Mil Rapport 2010-15 Miljöredovisning Landskrona 2009

(1)

(2)

(3)

INNEHÅLL

FÖRORD . . . 3

INLEDNING. . . 4

Gymnasieelever besöker 15:e klimatmötet i Köpenhamn - COP15 . . . 4

MILJÖARBETE I LANDSKRONA . . . 7

Landskrona och klimatet. . . 8

Miljövinster och besparingar går hand i hand . . . 9

Miljöledning . . . 12

KlimatVardag – om tio landskronafamiljers klimatsmarta vardag . . . 16

Energispar - vad kan jag göra själv? . . . 17

LANDSKRONA OCH KLIMATET. . . 19

Klimat- & sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 i ett Landskronaperspektiv . 20 Konsekvenser av besvärligt väder i Landskrona - en lokal klimateffektprofil . 26 Verktyg som hjälper oss med klimatanpassningen. . . 29

Andra kommuners klimatmål . . . 30

Hur arbetas det med klimatanpassning på andra håll i Sverige? . . . 33

Intressanta klimatlänkar . . . 35

MILJÖTILLSTÅNDET . . . 36

Långsiktig miljöövervakning i Landskrona med anknytning till klimatförändringar . . . 37

Att mäta och redovisa miljötillståndet - Landskronas miljöbarometer . . . 38

Luftkvalitetsmätningar i Landskrona . . . 39

Vattenkvalitetsmätningar. . . 42

Kustkontroll. . . 44

Hälsa och ohälsa . . . 46

EXAMENSARBETEN . . . 47

Undersökning av kadmiumhalter i barngröt och modersmjölkersättning. . . 48

Framtidsprognos för havsnivån utanför Landskrona . . . 51

Översvämningsriskerna och kusterosion längs Landskronas stränder . . . 52 Miljöredovisningen har producerats av

miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.

Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare.

Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjort diagram och andra illustrationer.

Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, www.landskrona.se under ”Miljö och hälsa”.

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges.

Upplaga: 1000 ex

Fotografer: Amir Arvin (sid. 41, mitten övre) Maja Malmqvist (sid. 4 vänster, 5, 6 övre) Olle Nordel (omslaget, sid. 6 nedre, 8, 19, 20 vänster, höger övre, 21 höger, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 33 höger, 34, 35 höger, 36, 38, 39,45 höger övre, 47, 51 vänster, höger övre); Mats Svensson (sid. 11 vänster, 21 höger övre, 32, 44, 45 höger nedre, 46 vänster övre); Rainer Weich (sid. 3, nedre, 7, 9, 10, 12 mitten, 15, 16, 18, vänster, höger, 37, 43, 46 mitten, 48 väster).

Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. www.landskrona.se

<http://www.landskrona.se/> klicka på miljö och hälsa.

Miljömärkt trycksak Tryckning:

Grahns tryckeri, Lund

Bilden på omslagets framsida: Hilleshögs dalar.

Bilden på omslagets baksida: Betande djur håller Kyrkbacken på Ven öppen och blomrik.

(4)

FÖRORD

Miljöredovisningen handlar denna gång om klimatet. Största delen handlar om kli-

matanpassning av kommunen. Det betyder hur vi anpassar vår verksamhet och planering efter de förändringar som vi vet kommer att inträffa oavsett vad vi gör för att förebygga ökad klimateffekt. Genom ett samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut genomfördes den första fa- sen i klimatanpassningsarbetet genom några viktiga inventeringar av förhållan- dena i Landskrona. Det gäller både havs- nivåhöjningen, ökad nederbörd, värme- böljor och stormar. Vi kan redan idag se effekterna av klimatpåverkan. Under nästa fas behöver det tas fram planer och program för att mildra effekterna av klimatpåverkan.

Det förebyggande arbetet mot klimatut- släppen fortsätter både i den globala och i den lokala skalan. Det är roligt att läsa att gymnasister från Landskrona har varit ak- tiva i samband med klimatkonferensen i

Köpenhamn. Det blev ett lyckat projekt även om konferensen blev mindre lyckad.

Lokalt visar Fritid- och kulturförvaltning- en att det går att göra stora insatser när klimatarbetet går att förena med ekono- misk förbättring.

Det gäller att skapa de rätta förutsättning- arna för klimatarbetet. Det är en viktig uppgift för oss som har det politiska an- svaret i Landskrona. Några åtgärder som kräver politiska beslut är energiåtgärder i det äldre bostadsbeståndet, klok bostads- och trafikplanering och bilpool med mi- ljöanpassade fordon för kommunens verksamhet.

Torkild Strandberg

Kommunstyrelsens ordförande

(5)

INLEDNING

Gymnasieelever besöker 15:e klimatmötet i Köpenhamn - COP15

Elever från Landskrona fick möjlighet att besöka den stora klimatkonferensen i Köpenhamn i december 2009. Det var då världssamfundet skulle komma över- ens om hur man skulle stävja de hotande klimatförän- dringarna och hålla dem på en rimlig nivå. Världen skulle enas. Evelina Weich från Justus Tranchellgym- nasiet var med. Här kommer hennes berättelse.

Den 7 december 2009 inleddes klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn och förhandlingarna höll på fram till den 18 december. Jag var en av de lyckliga elever som hade äran att få när- vara under förhandlingarna.

Jag studerar mitt sista år på Justus Tranchellgymnasiet i Lands- krona på samhällslinjen med inriktningen miljö. Miljöprofilen startades i Landskrona år 2008 och det gör oss som nu tar stu- denten till pionjärer. Under min tid med miljöprofilen har vi arbetat mycket med projekt som "Klimatsmart" och "Hållbar stad" där vi drivit ett samarbete med miljöförvaltningen i Landskrona. Vi har arbetat gruppvis och försökt få fram hur man som individ, grupp och samhälle kan bli mer klimatsmart.

Vi har även fått möjligheten att konstruera en ultimat hållbar utopistad där vi utgick från hållbar utveckling ur ett miljöper- spektiv såväl som ekonomiskt och socialt perspektiv. Under våra olika projekt har vi också försökt att skapa internationella kontakter och nätverk.

USA bjuder in oss

Mycket tack vare vår ambitiösa och nyfikna natur- och miljö- kunskapslärare Karin Warlin har vi fått många nya kontakter.

Det var även genom henne vi fick kontakt med SES (School of Environmental Studies Education Foundation) en skola från Minnesota, USA. Denna skola hade ansökt om att få följa för- handlingarna på COP15 och med hjälp av deras ansökan nomi- nerade de vår skola till att också närvara under miljökonferen- sen. Vi i miljöklasserna fick skicka in en motivering som belyste varför vi ansåg att just vi skulle få följa med. Till slut var vi fem stycken elever samt tre lärare som fick äran att följa med Ameri- kanarna till konferenscentret i Köpenhamn som delegater från deras skola i Apple Valley Minnesota.

Evelina Weich följer konferensen.

Konferenssalen på COP15 (15:e klimatmötet i Köpenhamn).

Minnesota är en av USA:s delstatar med en stor andel skandinaviska ättlingar. Även naturen och landskapet liknar Sverige.

(6)

Intrycken under den första dagen på Bella Center var många.

Där var miljöorganisationer i massor och alla ville sprida sina budskap. Lokalerna var överfyllda och man kände riktigt hur ad- renalinet pumpade i förhandlingssalarna.

Eftersom vi redan dagen innan hade varit och hämtat våra ID-brickor så kunde vi smita förbi den stora kön som stod och väntade på registrering. Det första som slog oss var den enorma blandningen av nationaliteter som mötte oss när vi klev in i Be- lla Center. Alla dessa människor med olika bakgrunder, språk och kultur som befinner sig här i Köpenhamn för att sträva efter samma mål. Vi hade en viss föraning om hur stort Bella Center faktiskt var, men varje gång vi gick runt i Centret hittade vi nya rum och korridorer att utforska, storleken är enorm.

Önationerna drabbas värst

Under morgontimmarna bestämde vi oss för vad vi skulle koncentrera oss på under dagen. Under första dagen bestämde vi oss för att temat skulle vara hur de fattiga länderna påverkas av klimathotet och valde därför att gå på föreläsningar om just detta. När denna väldigt intressanta föreläsning var tillända så hade vi definitivt fått ny vetskap om hur orättvist detta klimathot verkligen drabbar de fattiga länderna. Det är de industrialisera- de länderna som släpper ut majoriteten av växthusgaserna, men det är de så kallade "u-länderna" som får ta smällen och leva med konsekvenserna. Öländer och lågt belägna områden kommer eventuellt inte finnas mer och vems fel är det? Frågan är obeskrivligt svår att besvara, men diskuterades under heta debatter under större delen av COP15.

Det var först under eftermiddagen som vi fick vara med om dagens höjdpunkt. Vi närvarade då under AWG-LCA mötet som var det första stora TV-sända mötet härifrån Köpenhamn. Där fick vi väldigt stor insikt i hur internationell politik fungerar och fick även chansen att prata med Sveriges delegat som närvarade på just detta möte.

AWG-LCA står för Ad Hoc (latin: för detta ändamål) Working Group on Long-term Cooperative Action, AWG-LCA är inriktade på att ta fram ett protokoll som ska träda i kraft efter Kyoto. Deras uppgift är därför att lägga fram ett framarbetat förslag till ett sådant protokoll till COP16) Vi bestämde oss snabbt för att det var viktigt att omgivningen fick chansen att få veta hur det var inne på förhandlingarna och

fick känna av stämningen inne på Bella Center. Tre av oss elever startade en Live-blogg på Landskrona direkt där vi delade med oss av intryck, händelser och personliga tankar.

Den följande dagen påbörjades ytterligare förhandlingar som handlade om en eventuell framtida uppföljning till Kyotoproto- kollet (Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan, därav namnet. Avtalet, som trädde i kraft den 16 februari 2005, har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perio- den 2008-2012).

Den lilla önationen Tuvalu (ligger söder om ekvatorn cirka 750 kilometer söder om Gilbertöarna i Kiribati och cirka 1.000 km norr om Fiji) rivstartade förhandlingarna med att lägga fram de negativa konsekvenser som klimatförändringarna kommer att leda till om vi inte når ett nytt avtal här i Köpenhamn. De var väldigt noga med att påpeka att det är NU vi ska agera eftersom att den politiska viljan aldrig tidigare har varit så här stark. Tuva- lus tal ledde till rungande applåder i lokalen och spred positiv anda och hopp inför framtiden, men även kunskap om de förö- dande effekterna som kan komma att uppstå om ingenting hän- der. Svar på tal kom när Indien och Kina förklarade att de inte tänkte stödja avtalet då de istället ville koncentrera sig på att arbeta vidare och anpassa det man kom fram till på Bali samt i Kyoto.

Förhandlingarna fortsatte sedan i samma anda då många afri- kanska stater ställde sig på Kina och Indiens sida medan Allian- ce Of Small Islands States (AOSIS) definitivt ställde sig på Tu- valus sida. Anledning till detta som Cap Verde påpekade är naturligtvis att det är just här vid de små östaterna som problemen och effekterna av klimathotet kommer att bli förödande.

Dessa små öar är de första som kommer att hamna under vatten om havsnivån fortsätter att stiga.

Det var under detta möte vi uppfattade de första riktiga spän- ningarna i förhandlingssalarna, och värre skulle det kanske bli.

De kommande dagarna bestod av förhandlingar med mycket argumentation och heta diskussioner. Stämningen hade gått från mesigt och tam till pressad och irriterad. Det tog inte långt tid innan länder började beskylla varandra och i stället för att samarbeta mot ett bindande avtal började tiden rinna ut i san- den.

Maria Wetterst rand fick ta emot en förslagslista

Den 16 december lämnade vi över våra papper från allmänhe- ten i Landskrona stad om "Vad vi kan göra bättre och vad vi för- väntar oss av våra politiker" Dokumenten speglar hur vi som individer kan bli mer "klimatsmarta", tänka på vår miljö, åka kollektivt, återvinna och ställa krav på politiska förändringar.

Allmänheten i Landskrona är väl medvetna om problemen vi står inför och inte minst det faktum att vi måste arbeta tillsammans för att nå resultat.

Vi är tacksamma att allmänheten ville dela med sig av sina tankar som vi under konferensen lämnade över till Maria Wetter- strand, ett av miljöpartiets språkrör. Man kände sig verkligen nära maktens korridorer när vi ännu en gång stötte på Maria Wetterstrand sittandes i en soffa när vi skulle gå och hämta nå- got att äta.

Landskronaläraren Karin Warlin är involverad i en livlig debatt med en av de amerikanska lärarna.

(7)

Känslan inne på Bella Center började vid denna tidpunkt bli sammanbiten och man kände av stressen och den pressade situationen inne i salarna och ute i korridorerna. Tiden började bli knapp och personer vi talade med hade olika syn på om det faktiskt kommer att skapas något nytt avtal och inte minst om det kommer göras nu. Dagarna blev allt intensivare, stämningen gick från extas till nedstämdhet på fyra dagar.

Stämningen hettade till

Demonstrationstågen den 16 december var intensiva och våld- samma. Det var totalt stopp vid vissa tidpunkter då delegater skulle in på Bella Center. Många fick vänta i timmar, andra kom aldrig in. Eftersom vi åkte tidigt samma morgon, drabbades vi inte så hårt av detta och blev heller aldrig påverkade av demon- strationerna i någon större utsträckning.

Hundratals poliser fanns på plats och hjälpte oss att ta oss ut från Klimatkonferensen. Detta var vår sista dag inne på COP15 och den blev minst sagt intensiv. Lyckligtvis blandades den pressade situationen med glädje, förväntansfulla människor, nya vänskapsband och starka hoppfulla individer som inte bara tror på en ljus framtid, men som också är beredda att agera och kämpa för en. Det är precis sådana människor som världen be- höver.

Intrycken har för mig varit många då jag fick den underbara chansen att uppleva ett stort toppmöte, både på gott och ont.

Jag har fått insikt i hur svårt det kan vara att samarbeta fast man vill uppnå samma resultat. Jag har upplevt ett lugn och en säker- het som på några dagar övergick till rädsla, beslutsångest och tidsbrist. COP15 ses av många som ett misslyckat försök till för- ändring, men jag ser det inte så. Jag har hopp om framtiden. Jag anser att det är tragiskt att det inte blev något bindande avtal, men jag inser också vikten i att belysa ämnet om klimathotet.

Uppmärksamheten i media runt COP15 har spridit kunskap och med största sannolikhet ökat engagemanget runt om i värl- den.

Jag har lärt mig att en inte kan göra allt, men att alla kan vi göra något.

Evelina Weich, Justus Tranchellgymnasiet, samhällsprogram med miljöinriktning.

Maria Wetterstrand tar emot Landskrona stads förslagslista från Evelina Weich och Jacob Stenblom.

Den stora demontrationen den 12 december som samlade tusentals människor var en mäktig upplevelse.

(8)

MILJÖARBETE I LANDSKRONA

Solfångare har installerats på stugorna i Lill Olas stugby norr om Landskrona.

(9)

Landskrona och klimatet

2007 års miljöredovisning fokusera- de på klimatförändringarnas konse- kvenser i Landskrona. Miljöredovis- ningen för 2009 år har samma fokus men riktar mer in sig på hur kommu- nen kan anpassas till de förväntade klimatförändringarna.

Energibesparingar på idrottsanläggningar

Fritids- och kulturförvaltningen har under flera år arbetat med att installera ener- gibesparande utrustning på kommunens idrottsanläggningar Förutom att spara energi så blir anläggningarna billigare i drift (sid 9-11).

Miljöledning

Kommunens miljöledning som startades 1998 är också en viktig del miljöarbetet. I artikeln om miljöledning (sid 12-15) går vi igenom hur arbetet har bedrivits och några resultat.

Spara energi på egen hand

Projektet "Klimatvardag" där tio hushåll deltar tillsammans med 170 andra hushåll och får råd och tips hur deras hushåll kan leva mer klimatsmart beskrivs på sidan 16. Tips på vad man enkelt kan göra själv finns på sidorna 16 - 18.

Klimat och sårbarhet

En bra startpunkt för klimatanpassnings- arbete kan den statliga utredningen "Sve- rige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter", SOU 2007:60 vara. Utred- ningen har gjort en omfattande och ambi- tiös genomgång av konsekvenserna av de förväntade klimatförändringarna för Sve- rige. Utredningen har fokuserat på följande viktiga samhällsfunktioner:

•

Kommunikationer

•

Tekniska försörjningssystem

•

Bebyggelse och byggnader

•

Areella näringar och turism

•

Naturmiljön

•

Människors hälsa

I artikeln (sid 20 - 25) beskrivs de områ- den som tas upp i utredningen och kommentar ges översiktligt till vad som kan vara aktuellt för Landskronas del. Det ger en fingervisning om vilka frågor som är aktuella att utreda och arbeta vidare med.

Lokal klimateffektprofil

Landskrona stad har samarbetat med To- talförsvarets Forskningsinstitut (FOI) med att ta fram en så kallad "Lokal klimateffektprofil" Arbetet har följt en metod som utvecklats i Storbritannien. Syftet är

att kartlägga framförallt kommunala verksamheters sårbarheter för dagens extrema väderhändelser för att skapa under- lag för analyser av framtidens klimat. Ar- betet har bedrivits genom att gå igenom lokala nyhetsmedia och intervjua kommunala tjänstemän (sid 26 - 28).

Verktyg för klimatanpassning

I artikeln om verktyg (sid 29) som hjälper oss med klimatanpassningen anges några olika sätt att identifiera problemområden och systematiskt arbeta med att klimatanpassning. I två artiklar blickar vi ut från den egna kommunen och ser vilka klimat- mål som finns i några andra kommuner (sid 30 - 32) hur andra kommuner har in- lett arbetet med klimatanpassning (sid 33 - 34).

Miljöövervakning

En viktig del klimatarbetet är att få en uppfattning om hur arbetet går. Blir till- ståndet i miljön bättre eller går det åt fel håll? Närmar vi oss de målsättningar som satts upp? De frågorna behandlas i den årliga redovisningen av miljötillståndet och i artikeln om Landskrona stads miljö- barometer presenteras, en databas där miljötillståndet ska kunna följas kontinuerligt (sid 33 - 46).

Oavsett orsak, klimatförändringar är ett faktum. Vårt samhälle måste förbereda sig inför framtida, mer extrema klimatförhållanden. Översvämning vid Saxtorp.

(10)

Miljövinster och besparingar går hand i hand

Tom Sörensson, utvecklingsstrateg på Fritid- och kulturförvaltningen.

Efter upphandlingsförfarande 2007, tecknade Landskrona kommun ett EPC-avtal (Energy Performance Contract) för 60 miljoner kronor med huvudentreprenören Siemens.

Kontraktet innebär att Siemens fick i uppdrag att installera ny energibe- sparande utrustning i 54 av kommu- nens fastigheter med en maximal återbetalningstid på 9 år. Villkoren är också att entreprenören garante- rar 80 % av den beräknade bespa- ringen under hela återbetalningsti- den, och att garantitiden på vissa komponenter omfattar 5 år.

Arbetet påbörjades januari 2008 och avslutades våren 2009. Sedan april 2009 görs löpande uppföljning och revision av mätning och uppnått resultat i nära samarbete med Siemens. De första tolv måna- derna redovisar en total besparing på 5,1 Mkr, medan enbart Fritids- och kultur- förvaltningens 8 fastigheter redovisar en besparing i detta projekt på 785 000 kr, vilket är bättre än förväntat.

Både före och efter projektet har förvalt- ningen genomfört mindre åtgärder i egen regi och planerar även fortsättningsvis göra insatser för att ytterliggare minska miljöpåverkan och driftskostnader som kan bidra till kommunens miljömål.

Nedan redovisas alla genomförda åtgär- der och besparingar i Fritids- och kultur- förvaltningens fastigheter samt, planerade åtgärder.

Glumslövs idrottshall

Äntligen kunde man säga adjö till olje- pannan som under många år har stått för uppvärmningen av idrottshallen. Årligen brände man upp mellan 18-20 m³olja vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp av ca.

55 ton. Idag står en toppmodern jordvär- meanläggning för lågtemperatursystem, spetsad med en elpanna på plats.

Bakom idrottshallen har man på en me- ters djup grävt ner tusentals meter slang.

Ur vätskan som cirkulerar i slangarna ut- vinnar man värmen via en eldriven vär- mepump. Energibesparingen är ca. 40 % samtidigt som man minskar oljeberoen- det och kraftigt reducerar koldioxiduts- läppen.

I idrottshallen har man installerat närva- rostyrd belysning och ventilationsaggregat med värmeåtervinning. Luftutbytet regleras genom en givare som mäter syre- halten i luften. Systemet är förberedd för styrning och övervakning online.

Redan 2006 byggdes en ny omklädnings- byggnad med energieffektivt ventilationsaggregat och vattenburen golvvärme.

Energibesparingen är cirka 115 000 eller cirka 153 000 kWh.

Utöver energibesparingen har vattenför- brukningen i samband med bevattningen av gräsplanen minskat. Den tidsstyrda bevattningen övervakas och styrs numera via ett internetbaserat datasystem. Via nätverket kan bevattningen stängas av om det regnar. Tidigare skedde detta manuellt genom att personalen fick ta sig till idrottsanläggningen med bil.

Planerade åtgärder

•

Uppkoppling av styr och övervakning online hösten 2010.

•

Upprustning och tilläggsisolering av gavelpartier våren 2013.

Läktarbadet

En ny, effektiv fjärrvärmecentral och nya ventilationsaggregat med avfuktning och energiåtervinning samt uppkopplad styr- och övervakningsutrustning online installerades på läktarbadet. Nu kan driftsper- sonalen styra och övervaka alla uppkopp- lade anläggningar via datorer från Idrottsplatsen, Idrottshallen eller Karls- lundsbadet. Det går också att styra an- läggningen direkt på plats via en bärbar dator. Dessutom har närvarostyrd belysning i badhall och duschrum installerats.

Besparingen uppgår till cirka 215 000 eller 285 000 kWh per år.

För att sänka energikostnaderna på inom- husbaden har man installerat snålspolan- de duschmunstycken som reducerar ener- giförbrukningen för uppvärmning av varmvatten med 50 %.

För att kunna garantera låga bakteriehal- ter kloreras vattnet kontinuerligt. Efter- som klor är miljö- och hälsofarligt samt medför höga kostnader, har man komp- letterat kloreringen med en alternativ metod. En UV-ljusanläggning för miljövänli- gare och optimal vattenrening installerades i undervisningsbassängen.

Genom att utsätta returvattnet kontinuerligt för desinficerande UV-strålning kan bakteriehalterna reduceras och kloreringen minskas.

•

UV-ljusanläggning för 25-metersbas- säng sommaren 2011

I backen bakom idrottshallen är många meter värmeslang nergrävda.

Ventilationsaggregat i Glumslövs idrottshall.

(11)

Idrottshallen

Idrottshallen som byggdes 1965 utrusta- des då med ventilationsaggregat som till- verkades av Thulinverket i Landskrona.

Det dåtida, moderna ventilationssystemet värmde upp hallen med varmluft och fungerade i 40 år. Luftflödet styrdes manuellt genom ett pneumatiskt system som antigen öppnade eller stängde luftflödet.

Även om systemet fungerade tillfredstäl- lande, var energiförbrukningen hög.

Idag utgörs systemet av en ny effektiv fjärrvärmecentral och ombyggda ventilationsaggregat med närvarostyrning samt styrning och övervakning online. Även belysningen i hall och omklädningsrum är närvarostyrd.

Besparingen är cirka 320 000 eller 425 000 kWh per år.

•

Energieffektiva belysningsarmaturer i hall sommaren 2012

Ishallen

Ishallen står för en hög energiförbruk- ningen bland kommunens fritidsanlägg- ningar. Speciellt under sommarmånader- na skjuter energiförbrukningen i höjden.

En effektiv fjärrvärmecentral med uppkopplad styr- och övervakningsutrust- ning online som betjänar Ishallen och en fristående omklädningsbyggnad installerades. Två nya ventilationsaggregat med energiåtervinning försörjer Ishallens om- klädningsrum. Närvarostyrning av från- luftsfläktar i fristående omklädnings- byggnad minskar energiförbrukningen.

Överskottsvärme från Ishallens kylmas- kiner återvinns för uppvärmning av varmvatten och en värmebatteri tillför

värme för driften av ett avfuktningsaggregat. Avfuktningen behövs eftersom man i energibesparingssyfte ska sänka temperaturen från ca. 12° till 8° C inomhus. Temperatursänkningen leder till ökad luftfuktighet som dels känns obe- hagligt men även kan skada byggnaden och kan öka mögelangreppen.

Helt självförsörjande är dock inte systemet utan uppvärmning av vatten och ishallens lokaler kräver en energitillförsel.

Tidigare skedde uppvärmningen av lokaler och varmvatten med el men har idag ersatts av den miljövänliga fjärrvärmen.

Energikostnaden kunde nu sänkas med 40% medan energiförbrukningen reduce- rades med 25%.

•

En ny energieffektivare styrutrustning för flexiblare reglering av isens temperatur planeras till hösten 2010.

•

Varvtalsstyrda pumpar som anpassar flödet till isbanan efter aktuellt behov, hösten 2010.

•

Sänkning av inomhustemperaturen från 12 grader till 8 grader med stöd av effektivare avfuktningsaggregat, 2010 -2011.

Ridhuset

Olja och el stod för ridhusets uppvärm- ning fram till 2008 där fjärrvärmen gjorde sitt intåg. Eftersom fjärrvärmen i Lands- krona baseras på förnybara enegikällor är en miljövinst given. Kostnaderna för uppvärmning kunde dessutom sänkas.

Den effektiva fjärrvärmecentralen är för- beredd för uppkoppling av styr och över- vakning online.

Besparingen är cirka 60 000 kr eller 80 000 kWh per år.

•

Uppkoppling av styr och övervakning online 2011.

•

Nytt ventilationsaggregat med energi- återvinning i omklädningsrum, kansli och samlingsrum våren 2012.

Även under augusti månad råder det full aktivitet i ishallen.

Kylanläggningen drivs av elektriska motorer.

Fjärrvärmeanläggningen är mycket kompakt jämfört med alla tidiga elledningar som behövdes för att klara uttaget av 155 kW.

Till höger om bygganden syns den gamla skor- stenen från det oljeeldade uppvärmningssys- temet.

(12)

Andra anläggningar

Hög energiförbrukning och höga kostnader uppstår i samband med uppvärmning av vatten. Vid bl. a. stugbyn i Lill Olas, installerades 500 m²solfångare på stugor- nas takytor. Avskrivningstiden för anlägg- ningen beräknades till mellan 2-3 år.

Energibesparingen uppgick till 30 %. An- läggningen försörjer stugbyn, badplatsen och campingen med ett varmvattentills- kott.

Borstahusens idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad

I samband med inkoppling till fjärrvär- menätet installerades en effektiv fjärrvär- mecentral som är förberedd för uppkoppling av styr och övervakning online.

Det vattenburna uppvärmningssystemet med radiatorer kompletterades med nya effektiva ventilationsaggregat med energiåtervinning.

Redan 2000 påbörjades arbetet ned att minska elberoendet genom att installera solfångare med ackumulatortank. Från ett elberoende på 100%, använder byggnaden idag endast el för belysning, fläktar och pumpar.

•

Uppkoppling av styr och övervakning online våren 2011.

•

Installera effektivare ventilationsaggregat med energiåtervinning som er- sätter frånluftsfläkt i den äldre delen av byggnaden.

Exercisfältets idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad

Byggnaden är numera kopplad till fjärr- värmenätet. En effektiv fjärrvärmecen- tral som är förberedd för uppkoppling av styr och övervakning online och ett vat- tenburet uppvärmningssystem med radiatorer och ett nytt effektivt ventila-

tionsaggregat med energiåtervinning har installerats.

Redan 2000 påbörjades arbetet med att minska elberoendet genom att installera solfångare med ackumulatortank. Från ett elberoende på 100%, använder byggnaden idag endast el för belysning, fläktar och pumpar.

•

Installera effektivare ventilationsaggregat med energiåtervinning som er- sätter frånluftsfläkt i den äldre delen av byggnaden.

•

Uppkoppling av styr och övervakning online våren 2012.

Asmundtorps idrottsplats - omkläd- ningsbyggnad

2000 installerades solfångare med ackumulatortank för att minska elberoendet.

Besparingen är cirka 21 000 eller 28 000 kWh per år

•

Installera värmepump för luft - vatten våren 2013.

Härslövsbadet

Redan 1999 installerades cirka 150 kva- dratmeter direktverkande solfångare för att minska elberoendet.

•

Installera värmepump för luft - vatten hösten 2010

Citadellbadet

I dagsläget kräver uppvärmningen av badvattnet utomhus stora energikostnader. Som en enkel åtgärd skulle värme- pumpar kunna reducera energiförbruk- ningen avsevärt. Avskrivningstiden för en sådan anläggning ligger mellan 1,5-2 år

vilket ur ett ekonomiskt perspektiv kan anses som en mycket god investering.

Slutsats

EPC - projektet, inklusive mindre åtgär- der både före och efter projektet, redovisar för närvarande en årlig besparing på drygt 1,1 Mkr eller 1 450 000 kwh, vilket betyder en reducering med 20 % av för- valtningens totala förbrukning.

Med fortsatta mindre åtgärder fram till 2013 beräknas energiförbrukningen kunna reduceras ytterliggare med cirka 550 Mwh till, totalt 2000 Mwh eller cirka 30%

av förvaltningens tidigare förbrukning.

Faktaruta

Solfångare

Solfångaren omvandlar solens energi till värme som kan användas till exempel varmvatten och uppvärmning av hus. Solfånga- ren består i princip av en isolerad låda med en glasskiva som ovansida. I lådan finns en svartmålad kopparplåt som tar upp värmen från solen. Värmen överförs till ett rörsystem med cirkulerande vatten. Det varma vattnet leds bort till en värmecentral som tar hand om värmen.

För att jämna ut produktionen över dygnet kan man ha ett magasin som kan lagra vär- men, en så kallad ackumulatortank. Idag an- vänds solfångare framför allt i

varmvattensystem där de kopplas till en vanlig varmvattenberedare.

Den lämpligaste placeringen av solfångare är i riktning mot söder med en lutning på ca 42° mot horisontalplanet.

l m²solfångare kan producera cirka 400 kWh/år.

En allt vanligare syn utgör solfångare på takytorna.

(13)

Miljöledning

Hur miljöanpassade är kommunens tjänsteresor?

Miljöpolicyn och resepolicyn styr Innan vi analyserar miljöbelastning- en så ska vi först titta på vad som står i miljöpolicyn och resepolicyn som är de två styrdokument som gäller för kommunens persontrans- porter.

I miljöpolicyn från 1999 står generellt att kommunen målmedvetet satsar för att nå kretsloppssamhället och att transporter utvecklas i riktning mot hållbar utveckling. Sedan finns det tidsatta miljömål för transporter fram till år 2008, ett är sådant är: "Andelen längre tjänsteresor med kol- lektiva färdmedel (ej flyg) bör vara minst 80 % uttryckt i antal km".

År 2000 togs en resepolicy där det står att

"Alla tjänsteresor skall ske på ett sådant sätt att de innebär minsta möjliga kostnad för kommu- nen och minsta möjliga belastning på miljön.

….."

Vidare står det att eftersom flygresor in- nebär en stor belastning på miljön är mål- sättningen att andra färdmedel används i ökad utsträckning. Huvudregeln är därför att långväga tjänsteresor sker med tåg. För att stimulera till användande av tåg på tjänsteresor, subventionerar kommunstyrelsen förvaltningarnas kostnader för tåg- resor med 50 %.

Vid kortare resor skall i första hand kollektivtrafiken eller cykel utnyttjas. Om detta ur verksamhetssynpunkt anses för tidsödande, orationellt eller omöjligt kan bil användas.

Samåkning skall utnyttjas så långt det är möjligt.

Klimatarbetet

Inom miljöledningsarbetet bedriver för- valtningarna ett direkt och indirekt klimatarbetet inom sektorerna transporter och energi. Medan direkta åtgärder, som byte till energisnål belysning och miljö- vänliga transporter till och från arbetet är mätbara, sker utbildningsinsatser med syfte att få personalen att övergå till ett ännu miljövänligare beteende.

En ökad miljömedvetenhet ökar även vardagsaktiviteterna utanför arbetsplat- sen t. ex. genom ändrade inköps- och res- vanor.

För utbildningsändamålet har miljöled- ningsteamet tagit fram ett utbildningsma- terial i både multimedia och som trycksak.

Vid utgången 2009 har utbildningsinsatser genomförts av två tredjedelar av personalen inom Landskrona stad.

Hur kan vi minska koldioxidutsläppen från kommunens personbilar?

Stat och kommuner som förebilder I omställningen av bilparken till miljöfor- don förväntas att stat och kommuner går före och som goda föredömen får företag och privatpersoner att följa efter. Statliga myndigheter har till och med krav på att en viss andel av fordonen ska vara miljö- fordon, något som är frivilligt för kommunerna. När dessa bilar sedan säljs på eftermarknaden, oftast efter 3 år, är de eftertraktade av privatpersoner som inte vill investera i nybilsköp, men ändå vill köra miljövänligt.

Överlag har Sveriges 290 kommuner tagit sitt ansvar att gå över till miljöbilar. Miljö- fordon Syd fann, via en enkätundersök- ning, att de 278 kommuner som bekräftat sina billistor har 24 851 personbilar, varav 11 360 är miljöbilar vilket motsvarar 45,7 procent. Bästa kommuner har 100 procent miljöbilar medan en del kommuner helt saknar miljöbilar.

Nu är det fritt fram att ladda sin elbil utanför Stadshuset.

CO2-halten i atmosfären ökar stadigt. Ökningen efter 1750 hänger samman med starten av den industriella revolutionen och den ökade användningen av fossila bränslen.

(14)

Hur ser det ut i Landskrona stad

Hur har Landskrona stad levt upp till sin roll som föredöme med miljöfordon på personbilssidan? Ganska bra faktiskt för under år 2009 var 55 % av de egna personbilarna miljöbilar, jämfört med ca 46 % som genomsnitt för alla kommuner.

En tredjedel av alla personbilstransporter sker med privat bil i tjänsten och där har vi i dagsläget ingen koll på hur många som kör miljöbilar, men det är sannolikt betydligt lägre.

Stora koldioxidutsläpp idag…..

Vilken klimatpåverkan har kommunens samlade personbilstransporter? Hur stora är koldioxidutsläppen per år? För dessa beräkningar krävs uppgifter om körsträckor och drivmedels- förbrukning för samtliga personbilar, plus kännedom hur många som har miljöbil som kör med privat bil i tjänsten. Nå- gon sådan komplett statistik finns inte idag. Utsläppsberäkning- arna bygger därför på både tillgängliga och uppskattade uppgifter för körsträckor för 2009.

Kommunens totala transporter med personbilarna under 2009 uppskattas till runt 1 900 000 km. Resor i tjänsten med privata bilar uppgick till 670 000 km är och resterande cirka 1 230 000

km gjordes med kommunens egna personbilar. Med dessa anta- ganden släppte personbilarna under 2009 sammanlagt ut cirka 300 ton koldioxid.

….kan minskas radikalt framöver

Miljöbilar och låg klimatpåverkan går hand i hand. Om alla personbilstransporter i kommunens regi år 2009 skett med biogas- drift, skulle koldioxidutsläppen kunna reduceras med mer än 90

%, dvs. från nuvarande 300 ton till ca 20 ton.

Denna drastiska minskning beror på att koldioxidutsläppen för en personbil i mellanklass som drivs med biogas bara är 10 g/km, mot 64 g/km för etanol och ca 160 g respektive 170 g/km för diesel och bensin.

För att kunna köra på biogas, måste man teckna ett avtal som garanterar att leverantören fasar in biogas in systemet motsvarande den mängd som man betalar för. I praktiken innebär detta att man tankar en blandning av biogas/naturgas som i dagsläget uppgår till över 60% biogas och 40% naturgas. Eftersom efter- frågan på biogas ökar, ökar även andelen biogas i pumpstatio- nerna. Merkostnaden för 100% biogas uppgår i dagsläget till ca Så här fördelar sig kommunens miljöbilar.

Av den svenska miljöbilsparken (statlig miljöbilsdefinition) ökade andelen gasbilar mellan 2008 och 2009 från 1,5% till 7,5%. I slutet på 2009 fanns det 21 749 gasdrivna personbilar i Sverige. Nya gasbilar introduceras av många biltillverkare och en stadig ökning av gasbilsköpen kan förväntas.

Att tanka biogas är inte speciellt svårt. Tryck munstycket på

tanköppningen och vrid handaget. Nu är kopplingen låst och tankningen påbörjas automatiskt.

Koldioxidutsläpp från kommunens personbilpark under 2009 är en kombination av de egna bilarnas utsläpp men även utsläpp från körningar med egen bil i tjänsten. Genom att köra på biogas i kommunens bilar (vision 1), skulle de total koldioxidutsläppen kunna halveras. Om alla körningar skulle ske med biogasbilar, hade koldioxidutsläppen kunna reduceras med 90% (vision 2, biogas).

(15)

1 kr/m³. Prisutvecklingen för biogas och driftkostnader är dock lägre än för andra bränslen.

Faktaruta

Publika gastankställen

Vid utgången 2009 fanns det cirka 100 gastankställen i Sverige och antalet ökar ständigt. Det flesta finns i södra Sverige upp till Uppsala.

Krav genom miljöpolicyn

Faktaruta

Biogas

Framställs genom rötning av slam, gödsel, växtdelar och matavfall.

Räknas till förnybara bränslen men måste förädlas innan den kan an- vändas som fordonsbränsle.

Naturgas

Fossil gas som utvinns i samband med oljeutvinningen. Naturgasen i Sverige kommer från Nordsjön via Danmark.

Grön gas

GrönGas-principen kan jämföras med grön el-principen. Det innebär att man tankar en viss mängd naturgas vid ett tankställe, men betalar genom ett avtal ett något högre pris för biogas. Leverantören garanterar att motsvarande mängd biogas fylls på i systemet.

Fordonsgas

Är samlingsnamnet för biogas och naturgas eller en blandning av dessa.

Miljöpolicyn ställer krav på våra tjänstefordon:

"Kommunägda fordon eller fordon som körs på entreprenad bör som huvudregel använda el, bio- eller naturgas som drivmedel. För det fall detta inte är möjligt, skall skälen därtill anges. Om sakliga skäl föreligger för att inte använda el, bio- eller naturgas bör istället teknik som överensstämmer med Vägverkets förslag till Riksdagen för definition av miljöbilar använ- das. För det fall inte heller detta är möjligt skall även skälen därtill anges."

Kommunfullmäktige 27 oktober 2008, § 153

Andra insatser:

För att köra bränslesnålare genomförs utbildning i eco-driving sedan flera år. Hittills har drygt hundra anställda fått denna utbildning.

Hur går vi vidare?

En försöksverksamhet med en bilpool i stadshuset har pågått sedan 2008. Miljönämnden har presenterat en rapport över för- söksverksamheten och överlämnat denna till kommunstyrelsen.

Hösten 2010 ska Kommunsyrelsens budgetberedning behand- lar bilpoolen framtida utveckling med inriktning på organisation och ekonomi.

Bilar släpper ut mest koldioxid

Under 2009 uppgick resor i tjänst med flyg till 296 107 km, vilket generade ett koldioxidutsläpp på 44 ton. Tågresor gjordes för totalt 387 406 km med ett obetydligt koldioxidutsläpp på <1 kg! Tjänsteresor med bil uppgick till ca 1 900 000 km och rege- nererade ca. 300 ton koldioxid.

Av den totala resesträckan under 2009 utgjorde bilresor ca. tre

fjärdedelar. Den resterande fjärdedelen fördelas mellan tåg och flyg, varav tågresor var något längre.

CO2-utsläpp för olika bränslen visar att förnybara bränslen medför lägre utsläpp. De lägsta utsläppen uppnås dock endast vid användning av enbart biogas.

Av alla persontransporter i tjänsten står bilarna för de största

koldioxidutsläppen följt av flyget. Tågresorna står för en försvinnande liten del av koldioxidutsläppen.

(16)

Ekologisk mat

Landskrona stad är nu bland de främsta skånekommu- nerna att handla ekologiska livsmedel. På sex år, sedan starten 2004, har Landskrona ökat andelen ekologiska inköp från 1% till 21% av budgeten.

Bara Malmö, Lund och Svedala har kommit längre. Ett mycket bra resultat som innebär att Landskrona, med nuvarande ök- ningstakt, sannolikt kommer klara riksdagens mål till 2010, att 25% av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska.

Hur har vi lyckats? Framgången är resultatet av ett samarbete mellan olika förvaltningar och Agenda-21 teamet. Det har fun- nits en bred förankring hos personalen som arbetar med inköp och tillagning. En referensgrupp träffas 3-4 gånger per år och lägger upp riktlinjer för arbetet.

Framgångsfaktorer är:

•

Utbildning av personal skapar medvetande och förståelse för miljöfrågor

•

Studiebesök har visat skillnader mellan konventionell och ekologisk djurhållning samt mjölkproduktion

•

Varje år ökar andelen ekologiska produkter vid upphand- lingen, vilket garanterar lägre priser

•

Med hjälp av inköpsstatistiken från leverantörerna är det möjligt att följa upp miljöprestanda, vilket höjer motivatio- nen

•

Ekologiska produkter marknadsförs genom kampanjer och utställningar

Kollektivtrafiken

Den positiva utvecklingen för kollektivtrafiken i Landskrona håller i sig. Under 2009 närmade sig antalet resor 2 miljoner. Be- gränsade parkeringsmöjligheter i innerstaden kan förväntas ytterliggare öka resandet med stadsbussarna i Landskrona.

Flygsträckor under 2008-2009 fördelade på de olika förvaltningarna.

TSB = Teknik & Stadsbyggnadsförvaltningen, VUX = Vuxenförvaltningen, OMS = Omsorgsförvaltningen, SER = Servicekontoret, FoK = Fritid- &

Kulturförvaltningen, KS = Kommunstyrelsen, BUN = Barn- &

Ungdomsförvaltningen, MIL = Miljöförvaltningen.

(17)

KlimatVardag – om tio landskronafamiljers klimatsmarta vardag

KlimatVardag

Maggie Karpicka, fjärrvärmeingenjör och energi- och klimatrådgivare. Tek- nik- och stadsbyggnadskontoret.

Ingen kan göra allt – men alla kan göra något. Tillsammans kan man göra ännu mera!

Tio hushåll i Landskrona stad deltar under perioden januari 2010 t.o.m.

januari 2011 tillsammans med cirka 170 hushåll från övriga Skåne i pro- jektet KlimatVardag.

Alla familjer har olika förutsättningar.

Projektet syftar ge hushållen tips och råd om hur man kan leva lite mer klimatsmart i sin vardag. Genom att förändra på små saker i vardagen skall familjerna hitta sin egen väg till en mer hållbar livsstil. På vä- gen får familjerna hjälp av gruppsamord- nare.

Cirka 170 hushåll i hela Skåne deltar i Kli- matVardag januari 2010-januari 2011.

I projektet KlimatVardag får deltagarna tips och stöd att leva mer klimatsmart i sin vardag. Genom föreläsningar, gruppträf- far och möten med bland andra energi- rådgivare får deltagarna kunskap och konkret vägledning till en mer klimatsmart vardag. Utifrån sina egna intressen och förutsättningar får hushållen välja vilka åtgärder de vill fokusera på inom energibesparing, avfall, transporter och livsmedel.

Syftet med KlimatVardag är inte bara att visa deltagande hushåll hur de med enkla medel kan minska sina koldioxidutsläpp och därmed leva mer miljövänligt. Syftet är också att visa upp hushållen som goda exempel för andra – kollegor, bekanta, grannar, allmänhet. Projektet visar på detta sätt att det finns flera olika sätt att agera på och att det finns stora möjligheter att själv bestämma hur man vill utforma sin klimatvänliga vardag. Eftersom hushållen har olika sammansättning och deltagarna kommer från skilda yrken och orter är förhoppningen att information och inspi- ration från KlimatVardag sprids över hela Skåne.

Deltagarnas erfarenheter och resultat kommer att kommuniceras inom deltagande organisationer och till allmänheten med målet om en ökad medvetenhet och delaktighet i klimat- och miljöfrågor. Kli- matVardag vill visa att hushållens miljöåt- gärder är enkla att genomföra, att det finns flera olika lösningar och att vinster- na är många.

KlimatVardag drivs av Hållbar Utveck- ling Skåne i samarbete med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Förutom hushåll från dessa organisationer deltar hushåll från bland andra Länsstyrelsen i Skåne och kommunerna Malmö, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Landskrona, Helsing- borg, Höganäs, Bjuv, Åstorp, Perstorp, Örkelljunga, Klippan, Svalöv, Burlöv och Trelleborg.

Det är enbart hushåll som har finansie- ring från en kommun/organisation som kan delta i KlimatVardag.

Upplägg

I KlimatVardag fokuserar man på att ge information och tips för en klimatsmarta- re vardag inom områdena energianvänd- ning, transporter, mat och inköp samt avfall. Det finns inom dessa fyra områden ett mycket stort antal möjligheter och åt-

gärder att genomföra och det är upp till er i varje hushåll att bestämma hur mycket ni vill förändra och välja de åtgärder som passar er bäst. Förhoppningen är att alla personer i varje hushåll vill engagera sig och kommer att hitta saker som lockar.

Storföreläsningar

Under första delen av projektet arrangeras fyra storföreläsningar med olika teman. Dessa är till för att fördjupa kunska- pen om klimatet ur ett Skåne-perspektiv.

Flera forskare och experter bjuds in för att tala. Storföreläsningarna hålls på fyra knutpunkter runtom i Skåne: Malmö, Ys- tad, Helsingborg och Hässleholm/Kristi- anstad. Man går i första hand till den stad som är närmast, men om någon vid något tillfälle har förhinder går det bra att välja ett annat datum på en annan ort.

Gruppträffar

Man kommer att ha 6 gruppträffar under året när vi har olika teman, följer upp arbetet och delar med sig av tips och idéer till varandra. Dessa träffar kommer främst att ske på vardagskvällar (ca 2 timmar) och man förutsätter att det vid varje träff finns någon som deltar från varje hushåll. Gruppträffarna ska förhopp- ningsvis bli tillfällen att utbyta erfarenheter, få information, uppmuntran och tips av andra deltagare i projektet.

Valfria aktiviteter

Förutom gruppträffarna coh storföreläs- ningarna arrangeras i projektet andra aktiviteter, studiebesök, tävlingar, personlig rådgivning och erbjudanden som deltagarna frivilligt kan delta i. Till de flesta av dessa aktiviteter krävs anmälan.

Hur gör andra kommuner?

Projekt som liknar KlimatVardag har ge- nomförts på olika platser med mycket goda resultat:

I Kristianstad kommun har elva familjer under tio månader deltagit i projektet Kli- matbantarna, där de genom förändringar i sin vardag minskat sina utsläpp av koldioxid med 25 ton.

I Karlstad kommun avslutades hösten 2008 projektet Miljövardag där 100 familjer under ett år fick hjälp att leva mer mi- ljövänligt. Projektet fick stor massmedial uppmärksamhet och bidrog till att Karl- stad kommun fick det europeiska miljö- priset ”Climate Star”.

Hushållen står för en stor del av energiförbruk- ningen i samhället.

(18)

Energispar - vad kan jag göra själv?

Alla kommuner har en energirådgi- vare, som det inte kostar något att rådfråga. Och många kommuner och energibolag har egna hemsidor med spartips, värda att titta på.

Energirådgivaren når du enklast via kommunens växel.

Energikostnader utgör en stor del av hus- hållens budget. Energisparande åtgärder kommer miljön och din plånbok till godo.

Många åtgärder är enkla och billiga och ibland räcker det med att ändra beteendet.

Nedanför finner du ett axplock ur en lång lista av åtgärder som reducerar energi- förbrukningen i hushållet.

Vatten

- Byt till snålspolande dusch. Du kan halvera vattenåtgången. Den stora energivinsten uppnås genom den minskade varmvattenförbrukningen.

- Installera solfångare på taket för att värma upp vatten.

- Koka vatten i vattenkokare i stället för i kastrull på spisen. Du använder bara en tredje- del så mycket energi.

Matlagning

- Använd lock när du lagar mat och koka upp vatten i vattenkokare i stället för på spisen.

- Stäng av ugnen eller plattan några minuter innan maten är klar och använd eftervärmen.

- Ska du byta spis, spar energi genom att sat- sa på en spis eller platta med induktionshäll.

Vitvaror

- Ha inte onödigt låg temperatur i kyl och frys, Det räcker med 4 °C i kylen och -18 °C i frysen.

- Tina frusen mat i kylen så kylan kommer kylen till godo.

- Fyll alltid maskinen när du tvättar.

- Sänk tvättemperaturen från 60° till 40 °C vid lätt smutsad tvätt.

- Undvik förtvätt vid normalsmutsad tvätt.

- Diska inte under rinnande vatten utan an- vänd sparprogrammet i en väl fylld diskmas- kin.

- När du köper nya vitvaror som kyl och tvättmaskin, satsa då på A-klassade produk- ter. De är sällan de billigaste i inköp, men drar betydligt mindre el.

Belysning

- Släck efter dig när du lämnar rummet. 20

% av hushållens energiförbrukning går till be- lysning.

Uppvärmnigen med el utgör med 50% den största andelen av elförbrukningen i hushållet.

Resterande elförbrukning fördelas till lika delar mellan hushållsel och el för varmvatten.

En induktionshäll är energieffektiv och blir inte varm eftersom energin överförs direkt till maten.

Du måste dock använda speciella kastruller och stekjärn.

Hushållsmakiner är energideklarerade enligt EU-norm. A++ står för den lägsta energiförbruk- ningen i sin klass.

(19)

- Styr belysningen inomhus via en rörelsede- tektor.

- Byt till lågenergi- alternativt LED-lampor (lampor med lysdioder). En vanlig glödlampa omvandlar bara 5 % av energin till ljus, resten blir värme. En lågenergilampa omvandlar ca 80 % av energin till ljus.

Elektronik

- Stäng av tv och stereo med dess huvudström- brytare. Stänger du av med fjärrkontrollen fort- sätter de att dra ström i ett standbyläge.

- Köp datorskärmar eller TV apparater med LED-belysning eftersom de förbruker mindre enegi.

Transporter

- Gå eller cykla till jobbet. Alternativt åk kollektivt eller samåk i bil.

- När du köper ny bil - välj en bränslesnål.

Halverad bränslekostnad för den som kör 1 000 mil på ett år betyder cirka 4 000 kro- nor mer i plånboken och en lägre miljöpåver- kan.

Byggnader

- Skaffa en effektiv luftvärmepump till villan.

Jämfört med direktverkande el, halverar du din elförbrukning för uppvärmning och sparar cirka 10 000 kwh per år.

- Täta dragiga dörrar och fönster i huset - det blir skönare inne och mindre värme läcker ut.

- Sänk innertemperaturen någon grad - till max 20 grader. En tempertaursänkning med 1° C ger en energibesparing med ca. 5%.

- Lufta kort och effektivt, gärna genom tvär- drag.

- Om du ska bygga ett hus välj ett låg- energihus.

LED lampor förbrukar mindre energi än t. o. m.

lågenergilampor. Desutom har de en betydligt längre livslängd och är miljövänligare då de inte innehåller kvicksilver.

Det finns många tekniska lösningar som har sänkt bränsleförbrukningen. Elhybridfordon har två drivsystem - en elmotor och en förbrän- ningsmotor. Dagens elhybridbilar på svenska marknaden sänker bränsleförbrukningen 25-40 procent jämfört med konventionella bensinbilar i samma storleksklass och motorstyrka.

Värmepumpar fungerar på samma sätt som ett kylskåp, fast tvärt om. I kylskåpet tas värme in- nifrån skåpet och avger den på baksidan. En luft/luftvärmepump (även kallad komfortvärme- pump) utvinner sin energi från soluppvärmd ut- omhusluft och överför värmen till den cirkulerande inomhusluften. För varje kWh som används för att driva en luft/luftvärmepump får man normalt ut cirka två till tre kWh värme till huset.

En termostat är en reglerteknisk apparatur som ska hålla en önskad temperatur i t. ex. ett element. De enklare elektriska termostaterna består av en bimetallfjäder som fungerar som strömbrytare genom att den böjs med ökade temperaturer.

Bilden visar lågenergihus i Glumslöv. Ett låge- nergihus har tjockare isolering än konventionella hus. Dessutom styrs till- och frånluft så att vär- meförluster reduceras. Husen värms upp av värmen från hushållsapparater och personer som vistas in huset. Vid låga temperaturer under längre tid kan dock viss uppvärmning behö- vas. Energiförbrukningen i samband med uppvärmninge är dock betydligt lägre än i konventionellla hus.

Energienheter

KW = 1 kilowatt, vilket motsvarar den momentana effekten 1000 Watt.

KWh = 1 kilowatttimme avser uttaget av 1000 Watt/timme.

MW = Megawatt, 1000 KW TW = Terrawatt, 1000 MW Rörelsedetektorer stänger av eller slår på

belysningen beroende på om personer vistas i rummet eller inte.

(20)

LANDSKRONA OCH

KLIMATET

(21)

Klimat- & sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 i ett Landskronaperspektiv

Den statliga utredningen "Sverige inför klimatför- ändringarna - hot och möjligheter" SOU 2007:60 har gjort en omfattande och ambitiös genomgång av kon- sekvenserna av de förväntade klimatförändringarna för Sverige. Utredningen har fokuserat på följande viktiga samhällsfunktioner:

• Kommunikationer

• Tekniska försörjningssystem

• Bebyggelse och byggnader

• Areella näringar och turism

• Naturmiljön

• Människors hälsa

Utredningen gör en nationell bedömning för varje samhälls- funktion. Här återger vi de nationella bedömningarna och ger några kommentarer för vad som kan vara relevant för Lands- krona.

Kommunikationer Vägnätet

Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Konsekvenserna för vägnäten av klimatförändringar kommer att bli betydande. Den ökande nederbörden och ökade flöden innebär översvämningar, bortspolning av vägar och vägbankar, skadade broar samt ökade risker för ras, skred och erosion. En ökad temperatur innebär att skador för- skjuts från tjälerelaterade till värme- och vattenbelastnings- relaterade samt minskade underhållskostnader för

betongbroar."

Kommentar: Översvämningar och skador på mindre parti- er av vägnätet kan förväntas.

Järnvägar

"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka järnvägsnätet.

Större nederbördsmängder och intensivare nederbörd inne- bär översvämningar, genomspolning av bankonstruktioner med risk för åtföljande ras och skred. Ökade flöden ger ökad risk för erosion vid brostöd och anslutande bankar.

Den ökade temperaturen under vintern minskar risken för rälsbrott, medan den under sommaren innebär ökat under- håll. Kraftigare vindar och ökade risker för stormfällning av skog ger konsekvenser för kraftmatningen."

Kommentar: Västkustbanan genom Landskrona byggdes 2000 och kan förväntas tåla extrema vädersituationer bra.

Det finns endast mindre områden med träd längs banan.

Stora delar av bangården i Landskrona ligger nära dagens havsnivå.

Sjöfart

"Sjöfarten påverkas inte i någon större utsträckning av kli- matförändringarna. En minskad förekomst av havsis, både vad gäller säsong och utbredning, är positivt för sjöfarten.

Ett högre vattenstånd kan påverka hamnverksamheten negativt längs Sveriges sydligaste kuster. En eventuell ökning av extrema vindar skulle kunna medföra problem för sjö- farten."

Kommentar: Förstärkning och ombyggnad av hamnar kan bli aktuellt på sikt.

Översvämning på Rönneberga backars sydsluttning.

(22)

Flyg

"Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av kli- matförändringarna. Ett varmare klimat kan påverka tjäldju- pet med konsekvenser för flygfältens bärighet. Ökade nederbördsmängder belastar flygplatsernas dagvattensystem och kan föranleda en tidigareläggning av planerade ombyggnader. Behovet av avisnings- och halkbekämp- ningsmedel minskar i de södra delarna av landet, men ökar i stället i norr."

Telekommunikationer Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Ökade risker för stormfällning påverkar system med luftledningar och även master. Luftledningar kommer att finnas kvar under ett antal år även om utvecklingen går mot radiolösningar och nedgrävning av kablar. De elektroniska kommunikationerna är även kraftigt elberoende. Med hän- syn tagen till både förändringar av klimatet och skogstills- tåndet samt den pågående ombyggnaden av elsystemet kommer störningar sannolikt fortsatt att drabba de elektroniska kommunikationerna."

Radio och TV

"Radio- och tv-distributionen bedöms inte påverkas i nå- gon väsentlig grad, men det är angeläget att klimatfrågan och dess påverkan på systemet fortsättningsvis beaktas. Ut- sändningar av radio och tv är beroende av el. Ett förändrat klimat kan komma att innebära mer stormfälld skog med konsekvenser för eldistributionen och indirekt för radio- och tv-distributionen."

Kommentar: Landskrona har liten andel skog så eventuella problem kan antas vara av liten omfattning.

Tekniska försörjningssystem Elproduktion och distribution Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd vilket skapar mycket goda förutsättningar för en successivt ökad vat- tenkraftproduktion. Detta kommer dock att kräva vissa investeringar i kraftverken. Även vindkraftproduktionen bedöms kunna öka något. En ökad stormfällning på grund av förändrat skogtillstånd, minskad tjäle och kraftigare vindar kommer säkerligen fortsatt att påverka elnäten negativt, trots den omfattande markförläggning av kablar som nu pågår."

Kommentar: Potentialen för vindkraftproduktion ökar.

I Landskrona kommer telekommunikationen inte påverkas i större utsträckning av förändrade klimatförhållanden.

Luftfarten påverkas inte i någon allvarligare grad av klimatförändringarna.

Solceller och solfångare kan med fördel integreras i framtida byggnationer. Ökade vindhastigheter kan i framtiden medföra en ökad vindkraftproduktion.

(23)

Dammar

Klimatförändringarna innebär en risk för att det flöde som är dimensionerande för dammar av riskklass I ökar inom delar av landet, men stora osäkerheter finns. 100-årsflödet visar på kraftiga ökningar framförallt i västra Götaland och västra Svealand, med ökade risker främst för dammar av riskklass II. Även i fjälltrakterna ökar 100-årsflödet med risken att detta kan fortplanta sig i hela vattendragen ner till mynningen. På många andra håll väntas dagens 100-årsflö- den bli mindre vanliga."

Kommentar: Landskrona har inga dammar som avses ovan.

Värme och kylbehov Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska kraftigt till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Det minskade värmebehovet kommer att innebära stora kostnadsbesparingar i form av minskad energianvändning."

Kommentar: Behovet av kylning kan förväntas öka.

Fjärrvärme

"Ökad nederbörd med höjda grundvattennivåer ger ökad risk för markförskjutningar och översvämningar, företeel- ser som allvarligt kan skada fjärrvärmenäten. Då fjärrvär- mesystemen successivt bedöms kunna anpassas till ett förändrat klimat bör de inte i någon större utsträckning på- verkas av klimatförändringarna."

Kommentar: Fjärrvärmedistributionen kan påverkas.

Dricksvattenförsörjning Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Konsekvenserna för dricksvattenförsörjningen blir avse- värda. Kvaliteten på råvattnet i vattentäkterna kommer sannolikt att försämras med ökade humushalter och ökad förorening av mikroorganismer. Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet ökar med ökade risker för översvämningar, ras och skred."

Kommentar: Dricksvattenförsörjningen kan påverkas och kvaliteten på lokala vattentäkter kan påverkas. Risken för försämring av drickvattenkvaliteten p g a ökade humushalter bedöms som låg i Landskrona.

Fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg grävs ner i Hilleshögs dalar.

I skogsbygder kan dricksvattenkvaliteten påverkas negativt genom ökade humushalter – så kallad ”brunifiering”. Den tilltagande brunifieringen av våra vatten kan ha samband med klimatförändringar och ändrad markanvändning.

Om man bor nära havsnivån, kan framtida havsnivåhöjningar skada fastigheterna.

(24)

Bebyggelse och byggnader

Översvämning och strandnära bebyggelse Klimat- och sårbarhetsutredningen:

Landets västra och sydvästra delar väntas få översvämning- ar längs vattendrag oftare eller mycket oftare i ett förändrat klimat. De ökade 100-årsflödena i fjälltrakterna kan också fortplanta sig längs vattendragen med översvämningar som följd, men här finns en osäkerhet då vattendragen är regle- rade. I andra områden minskar risken för översvämningar eller kvarstår på dagens nivå. En höjd havsnivå ställer öka- de krav på åtgärder och planering vid nybebyggelse fram för allt längs landets södra kuster, men även längs de mel- lersta."

Kommentar: Allvarliga konsekvenser längs kusten kan be- faras. Dock finns endast ringa bebyggelse längs de större vattendragen. Problem kan uppstå vid högt vattenstånd i havet och kraftig nederbörd/snösmältning.

Ras, skred erosion Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Klimatförändringarna med större och intensivare neder- bördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred och erosion. Särskilt landets sydvästra/västra delar och delar av den östra kusten är utsatta. Framförallt låg bebyggelse ligger inom de skred- benägna områdena. Inom andra områden minskar i stället risken då snösmältningssäsongen blir förlängd och vårflo- den minskar liksom de höga flödena."

Kommentar: Generellt är nog eventuella problem små i Landskrona. Klintkusterna på Ven och i kommunens norra delar kan beröras.

Kusterosion

"Ökade havsnivåer och kraftigare vindar kan komma att in- nebära väsentligt ökade problem med stranderosion längs kusten med konsekvenser för bebyggelse och infrastruktur.

Detta kan medföra stora värdeförluster. Framförallt landets sydligaste kuster är utsatta."

Kommentar: Stora problem kan förväntas för Landskronas del.

Dagvattensystem och bräddning av avloppsvatten Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Avloppssystemen kommer att belastas kraftigt i ett förän- drat klimat på grund av ökade regnmängder och en omför- delning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Extrema skyfall innebär att ledningarna bli överbelastade. Riskerna för bakåtström- mande vatten med källaröversvämningar som följd ökar, liksom bräddning av avloppsvatten med åtföljande hälso- risker."

Kommentar: Problem med att bli av med dagvatten kan förväntas i samband med högvattenstånd i Öresund och kraftigt regn.

Byggnadskonstruktioner Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Klimatförändringarna kan allvarligt påverka befintliga och framtida byggnadskonstruktioner. Ökad nederbörd medför större risk för fukt och mögelskador samt överfulla av- loppssystem och översvämningar av källare. Det yttre underhållsbehovet kommer att öka. Den ökade temperaturen ger ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka."

Föroreningsspridning vid översvämningar, ras & skred Klimat- och sårbarhetsutredningen:

"Den ökade risken för översvämningar och särskilt för ras och skred innebär att kemiska ämnen och smittämnen kan spridas från förorenad mark och gamla deponier. Det finns därför en ökad risk för förorening av framför allt lokala vattentäkter och betesmarker."

Kommentar: Stora arealer med förorenad mark finns i Landskrona

Kusterosionen förekommer i den norra delen av Landskrona.

Grönalger, fukt och mögelskador gynnas av ett fuktigare klimat.