NATUR- OCH REKREATIONSVÄRDEN PÅ DEL AV HORNA 3:12 I ÅHUS I KRISTIANSTADS KOMMUN 2019
RAPPORT 2019-11-25
Örjan Fritz & Anna Elf
Uppdragsgivare Kristianstads kommun
Miljö‐ och samhällsbyggnadsförvaltningen Plan‐ och bygglovsavdelningen
c/o Felicia Torffvit Västra Storgatan 12 291 80 Kristianstad Tel. 044‐13 24 72
felicia.torffvit@kristianstad.se
Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2019
Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 010‐220 12 03
ncab@naturcentrum.se
Personal från Naturcentrum:
Örjan Fritz (projektledare, NVI) Tel. 010‐220 12 13
orjan.fritz@naturcentrum.se
Anna Elf (bedömning av rekreationsvärden) Tel. 010‐220 12 08
anna.elf@naturcentrum.se
Intern granskare Andreas Malmqvist Tel. 010‐220 12 05
andreas.malmqvist@naturcentrum.se
Kartmaterial
Metria © Lantmäteriet
Omslagsbild
Miljöbild av den planterade medelåldriga tallskogen som dominerar i invente‐
ringsområdet. 2019‐06‐27.
Alla foton i rapporten är tagna från aktuellt inventeringsområde under 2019.
Örjan Fritz © Naturcentrum AB.
Denna rapport bör citeras: Fritz, Ö. & Elf, A. 2019. Natur‐ och rekreationsvärden på del av fastigheten Horna 3:12 i Åhus i Kristianstads kommun 2019. Natur‐
Innehåll
Sammanfattning ... 4
Natur‐ och rekreationsvärden på del av Horna 3:12 ... 6
Uppdrag ... 6
Inventeringsområde ... 6
Metodik ... 6
Beskrivning av inventeringsområdet ... 8
Resultat NVI förstudienivå ... 9
Resultat NVI fältnivå ... 11
Fördjupad inventering av värdeelement ... 15
Diskussion ... 17
Referenser ... 17
Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt Bilaga 2. Foton av ett urval värdeelement Bilaga 3. Foton av ett urval naturvårdsarter Bilaga 4. Bedömning av rekreationsvärdet
Bilaga 5. Metodik för bedömning av rekreationsvärdet
Horna 3:12 i Åhus i Kristianstads kommun. Som tillägg i standarden ingick karte‐
ring av objekt med visst naturvärde (klass 4) och värdeelement. Därutöver har en bedömning av områdets rekreationsvärden gjorts.
Naturcentrums NVI förstudier visade att specifikt utpekat områdesskydd inom in‐
venteringsområdet inte förekommer. Strax väster om området ligger dock tre na‐
turreservat: Sånnarna, Horna grushåla och Horna Sandar. Det kan också nämnas att inventeringsområdet ligger inom Vattenrikets biosfärområde, utsett av UNESCO. Inom inventeringsområdet finns inga utpekade nyckelbiotoper, sump‐
skogar, ängs‐ och betesmarker, skyddsvärda träd eller våtmarker. Ej heller ingår någon del i Kristianstads kommuns naturvårdsprogram. I befintlig detaljplan är det aktuella området utpekat som naturmark, med undantag av en smärre yta kring transformatorstationen i nordost. Området är också utpekat som objekt inom kategorin utveckling av grönstruktur.
Av tidigare kända fynd av naturvårdsarter inom inventeringsområdet fanns några uppgifter om sparsamma förekomster av hedblomster från den norra kantzonen av området, i sandiga vägslänter vid Fregattvägen. Hedblomster är såväl en röd‐
listad som en fridlyst växt. Därtill kan nämnas uppgifter om många rödlistade sandmarksanknutna insekter från sandig blomrik ruderatmark i den västra kantzo‐
nen och längre västerut på Kolhögarna. Dessa fynd härrör inte från den egentliga tallskogen.
Naturcentrums NVI fältnivå resulterade i åtta naturvärdesobjekt (Figur 1), varav tre bedömdes ha högt naturvärde (klass 2), tre bedömdes ha påtagligt naturvärde (klass 3) och två objekt visst naturvärde (klass 4). Objekten med högt naturvärde avser kantzoner av tallskogen mot omgivande öppna marker, dvs. blomrika väg‐
kanter och smärre torrängsmiljöer. Själva tallskogen bedömdes ha visst natur‐
värde (klass 4), delvis gränsande till påtagligt naturvärde (klass 3).
Totalt 13 rödlistade arter noterades av Naturcentrum under naturvärdesinvente‐
ringen på fältnivå. Stortapetserarbi och sandfältsljusmott kan nämnas av dessa.
Båda gynnas av solexponerade blomrika och gärna sandiga marker, som numera ofta hittas i vägslänter och andra kantzoner. Av fridlysta arter, förutom fåglar, no‐
terades backsippa, fältsippa och hedblomster inom inventeringsområdet. Av na‐
turvårdsarter i övrigt kan nämnas signalarter för skyddsvärd skog som grönpyrola.
Särskilda koncentrationer av artfynd gjordes i objekt med bedömt höga naturvär‐
den, dvs. i områdets kantzoner.
Figur 1. Identifierade och klassade naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet Horna 3:12.
Totalt 371 värdeelement prickades ut inom inventeringsområdet. Det rörde sig mest om tillkapade högstubbar och lågor av tall, men också många blommande buskar, som rönn. Värdeelement fanns spritt i låga tätheter i hela området utan några särskilda ansamlingar. Noteringarna var alltså många, men högkvalitativa värdeelement som gamla träd, typiskt för högre naturvärden, saknas.
Värdet för rekreation bedömdes (Bilaga 4) enligt en metod framtagen av Natur‐
vårdsverket (Bilaga 5). Värderingsresultatet har vägts samman och klassificerats utifrån Naturvårdsverkets metod. Klassningen görs i fyra klasser, A‐D, där A är högsta klass. Inventeringsområdet bedöms efter sammanvägning av värderings‐
kriterierna tillhöra Klass B ‐ Viktigt område. Sammanfattningsvis bedöms området vara viktigt för människors utövande av friluftsliv och utevistelse.
Uppdrag
Kristianstads kommun AB håller på att ta fram en reviderad detaljplan för en del av fastigheten Horna 3:12 i Åhus i Kristianstads kommun i Skåne län. En naturvär‐
desinventering behövs därför som underlag till detaljplanering. Naturcentrums uppdrag är att utföra en naturvärdesinventering enligt svensk standard (SS 199000:2014). Som tillägg ingick kartering av objekt med visst naturvärde (klass 4) och värdeelement. Därutöver skulle göras en bedömning av områdets värde för rekreation.
Inventeringsområde
Inventeringsområdet är ett tätortsnära skogsområde kallat Vattentornsområ‐
det. Det ligger i den sydvästra delen av Åhus tätort (Figur 2). Arealen är ca 35 ha. I princip hela området är bevuxet av planterad och relativt homogen me‐
delåldrig tallskog. Endast i kantzoner och i några få smärre gläntor finns öppen mark.
Metodik
Naturvärdesinventering (NVI)
För bedömning och klassificering av naturvärden användes en standardiserad me‐
tod för naturvärdesinventering (SS 199000: 2014).
Syftet med NVI är att ”identifiera och avgränsa de geografiska områden i land‐
skapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa”. Bedömningen grundar sig på det nuvarande vär‐
det för biologisk mångfald sett från förekomst av naturvårdsarter och biotop‐
kvalitet samt sällsynthet och hot. Betoningen på de aktuella förhållandena för bi‐
ologisk mångfald innebär att värden för till exempel friluftsliv, geologi och land‐
skapsbild inte inkluderas i bedömningen, ej heller ingår objektets framtidspot‐
ential vid restaurering. Vid angivelse av biotoper i naturvärdesobjekt har en beskrivning gjorts.
Figur 2. Inventeringsområdet (inramas av röd linje) på fastigheten Horna 3:12 i Åhus i Kristianstads kommun.
Fyra nivåer av naturvärdesklasser (1‐4) var aktuella i detta projekt:
Högsta naturvärde – naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald.
Högt naturvärde – naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mång‐
fald.
Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biolo‐
gisk mångfald.
Visst naturvärde – naturvärdesklass 4. Viss positiv betydelse för biologisk mång‐
fald.
Karteringen inom inventeringsområdet skulle göras med detaljeringsgraden me‐
del. Det innebär att ytobjekt på 0,1 ha eller mer karterades liksom ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och med en bredd av 0,5 m eller mer.
Denna inventering har omfattat följande tillägg enligt standarden:
4.5.2 Naturvärdesklass 4 (se ovan) 4.5.4 Värdeelement
Dessutom skulle naturvärdesinventeringen ha särskilt fokus på insekter, växter och fåglar. Fynd och fyndplatser ska redovisas. En kartläggning av rekreationsvär‐
den i området ingick också. Alla fynd av naturvårdsarter under inventeringen rap‐
porteras på Artportalen, precis som standarden anger.
kommun, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen) eller i känd litte‐
ratur som Skånes flora (Tyler m.fl. 2007). Därutöver begärdes och erhölls utdrag av alla artfynd av naturvårdsarter (rödlistade arter, fridlysta, signalarter) från Art‐
Databankens databaser (ArtDatabanken 2019‐05‐27) från aktuellt område med närmaste omgivningar. Kategorier av rödlistade arter anges enligt ArtDatabanken (2015).
Fältbesök i inventeringsområdet
Den huvudsakliga inventeringen av naturvärdesobjekt utfördes i fält vid tre till‐
fällen; den 29 maj, 27 juni och 22 juli 2019. Vädret var gynnsamt under alla dessa dagar, med soligt och varmt väder. Dessutom har ytterligare observationer gjorts den 11 maj, 7 augusti samt 7 november vid mer tillfälliga besök i delar av områ‐
det.
Beskrivning av inventeringsområdet och närmast omgi- vande landskap
Inventeringsområdet ligger i Åhus i Kristianstads kommun. Det aktuella objektet brukar kallas ”Vattentornsområdet”. Detta objekt utgörs nästan helt av planterad medelåldrig tallskog på flack mark. Enligt flygbilder etablerades huvuddelen av tallbeståndet på 1940‐ och 1950‐talen (historiska kartor, www.kristianstad.se). In‐
nan dess, fram till 1940‐talet, brukades dessa ytor som åkermark. I den allra syd‐
östligaste delen finns dock en yta med barrskogstecken på häradskartan (1926‐
34), som visar att tallskog etablerades något tidigare i detta hörn av området.
Endast i vissa kantzoner mot vägar förekommer idag öppnare marker, mest i väg‐
kanter, dikesslänter, som torrängsfragment och solbelysta bryn.
Tallskogen är rationellt skött, dvs. röjd och gallrad, och är därför tämligen homo‐
gen vad avser strukturer och ålder. Inslag av buskar och lövträd varierar dock be‐
tydligt, så att de västra delarna är lövfattiga, medan de östra är mer lövrika. I det nordvästligaste hörnet finns en smärre björkplantering, som omges av tallskogen.
Inventeringsområdet angränsar västerut till öppna kalkpåverkade sandiga rude‐
ratmarker, Kolhögarna och naturreservatet Horna grushåla, som är mycket blom‐
och insektsrika. Inom dessa markområden finns en anmärkningsvärd ansamling av rödlistade och fridlysta arter (Artportalen). Norrut ligger villakvarter medan indu‐
strier och återvinningsanläggning dominerar på tallskogens östra sida. Söderut av‐
gränsas objektet av Flötövägen mellan Åhus och Åsum.
Resultat NVI förstudienivå
Skyddad natur och naturvårdsintressen
Det finns inget specifikt utpekat områdesskydd inom inventeringsområdet. Strax väster om området ligger dock tre naturreservat: Sånnarna, Horna grushåla och Horna Sandar (Figur 3). Inventeringsområdet är utpekat för utveckling av grön‐
struktur i grönplan (Kristianstads kommun 2019). Vidare kan nämnas att invente‐
ringsområdet ligger inom Vattenrikets biosfärområde, utsett av UNESCO.
Figur 3. Skyddad natur (gröna ytor = naturreservat) i relation till inventeringsområdet.
Hela området på kartan ingår i Biosfärsområdet Kristianstads Vattenrike.
Naturinventeringar
Inom området finns inga nyckelbiotoper och objekt med naturvärden utpekade. Ej heller sumpskogar, skyddsvärda träd eller ängs‐ och betesmarker.
Naturvårdsarter
I ArtDatabankens databaser från perioden 2000 till 2019‐05‐27 finns rapporterade fynd av rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) i inventeringsområdet och i omgi‐
vande landskap (Figur 4, Tabell 1). Inom inventeringsområdet rör det sig nästan bara om hedblomster. Dessutom finns uppgift om mjölfly i västra kantzonen (Art‐
Databanken). I närmast angränsande landskap främst, väster om inventeringsom‐
rådet, finns däremot åtskilliga rapporterade fynd av rödlistade fjärilar och sand‐
marksarter i övrigt (Figur 4).
Figur 4. Rapporterade fynd av rödlistade arter inventeringsområdet under perioden 2000-2019 (ArtDatabanken, uttag 2019-05-27). Endast fynd inom området namnges.
Figur 5. Rapporterade fynd av fridlysta arter (exklusive fåglar) under perioden 2000- 2019 (ArtDatabanken, uttag 2019-05-27). Tre namngivna fynd av hedblomster ligger inom inventeringsområdet, övriga fynd ligger utanför.
Svenskt namn Vetenskapligt namn Organismgrupp Kategori
mjölfly Eublemma minutata Fjärilar EN
hedblomster Helichrysum arenarium Kärlväxter VU, §8 Tabell 1. En summering av tidigare rapporterade fynd av naturvårdsarter inom inventeringsområdet under perioden 2000‐2019 (ArtDatabanken, uttag 2019‐05‐
27).
Av fridlysta arter finns, som ovan nämnts, några få fynd av hedblomster från själva inventeringsområdet. Från närområdet Kolhögarna, väster om inventeringsområ‐
det, finns dock en hel del rapporter av fridlysta arter (Figur 5). Det rör sig om svartfläckig blåvinge, fältsippa och hedblomster samt prioriterade fridlysta fågel‐
arter som fältpiplärka och trädlärka.
Det kan nämnas att inga rapporter fanns av grod‐ och kräldjur eller fladdermöss i det aktuella inventeringsområdet. Ingen rapport finns om signalarter för skydds‐
värd skog (Skogsstyrelsen 2014, Nitare 2019).
Resultat NVI fältnivå
Naturvärdesobjekt
Totalt har åtta naturvärdesobjekt avgränsats inom inventeringsområdet (Figur 6).
Inget objekt bedömdes ha högst naturvärde (klass 1). Tre objekt bedömdes ha högt naturvärde (klass 2), tre objekt påtagligt naturvärde (klass 3) och två objekt visst naturvärde påtagligt naturvärde (klass 4).
Objekten med högt naturvärde avser kantzoner av tallskogen mot omgivande öppna marker, dvs. sandiga och blomrika vägkanter samt smärre torrängar. Själva tallskogen bedömdes ha visst naturvärde (klass 4), i delar gränsande till påtagligt naturvärde (klass 3).
Ingen del av inventeringsområdet bedömdes således ha lägre naturvärden än visst naturvärde (klass 4).
Figur 6. Identifierade och klassade naturvärdesobjekt enligt Naturcentrums NVI fält- nivå inom inventeringsområdet på del av Horna 3:12 vid Åhus.
Naturvårdsarter funna vid NVI fältnivå
Rödlistade arter
I samband med inventeringen av naturvärdesobjekt under 2019 hittades 13 röd‐
listade arter inom inventeringsområdet (Tabell 2, Figur 7). Ett urval av dessa arter presenteras på bild (Bilaga 3). Samtliga fynd av rödlistade arter gjordes inom iden‐
tifierade och klassade naturvärdesobjekt.
Det kan nämnas att många av dessa påträffade rödlistade arter även noterades i lämpliga miljöer i närområdet, särskilt på Kolhögarna västerut (Figur 7).
Svenskt namn Vetenskapligt namn Organismgrupp Kategori Förekomst i objekt
gulsparv Emberiza citrinella Fåglar VU, § 1
lärkfalk Falco subboteo Fåglar R, § 7
törnskata Lanius collurio Fåglar EU, § 7
mindre blåvinge Cupido minumus Fjärilar NT 3, 4
mindre purpurmätare Lythria cruentaria Fjärilar NT 6
sandfältsljusmott Pyrausta aerealis Fjärilar EN 1
åkerväddantennmal Nemophora metallica Fjärilar VU 1, 2
ängsmetallvinge Adscita statices Fjärilar NT 4
ängsnätfjäril Melithaea cinxia Fjärilar VU 1, 6
ask Fraxinus excelsior Kärlväxter EN 7
axveronika Veronica spicata Kärlväxter R 6
backsippa Pulsatilla vulgaris Kärlväxter VU, §8 7
backtimjan Thumus serphyllum Kärlväxter NT 1, 4
buskstjärnblomma Stellaria holostea Kärlväxter S 7
fältsippa Pulsatilla pratensis Kärlväxter §8 7
grusviva Androsace septentrionalis Kärlväxter R 6
grönpyrola Pyrola chlorantha Kärlväxter S 2
hedblomster Helichrysum arenarium Kärlväxter VU, §8 1, 2, 3, 5
murgröna Hedera helix Kärlväxter S 7
pukvete Melampyrum arvense Kärlväxter R 1, 3, 6
skogsalm Ulmus glabra Kärlväxter CR 7
en fallbagge Cryptocephalus sericeus Skalbaggar S 6
en parasitstekel Stilbops ruficornis Steklar R 1
stortapetserarbi Megachile lagopoda Steklar NT 1, 3, 6
Tabell 2. Av Naturcentrum funna naturvårdsarter (rödlistade EN, VU, NT; fridlysta §, och signalarter för skyddsvärda miljöer S, samt sällsynta arter i övrigt R) under natur- värdesinventeringen inom inventeringsområdet 2019. Om fynd gjorts inom naturvär- desobjekt anges det i kolumnen ”förekomst i objekt”. Samtliga vilda fåglar omfattas av Artskyddsförordningen. Några rödlistade arter är också fridlysta eller signalarter.
Fridlysta arter
Arter i Artskyddsförordningen (2007: 845) eftersöktes så långt möjligt utan att för‐
djupad artinventering utfördes. Några fridlysta arter påträffades också i samband med naturvärdesinventeringen. De flesta fynden ligger i anslutning till kantzoner i västra, nordvästra och nordöstra delen (Tabell 2, Figur 8). Särskilt backsippa och hedblomster bör nämnas, eftersom de inte bara är fridlysta enligt Artskyddsför‐
ordningen (8§) utan också är rödlistade som hotade (kategori VU).
Signalarter
Under naturvärdesinventeringen hittades också enstaka signalarter (Tabell 2, Fi‐
gur 9) för skyddsvärd skog (Skogsstyrelsen 2014, Nitare 2019) och öppna marker (Larsson 2017). Grönpyrola kan bedömas vara en god signalart i aktuellt invente‐
ringsområde.
Sällsynta arter i övrigt
I öppna torrare marker hittades även arter som kan indikera värdefulla biotoper, som axveronika, grusviva och pukvete. Axveronika (Tabell 2, Figur 9) kan bedömas vara en särskilt intressant art, särskilt som den står på ArtDatabankens kandidat‐
lista för nya rödlistade arter vid revideringen av listan under 2020.
Figur 7. Fyndplatser för rödlistade arter som noterades under Naturcentrums natur- värdesinventering i och i direkt anslutning till inventeringsområdet 2019 och listas i Tabell 2. Hedblomster har förkortats till hed. Endast fynd inom området namnges.
Figur 8. Fyndplatser för fridlysta arter som noterades under Naturcentrums naturvär- desinventering i och i direkt anslutning till inventeringsområdet. Av fåglar, som alla är fridlysta, visas endast prioriterade arter. Endast fynd inom området namnges.
Kategori Antal Andel
1 Lövträd 77 21%
2 Löv död ved 46 12%
3 Buskar blommande 19 5%
4 Fältskikt blommor 23 6%
5 Strukturer 15 4%
6 Tall död ved 191 51%
Totalt 371 100%
Figur 9. Fyndplatser för signalarter för skyddsvärd skog och naturvårdsarter i övrigt som noterades under Naturcentrums naturvärdesinventering i och i direkt anslutning till inventeringsområdet. Arter som också är antingen rödlistade eller fridlysta redovi- sas ej på denna karta, utan framgår av Figur 7 respektive 8.
Fördjupad inventering av värdeelement
Inom inventeringsområdet gjordes en kartläggning av värdeelement i vid bemär‐
kelse. Värdeelement noterades som i någon mån kan bedömas gynna biologisk mångfald i en planterad tallskog. Begreppet kom därför inte bara att omfatta sär‐
skilt skyddsvärda träd, utan också död ved, blomresurser i olika former, lövträd och förekomst av övriga strukturer som gläntor och blottad sand (Bilaga 2). Totalt noterades 371 värdeelement under den fördjupade inventeringen av värdeele‐
ment 2019 (Tabell 3). De mest frekventa värdeelementen var tillkapade tall‐
högstubbar med tillhörande lågor samt blommande lövträd, som rönn.
Tabell 3. Antal av värdeelement fördelade på olika kategorier. För ytterligare förklaring av kategorierna, se teckenförklaring (Figur 10).
Figur 10. Utbredning och förekomst av noterade värdeelement i inventeringsområdet 2019. Det finns många noteringar, men högkvalitativa värdeelement, typiskt för högre naturvärden, saknas.
Trädens och den döda vedens dimensioner får överlag betecknas som klena. Rönn ingick till exempel som ett ungt trädskikt under tall. Endast några få av noterade träd kan betecknas som grova.
I buskskiktet ingick hagtorn, slån (i bryn), björnbärssnår och omfattande ytor av kaprifol, som ofta slingrade sig upp i buskar och träd. Viktiga nektar‐ och pollengi‐
vande blomresurser i fältskiktet antecknades, som ansamlingar av fibblor, åker‐
vädd och väddklint.
Värdeelement förekom i hela inventeringsområdet utan några särskilda ansam‐
lingar (Figur 10). Tätheten av död ved kan beräknas vara ca 8 element per hektar
Diskussion
Naturvärdesinventeringen visar att ett antal rödlistade arter och arter upptagna i EU:s fågeldirektiv förekommer i inventeringsområdet. Det förekommer även frid‐
lysta kärlväxter enligt Artskyddsförordningen att ta hänsyn till i fortsatt planering.
Arternas förekomster är ojämnt fördelade inom inventeringsområdet. Nästan samtliga fynd av dessa arter har gjorts i områdets kantzoner, vilket understryker vikten av just solöppna sandiga och blomrika miljöer. Detta ansluter till land‐
skapet i övrigt runt om inventeringsområdet, som är mycket artrikt med avseende på sandmarksarter även i ett nationellt perspektiv.
Den totala mängden av noterade värdelelement är omfattande, och har blivit så på grund av ett ambitiöst upplägg, där nästan varje tänkbart värdeelement, där biologisk mångfald kan tänkas gynnas, har noterats. Antal värdeelement är dock bara ett mått. Kvalitéerna på de enskilda värdeelementen i området är generellt låga och typisk för biotoper i lägre naturvärdesklasser. Högkvalitativa värdeele‐
ment, exempelvis mycket gamla träd, mycket grova lågor och högstubbar, grova hålträd med mulm, saknas helt.
Bedömningen av rekreationsvärdet som viktigt område, indikerar att friluftslivets värden är högre än naturvärdena i merparten av inventeringsområdet.
Referenser
ArtDatabanken. Utdrag av rödlistade och skyddsklassade arter från observations‐
databasen och Artportalen. Utsök 2019‐05‐27.
ArtDatabanken. 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Upp‐
sala.
Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar nr 14.
ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Kristianstads kommun. 2019. Grönplan. Antagen av kommunstyrelsen 2019‐03‐
20.
Löfroth, M. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Na‐
turvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2009. Handbok för Artskyddsförordningen. Handbok 2009:2.
Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog. Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvär‐
desbedömning. Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen. 2014. Handbok för inventering av nyckelbiotoper.
Strand, M., Aronsson, M. & Svensson, M. 2018. Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista. ArtData‐
banken Rapporterar 21. ArtDatabanken SLU, Uppsala.
Swedish Standards Institute. 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning.
Svensk Standard ftSS 199000.
Svensk författningssamling. Artskyddsförordningen. SFS nr 2007: 845.
Förklaring
Fotnot* vid artfynd efter ”Naturvårdsarter” i objektsbeskrivningarna anger fynd av Naturcentrum 2019.
1 Tallbryn mot Kolhögarna
Naturvärdesklass: Högt naturvärde – klass 2
Dominerande naturtyp: Igenväxningsmark Biotoper: Tallbryn
Beskrivning: Blomrikt västvänt bryn utgörande en ca 5‐10 m bred zon i medel‐
åldrig tallskog mot öppen blomrik sandig ruderatmark. Förekomst av flera viktiga växter för nektar och pollensökande insekter, som blåeld, väddklint, åkervädd och gullusern. Sparsam förekomst av död ved och andra värde‐
element. I brynets nedre del ligger dock en koncentrerad faunadepå med olika dimensioner av tallstockar, som kommer från skötselåtgärder i det närbelägna naturreservatet Horna Sandar. Objektet vetter i hela dess längd västerut mot mycket artrika sandiga och kalkrika ruderatmarker på Kolhögarna, varifrån en uppsjö av naturvårdsarter av främst insekter har rapporterats (Artportalen), och som ”spiller över” i detta objekt. Även under inventeringen av detta objekt noterades flera rödlistade insekter och kärlväxter.
Biotopkvalitéer: Solexponerat varmt västbryn, sandig blomrik mark, faunadepå av tall.
Biotopens sällsynthet och hot: Ovanligt med tallbryn som vetter mot artrika och mycket blomrika sandiga ruderatmarker av mycket högt naturvärde.
Naturvårdsarter: Hedblomster* VU, §, backtimjan* NT, fältsippa* §, pukvete* R, åkerväddantennmal* VU, sandfältsljusmott* EN, stortapetserarbi* NT, ängsnätfjäril* VU, gulsparv* VU, §, parasitstekeln Stilbops ruficornis* R.
Artrikedom: Hög artrikedom, som ansluter till de höga antalen av kärlväxter och insekter på angränsande sandiga ruderatmarker västerut.
Områdesskydd: Nej
Övrig information: I tallbrynet har under årens lopp (senast 2019) olika
fjärilssamlare satt ut UV‐lampa på natten för att locka fjärilar. Långa artlistor av nattfjärilar, även av rödlistade arter, har rapporterats på Artportalen. De avser fjärilar som är knutna till öppen blomrik sandmark på Kolhögarna.
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – klass 3
Dominerande naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark Biotoper: Vägkant, tallbryn
Beskrivning: Hävdad blomrik vägkant och vägslänt utmed hårdgjord väg samt tallbryn mot norr. Ställvis riklig förekomst av bland annat backtrift, gulmåra och gullusern. Även förekomst av backglim, bockrot, getväppling, liten
blåklocka, rödklöver, smällglim och åkervädd. Dessutom förekomst av tre arter av pyrola i vägslänten (björk‐, grön‐ och klotpyrola) samt getväppling, gul fetknopp, bockrot m.m.
Biotopkvalitéer: Regelbundet hävdad vägkant, blomrikt
Biotopens sällsynthet och hot: Inte ovanlig miljö i Åhusområdet, men mer sparsam i ett regionalt perspektiv.
Naturvårdsarter: Hedblomster* VU, §, åkerväddantennmal* VU, grönpyrola* S.
Artrikedom: Objektet är artrikare än omgivande skogsmiljö, men något artfattigare än vägkanten på nordsidan av vägen (se nedan).
Områdesskydd: Nej
Övrig information: Det kan noteras att det utmed stora delar av nordsidan av Fregattvägen finns en mycket artrik ruderatflora, som med sitt sydvända läge är betydligt mer solexponerat jämfört med detta objekt. Troligen utgör denna sydvända vägkant ett mycket viktigt födosöksområde för blombesökande insekter (fjäril, bin etc) och kan förstärka värdena för detta objekt.
3 Blomrik vägslänt vid Pråmdragaregatan i öster
Naturvärdesklass: Högt naturvärde – klass 2
Dominerande naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark Biotoper: Vägslänt och bryn. Blomrik mark.
Beskrivning: Öppen sandig och blomrik vägslänt mot öster. Riklig förekomst av flera viktiga växter för nektar och pollensökande insekter, som sandvita, röllika, väddklint, åkervädd och lusern. Solexponerat tallbryn.
Biotopkvalitéer: Solexponerad sandig vägslänt, blomrik och kalkrik mark, före‐
komst av nyckelart som bestånd av väddklint
Biotopens sällsynthet och hot: Inte ovanlig miljö i Åhusområdet, men mer sparsam i ett regionalt perspektiv.
Naturvårdsarter: Hedblomster* VU, §, pukvete* R, stortapetserarbi* NT (upp till fem honor samtidigt på en väddklint), mindre blåvinge* NT
Artrikedom: Området är ungefär lika artrikt som angränsande artrika vägkanter i närmaste omgivningar. Dessa vägkanter kan bedömas vara något artrikare än de i omgivande landskap.
Områdesskydd: Nej
Övrig information: Det kan noteras att det utmed stora delar av nordsidan av Fregattvägen och östra kanten av Pråmdragaregatan finns en mycket artrik ruderatflora, som också är solexponerad. Dessa blomrika vägkanter, just utanför inventeringsområdet, utgör också mycket viktiga födosöksområden för blombesökande insekter (fjäril, bin etc) och förstärker värdena för detta objekt. Sålunda sågs stortapetserabi flyga över vägarna mellan olika bestånd av väddklint för födosök.
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – klass 3
Dominerande naturtyp: Igenväxningsmark Biotoper: Torräng
Beskrivning: Öppen sandig och blomrik torräng i gläntor i tallskog. Objektet utgörs av två närliggande smärre torrängsytor som skiljs åt av en smärre björkdunge.
Förekomst av flera värdefulla växter för blombesökande insekter, bland annat fibblor och åkervädd. Art‐ och individrik dagfjärilsfauna, bland annat rödlistade arter, men även vitfläckig guldvinge och skogspärlemorfjäril.
Biotopkvalitéer: Sandig kalkrik mark delvis solexponerad, örtrik vegetation, vindskyddade varma ytor
Biotopens sällsynthet och hot: Ej ovanlig i landskapet, men en miljö som ofta hotas av igenväxning eller exploatering.
Naturvårdsarter: Ängsmetallvinge* NT, mindre blåvinge* NT, backtimjan* NT Artrikedom: Objektet är artrikare än den omgivande skogsmarken.
Områdesskydd: Nej
Övrig information: Att hålla dessa torrängsytor fortsatt öppna vore värdefullt för insektslivet. Just nu sker det genom slitage från besökande skolbarn. Ännu bättre vore att ta ner buskar och mindre träd mellan dessa småytor så att de länkas samman till en lite större öppen yta.
5 Sandig ruderatmark vid återvinningscentralen
Naturvärdesklass: Påtagligt naturvärde – klass 3
Dominerande naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark Biotoper: Ruderatmark, vägkant, blottad sand
Beskrivning: Sandig blomrik ruderatmark med inslag av enstaka medelåldriga tallar vid entré till återvinningscentralen. Förekomst av flera värdefulla växter för blombesökande insekter, bland annat fibblor, kungsljus och lusern.
Biotopkvalitéer: Sandig kalkrik ruderatmark, delvis solexponerad mark
Biotopens sällsynthet och hot: Ej ovanlig i landskapet, men en miljö som ofta hotas av igenväxning eller exploatering.
Naturvårdsarter: Hedblomster* VU, §
Artrikedom: Objektet är lika artrikt som vägslänter i de närmaste omgivningarna.
Områdesskydd: Nej Övrig information:
Naturvärdesklass: Högt naturvärde – klass 2
Dominerande naturtyp: Infrastruktur och bebyggd mark Biotoper: Vägkant, sandig blomrik torräng
Beskrivning: Blomrik sydvänd och därmed solexponerad bred sandig vägslänt vid trafikleden Flötövägen. Förekomst av en lång rad av värdefulla växter för blombesökande insekter, bland annat fibblor, lusern, harklöver, gulmåra, bergsyra, getväppling, gul fetknopp, åkervinda, johannesört, vildmorot och backtrift. Även förekomst av flera rödlistade insekter.
Biotopkvalitéer: Sydvänd sandig ruderatmark, kalkrik, mycket örtrik, solexponerat tallbryn
Biotopens sällsynthet och hot: Ej ovanlig i detta landskap, men en miljö som utanför reservat ofta hotas av igenväxning eller exploatering.
Naturvårdsarter: Stortapetserarbi* NT, ängsnätfjäril* VU, mindre purpurmätare*
NT, axveronika* R, pukvete* R, grusviva* R, fallbaggen Cryptocephalus sericeus* R
Artrikedom: Objektet är artrikare än anslutande vägslänter.
Områdesskydd: Nej
Övrig information: Axveronika är på ArtDatabankens kandidatlista som ny rödlistad art (från 2020).
7 Tallskog i Vattentornsområdet
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – klass 4. I delar av objektet kan naturvärdet gränsa till påtagligt ‐ klass 3.
Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Tallskog, talldominerad blandskog
Beskrivning: Planterad medelåldrig tallskog. Enskiktad, likåldrig och homogen i de västra delarna, men med mer lövinslag och viss skiktning i de östra delarna.
Sparsam till måttlig förekomst av död ved, främst skapad i samband med skogliga skötselåtgärder. Förutom flera naturvårdsarter noterades förvildade ovanligare växter som bohuslind. Dessutom kan nämnas rikliga inslag av blommande ung rönn och sparsamma inslag av blommande sälg, hagtorn och slån. Fältskiktet domineras av gräs, som kruståtel. Björnbär och kaprifol kan fläckvis vara väl utbredda. Skogen har ingen skogskontinuitet, utan etablerades på 1950‐talet enligt flygbilder (kartbild.com och kristianstad.se) Förekomst av några naturvårdsarter i mycket sparsam omfattning, oftast i en liten del av objektet. Relativt fågelrikt område med förekomst av bland annat ormvråk.
Biotopkvalitéer: Rötskadade träd, torrträd, högstubbar, lågor, vindfällen i måttlig omfattning. En mycket stor andel av dessa värdeelement har skapats i samband med skogliga skötselåtgärder.
Biotopens sällsynthet och hot: Ej ovanlig i detta landskap. Tallskogens utbredning minskar genom exploatering, och kvaliteten påverkas av igenväxning och spridning av förvildade växter från närbelägna kvarter och trädgårdsutkast.
Naturvårdsarter: Lärkfalk* §, törnskata* §, ask* EN, skogsalm* CR, backsippa* VU,
§, fältsippa* §, murgröna* S, buskstjärnblomma* S
Artrikedom: Tallskogen är inte lika artrik som andra ofta äldre tallskogar i och kring Åhus.
Områdesskydd: Nej Övrig information:
Naturvärdesklass: Visst naturvärde – klass 4
Dominerande naturtyp: Park och trädgård Biotoper: Lövskog
Beskrivning: Lövskogsparti med en slags exotisk poppel, troligen balsampoppel, på en gammal övergiven tomt. Många av de medelåldriga popplarna har kapats på ca 4 m höjd, vilket skapat både döda och levande högstubbar samt lågor.
Därutöver finns även en mindre andel ung och medelåldrig okapad poppel och vårtbjörk samt tall, så att trädskiktet blivit flerskiktat. I objektet finns även en grov stam av vidkronig robinia, yngre sykomorlönn samt täta snår av syrén.
Objektet ansluter direkt till smärre gläntor med torräng norrut (objekt 4) samt omges i övrigt av tallskogen (objekt 7).
Biotopkvalitéer: Högstubbar, lågor, grovt träd
Biotopens sällsynthet och hot: Ej ovanligt med ansamlingar av lövved, men mer ovanligt med en koncentration av multnande ved av poppel i detta landskap.
Naturvårdsarter: Inga noterade.
Artrikedom: Lövdungen är inte påtagligt artrikare än omgivande tallskog.
Områdesskydd: Nej
Övrig information: Observera att robinia Robinia pseudoacacia anses vara en invasiv art i Sverige (Strand m.fl. 2018), och bör därför tas bort.
Bilaga 2. Foton av ett urval värdeelement
Tallåga i naturvärdesobjekt 7. 2019-05-29.
Kapad tallhögstubbe i naturvärdesobjekt 7. 2019-05-29.
Kapad björkhögstubbe med bohål i naturvärdesobjekt 7. 2019-05-29.
Blommande hagtornsbuske i naturvärdesobjekt 7. 2019-05-29.
Bilaga 3. Foton av ett urval naturvårdsarter
Hedblomster, rödlistad som sårbar (VU) och fridlyst enligt 8§ Artskyddsförordningen.
Arten noterades i naturvärdesobjekt 1, 2, 3 och 5. 2019-08-07.
Backsippa, rödlistad som sårbar (VU) och fridlyst enligt 8§ Artskyddsförordningen.
Arten noterades med en (1) planta i naturvärdesobjekt 7. 2019-05-29.
Mindre blåvinge, rödlistad som nära hotad (NT). Arten noterades i naturvärdesobjekt 3 och 4. 2019-06-27.
Ängsnätfjäril (underart cinxia), rödlistad som sårbar (VU). Arten noterades i naturvärdesobjekt 1 och 6. 2019-06-27.
Åkerväddantennmal, rödlistad som sårbar (VU). Arten födosökte på åkervädd i naturvärdesobjekt 1 och 2. Till höger ses dess specialiserade och sällsynta stekelparasit Stilbobs ruficornis (R). 2019-07-24.
Sandfältsljusmott, rödlistad som starkt hotad (EN), sittande på värdväxten hedblomster. Arten noterades i naturvärdesobjekt 1. 2019-07-24.
Bilaga 4. Kartläggning av rekreationsvärden
Beskrivning av området
”Vattentornsområdet” är ett cirka 35 hektar stort tallskogsområde på sandig mark i västra utkanten av Åhus tätort (figur 1). Tallskogen etablerades på 1950-talet, dessförinnan brukades sandheden som åkermark. Skogen är rationellt skött, dvs. röjd och gallrad, och är därför tämligen homogen vad avser strukturer och ålder. Inslag av buskar och lövträd varierar dock betydligt; den västra delen av skogen är lövfattig, medan den östra är mer lövrik. Skogen i den västra delen har därmed en mer
genomsiktlig struktur. I områdets kantzoner förekommer öppnare marker med en rik flora och fauna i vägkanter, dikesslänter och solbelysta bryn (Fritz 2019). Terrängen är flack och sluttar svagt åt sydväst.
Objektet gränsar i norr till de tätbebyggda villakvarteren i Åhus nordvästra del. Västerut vidtar de öppna sandmarkerna vid Kolhögarna som i sin tur gränsar västerut till naturreservatet Horna grushåla, även detta ett öppenmarksområde med höga naturvärden knutna till sandiga marker. I söder avgränsas området av den tungt trafikerade Flötövägen mellan Åhus och Åsum, söder om vägen ligger Åhus golfbana. I öster ligger ett industriområde.
Området genomkorsas av stigar av olika storlek (Figur 2). Många stigar utgår från Fregattvägen i norr.
Härifrån sträcker de sig söderut för att ansluta till återvinningsstationen och förgrena sig västerut mot den lilla grusvägen runt Kolhögarna. Söder om Flötövägen finns möjlighet att till fots ansluta till Sånnastigen, en vandringsled som går från tätorten via golfbanan och genom naturreservatet Sånnarna i sydväst.
Inom cirka 800 meter (fågelvägen) från områdets yttergräns ligger två grundskolor och tre förskolor (figur 1). Den närmsta förskolan är Fyrens idrottsförskola som ligger cirka 400 meter från områdets sydöstra hörn.
Figur 1. Karta över inventeringsområdet samt skolor och förskolor i närområdet. Den röda stjärnan markerar platsen för ”Gläntan”, en plats som nyttjas av närliggande förskolor, fritidshem och skolor.
Sandvaktarens förskola/
Sånnaskolan Fyrens idrottsförskola Villaskolan
Fullriggarens förskola Villa förskola
”Gläntan”
Inventerings- området
Figur 2. Stigar inom området. Underlagskarta med större stigar från Kristianstads kommun.
Befintliga planer och program
Området omfattas av detaljplan 1290K-P04/22 antagen 2004. I planen är hela det aktuella området utpekat som naturmark med undantag av den lilla ytan runt transformatorstationen i nordost.
Planen upprättades i samband med att ett område österut, även detta tallskogsbevuxet, togs i anspråk som industrimark.
Området är utpekat som ett av fyra objekt i närheten av Åhus inom kategorin ”utveckling av grönstruktur” i Grönplan 2019 (Kristianstads kommun).
Området berörs inte av några utpekade värden för friluftsliv så som exempelvis riksintresse för friluftsliv, naturreservat eller kommunal plan för friluftsliv (utöver vad som nämns ovan).
Metoder och material
Områdets friluftsintressen har värderats och klassificerats med hjälp av de värderingskriterier och den metod för klassificering som beskrivs i ”Metod för att kartlägga naturområden med stor betydelse för friluftsliv” (Naturvårdsverket 2016). Metoden beskrivs i korthet i tabell 1 och 2 (bilaga 5).
Bedömningarna har gjorts genom kartstudier samt genomgång av tidigare kända uppgifter. Relevant information om friluftslivsintressen eftersöktes bland annat från olika myndigheters hemsidor (Länsstyrelsen, Kristianstads kommun och Naturvårdsverket Skyddad natur)
Bedömningar har också gjorts utifrån samtal med naturvärdesinventerare Örjan Fritz som vid flera
Därtill har kontakt via telefon och mail tagits med personal på förskolan Fyren och Sånnaskolan.
Resultatet av dessa kontakter redovisas nedan. Skolorna och förskolorna norr om
Vattentornsområdet har inte tillfrågats därför att dessa i första hand förmodas nyttja skogarna nordväst om Åhus.
Samtal med förskolechef på Fyrens idrottsförskola
Det sydöstra hörnet av utredningsområdet, kallad ”Gläntan”, besöks av förskolans barngrupper minst en gång i veckan (figur 1 och 3). Förskolan har en idrottsprofil som innebär att man ofta är utomhus och i rörelse. Gläntan är den enda skogsmiljö som finns på gångavstånd från förskolan och fungerar som komplement till förskolans begränsade gård. Gläntan används mer frekvent än tidigare, då det fanns möjlighet att åka med buss till Kronoskogen. Skogsdungen fungerar som ett uterum för lärande om natur. Vid val av utomhusmiljö är närhetsprincipen avgörande eftersom tiden ofta är knapp och barnen inte orkar gå så långt.
Samtal med personal (två pedagoger) på Sånnaskolan
Även dessa personer refererar till områdets sydöstra hörn som ”Gläntan”. Berättar att även övriga delar av utredningsområdet används frekvent av såväl skola (alla åldrar) som fritidshem. Hit förlägger man ”Skoljoggen” samt orientering och löpträning på idrottslektioner och friluftsdagar. De lägre årskurserna och fritidshem besöker i första hand Gläntan för att äta mellanmål, titta på svampar och träd. Personalen refererar till området som ”vår skog.”
Figur 3. ”Gläntan” – en plats som frekvent besöks av omkringliggande skolor och förskolor.
Naturcentrums värdering
Kriterier som ligger till grund för klassificering
Brukarfrekvens 3 Hög
Kommentar: Området genomkorsas av stigar i alla riktningar. Vid varje fältbesök i området har besökare träffats på: joggare, hundägare och människor på promenad inom området. Området är också välanvänt av närliggande skolor och förskolor. Hit går man regelbundet för att äta mellanmål, grilla, bygga kojor, bedriva undervisning om natur, leka och idrotta. Området passeras sannolikt också av många på väg till intilliggande grönområden, affärer, arbetsplatser mm.
Regionala och nationella brukare/turism 1 Aldrig
Kommentar: Området bedöms aldrig/ytterst sällan besökas av långväga besökare. Områdets kantzoner, särskilt mot Kolhögarna, besöks dock av tillresta biologer och nattfjärilsfångare vilket stöds av rapporter på Artportalen.
Upplevelsekvaliteter 2 Flera/måttligt höga
Kommentar: I området finns möjlighet att uppleva skogskänsla och en viss vildhet. I den västra delen (som inte störs av buller från industri och trafik) upplevs även en känsla av rymd och rofylldhet. I kantzonerna kan artrikedom av örter och insekter upplevas.
Symbolvärde 2 Måttligt
Kommentar: Skogen har en kort historia men har ett symbolvärde som ”utflyktsskog” för intilliggande skolor och förskolor. Det sydöstra hörnet kallas ”Gläntan” och personal från närliggande skola
refererar till området som ”vår skog”.
Funktion 1–2 Ingen särskild funktion – några särskilda funktioner
Kommentar: Området har en viss funktion som buffertzon mellan industriområde och de öppna sandmarkerna Kolhögarna/naturreservatet västerut.
Lämplighet 2 Måttlig
Kommentar: Området fungerar som närrekreationsområde (för promenad och löpning) för boende i Åhus nordvästra delar liksom som utflyktsskog och uteklassrum för åtminstone en skola och en förskola. Området skiljer ut sig från övriga rekreationsområden i närområdet (Sånnarna, Horna grushåla, golfbanan) i och med att det är skogbevuxet.
Tillrättalagt/anläggningar 1 Låg Kommentar: Anläggningar saknas.
Övriga kriterier
Storlek och arrondering/form 2 Några delar saknas/fel form
Kommentar: Området är relativt stort, men dess homogena karaktär gör att möjligheterna till olika aktiviteter är begränsad.
Kunskapsvärde 2 Måttliga/flera
Kommentar: Artstudier i blomrika kantzoner, fåglar, svampar, träd, ”skogskunskap”.
Ljudmiljö 2 Måttlig
Kommentar: Områdets västra och centrala delar upplevs som tysta, men i framförallt söder och öster finns bullerstörning från trafik och industrier (fläktljud).
Ingrepp/störning 2–3 Måttligt–fritt från ingrepp
Kommentar: Byggnader, vägar eller andra ingrepp saknas inom området (återvinningscentralen är dock en ny inbuktning i tallskogen), men i delar av området har intilliggande industrier och trafik en negativ inverkan. Pågående skogsbruk kan också ha negativ inverkan på naturupplevelser.
Tillgänglighet 3 Lättillgängligt
Kommentar: Till fots nås området i första hand norr- och västerifrån, i söder och öster utgör vägar och industriområden barriärer. För cyklister (och bilister) är området lättillgängligt.
Framkomlighet 2 Måttlig framkomlighet
Kommentar: Framkomligheten är god i och med förekomsten av många stigar, men utanför stigarna gör vegetation i form av kaprifol, snår och björnbär att det bitvis kan vara svårt att ta sig fram.
Känslighet 2 Mellan
Kommentar: Pågående skogsbruk, nytillkomna vägar och ökad bullerpåverkan och visuell störning från intilliggande industrier kan minska områdets värden för friluftslivet.
Potentiellt bruk 2–3 Viss–stor potential
Kommentar: Stigar med beläggning och/eller belysning skulle öka tillgängligheten och sannolikt locka fler besökare till området.
Klassning
Värderingsresultatet har vägts samman och klassificerats utifrån Naturvårdsverkets metod (bilaga 5).
Inventeringsområdet bedöms efter sammanvägning av värderingskriterierna tillhöra Klass B - Viktigt område (minst två kriterier med värde 2, alternativt ett kriterium med värdet 2 och ett med värde 3).
Sammanfattande bedömning
Sammanfattningsvis bedöms området vara viktigt för människors utövande av friluftsliv och utevistelse. Området fyller en viktig funktion som utflyktsskog och uteklassrum för intilliggande förskolor och skolor. Extra välbesökt av dessa brukargrupper är områdets sydöstra hörn, ”Gläntan”.
Övriga besökare som rör sig inom området kommer främst från villaområdet norrut, men nyttjas sannolikt också av människor på lite längre promenader och löparrundor. Naturens beskaffenhet i form av en trevlig skogsmiljö och det tätortsnära läget med närhet till villabebyggelse och
skolor/förskolor tillhör områdets främsta kvaliteter. Att liknande skogsmiljöer saknas i den här delen av Åhus bidrar till värdet.
www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Friluftsliv/Kartlagga-naturomraden/
Naturvårdsverket 2016. Kartlägga områden för friluftsliv - en vägledning.
www.skyddadnatur.naturvardsverket.se Digitalt kartverktyg Naturvårdsverket avseende skyddad natur i Sverige.
Fritz, Ö. 2019. Naturvärdesinventering (NVI) av del av fastigheten Horna 3:12 i Åhus i Kristianstads kommun 2019. Naturcentrum AB i pdf-fil till Kristianstads kommun 2019-10-31. 39 sidor.
Kristianstads kommun 2004. Detaljplan för Horna 3:12, del av, m.fl. utmed Flötövägen i Åhus, Kristianstads kommun.
Kristanstads kommun. Grönplan 2019. Antagen av kommunstyrelsen i Kristanstads kommun 2019-02-30.
Anne Olsson 2019. Förskolechef Fyrens idrottsförskola. Telefonintervju 2019-10-01.
Personal på Sånnaskolan 2019. Telefonintervju 2019-10-02.
Linus Nilsson 2019. Idrottslärare Sånnaskolan. Re: Vattentornsområdet – hur används området idag?
E-post 2019-10-04.
Tabell 1. Värderingskriterier Friluftsliv
Värderingskriterier Beskrivning 1 2 3
Brukarfrekvens Dagens brukarfrekvens. Mängd besö-
kande till området. Låg Måttlig Hög
Regionala och nationella
brukare/turism Användning av andra än lokala besö-
kare Aldrig Ibland Ofta
Upplevelsekvaliteter Förekomst av speciella natur- och kultur- historiska upplevelsekvaliteter. Även upplevelsevärden kan användas
Saknas/
enstaka Flera/ mått-
ligt höga Många/ höga eller mycket höga Symbolvärde Speciella symbolvärden kopplade till
historia, nyttjande mm. Saknas Måttligt Högt
Funktion Området har särskilda funktioner viktiga för friluftslivet. Entréområde, grönkorri- dor, buffertzon, (viktigt för att värdera mindre områden som kan ha stor bety- delse för intilliggande värdefulla frilufts- områden.
Ingen särskild
funktion Nägra sär- skilda funkt- ioner
Många/ flera särskilda funktioner
Lämplighet Områdets lämplighet för en eller flera aktiviteter där det är svårt att hitta ersättningsplats någon annanstans.
Låg Måttlig Hög
Tillrättalagt/anläggningar I vilken utsträckning området är tillrätta- lagt för speciella aktiviteter eller grup- per.
Låg Måttlig Hög
Storlek och arronde-
ring/form Områdets storlek och form sett i relation
till önskade aktiviteter och upplevelser. För litet Några delar saknas/fel form
Stort nog
Kunskapsvärde Särskilda natur- eller kulturvetenskapliga kvaliteter och i vilken utsträckning områ- det används i undervisning.
Låga/få Mått-
liga/flera Höga/ Många Ljudmiljö Områdets ljudmiljö, tysta områden Dålig > 55
dBA Måttlig > 45
dBA God – tyst
område natur- ljud dominerar
<40 dBA Ingrepp/störning Inslag av bebyggelse, vägar, större
tekniska anläggningar med mera. Bebyggt,
stora ingrepp Måttligt bebyggt och/eller en del ingrepp
Fritt eller nästan fritt från bebyggelse och andra ingrepp Tillgänglighet Avser tillgänglighet och nåbarhet till
området för olika brukargrupper. Svårtillgäng-
ligt Måttlig
tillgänglighet Lättillgängligt Framkomlighet Avser framkomligheten inom området Svårframkom-
ligt Måttlig
framkomlighet Lättframkomligt Känslighet Upplevelsekvaliteterna kan vara känsliga
för påverkan i form av buller, slitage, visuella förändringar, andra brukare m.m. Ange vad känsligheten består i.
Låg Mellan Hög
Potentiellt bruk Områdets potential utöver dagens bruk.
Förutsättningar att öka värdet för frilufts- liv. Beskriv potentialen, t.ex. ökat behov och ökat nyttjande p.g.a. stads- eller bostadsutbyggnad.
Ingen särskilt
hög potential Viss potential Stor potential
Tabell 2. Klassificering av områden för friluftsliv enligt Naturvårdsverket 2016. Vid klassningen görs en sammanvägning av de sju första värderingskriterierna i Tabell 1.
Klass Klassning - skala
A Mycket viktigt friluftsområde Minst två kriterier med värde 3
B Viktigt friluftsområde Minst två kriterier med värde 2, alternativt ett kriterium med värde 2 och ett kriterium med värde 2 och ett kriterium med värde 3
C Övrigt friluftsområde Uppfyller ej kraven för A och B D Ej klassificerat område Värdering ej möjlig/genomförd
