1
Från Högskolan i Halmstads utvärdering, delrapport tre i december 2010. Här kan du läsa om åtgärden och hur arbetet går i förhållande till målen.
2. BIOGAS UR MATAVFALL
Foto: Lars Andersson
Vid det kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) utvecklas teknik för att ta tillvara livsmedelsavfall, som kan användas till biogas för fordon och uppvärmning. HEM ska även investera i ett gasdrivet fordon för insamling av organiskt avfall.
Det förpackade matavfallet går idag från industri och butiker till förbränning för fjärrvärme.
Hanteringen innebär att en del av energiinnehållet tas tillvara, men växtnäringsämnen försvinner ur kretsloppet och hamnar på deponi. Genom att skilja matavfallet från
förpackningen, exempelvis gammal korv, ost och mjölk, och använda den energi som finns bunden till biogas, tas energin tillvara på ett mer konstruktivt och miljövänligt sätt.
Miljövinster sker på flera vis. Ett när biogas används istället för bensin/diesel i fordon. Ett annat när rötrester - det som är kvar när gasen har utvunnits - återförs till åkermarken som värdefullt näringsämne istället för handelsgödsel.
Åtgärden utvecklar system för att samla in avfall, upphandla och anpassa teknik för sortering av förpackningar samt skapa system för användningen av bortsorterat avfall. Efter att
förpackningar från matavfall har avskiljts, transporteras det rena organiska avfallet till en biogasanläggning. Där utvinns dels biogas, dels kan rötresterna tas tillvara för växtnäring.
Mål
1. Utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat matavfall.
2. Köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall.
2
Måluppfyllelse
1. Förbehandling
Den nya förbehandlingstekniken skulle bli en helhetslösning för alla typer av förpackningar.
Plast (t ex ketchupflaska), kartong (t ex mjölkförpackning), frigolit och plastfilm (t ex inpackad färs), metallburkar och glas. Den nya tekniken skulle också bli en demonstrations- anläggning, där en prototyp provas i drift och där vunna erfarenheter sprids till övriga Sverige.
Kommentar
Under större delen av åtgärdsperioden arbetades utifrån att använda befintlig teknik, men ny för Halmstads kommun. Dock har åtgärden nu återgått till ambitionen om att skapa ett demonstrationsprojekt med en (för Sverige) ny teknik.
Den nya tekniken består i att den sönderdelande mekaniska delen utgörs av tjocka kättingar istället för traditionella knivar. Inspiration hämtades vid studiebesök på en anläggning i Österrike, vilka är först med tekniken. De har, menar nye projektledaren, bland annat få driftstörningar, vilket annars är vanligt med knivsystemet. Förbehandlingstekniken kan omfatta även glas, vilket den gjorde i Österrike. I Halmstad kommer dock inte glas att ingå.
Risken finns för glas i rötresterna, vilket medför problem vid spridning på åkrarna.
Både förpackat och rent matavfall
Efter åtgärdens start skapades efter hand en referensgrupp som identifierade tre
utvecklingssteg. Först att finna teknik för det rena matavfallet, som idag inte är paketerat och inte samlas in. Det andra steget handlade om lösningar för förpackat avfall från främst livsmedelsbutiker.
Resonemang fördes under stora delar av åtgärden om att använda befintlig teknik för att särskilja förpackningar gällande papper, plast och metall - och att finna den mest lämpliga lösningen för Halmstad. Nu i slutet av tidsperioden har dock ny teknik funnits, och därmed närmar man sig den ursprungliga tanken med åtgärden. Men även med den nya tekniken är det svårt med glas. Riskerna med att sprida glasavfall på åkermark är alltför stora. Tekniken för glas skulle kunna utvecklas, menar den förre projektledaren, men till en mycket hög kostnad.
Steg tre ligger längre fram. Det rör exempelvis frågor om en egen biogasanläggning för HEM eller att fortsätta transportera avfallet till Laholms och/eller Falkenbergs biogasanläggningar.
Men beslut i dessa frågor närmar sig.
Från principskiss till konkreta förslag
Efter interna diskussioner under flera års tid antogs en principskiss för en ny anläggning.
Konkreta förslag till tekniska lösningar undersöktes tillsammans med kostnadsberäkning.
Beslut togs i slutet av 2009 om att påbörja arbetet och nu är sorteringsanläggningen på väg att förverkligas. Det har dock tagit länge tid än beräknat, främst på grund av tidskrävande
upphandling.
3 Lokal klar
En lämplig och godkänd lokal har funnits (Stålverksgatan, österut i Halmstad, där tidigare en blästerfirma hade sina lokaler). Den upprustas just nu och görs i ordning. Lokalen, menar den förre projektledaren, lämpar sig väl med högt i tak och en travers. Den kommer att hyras och inte byggas, vilket sänker investeringskostnaden. Tekniken blir troligen billigare än ansökans beräkningar.
Det har dock inte varit lätt att hitta en lämplig plats. Först provades en lokal i Söndrum, men fick negativt besked av miljö- och hälsoskyddsnämnden; den var för nära bebyggelse. Boende i närområdet var rädda för lukt och olägenheter. Denna process i Söndrum tog cirka 4-5 månader, därefter påbörjades arbetet med att finna ny lokal.
Hyreskontraktet på Stålverksgatan löper till 2014. Lokalen är sanerad och utrustning är upphandlad. Den stora problemnöten att lösa var hur materialet ska sönderhackas för att undvika driftsstörningar. Flertalet kommuner använder knivar, men här kättingar. Kättingen kan hantera alla fraktioner förutom glas, där det, som tidigare nämnts, fortfarande finns risker vid spridning av rötrester på åkermark.
Inspiration och kunskap till kättingteknik hämtades vid studiebesök i Österrike. Avfall läggs in i en tratt, som går in i en rund behållare där kättingar maler runt och slår sönder avfallet.
Det är en slitsam process, men förhoppningsvis, menar den nye projektledaren, blir det få driftsstörningar. En översikt och ritningar är klara och stativ, skruvpress m.m. kommer på plats i slutet på december. Då görs också en mekanisk- och en elinstallation. Provdrift är beräknad till slutet på februari, som för övrigt är framflyttad för att rymmas inom
programtiden för Klimp.
Det blir organiskt avfall från storkök, restauranger och regemente samt förpackat
livsmedelsavfall. Det blir tätare kontakter med organisationer för insamling av avfall, där bland annat rutiner ska skapas för att undvika förbränning.
Avfallet till Helsingborg
Ett gasfordon för insamling av matavfall har upphandlats och är klart till årsskiftet. Då blir det även nya kärl. Kärlen lyftes innan med ”säckakärra”, vilket gav mycket kladd med små runda tunnor. Tidigare ersattes en ren tunna med en tunna full med matavfall, som sedan tömdes på Kristinehed och tvättades. Nu finns kärl med insatssäck. Dessa transporteras till
avfallsanläggningen NSR i Helsingborg, troligen under tre månader fram till mars - tills sorteringsanläggningen i Halmstad är klar. Helsingborg har således ersatt Laholm för
hantering av matavfallet. Anledningen är att Laholm inte tar emot säck, avfallet hanteras med vanliga kärl. Det är inte klart hur det framtida sorterade organiska avfallet ska hanteras. Det mest sannolika är att det används i den nya biogasanläggningen som är på gång i Halmstad.
Det pågår flera utvecklingsarbeten om biogas
Det pågår annat utvecklingsarbete om biogas i Halmstads kommun. Bland annat en nyligen genomförd biogasutredning för hela kommunen, nya politiska förslag att använda slam till biogas från Västra strandens reningsverk och planer på en ny biogasanläggning med externa aktörer. Denna sorteringsanläggning har dock inte diskuterats med andra, den har i stort sett löpt fristående från annat utvecklingsarbete. Ett exempel på hur samarbete kunde ha skett, är gemensam planering av både biogasanläggningens och sorteringsanläggningens lokalisering.
4 Oklar åtgärdsbeskrivning
Åtgärdsbeskrivningen var inte detaljerad utan uttryckte en vision. Ansökan gav medel för ett unikt teknikutvecklingsprojekt, men dess breda ansats skapade problem. Den förra
projektledaren lyfte fram några:
Ingen detaljerad förstudie om möjlig teknik gjordes i ansökan, det var önskemål. De har istället fått lösa problemen efter hand, och även fått ändra ansökan efter hand.
Ansökan uppger att både organiskt avfall och förpackningar skulle sorteras, vilket idag inte går att genomföra.
Eftersom inga lösningar var specificerade har det internt varit olika önskemål.
Otydligheten öppnade upp för många idéer, vilket gjorde att det tog längre tid än beräknat.
Den oklara ansökan skapade ovisshet om den följs eller inte, vilket har lett till tidskrävande diskussioner med olika aktörer. Osäkerhet har skapats om Klimp- bidraget i slutändan går att erhålla.
Ett annat problem var bristande förankring inom organisationen, vilket ökat svårigheterna att finna gemensamma lösningar.
Men både den förra och nye projektledaren menar att de nu är på rätt väg. De har fått nödvändig information och erfarenheter. Dels för att kunna projektera och dels för att driftsätta.
Även ett arbetsmiljöprojekt
Åtgärdens arbetsmiljö är en annan viktig aspekt. Den förre projektledaren uppmärksammar arbetsmiljöproblem i samband med hantering av matavfall. Idag är det tunga drag och andra slitmoment. Det nya säcksystemet - som beskrivs ovan - tömmer avfallet på plats i fordonet, istället för att lyfta och dra kärlen.
Effekter
En förhoppning är att användningen av fossila bränslen reduceras när matavfall i ökad
omfattning blir till biogas. En sorteringsanläggning - både för förpackat och annat matavfall - är på god väg efter en lång planeringsfas. Driftstart planeras till slutet av februari eller början på mars 2010.
5
Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 för avpaketering = 80 %
2. Nytt gasfordon för insamling av matavfall
Ett nytt gasfordon för insamling av matavfall har upphandlats och är klart till årsskiftet. Nya sätt att samla in avfallet leder också till förbättrad arbetsmiljö.
Uppskattad måluppfyllelse oktober 2010 = 100 %
Sammanfattningsvis om resultaten
De två målen att utveckla ny teknik för att ta bort emballering från förpackat livsmedelsavfall och att köpa in ett nytt gasfordon för insamling av matavfall är på väg att uppnås. HEM har länge studerat tekniska lösningar och har nu upphandlat lämplig teknik för Halmstads nya sorteringsanläggning samt funnit lämplig lokal. Den interna styrningen har utvecklats efter en lång startsträcka, där oklarheter i åtgärdsbeskrivningen har varit en bidragande orsak. Bland annat har en referensgrupp tillsatts. Utvecklingsarbetet har också påverkats av de tekniska lösningarnas kraftiga utveckling inom avfallsområdet i hela Sverige. Exempelvis svårigheten att finna pålitliga leverantörer. Det pågår även flera andra utvecklingsprojekt inom biogas i Halmstads kommun. Sannolikt skulle utvecklingen vinna på att det finns en gemensam tanke bakom dessa, exempelvis lokalisering av anläggningar och hur den nya energin ska tas tillvara.
