ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER
OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Tallholma förskola
2010
Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Definitioner, se bilaga 1.
VISION
Vår vision är att alla människor får vistas i en i en stressfri och harmonisk miljö.
Där alla har samma värde och bemöts med respekt.
ANSVARSFÖRDELNING
Rektor har ett övergripande ansvar. Ledningsgruppen vid förskolorna tar ett tydligt och aktivt avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling enligt gällande lagstiftning.
HANDLINGSPLAN MÅL för 2010:
- En förskola fri från kränkningar, där alla kan känna sig trygga och känna glädje, har lika värde och är respekterade.
- Ett långsiktigt och aktivt arbete för att förebygga diskriminering, trakasserier
Främjande arbete: Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde;
omfattar alla diskrimineringspunkterna; riktas mot alla och bedrivs utan förekommande anledning; är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
I det dagliga arbetet ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande.
Att det finns närvarande pedagoger som hjälper barnen att hitta sina egna gränser och respektera andras. Barnen är delaktiga i det förebyggande arbetet genom att vi tillsammans bestämmer hur vi vill bli bemötta och hur vi bemöter andra. Använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter.
Förebygga: Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer.
Exempel på förebyggande åtgärder
:
- Att personalen är positiva föredömen och goda förebilder
- Fortlöpande och upprepade diskussioner kring kränkande beteenden, vår värdegrund och barns rättigheter.
- Vuxna som har ett tydligt förhållningssätt, inte pratar över barns huvud - Alla arbetar för att ett gott arbetsklimat råder, gäller barn och vuxna
- Stärka barnens självkänsla och se olikheter som en resurs - Lyssna på barnens åsikter, i samlingar, olika möten.
- Rollspel, rim, ramsor, sagor
- Barnobservationer; barnintervjuer - Trygghetsövningar
- Kritiskt granska rutiner och regler som finns Åtgärda:
När något hänt mellan barnen
- Den vuxne som ser/uppmärksammar en händelse ansvarar för at problemet lyfts
- Barnet/barnen får berätta, vuxna hjälper till att hitta lösningar och reda ut händelsen
- Föräldrar informeras
- Kontinuerliga uppföljningar vid behov. Återkoppling till berörda.
- Vid behov söka hjälp/råd/stöd av tex specialpedagog, förskoleteam - Informera rektor/verksamhetsledare
När någon vuxen kränker ett barn
- Om någon vuxen upplever att ett barn blir kränkt av en vuxen/en kollega ansvarar hon för att ta upp det med personen ifråga. Informera
verksamhetsledare händelsen till verksamhetsledare/rektor.
- Rektor vidtar en utredning, tar hjälp av annan kunnig person beroende på kränkningens art
- Rektor pratar enskilt med barnets föräldrar - Lämpliga åtgärder vidtas av rektor
- Vid behov kontaktas skyddsombud/facklig företrädare - Uppföljning/återkoppling till föräldrar, till den vuxne Kränkningar bland vuxna
- Den som känner sig utsatt för kränkningar har ansvar för att genast ta kontakt med rektor
- Den som ser att någon blir kränkt har ett ansvar för att reagera på det inträffade
- Rektor vidtar en utredning
- Vid behov ska skyddsombud, fackliga ombud kontaktas för stödinsatser - Båda parter ska få möjlighet till samtal, som kan ske enskilt eller tillsammans - Eventuella åtgärder vidtas av rektor
- Uppföljning av händelsen görs
- Dokumentation förs under hela ärendet
- Vid grova fall av kränkning kan en erinran bli aktuell
Dokumentera alla kränkningar!
- Vad som hände
- Vad medarbetaren gjorde och sa - Vad de berörda gjorde och sa - Hur händelsen ska följas upp
Dokumentationen sparas i pärm hos rektor på förskolan i två efter barnet har slutat.
Exempel på frågor vid samtal - Hur kände du?
- Hur tänkte du?
- Kunde du ha gjort på ett annat sätt?
- Hur tror du att den andre kände sig?
KARTLÄGGNING
Exempel på kartläggningar:
- Verksamhetens organisation och arbetssätt - Klimat och miljö
- Barnens trygghet och trivsel, deras uppfattning av kränkningar via samtal - Observationer, pedagogisk dokumentation
- Barnens delaktighet i lärosamtalen - Intervjuer
- Föräldraenkäter
Utifrån en analys av kartläggningen formuleras konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet samt
Planering av insatser so ska genomföras under året för att nå målen och bestämma vem som ansvarar för att insatserna genomförs och följs upp
NULÄGESANALYS Hur ser det ut idag?
1. Pojkar vill inte leka med flickor 2. Förälder som kränker personal
3. Föräldrar som talar illa om andra barn öppet, så att de andra barnen hör det.
Mål 1.Alla ska kunna leka med varandra oavsett kön
2. Inget barn ska bli utsatt för att någon kränker/gör sig lustig över dem 3. Ingen personal ska bli utsatt för kränkningar från förälder
Konkreta åtgärder
1. Tydliga, närvarande pedagoger som stöttar barnen. Vägleder barnen till gemensamma lekar
2. Involvera föräldrarna i vår plan, via samtal, föräldramöten. Vikten av att behandla andra som man vill bli behandlad själv.
3. Diskutera värdegrunden och vad det innebär på APT/föräldramöten.
Synliggöra hur man beter sig mot varandra och uppmärksamma goda exempel
4. Samtal med berörda föräldrar (Rektor ansvar)
5. Den som ser eller hör att någon blir utsatt ska genast ingripa och tala om att det inte är okay.
Vem ansvarar
Beroende på åtgärder delegeras ansvaret.
Som vuxen har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende - om inte kan det tolkas som om vi accepterar beteendet.
3. Mål enligt gällande lagstiftning
Vad säger styrdokumenten LPfö, skollag, samt ny lag 1 juni 2009, LPfö98
”Förskolan vilar på en demokratisk grund”
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen ”
Skolplan
”Det finns en ökad upplevelse av att kränkningar och våld inte längre väcker samma avsky som tidigare. Barn och vuxna skall känna sig trygga i
verksamheternas arbete mot kränkande behandling. Ett aktivt
jämställdhetsarbete skall ge pojkar och flickor, kvinnor som män lika förutsättningar att utveckla ambitioner, intressen och talanger”
Lokala arbetsplanen
”Att barn och vuxna utvecklar förmågan att visa empati, hänsyn och respekt för varandra”
Diskrimineringslagen (2008:567) 1 januari 2009. Olikbehandling utan saklig grund
” Lagen ska främja barns lika rättigheter samt motverka diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelle läggning eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.” Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, som orsakats genom våld eller hot om våld underrättas Arbetsmiljöverket
Tele: 08-4750100 eller e-mail: stockholm@av.se
Vid misstanke om att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd görs en anmälan till sociala myndigheten.
Planen är känd och förankrad med all personal genom APT.
Föräldrar via föräldraråd/anslagstavlor. Föräldrar har möjlighet till åsikter, delaktighet via bland annat föräldrarådet.
Utvärdering och uppföljning sker efter varje termin på vår utvärderingsdag.
Revidering i januari/februari varje år.
BILAGA 1.
DEFINITIONER OCH BEGREPP ENLIGT LAGEN OM FÖRBUD MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING AV BARN.
DISKRIMINERING:
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra. Det kan tex ske genom anställdas förhållningssätt, förskolans regler, pedagogiska verksamhet och kan vara direkt eller indirekt.
DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING:
Med direkt diskriminering menas när ett barn behandlas sämre andra barn. Det kan tex vara när en pojke går före en flicka i kön till en förskola, med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella avdelningen.
Indirekt diskriminering genom att alla behandlas lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt , men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, viss ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan indirekt de barn som till exempel på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
KRÄNKANDE BEHANDLING:
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande. Gemensamt är att någon eller flera kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck.
Kränkningar kan vara - Slag och knuffar
- Hot, svordomar, öknamn; viskningar
- Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) - Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)
- Lagen delas in i - Trakasserier
- Annan kränkande behandling TRAKASSERIER
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i olika miljöer. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till
trakasserier. Det är även trakasserier när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder mm.
ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING:
Är uppträdande som kränker ett bars värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning. Både barn och förskolepersonal kan göra sig skyldiga till annan kränkande behandling.
DEFINITION AV BEGREPP SOM FINNS I DISKRIMINERINGSLAGEN:
RASISM:
En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa är mindre värda
MOBBNING:
Upprepade kränkningar, negativa handlingar samt att det råder obalans i makt mellan den som kränker och den som kränks.
ETNISK TILLHÖRIGHET
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Du kan också ha flera etniska
tillhörigheter. Om du är född i Sverige kan vara same, svensk, kurd eller något annat. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet.
FUNKTIONSHINDER
Är varaktiga, fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persona funktionsförmåga. Det kan bero på skador eller sjukdomar som fanns vid födelsen, har uppstått senare i livet. Exempel; allergier, hörsel- och synskadade, ADHD, Aspergers syndrom.
SEXUELL LÄGGNING
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet.
Förskolan har ett särskilt ansvar för att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuelle läggning.
ÅLDER
Med ålder avser förskolan att alla barn har rätt till en pedagogisk verksamhet som är anpassad efter var och en oavsett hur organisationen ser ut.
JÄMSTÄLLDHET
Pojkars och flickors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, innebär att kön inte skall vara ett omotiverat hinder för personlig utveckling.
