Översiktlig granskning -Delårsrapport per

Översiktlig granskning

-Delårsrapport per 2020-07-31

Granskningsrapport Region Dalarna

KPMG AB 2020-09-14 UKAST

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 1

1.1 Räkenskaperna och delårsrapporten 1

1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2

2 Inledning 3

2.1 Syfte och revisionsfråga 3

2.2 Avgränsning 3

2.3 Revisionskriterier 4

2.4 Ansvarig nämnd 4

2.5 Metod 4

3 Resultat av granskningen 5

3.1 Förvaltningsberättelse 5

3.2 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk

hushållning 5

3.2.1 Finansiella mål 5

3.2.2 Verksamhetsmål 6

3.3 Balanskravsresultat 7

3.4 Resultaträkning 8

3.4.1 Analys av Resultaträkning 8

3.4.2 Riktade statsbidrag 10

3.5 Styrelser och nämnders driftsredovisningar 11

3.5.1 Regionstyrelsen 11

3.5.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 11

3.5.3 Övriga nämnder 12

3.6 Balansräkning 13

3.7 Kassaflödesanalys 14

3.8 Ansvarsförbindelser 14

3.9 Sammanställd redovisning 14

3.10 Redovisningsprinciper 15

1 Sammanfattning

Vi har av Region Dalarnas revisorer fått i uppdrag att översiktligt granska delårsrapporten per 2020-07-31. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2020.

Regionens revisorer ska enligt Kommunallagen¹ 12 kap bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten.

Vårt uppdrag är att granska delårsrapporten för att ge revisorerna tillräckligt underlag för sin bedömning.

1.1 Räkenskaperna och delårsrapporten

De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande:

—

Regionens resultat för delåret uppgår till 116 mnkr, vilket är 41 mnkr lägre än samma period förra året. Trots effekter av Covid-19 visar verksamhetens resultat ett utfall som är 71 mnkr högre än förra året medan finansnettot visar ett lägre resultat om -111 mnkr.

—

Regionens prognos för helåret uppgår till 253 mnkr, vilket är 98 mnkr högre än budget. Årets förbättrade resultat beror främst på att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning enligt senaste prognos blir högre än budgeterat.

Nettokostnaderna samt negativt finansnetto ökar också i jämförelse med budget men uppvägs av de högre intäkterna.

—

Regionens balanskravsresultat beräknas uppgå till 303 mnkr för 2020. I

resultatet ingår återförda prognostiserade orealiserade förluster på placeringar med 50 mnkr.

—

År 2019 upprättades delårsrapporten per 31 augusti, år 2020 per 31 juli med jämförelsesiffror per 31 juli 2019. KPMG har inte granskat dessa jämförelsesiffror

—

I redovisad måluppfyllelse framgår inte några målvärden som utgör underlag för när ett mål har uppnåtts eller inte. Det går därför inte att bedöma om nämndernas egen bedömning är rimlig eller inte. Nämndernas redovisning av måluppfyllelsen sker inte på ett enhetligt sätt. Av nämndernas redogörelser framgår i olika hög grad hur man har arbetat med att uppfylla målen och orsakerna till varför målen inte nåtts.

1 Kommunallagen (2017:725)

Vi har, utöver vad som nämnt ovan, inte identifierat några väsentliga felaktigheter i delårsbokslutet, och i granskningen har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsbokslutet inte, i allt väsentligt, är upprättad i

enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning.

Våra rekommendationer:

 Redovisningen av måluppfyllelse måste göras enhetlig och fullständig

1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål

Enligt bestämmelser i Kommunallagen² ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsbokslutet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen. Region Dalarna har fastställt finansiella mål och verksamhetsmål avseende 2020.

Finansiella mål

Vår sammanfattande bedömning är att det prognostiserade resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen då ett av målen inte uppnås. Gällande prognosen för år 2020 har vi inte funnit några indikationer på att regionstyrelsens bedömning skulle vara väsentligen felaktig.

Verksamhetsmål

Vår sammanfattande bedömning

är

att det prognostiserade resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda verksamhetsmål då 68 mål av 123 mål uppnås, 51 mål uppnås delvis och 4 mål inte uppnås. Gällande prognosen för år 2020 har vi inte funnit några indikationer på att regionstyrelsens bedömning skulle vara väsentligen felaktig.

2 Kommunallagen (2017:725), kapitel 5

2 Inledning

Av kommunala bokförings- och redovisningslagen³ framgår att regionen ska upprätta minst en delårsrapport som ska omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret⁴, det vill säga minst sex månader och högst åtta månader.

Det är även den rapport som faller inom ramen för denna period som ska behandlas av regionfullmäktige och som revisorerna ska göra en bedömning av.

Regionens revisorer ska enligt 12 kap i kommunallagen bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (2 §). Revisorernas uttalanden avges i revisorernas bedömning av delårsrapporten.

2.1 Syfte och revisionsfråga

Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om:

 Regionens delårsrapport har upprättats i enlighet med kommunallagen, kommunal bokförings- och redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och regioner

 Resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning

 Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av utlåtandet till Regionfullmäktige

2.2 Avgränsning

Vår granskning omfattar delårsrapporten per 2020-07-31.

Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR⁵ och Skyrev⁶. Det innebär att vi planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra oss att delårsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En översiktlig granskning är begränsad i omfattning och riktar i huvudsakligen in sig på intervjuer och analyser. De granskningsåtgärder som vidtas gör det inte möjligt att sammantaget skaffa en sådan säkerhet kring alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en fullständig revision utförts.

3 Kommunala bokföringslags- och redovisningslagen (2018:597), börja gälla från och med 1 januari 2019

4 Kommunala bokföringslags- och redovisningslagen (2018:597), kap 13 1§

5 Sveriges Kommuner och Regioner

6 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

Vår granskning av redovisningen utgår från en bedömning av väsentlighet och risk.

Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring.

I delårsrapporten har vi översiktligt granskat resultat- och balansräkning samt tillhörande noter. Övriga delar har enbart granskats med utgångspunkt från att informationen är förenlig med informationen i de finansiella delarna.

Denna rapport sammanfattar i avvikelseform våra väsentligaste iakttagelser från granskningen.

2.3 Revisionskriterier

Vi har bedömt om delårsrapporten i allt väsentligt följer:

 Kommunallag (KL) och kommunal bokförings- och redovisningslag (LKBR)

 God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR)

 Interna regelverk och instruktioner

 Fullmäktigebeslut

Vi har bedömt om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av regionfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

2.4 Ansvarig nämnd

Granskningen avser den delårsrapport som upprättas av regionstyrelsen och som enligt 11 kap 16 § KL ska behandlas av regionfullmäktige.

Rapporten är faktakontrollerad av de ekonomer vid regionens centrala förvaltning som ansvarat för upprättandet av delårsrapporten.

2.5 Metod

Granskningen har genomförts genom:



Dokumentstudie av relevanta dokument



Intervjuer med berörda tjänstemän



Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi



Översiktlig analys av resultat- och balansräkning

3 Resultat av granskningen 3.1 Förvaltningsberättelse

Enligt 13 kap. 2 § LKBR ska en delårsrapport innehålla en resultaträkning, en balansräkning och en förenklad förvaltningsberättelse. RKR preciserar i rekommendation 17 vad förvaltningsberättelsen ska innehålla minimum för att motsvara kraven på en förenklad förvaltningsberättelse.

Vi noterar att regionens förvaltningsberättelse uppfyller kraven vilka preciseras i RKR R17.

3.2 Bedömning av fullmäktiges mål med betydelse av god ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

3.2.1 Finansiella mål

Regionens finansiella mål för 2020 är, enligt budget och regionplan:

i. Resultatet enligt balanskrav ska uppgå till 155 mnkr

ii. Resultatet enligt balanskravet ska vara ett överskott på minst 1% av skatte- och statsbidragsintäkterna. Målet för 2020 är 1,6 %.

iii. Styrelsen och nämnderna hålla budget och inte överskrida budgeterad nettokostnadsutveckling

iv. Avsättning ska matcha pensionsskuldens utveckling och därutöver öka avsättning med minst 400 mnkr per år

Regionens bedömningar i prognos:

i. Målet uppfylls.

ii. Målet uppfylls.

iii. Målet uppfylls inte.

iv. Målet uppfylls.

Våra kommentarer:

i. Vår bedömning är att resultatmålet uppnås förutsatt att prognosen infrias.

ii. Vår bedömning är att målet uppnås förutsatt att prognosen infrias.

iii. Vår bedömning är att målet inte uppnås för året.

iv. Fram till delårsbokslutet har investering gjorts med 50 mkr och enligt plan skall avsättning ske med resterande belopp under hösten förutsatt en stabil börsutveckling.

Vår sammanfattande bedömning är att det prognostiserade resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen då ett av målen inte uppnås. Gällande prognosen för år 2020 har vi inte funnit några indikationer på att regionstyrelsens bedömning skulle vara väsentligen felaktig.

3.2.2 Verksamhetsmål

Region Dalarna har i regionplan 2020 fastställt fyra målområden som ska vara vägledande för nämnders och verksamheters målstyrningsprocesser:

• Medborgare

• Medarbetare och ledarskap

• Hållbar utveckling

• Digitalisering

Till de fyra strategiska målen har regionen kopplat indikatorer för att kunna mäta måluppfyllelsen och det är regionfullmäktige som fattar beslut om de övergripande fyra målen och indikatorerna.

I prognosen för helåret 2020 görs en bedömning av måluppfyllelsen för totalt 123 uppsatta mål:

• 68 mål uppfylls

• 51 mål uppnås delvis

• 4 mål uppnås inte.

Regionen anger att det finns en osäkerhet i prognosen som är kopplat till utvecklingen av Coronapandemin under hösten 2020. I år finns uppföljning på nedbruten nivå för samtliga förvaltningar vilket det inte gjorde i delårsbokslutet 2019. I redovisad måluppfyllelse framgår inte några målvärden som utgör underlag för när ett mål har uppnåtts eller inte. Det går därför inte att bedöma om nämndernas egen bedömning är rimlig eller inte. Nämndernas redovisning av måluppfyllelsen sker inte på ett enhetligt sätt. Av nämndernas redogörelser framgår i olika hög grad hur man har arbetat med att

uppfylla målen och orsakerna till att målen inte nåtts. Förändringen i jämförelse med föregående år visar att det pågår ett arbete med målarbetet men att man ännu inte är helt klar med detta arbete.

Utöver verksamhetsmålen finns som tidigare ett antal uppdrag till styrelser och nämnder.

För 2020 finns totalt 91 olika uppdrag varav 19 uppdrag lämnat till regionstyrelsen och 15 uppdrag till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Prognosen för måluppfyllelsen är att 39 uppdrag kommer att vara klara vid årets slut, 32 uppdrag är ständigt pågående och övriga 20 uppdrag är pågående eller har inte startat.

Vår sammanfattande bedömning

är

att det prognostiserade resultatet enligt delårsrapporten inte är förenligt med de av fullmäktige fastställda verksamhetsmål då 68 mål av 123 mål uppnås, 51 mål uppnås delvis och 4 mål inte uppnås. Gällande prognosen för år 2020 har vi inte funnit några indikationer på att regionstyrelsens bedömning skulle vara väsentligen felaktig.

3.3 Balanskravsresultat

En region ska enligt kommunallagen göra en bedömning av balanskravsresultatet baserat på prognostiserat resultat för helåret och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen.

Regionen redovisar en bedömning av balanskravsresultatet i förvaltningsberättelsen. Av delårsrapporten framgår det att regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till 303 mnkr.

Det finns inget balanskravsresultat att återställa från tidigare år.

Beräkningen som ligger till grund för regionens balanskravsresultat innehåller enligt vår bedömning inga felaktigheter.

3.4 Resultaträkning

3.4.1 Analys av Resultaträkning

En regions långsiktiga utveckling är beroende av att intäkterna minst i samma takt som kostnaderna för att inte urholka det egna kapitalet.

Mnkr Utfall

20-07-31

Utfall 19-07-31

Förändring

%

Prognos 2020

Budget 2020

Verksamhetens

nettokostnader -5 592 -5 397 +3,6 -9 802 -9 709 Skatteintäkter,

generella statsbidrag och utjämning

5 788 5 522 +4,8 10 203 9 975

Finansnetto -79 32 -148 -111

Resultat 116 157 253 155

Resultat exklusive orealiserade vinster

och förluster 142 63 303 155

Årets utfall är varken jämförbart med budget eller föregående år på grund av Covid-19 som gjort att i princip all verksamhet påverkats av ändrade förutsättningar både vad gäller kostnader och intäkter.

Regionens resultat för delåret uppgår till 116 mnkr, vilket är 41 mnkr lägre än samma period förra året. Om man exkluderar ej realiserade resultat på värdepapper är årets resultat 142 mnkr att jämföra med 63 mnkr föregående år.

Årets lägre resultat beror främst på att finansnettot i år är lägre på grund av nedgången på finansmarknaden under våren. Förra året ökade värdet på kortfristiga placeringar fram till delårsbokslutet.

Verksamhetens nettokostnader ökar inte i samma utsträckning som skatteintäkterna och generella statsbidrag och utjämning gör. I delårsbokslutet ingår generella bidrag från staten som beslutats på grund av Covid-19. Enligt RKR ska generella bidrag inte periodiseras utan bokföras som intäkt vid utbetalning. En sådan redovisning skulle visa ett resultat som inte blir jämförbart med regionens kostnader under året och innebära att det är svårt att analysera resultatet. I delårsbokslutet har regionen valt att periodisera de generella bidragen med 1/12 per månad i likhet med tidigare år.

Nettokostnadsutvecklingen för perioden är 3,6 % medan skatteintäkter, bidrag och utjämning ökar med 4,8 %.

I jämförelse med föregående år har verksamhetens intäkter minskat med 53 mnkr.

Intäktsminskningar som beror på Covid-19 har beräknats uppgå till 89 mnkr. Detta kompenseras bland annat av ökade statsbidrag med ca 18 mnkr och bidrag för sjuklöner med 45 mnkr.

Personalkostnaderna har ökat med 105 mnkr vilket motsvarar ca 3 %. Ökningen påverkas av att antalet årsarbetare ökat med ca 100 årsarbetare. Årets löneökningar och ökade kostnader för övertid, jour och OB-ersättningar påverkar årets utfall. Uttaget av semester har under perioden varit lägre än motsvarande tid förra året vilket också påverkar lönekostnaderna. Ökade kostnader för sjuklöner kompenseras av erhållna bidrag som redovisas om intäkt.

Övriga kostnader har totalt ökat med ca 50 mnkr. På grund av Covid-19 finns både lägre kostnader och ökade kostnader i jämförelse med föregående år och det främst inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken som variationerna finns.

Regionen har sökt bidrag från Socialstyrelsen för merkostnader förorsakade av Covid- 19 för perioden februari-juli med 172 mnkr. Bidraget är inte redovisat som fordran i delårsbokslutet. Om bidraget tagits med i delårsrapporten hade nettokostnaden varit lägre med motsvarande belopp. I prognosen har man tagit upp en fordran om ca 140 mkr för hela 2020. Eftersom det är osäkert hur stort belopp som kommer att erhållas har man varit försiktig i sin bedömning av intäkten i prognosen.

Den delårsrapport som förra året granskades översiktligt av KPMG upprättades per 31 augusti. Årets delårsrapport är upprättad per 31 juli och även de jämförelsesiffror som redovisas för 2019 är per 31 juli. Dessa siffror är inte granskade av KPMG och vi reserverar oss för korrektheten i den resultaträkning som redovisas per 31 juli 2019.

3.4.1.1 Prognos för helåret 2020

Prognosen för helåret visar på ett positivt resultat som också innebär en positiv avvikelse mot budget;

Mnkr Prognos

2020

Utfall 2019

Förändring

%

Budget 2020

Avvikelse

Verksamhetens

nettokostnader -9 802 -9 390 +4,4 -9 709 -93 Skatteintäkter,

generella statsbidrag

och utjämning 10 203 9 504 +7,4 9 975 228

Finansnetto -148 41 -111 -37

Resultat 253 155 155 98

Regionens årsprognos uppgår till 253 mnkr, vilket är bättre än delårsresultatet. Historiskt sett är det en trend att delårsresultatet är högre än vid helår och det beror oftast på att kostnaderna inte kommer linjärt över året. Att årets prognos visar ett högre resultat beror på att senaste skatteprognosen visar på ett bättre utfall för skatteintäkter samt på att det i prognosen ingår bidrag för merkostnader som uppstår under året med ca 140 mnkr samt ytterligare förväntade generella bidrag med ca 21 mnkr.

Prognostiserat helårsutfall förväntas bli 98 mkr bättre än budget vilket främst är hänförligt till både ökade nettokostnader och ökade generella statsbidrag. På grund av Covid-19 erhåller regionen ca 293 mnkr i generella bidrag som inte ingår i budget. I prognosen ingår också orealiserade förluster på värdepapper med ca -50 mnkr som inte ingick i budgeten.

Region Dalarnas årsbudget för investeringar 2020 uppgår till 965 mnkr. Till och med juli har regionen investerat 457 mnkr. Investeringsramen har justerats med 185 mnkr under året för övertagande av fastigheterna i Dalatrafik Service AB samt IT-investeringar och investeringar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.

Årsprognosen visar att regionen kommer att investera 859 mnkr, vilket innebär att 106 mnkr inte kommer att användas under året. Det beror på främst på förskjutningar i fastighetsinvesteringar med 39 mnkr, lägre IT-investeringar med 48 mnkr och lägre investeringar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 23 mnkr.

3.4.2 Riktade statsbidrag

Kommuner och regioner erhåller riktade statsbidrag som är avsedda att användas inom områden och med syften som bestäms av staten. I samband med granskningen per augusti 2019 noterades att intäkter och kostnader för riktade bidrag inte matchade varandra och innebar högre intäkter än kostnader tom augusti 2019. Vi noterade ett antal brister i sättet att redovisa bidragen som kunde påverka regionens resultat och prognos.

I den externa redovisningen redovisats riktade bidrag med 1/12 per månad och kostnaderna bokförs löpande på en särskild projektkod när de uppstår. För de projekt som inte har samma utfall som intäkt uppstår antingen ett överskott eller underskott i respektive period. I de fall det finns krav på återbetalning av ej förbrukade bidrag uppstår ett för högt resultat löpande under året om alla medel inte förbrukas. I årsbokslutet redovisas ej förbrukade medel som skuld.

I den interna redovisningen rekvireras bidrag kvartalsvis samt vid delår- och årsbokslut från finansförvaltningen motsvarande periodens kostnad vilket innebär att det i driftsredovisningen inte uppstår några resultatpåverkande poster för än det totala bidraget är helt förbrukat.

Numera finns en styrgrupp med ansvar för fördelningen av projektmedel ut till verksamheterna. Verksamheterna rapporterar in budget för projekten och styrgruppen följer upp hur medel används.

Vi har i samband med granskningen av delårsbokslutet inte granskat att den interna processen genomförs på det sätt som beskrivs. Vi kan dock konstatera att den externa redovisningen inte följer RKR R2 under löpande år i de fall bidragen är villkorade. I den externa redovisningen kan det för dessa bidrag finnas en skillnad mellan periodiserad intäkt och faktiska kostnader i delårsbokslutet.

För 2020 har regeringen tagit bort kravet på återrapportering för sex av bidragen som beloppsmässigt står för de största intäkterna. Det innebär att samtliga intäkter tillfaller Region Dalarna oavsett om medlen är förbrukade eller inte under året. Enligt vår bedömning får eventuella övriga bidrag som är villkorade inte en väsentlig påverkan delårsbokslutet då dessa står för en mindre del av de riktade bidragen.

3.5 Styrelser och nämnders driftsredovisningar

Under detta avsnitt redovisar vi styrelse, nämnder och större förvaltningars prognoser. I de fall prognosen avviker väsentligt från budget kommenterar vi dessa avvikelser.

3.5.1 Regionstyrelsen

Under regionstyrelsens ansvar finns bland annat skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Dessa poster kommenteras under avsnitt 3.4.1-3.4.2.

Den centrala förvaltningen under regionstyrelsen bedöms få en negativ avvikelse gentemot budget med -8,5 mnkr på grund av kostnaderna för personal ökar och att intäkter inte motsvarar kostnadsökningarna.

Finansförvaltningens driftdel prognostiserar ett överskott på 40 mnkr. Intäkterna förväntas öka jämfört med budget och i ökningen ingår bland annat bidrag för sjuklöneersättningar. För bidrag som regionen erhåller för olika insatsers och som är prestationsbaserade har regeringen slopat rapporteringskravet för 2020.

3.5.2 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvården prognostiserar ett underskott på -68 mnkr;

Division Prognos Budget

Kirurgi -28,9 -3,6

Medicin -4,6 0

Psykiatri 16,3 3,6

Primärvård 38,2 42,3

HS Gemensamt -72,1 -42,9

Medicinsk service -16,5 0

Totalt -67,6 -0,6

Totalt för hälso- och sjukvården prognostiseras en negativ avvikelse med -39 mnkr för inhyrd personal, i förhållande till budget. I prognosen bedöms de totala kostnaderna bli 195 mnkr. Kostnaderna är lägre än föregående år och det är främst inom psykiatrin och primärvården som man minskat antalet inhyrd personal.

Division kirurgi redovisar en prognos som avviker med ca -25 mnkr mot fastställd budget.

Större avvikelser i prognosen avser externa intäkter, inhyrd personal och vårdgaranti/valfrihet pga Covid-19 samt ökade kostnader för högspecialiserad vård.

Kostnader för läkemedel och övrig verksamhet har minskat med Covid-19.

Division psykiatri redovisar i prognosen överskott med 16,3 mnkr avseende framför köpt vård och lägre personalkostnader.

Primärvårdens negativa avvikelse från budget uppges bland annat bero på lägre intäkter för utomlänssjukvård samt lägre personalkostnader kopplade till Covid-19.

För HS Gemensamt finns en negativ avvikelse i prognos mot budget med -29 mnkr. Ett överskott beräknas uppstå för läkemedel. För högspecialiserad vård beräknas ett underskott om ca -40 mnkr, för utbildningsläkare ett underskott om ca -22 mnkr. Även för AT-läkare och ST-läkare beräknas ett underskott.

3.5.3 Övriga nämnder

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett underskott på -12 mnkr i förhållande till budget. Covid-19 påverkar verksamheten i stor utsträckning under 2020. Det innebär minskade intäkter och minskade kostnader inom vissa områden. Budgeterade

kostnadsminskningar bedöms inte kunna infrias i sin helhet Fastighetsnämnden

Fastighetsnämndens prognos visar ett överskott i på 5,8 mnkr i förhållande till budget framför allt genom lägre avskrivningar och lägre räntekostnader.

Servicenämnden

Servicenämndens prognos visar på ett underskott med -1,6 mnkr i jämförelse med budget. Underskottet på verkas av högre personalkostnader och lägre intäkter pga Covid-19.

Kultur- och bildningsnämnden

Kultur- och bildningsnämnden prognostiserar ett underskott på -2,5 mnkr. Det är främst lägre intäkter på grund av Covid-19 som påverkar resultatet men även högre kostnader för undervisning.

Tandvårdsnämnden

Tandvårdsnämnden prognostiserar ett underskott på -43,4 mnkr i förhållande till budget.

Covid-19 har i stor utsträckning påverkat årets verksamhet. Sedan i mars har endast akuttandvård bedrivits. Intäkterna bedöms minska ca -82 mnkr i jämförelse med budget och kostnaderna ca -38 mnkr.

Hörsel och syn

Nämndens prognos pekar mot ett resultat i balans med budget.

Patientnämnden

Patientnämndens prognos ligger nära budget.

Nämnden för kostsamverkan Mora

Kostsamverkans prognos ligger nära budget.

Hjälpmedelsnämnden Dalarna

Hjälpmedelsnämnden prognostiserar ett underskott på -2,8 mnkr i förhållande till budget.

Resultatet påverkas främst av lägre intäkter men även av lägre kostnader.

Regionala utvecklingsnämnden

Nämndens prognos pekar mot ett resultat i balans med budget.

3.6 Balansräkning

Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år 2019-2020:

Belopp i mnkr 2020-07-31 2019-12-31 2019-07-31

Anläggningstillgångar 3 607 3 372 3 250

Omsättningstillgångar 2 645 2 409 1 957

Summa tillgångar 6 252 5 782 5 207

Eget kapital 352 236 216

Avsättningar 3 705 3 554 3 400

Långfristiga skulder 203 203 203

Kortfristiga skulder 1 992 1 790 1 388

Summa eget kapital, avsättning o skulder 6 252 5 782 5 207 Ej skuldförda pensionsförbindelser 4 385 4 696 4 586 Eget kapital inkl ej skuldförda

pensionsförbindelser

-4 033 -4 460 -4 370

Nyckeltal

% 2020-07-31 2019-12-31 2019-07-31

Balanslikviditet 133 135 141

Balanslikviditet exkl pensionsmedel 64 60 63

Soliditet 5,6 4,1 4,1

Soliditet inkl ej bokförd pensionsskuld -64,5 -77,1 -83,9

Likviditetstalen används som mått på den kortsiktiga betalningsförmågan. Likviditeten har sjunkit under 2020, dock att likviditeten exklusive pensionsmedel ökat.

Soliditeten används som mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Detta nyckeltal är mycket svagt för Region Dalarna. Skulderna inklusive pensionsåtagande inom ansvarsförbindelser är betydligt högre än tillgångarna. Soliditetstalet inklusive samtliga pensionsåtaganden har succesivt förbättrats genom att eget kapital ökar och ansvarsförbindelserna minskar.

3.7 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen beskriver hur verksamhet och investeringar har finansierats samt hur de har inverkat på verksamhetens likviditet. Av kassaflödesanalysen för perioden framgår att den löpande verksamheten gav ett kassaöverskott på 855 mnkr. Regionen investerade för 459 mnkr. Likvida medel ökade med 396 mnkr.

3.8 Ansvarsförbindelser

Största post bland ansvarsförbindelser är den del av pensionsförpliktelserna som inte tas upp som skuld. Posten uppgår i år till 4 385 mnkr och har minskat med 201 mnkr sedan delårsbokslutet per 31 juli 2019.

3.9 Sammanställd redovisning

LKBR ställer inget krav på att delårsrapporten ska omfatta de regionägda bolagen. RKR rekommenderar i sin rekommendation RKR R17 Delårsrapport att så sker om de ägda bolagen har en viss storlek i förhållande till ägaren. Region Dalarnas delägda bolag har inte denna storlek och en sammanställd redovisning behöver därför inte redovisas i delårsrapporten.

3.10 Redovisningsprinciper

I delårsrapporten ska enligt RKR R17 samma beräkningsmetoder användas som i den senaste årsredovisningen eller, om dessa principer eller metoder har ändrats, en beskrivning av karaktären på och effekten av förändringen. Upplysningar ska även lämnas kring säsongsvariationer, cykliska effekter som har påverkan på verksamheten, karaktären och storleken på jämförelsestörande poster, effekten av ändrade

uppskattningar och bedömningar samt förändringar i väsentliga ansvarsförbindelser.

I delårsrapporten anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med LKBR och RKRs rekommendationer. Vi bedömer däremot att uppgifterna om säsongsvariationer och/eller cykliska effekter saknas.

Falun den 14 september 2020

Margareta Sandberg Auktoriserad revisor KPMG AB