet och nådde en ny högsta nivå. Därefter höll uppgången i sig i fram till den 9 oktober 2007 och indexet steg 21,4 procent innan det vände ned i samband med finanskrisen. Och det är alltså nivån från den 9 oktober 2007 som passerades den 5 mars i år.

Historiken ¯er inte skäl till oro

Om vi bara ser till den historiska utvecklingen för Dow Jones Index kan vi konstatera att de gånger som indexet har passerat en tidigare högsta nivå, när denna har följts av en större nedgång, har indexet fortsatt att stiga i mer än ett år alla gånger utom en. Historiskt har det alltså för det mesta lönat sig att investera på börsen, även när den har

Den 5 mars i år stängde USA-börsens Dow Jones Index på den högsta nivån någonsin. Det innebär att börsen nu har tagit igen hela raset som skedde i samband med finanskrisen. Sedan dess har aktieindexet fortsatt upp ytterligare under mars. Men vad betyder det att den amerikanska börsen nu handlas kring de högsta nivåerna någonsin? Ökar riskerna för bakslag eller kan den fortsätta upp? Eller kan vi dra några slutsatser över huvud taget?

”När Dow Jones index nu befinner si¯ på den hö¯sta nivån

nå¯onsin kan det låta som ett dåli¯t tillfälle att investera på börsen. Indexet har ju bevisli¯en

redan sti¯it rejält och man kan frå¯a si¯ – hur mycket mer finns

det att hämta?”

(7)

befunnit sig på den högsta nivån någonsin.

Men kan vi verkligen dra några slutsatser inför framtiden baserat på historiken? Svaret är förmodligen nej. På lång sikt är det företagens vinsttillväxt som styr börsutveck- lingen.

Snabb upp¯ån¯ på kort tid ökar risk för baksla¯?

Den uppgång som har lett fram till dagens rekordnivåer kan också skapa frågetecken eftersom den har varit stor och skett snabbt. Sedan förra sommaren har Dow Jones stigit med drygt 20 procent och bara i år är indexet upp omkring 11 procent. Ger det skäl till oro?

Här är svaret ”nja”. Längre perioder av börsuppgångar sker sällan, eller någonsin, utan svackor. Dessa brukar ofta kallas ”hack i kurvan”, ”sättningar” eller ”korrigeringar”.

Om dessa blir tillfälliga eller bestående beror oftast på om konjunkturen och den ekonomiska situationen för företagen förbättras eller försämras.

Även om börsen fortsätter upp från de nuvarande nivåerna, så är det fullt rimligt att den senaste tidens börsuppgång kommer att ta en paus eller förbytas till en (tillfällig) ned-

gång så småningom. Exempel på faktorer som i närtid kan bryta börsuppgången är om den globala återhämtningen kommer av sig eller förnyad oro kring eurokrisen. Även geopolitisk oro som exempelvis vapenskramlet i Nordkorea kan komma att dämpa börshumöret. Men att ”tajma” upp- och nedgångar är däremot ofta mycket svårt. Som långsik- tig investerare gör man därför oftast bäst i att inte fästa så stor vikt vid kortsiktiga svängningar.

Det kan även vara värt att sätta den senaste tidens upp- gång och den nuvarande rekordnivån i perspektiv. Från bottennivåerna 2009 har Dow Jones Index stigit med näs- tan 120 procent fram till idag. Men räknat från toppnivån 2007, innan finanskrisen, blir uppgången blygsamma 3,8 procent. Och från toppen i januari 2000 har börsen gått upp omkring 27 procent, eller knappt 1,8 procent per år1.

Sammanfattningsvis bör man som sparare inte basera sina långsiktiga investeringsbeslut på att titta i backspe- geln. På lång sikt är det börsföretagens vinsttillväxt som styr börsutvecklingen och denna hänger ofta ihop med den generella konjunkturutvecklingen. De som vill vara aktiva i sitt sparande bör fokusera på dessa faktorer, snarare än vilken nivå ett börsindex noteras på.

Johan Lundqvist

1 Alla siffror är till och med den 1 april 2013

00 05 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 00 05 10 0

2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 15 000

1929 –1932: Första stora börsfallet. Dow Jones tappar 90 % av sitt värde.

1954: Indexet tar sig förbi toppen från 1929

1966: Tolv års börsuppgång tar slut

1972: Indexet tar sig tillfälligt förbi nivån från 1966

1982: Dow Jones på högsta nivån dittills 2000: IT-bubblan briserar

2007: Högsta nivån innan finanskrisen 2013: Börsen noteras på ny högsta nivå

Källa: Reuters EcoWin Dow Jones Industrials Index 1896 – 2013

(8)

PLACERA Strukturerade produkter

Svensk investerin¯ med

möjli¯het till fast avkastnin¯

Skandia ger regelbundet ut strukturerade produkter som tecknas under perioder om 4–6 veckor. Denna placering kan tecknas t.o.m. den 10 maj 2013. Placeringens emis- sionsdag är den 16 maj och löptiden är 5 år.

Det bästa av börsupp¯ån¯ eller fast avkastnin¯

Skandia Indexbevis Sverige 7 Intervall är en strukturerad produkt som följer utvecklingen på den svenska aktiemark- naden genom indexet OMXS30 som består av de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Placeringen har en löptid på fem år och eventuell avkastning utgörs

av det bästa alternativet av antingen Stockholmsbörsens positiva utveckling eller en fast avkastning på indikativt 20 procent1, som betalas ut efter löptidens slut. Det inne- bär att om börsen stiger mer än 20 procent, så kommer placeringens avkastning att utgöras av uppgången på Stockholmsbörsens OMXS30-index. Om börsen stiger mindre än 20 procent kommer istället den fasta avkast- ningen att utbetalas.

Kan ¯e avkastnin¯ även om börsen sjunker

Den här placeringen är utformad för att kunna ge avkast- ning även vid stillastående och i viss mån sjunkande kurser.

Placeringens riskbarriär är satt till 70 procent av indexets kurs på startdagen den 16 maj 2013 vilket innebär att den fasta avkastningen kommer att betalas ut förutsatt att bör- sen inte sjunker mer än 30 procent fram till slutdagen. Det betyder även att placeringen är skyddad mot nedgångar för det underliggande indexet med som mest 30 procent utan att det nominella beloppet påverkas. Skulle nedgång- en för det underliggande indexet vara större än 30 procent på slutdagen, så betalas nominellt belopp minus nedgång- en i index ut.

Sammanfattningsvis ger Indexbevis Sverige 7 Intervall möjlighet att ta del av det bästa alternativet av Stockholms- börsens utveckling eller en fast avkastning om indikativt 20 procent. Den fasta avkastningen betalas ut även om börsen faller med som mest 30 procent fram till slutdagen.

För att teckna denna produkt och för mer information, vänligen kontakta din rådgivare.

• Erbjuder det bästa alternativet av Stockholmsbörsens uppgång eller fast avkastning

• Ger möjlighet till avkastning även vid negativ börsutveckling

• Det nominella beloppet är skyddat mot nedgångar med som mest -30 procent

Tre möjliga scenarier:

Om den svenska börsen…

... stiger 50 procent fram till slutdagen, så kommer avkast- ningen i Indexbevis Sverige 7 Intervall att uppgå till 50 procent.

... sjunker med 15 procent fram till slutdagen, så kommer avkastningen i Indexbevis Sverige 7 Intervall att uppgå till 20 procent1.

... sjunker med 60 procent fram till slutdagen, så kommer 40 procent av det nominella beloppet att återbetalas.

Placeringen är:

FÖRSIKTIG

NEUTRAL OFFENSIV

1 Procentsatsen för den fasta avkastningen är indikativt 20 procent (lägst 15 procent) och fastställs senast den 30 maj 2013.

För fullständig information om produkten, inklusive risker, avgifter och slutliga villkor, vänligen se informationsbroschyr på skandiabanken.se

(9)

Under de senaste decennierna har räntenivåerna fallit i takt med att inflationen har tryckts ned. De sjunkande räntorna har bidragit till hög avkastning för räntebärande placeringar.

Räntenedgången har förstärkts under de senaste årens glo- bala finansiella och ekonomiska kriser i takt med att inves- terare har värdesatt den högre säkerheten hos dessa till- gångar jämfört med mer riskfyllda investeringar som aktier.

Det har lett till att obligationspriserna har stigit konstant samtidigt som räntenivåerna har fallit. På senare år har kri- sens omfattning fått centralbanker att köpa obligationer som ett sätt att ytterligare stimulera både den inhemska och globala ekonomin eftersom de rekordlåga räntorna inte kan sänkas mycket mer. Denna stimulansåtgärd, som kallas kvantitativa lättnader har inte bara stärkt obligationsmark- naden utan även aktier och andra riskfyllda tillgångar.

Sammanfattningsvis har de sjunkande räntorna och cen- tralbankernas köp av obligationer bidragit till att vi har fått uppleva en mycket stark utveckling för ränteplaceringar på senare år.

En ny investerin¯svärld

Förväntningarna är att räntenivåerna för statsobligationer i västvärlden kommer att stiga från dagens låga nivåer. På BlackRock anser vi att den stora frågan handlar om timing, dvs. snarare ”när” än ”om” räntorna ska upp.

Räntebärande placerin¯ar – Hur ska ja¯ investera

framöver?

På BlackRock liknar vi våra räntebärande produkter med hur man bygger ett hus. Det krävs en stabil grund och hos BlackRock består den av vår tro på att vi behöver erbjuda produkter som fungerar i moderna tider. Husets bärande väggar är våra förvaltningsverktyg som ger vår produkt, BlackRock Global Absolute Return Bond Fund en stabil struktur. Husets tegelstenar och murbruk är våra för- valtare som levererar avkastning. Allt detta skyddas av ett starkt och säkert tak, vilket består av vår riskhantering, som skyddar produkterna i olika marknadsklimat så att vi kan fortsätta leverera bästa möjliga avkastning till våra kunder.

Det finns dock viktiga politiska och ekonomiska hinder som kan komma att fördröja detta. Bland annat den pågå- ende skuldkrisen i eurozonen samt vissa olösta frågor i USA. Vi förväntar oss därför att centralbankerna kommer att fortsätta stimulera ekonomin under en förlängd period.

En kraftig höjning av räntenivåerna skulle dock snabbt kunna hämma den ekonomiska tillväxten.

Detta är en annons från BlackRock. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen.

För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev.

BlackRock Global Absolute Return

Bond Fund

Likviditet

Över- avkastning Flexibilitet

Riskspridning

Bevarande av kapital

Låg volatilitet

Global ränteplatform Risk-

hantering

(10)

Hur påverkar detta mina ränteplacerin¯ar?

Vår bedömning är att den globala ekonomin och marknads- klimatet kommer att bli mindre förutsägbart samt att mark- naderna kommer att bli mer skakiga framöver. Dessutom kommer stigande räntor på sikt göra det svårt för traditio- nella räntefonder att skapa god avkastning. I den här miljön gäller det att hitta nya vägar för att skapa avkastning med räntebärande placeringar.

Hur bör ja¯ investera i räntebärande produkter? – en lösnin¯ från

BlackRock.

För att kunna hantera en miljö med stora marknadssväng- ningar och stigande räntor har vi utvecklat fonden Black- Rock Global Absolute Return Bond. Målsättningen med den här fonden är att nå positiv avkastning oavsett mark- nadsklimat.

I BlackRock Global Absolute Return Bond har vi möjlighet att investera i alla olika typer av räntebärande instrument som finns tillgängligt, globalt. Vi investerar i statsobligationer, företagsobligationer, tillväxtmarknadsobligationer, hög- avkastande obligationer, valutor och lån. Vi utgår från vår marknadssyn vid ett visst tillfälle och gör en bedömning om var det finns mest möjligheter för tillfället. Därefter fördelar vi portföljens tillgångar till team som är snävt specialiserade på olika delar av räntemarknaden. På så vis säkerställer vi att vi får ta del av specialistteamens bästa

idéer på räntemarknaden. Det innebär även att vi kan välja bort sådana ränteinvesteringar där vi ser begränsade möj- ligheter. Resultatet är en modern och flexibel ränteprodukt som drar fördel av BlackRocks globala analysresurser och som erbjuder större riskspridning än många traditionella räntefonder. Vi har drivits av en stark övertygelse att ränte- investeringar måste förändras för att kunna hjälpa sparare genom olika marknadsklimat. Därför har vi tagit fram BlackRock Global Absolute Return Bond, en flexibel lös- ning som drar nytta av räntemarknaden som den ser ut idag och i framtiden.

lan Winship, huvudförvaltare av BlackRock Global Absolute Return Bond

Detta är en annons från BlackRock. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen.

För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev.

”Sammanfattnin¯svis har de sjunkande räntorna och

centralbankernas köp av obli¯ationer bidragit till att vi har fått uppleva en mycket stark

utvecklin¯ för ränteplacerin¯ar

på senare år.”

(11)

Skandia storstädar i fondutbudet

– Översynen var en naturlig följd av att vi blev oberoende för snart ett år sedan. En central del i vår nya ägarbild är att lägga stor vikt vid långsiktig kundnytta, vilket ger oss större frihet att sänka avgifterna för att få fler nöjda kunder på längre sikt. Låga avgifter är inget självändamål, eftersom det är nettoavkastningen som är avgörande för resultatet, men dyrare fonder måste såklart kunna visa upp större po- tential och i vissa fall har inte det skett, säger Jim Rotsman, chef för Skandias investeringserbjudande.

Renodlat fondutbud

Även i framtiden kommer sortimentet innehålla både egna och externa fonder, men de som kvalificerar sig ska skilja sig från övriga alternativ.

– Vi övervägde alla möjligheter. Vi ställde oss till och med frågan om vi skulle göra som vissa av våra konkurren- ter och göra om fondutbudet till en sluten plattform med bara våra egna fonder, men det gick snabbt att konstatera att våra kunder förväntar sig mer än så. Samtidigt ska det vara lätt att välja, så vi har tagit bort fonder med överlap- pande placeringsinriktning och bara behållit de alternativ

vi tror kommer prestera bäst inom sin placeringsinriktning över tid, säger Jim Rotsman.

Samma analysteam som väljer åt Skandias livportfölj

Fondanalys har länge varit en viktig del i urvalsprocessen för fonderbjudandet. Efter Skandias separation från Old Mutual öppnades möjligheten att låta samma analytiker- team som utvärderar förvaltare för Skandias livportfölj, med 300 miljarder kronor under förvaltning, att även göra analysen för det externa fonderbjudandet. En annan stor förändring är att Skandia inte längre har inflytande i för- valtningen av Old Mutuals Skandia-fonder. Avsaknaden av insyn och den minskade möjligheten att påverka gör att ett antal fonder under namnet Skandia byts ut.

– I våra egna fonder har vi möjlighet att byta förvaltare om de inte presterar, och externa fonder kan vi byta ut helt. Båda sätten att förbättra utbudet kräver ett starkt analysteam och det är fantastiskt att vi nu kan använda samma expertis för hela vårt investeringserbjudande, säger Jim Rotsman.

Skandia har gjort en omfattande översyn av vilka fonder som ska ingå i det utvärderade utbudet på fondplattformen. Totalt åker 18 fonder ut och 10 nya kommer in, vilket innebär att en fondförmögenhet på totalt 12 miljarder kronor byter hem under första halvåret. Ut åker fonder som inte visat upp tillräcklig avkastning, som är för dyra eller som har snarlik placeringsinriktning. In kommer både väletablerade och nyskapande fonder, generellt sett med lägre avgifter.

Fonder som tas bort

Morgan Stanley Absolute Return Currency Skandia Alternative Investment

BlackRock US Basic Value

Skandia US All Cap Value – GAMCO Skandia US Capital Growth – 300 North Skandia US Large Cap

JP Morgan China Skandia European Equity Skandia European Opportunities Skandia Healthcare

Fonder som kommer in

Morgan Stanley US Advantage Schroder China Opportunities Schroder European Special Situations JP Morgan Global Healthcare Skandia TIME

BlackRock Global Absolute Return Skandia Sverige Exponering Skandia Europa Exponering Skandia Nordamerika Exponering Skandia Global Företagsobligationsfond T. Rowe Price US Large Cap Value Fidelity Japan Advantage

Lannebo Sverige Flexibel Skandia Technology

Skandia Swedish Equity

Skandia Swedish Growth SHB Index Sverige

SHB Index Europa SHB Index USA Skandia Likviditet

Skandia Investment Grade Corporate Bond

Skandia Japanese Equity

(12)

Garantiränta

I den traditionella förvaltningen växer för- säkringarnas garanterade värde med en ränta på 1,25 % för nytecknade försäkringar före skatt och avgifter.

Återbärin¯sränta

3 % från och med 1 juli 2012 Genomsnittlig ränta historiskt:

5 år 2007–2011: 4,8 % 10 år 2002–2011: 4,1 % 15 år 1997–2011: 7,3 %

Försäkringens värde växer bland annat med återbäringsräntan. Nivån på räntan beror på det verkliga utfallet i kapitalavkast- ningen. Om avkastningen på tillgångarna överstiger den garanterade nivån bildas ett överskott på försäkringarna. Överskottet är dock inte garanterat utan kan variera över tiden fram till dess att pengarna utbetalats.

Kollektiv

konsoliderin¯s¯rad

2013-02-28: 108 %

0 20 40 60 80 100

120 2010 2011 2012

Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4

Kollektiv konsolideringsgrad anger relationen mellan marknadsvärdet på Skandia Livs till gångar och det totala kapital som fördelas till försäkringstagarna.

Måttet används för att få en uppfattning om bolaget preliminärt fördelat mer överskott än vad som mot–

svarar tillgångarnas verkliga värde. Här visas kollek- tiv konsolideringsgrad enligt retrospektivmetoden.

Totalavkastnin¯

2013-02-28: 0,7 % ( januari–februari 2013) Totalavkastning historiskt:

2013-01-31: -0,18 % ( januari 2013) 2012-12-31: 7,3 % ( januari–december 2012)

Så här fun¯erar sparande i traditionell förvaltnin¯

Försäkringens totala värde kallas för för- säkringskapital. Kapitalets storlek speglar utvecklingen på Skandia Livs tillgångar.

Det kan både öka och minska över tiden, främst beroende på avkastningen på till- gångarna.

Om försäkringskapitalet är större än det garanterade värdet har försäkringen ett preliminärt fördelat överskott.

Den totala utbetalningen du får från försäkringen kan aldrig bli mindre än det garanterade avtalade beloppet.

Solvens¯rad

2013-02-28: 158 % Solvensgrad historiskt:

2013-01-31: 157 % 2012-12-31: 150 %

Aktuell solvensgrad anger marknadsvärdet på Skandia Livs totala tillgångar jämfört med det värde vi har garanterat våra försäk- ringstagare.

Förvaltat kapital

2012-12-31: 302 000 MSEK Förvaltat kapital historiskt:

2012-09-30: 304 000 MSEK 2012-06-30: 300 000 MSEK

Detta är värdet på de tillgångar som förval- tas för försäkringstagarnas räkning.

Portföljens fördelnin¯

2012-12-31:

37,7%

1,7%

0,1%

0,9% 9,6%

7,2%

8,7%

6,0%

4,7%

3,0%

6,7%

8,2%

4,4%0,5% 0,5%

 Sv nominella obligationer

 Realobligationer

 Hedgefonder

 Fastigheter

 Infrastruktur

 Onoterade bolag

 Svenska aktier

 Nordamerikanska aktier

 Europeiska aktier

 Pacific aktier

 Aktier i tillväxtmarknader

 Affärsstrategiska tillgångar

 Råvaror

 Låneportfölj

 Övriga kreditinvesteringar

Skandia Liv i siffror

februari 2013

(13)

Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankom- mer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.

Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar.

Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finan- siella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar.

Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad.

Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år

Sverige, OMX30 0,17% 10,56% 15,84% 22,42%

Norden, FTSE NOREX 30 -1,11% 9,06% 7,60% -2,54%

Euroområdet, Euro STOXX 50 0,14% -0,17% -24,12% -37,73%

USA, S&P 500 4,17% 8,59% 20,80% 23,41%

Japan, Nikkei 225 6,27% 4,27% -1,05% 13,40%

Brasilien, MSCI Brazil -0,79% -18,48% -33,95% -22,74%

Ryssland, RTS -3,07% -13,22% -18,12% -24,18%

Indien, S&P CNX Nifty 1,95% -1,09% -19,20% -4,67%

Kina, Hang Seng China Ent. -2,87% 0,89% -21,78% -3,31%

Global, MSCI AC World 2,63% 5,16% 5,12% 4,54%

Tillväxtmarknader, MSCI EM -0,88% -2,92% -8,56% 0,21%

Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år

USDSEK 6,52 1,24% -1,35% -8,90% 8,24%

EURSEK 8,37 -0,14% -4,84% -13,86% -10,93%

GBPSEK 9,92 2,59% -6,24% -9,28% -16,57%

EURUSD 1,28 -1,33% -3,54% -5,45% -17,71%

Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år

Olja (WTI Crude, 1st future) 97,1 7,05% -7,75% 14,37% -3,87%

Olja (Brent Crude, 1st future) 111,1 0,62% -11,44% 32,22% 10,89%

Guld (Spot) 1 599,5 1,48% -4,66% 41,95% 81,21%

Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)

Riksbanken 1,00 0,0 -50,0 75,0 -325,0

ECB 0,75 0,0 -25,0 -25,0 -325,0

Fed 0,25 0,0 0,0 0,0 -200,0

Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps)

Sverige 2 år 1,01 -9,6 -29,3 -53,7 -288,0

USA 2 år 0,24 0,4 -8,5 -81,8 -155,2

Tyskland 2 år -0,02 -5,3 -23,4 -97,5 -352,1

Sverige 10 år 1,81 -7,0 -19,2 -138,7 -219,6

USA 10 år 1,83 -1,0 -35,1 -203,7 -172,7

Tyskland 10 år 1,29 -12,1 -51,5 -179,9 -268,5

Marknadsnoteringar 2013-04-01

40 60 80 100 120 140

apr-08 okt-08 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12

Sverige, OMX30 Global, MSCI AC World (SEK) Tillväxtmarknader, MSCI EM (SEK)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0

apr-08 okt-08 apr-09 okt-09 apr-10 okt-10 apr-11 okt-11 apr-12 okt-12

Sverige Tyskland USA

Statsobligationsräntor, 10 år Aktieindex (utveckling i svenska kronor)

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :