• No results found

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Likabehandlingsplan och

Plan mot diskriminering och

kränkande behandling

Gäller 2015-11-01 – 2016-10-31

Herrgårdens förskola

avdelning Hallonet & Smultronet

(2)

Innehåll

Inledning 2

Mål 2

Syfte 2

Förskolans mål enligt Lpfö 98/10 2

Diskrimineringsgrunder 3

Främja och förebygga 4

Att utreda 5

Kartläggning 6

Trivselregler 6

Åtgärder 7

Lagar och styrdokument 8

Litteraturlista 8

Uppföljning och fastställande 8

(3)

Trygghet, respekt och ansvar - att främja likabehandling och

förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Inledning

Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot kränkande behandling i kraft, med syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i skollagen (14 a kap.) den del av barn- och

elevskyddslagen, som avser annan kränkande behandling och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen.

Planen presenteras vid föräldramöten och/eller vid utvecklingssamtal. Planen skall finnas tillgänglig för föräldrarna på förskolan samt på förskolans hemsida.

Mål

På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda.

Vi skall respektera och acceptera varandras olikheter och se det som en tillgång. Ingen skall bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling.

Syfte

Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi skall främja likabehandling och förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling.

Förskolans mål - enligt läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på,

människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, och alla människors lika värde.

• Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:

Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

• Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• Förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller

(4)

Diskrimineringsgrunder

Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de

diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.

Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar på FN- konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är

• kön

• könsidentitet eller könsuttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuell läggning

• ålder

Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet och som har

samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn.

Annan kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara trakasserier kränker ett barns värdighet.”( Allmänna Råd och kommentarer, s.9) T.ex. mobbning, där

någon utsätts för negativa handlingar som upprepas, sker i smyg, i förbifarten eller helt öppet med avsikt att tillfoga en annan person skada eller obehag.

Kränkningar kan vara:

Fysisk knuffar, slag, sparkar, bli spottad på

Verbal hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal Psykosocial utfrysning, isolering, ryktesspridning

Text- och bildburen klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms, sociala medier Övriga grov respektlöshet eller på annat sätt ovänligt beteende

(5)

Främja och förebygga

Organisations- och gruppnivå

• I förskolan skall vi kontinuerligt samtala om hur vi bemöter varandra och uppmuntra positivt beteende.

• All personal inom förskolan skall arbeta mot diskriminering och kränkande behandling.

• Föräldrarna informeras vid inskolningen att förskolan har en likabehandlingsplan och vad den innebär.

• Förskolan skall föra en kontinuerlig dialog med föräldrarna om barnens trivsel och förhållningssätt mot varandra.

• De vuxna ska vara goda förebilder

• Vi som pedagoger måste alltid ha öppna ögon och ta alla konflikter på allvar

• Alla barn är allas, vilket innebär en skyldighet att ingripa, när man ser att barn kränker eller blir kränkta.

• Gruppstorleken varieras genom att vi delar in barnen i mindre grupper delar av dagen. I den fria leken sprider barnen ut sig i de tillgängliga lokalerna. Personal finns alltid i närheten av barnen.

• Frågor runt likabehandling tas upp på APT, Verksamhetsmöten och planeringsmöten.

Allmänna insatser

Forskning visar att det som motverkar kränkningar och mobbning allra mest är att barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. Därför arbetar vi aktivt med att skapa en sådan kultur i förskolan. Vi har även andra vägar att arbeta för gemenskap och samhörighet.

Exempel på det är:

• EQ-arbete

• utvecklingssamtal med barn och föräldrar

• trivselregler

• lösningsinriktade förhållningssätt

• Giraffspråket:

Vi försöker alltid se möjligheter istället för hinder och vi uppmuntrar och fokuserar på det som fungerar bra. Vi betonar känslornas betydelse för den empatiska utvecklingen. På olika sätt får barnen träna på att bli tydliga med sina känslor och att sätta ord på sina känslor. De får lära sig att hantera och ta ansvar för sina känslor och handlingar genom de olika stegen i "Giraffspråket".

• Vad är det jag ser eller hör?

(6)

Har utarbetat egna modeller hur vi pratar, har ett förhållningssätt utifrån vår

Att utreda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling0

Vad gör vi? Vem är ansvarig?

Barn - Barn

1. Ta reda på vad som hänt.

Personalen uppmärksammar det som hänt och pratar med den som blivit utsatt.

Samtal med ev kamrater/vuxna som sett vad som hänt.

Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär.

Personal i arbetslaget Förskolechefen informeras

2. Stoppsamtal.

Prata med det barn som kränkt/diskriminerat. Redogör tydligt för vad som hänt enligt den som blivit

kränkt/diskriminerad och enligt andra barn/vuxna.

Om fler barn har deltagit samtalar vi med dem var och en för sig.

Informera barnen om att förskolan kommer att kontakta föräldrarna samma dag

Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär.

Personal i arbetslaget

3 Kontakta de inblandade barnens föräldrar

Görs samma dag och dokumenteras på blanketten:

Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär.

Personal i arbetslaget

4 Uppföljning

Samtal med de inblandade barnen under den närmaste tiden, var och en för sig.

Om behov finns, ytterligare samtal efter en period för att säkerställa att kränkningarna/diskrimineringen upphört

Samtalen dokumenteras på blanketten: Anteckningar vid händelse av kränkande karaktär.

Stöd till den som blivit kränkt/diskriminerad samt till den/de som kränkt/diskriminerat.

Håll föräldrarna till de inblandade barnen informerade om vad som händer

Avslut: Om kränkningarna upphört lämnas

dokumentationen till förskolechef och ärendet anses avslutat.

Personal i arbetslaget

5 Om kränkningarna/mobbningen fortsätter:

Anmälan till förskolechef

Förskolechefen ser till att utredningen fortsätter och kallar berörda föräldrar till ett samtal

Anmälan görs enligt skollagen 6 kap 10 §

Personal i arbetslaget Barnhälsoteam Förskolechef

När vuxna är inblandade så sker all rapportering till förskolechef. Ärendet utreds, följs upp och dokumenteras skyndsamt.

(7)

Kartläggning sker kontinuerligt, men sammanställs när vi reviderar likabehandlingsplanen.

Det här kom fram vid vår senaste kartläggning, genom observation och samtal med barnen Jag kan bli rädd eller ledsen:

• om man är själv i ett rum

• om någon kastar gegga, kuddar ekker sand på en

• om någon retas

• om jag är själv i ett rum

• om någon gör något man inte vill

• om man inte får som man vill

Här kan jag bli rädd eller ledsen:

• under lek på gården

• förrådet på gården

• i rum som är stängda

• på toaletten i Smultronhallen

Trivselregler

För att öka inflytandet utarbetas trivselregler på varje avdelning tillsammans med barn och föräldrar. På Herrgården har vi valt att kalla dem:

Bamses Ha-det-bra-regler

Vi ska vara snälla mot varandra och säga snälla saker till varandra.

Vi ska ta hand om, trösta och hjälpa varandra.

Vi ska dela med oss och turas om.

Våga tala om vad du känner och vad du vill

Våga fråga:

-om du behöver hjälp, - om du vill låna en leksak, - om du kan vara med och leka.

(8)

Mål: Personalen ska känna sig trygg och bekväm med att använda modellen.

Åtgärd: Ta upp ämnet till diskussion på första studiedagen på hösten alternativt första Herrgårdsmötet. Köpa in boken Känsla för självkänsla av Petra Krantz Lindgren

När: hösten 2015

Ansvarig: kvalitetsansvarig personal på Herrgårdens förskola Tilldelade resurser: inom budgetramen, med hjälp av studentpengarna

Nulägesanalys: Personalen har behov av att diskutera svårigheter i speciella situationer och kring specifika barn när det gäller utövandet av giraffspråket

Mål: Personalen ska hitta nya metoder att möta alla barn på ett respektfullt sätt

Åtgärd: Ta upp ämnet regelbundet som en stående punkt på våra Herrrgårdsmöten

När: under hela läsåret 2015-2016

Ansvarig: arbetslaget på Herrgårdens förskola Tilldelade resurser: inom budgetramen

Lagar och styrdokument

• Barn och vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på:

• Läroplan för förskolan, Lpfö98

• FN:s konvention om barnets rättigheter

• Skollagen (1985:1100)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

• Socialtjänstlagen (14kap 1 §)

• Brottsbalken

• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen

Litteraturlista

Smith, Anne-Christine (2006) Giraffspråket. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur Björndal, c. (2005) Det värderande ögat. Stockholm: Liber

(9)

DO, BEO & Skolinspektionen (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling-Främja likabehandling.

Uppföljning och fastställande

Uppföljning sker kontinuerligt under läsåret. En utvärdering sker på våren 2014 som ett led i arbetet med vår nulägesanalys. Som underlag till utvärderingen används bl.a. olika enkäter, kartläggningar samt de insatser som framgår av denna plan och förskolans interna uppföljningar.

Ny reviderad plan tas fram i oktober månad 2016.

References

Related documents

Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd

Den som har anmält diskriminering eller har påtalat att en utbildningsanordnare bryter mot lagen (till exempel genom att inte arbeta förebyggande mot trakasserier) har ett lagskydd

 Berörda vårdnadshavare informeras om vad som hänt och hur skolan arbetar för att kränkningarna ska upphöra. Under de närmaste veckorna hålls barnen/eleverna under

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig