Plan mot diskriminering och kränkande behandling, rev B
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet Grundskola F-3 och fritidshem
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år 2015-08-19 - 2016-08-26
Utvärdering av förra årets plan
Utvärdering har skett inom elevhälsoteamet den 19 augusti. Utvärdering kompletteras också med resultatet av Pysslingens ”NKI”, nöjd kund index samt pedagogernas egen analys inför terminsslut.
Främjande och förebyggande aktiviteter där vi önskar att vi nått längre:
Vid utvärdering av förra läsårets planerade åtgärder (främjande och förebyggande) så ser vi att arbetet med att arbeta över klassgränserna inte har blivit riktigt lika frekvent som vi tänkte från början. Dock så har det varit ett medvetet val då vi lagt fokus på att stärka respektive grupp istället för att mixa grupper, då vi sett att flera barn kan upplevas mer otrygga när vi ändrar i gruppkonstellationer.
I vissa årskurser, under vissa temaarbeten och under våra utedagar så är det dock samarbete mellan klasser. Men då ser vi värdet av att det är noggrant planerade aktiviteter och det är viktigt att det är bra bemanning av oss vuxna.
När detta har varit genomfört kan vi se att det har skapat ett mervärde genom ökad trygghet bland barnen under exempelvis rast situationer och fritids (som är mer fria aktiviteter), men också när man under läsåret behöver göra tillfälliga gruppindelningar i skolsituationen.
Under vårens ”stor EHT” (alla kompetenser inom elevhälsan samlade och pedagoger bjuds
in för dialog) har i princip alla lyft upp samma sak –att man ändå önskar mer samarbete mellan olika grupper.
Vi strävar efter att alltid styra lagindelning eller att lagindelning skall ske slumpvis.
Här har vi ett utvecklingsområde då vi sett under läsåret att det inte alltid fullföljs.
Vi vill ha ett större fokus på friskfaktorer. Vi är oerhört duktiga på att identifiera riskfaktorer och problem, vi är också effektiva på att hantera och finna lösningar på
uppkomna ”problem”. Det vi däremot skall utveckla från tidigare läsår är att kommuni cera och låta friskfaktorer få större plats i olika sammanhang.
När vi utvärderar våra åtgärder såsom arbetsro – så ser vi att vårt arbete med struktur, rutiner, coachande av pedagoger i sitt ledarskap, arbetet med definitionen av arbetsro både i klasser och i elevråd visar att vi har lyckats väldigt bra. Vi har en mycket bra arbetsmiljö och vi ser ett stort värde i att barnen också förstår vad arbetsro innebär och att det kan variera beroende på i vilket sammanhang – idrott jämfört med tyst läsning t ex.
Vi behöver omarbeta våra ordningsregler och dom måste också implementeras i verksamheten bland barnen.
När vi utvärderar vårt resultat använder vi oss också av Pysslingens ”nöjd kund
undersökning, ”NKI” och vi har brutit ner resultatet från föräldrarna, omarbetat till frågor på barnens nivå. Resultatet från båda dessa undersökningar har hjälpt oss i vad vi lyckas med, men också i vår kartläggning av nya områden. Vi är en liten skola och har nära dialog med våra elever och deras föräldrar, vilket innebär att vi hanterar det som uppkommer kontinuerligt, inte en gång per läsår.
Det vi kunde se i senaste resultatet var att vi får bra värden på nästan alla punkter, men det finns en viss rädsla hos en del barn för andra barn. Resultatet visar att man upplever att det finns en fin respekt mellan vuxna och barn men resultatet är något lägre barn till barn.
Som en del i att arbeta med god arbetsro och ett bra pedagogiskt ledarskap så har vi även under året genomfört en del observationer av pedagoger inklusive återkoppling.
I detta arbete skulle även fritids observeras vilket har gjorts vid ett par olika tillfällen. Men vi ser att omfattningen av dessa observationer inte varit tillräcklig för att utvärdera på ett korrekt sätt. Detta eftersom det är många fritidspedagoger och man tenderar att mer observera organisation än person.
Att observera vårt kök, vilket från början också var planerat, har vi däremot inte prioriterat.
Vi upplever att vi inte riktigt har lyckats med lugnet på vårt morgonfritids trots de åtgärder vi vidtog förra läsåret. Vi behöver göra mer.
Vi ser att våra pedagoger ibland blir kvar i klassrummet för iordningställande efter skoldagen och missar att följa med sin klass till mellis. Det gör att vi inte får det lugnet vi vill ha under mellistiden. Här behöver vi påminna våra pedagoger att vänta med
iordningställandet och istället sitta ner med klassen under mellis. Vi behöver också påminna oss om att vi även här kan tillämpa våra 5 minuter.
De planerade aktiviteter där vi har lyckats särskilt bra med under året:
Vid analys av våra kunskapsresultat där vi jämför pojkar och flickor så kan vi inte se några direkta skillnader mellan könen. Vi har under förra läsåret haft mycket goda resultat.
Vi har under året lyckats bygga upp ett nytt bibliotek som uppskattas av både elever och pedagoger. Vi har ett brett sortiment som dessutom även inkluderar olika böcker för olika modersmål.
Vår interna utvärdering inom elevhälsan visar att vi arbetar med och prioriterar rätt saker.
Vi får bra respons hos föräldrar men också inom personalgruppen. Vi har väl fungerande rutiner och ett stort engagemang för varje individ vilket gör att vi inte missar några barn.
Vi skrev om schemat för vår personal och vi har ändrat våra mötestider för att undvika att pedagoger tas ut från klassrummet eller från fritids. Vi är noggranna med vilka som deltar i vilka möten och att vi är rätt person på rätt plats.
Vi genomförde temadagar med värdegrund som ämne, som blev väldigt uppskattade.
Vi har påbörjat ett arbete inom personalgruppen där vi arbetar med värderingsfrågor och normer och där vi lär oss hur detta kan påverka vårt agerande. Vi har deltagit i olika föreläsningar och arbetat med det under personalmöten och andra träffar. Det arbetet kommer vi att fortsätta under detta läsår.
Utvärdering av årets plan
Utvärdering av våra åtgärder görs kontinuerligt i skolans klass - och elevråd. Vi använder oss också av Pysslingens ”NKI” som ett underlag för att se om vi har förbättrat våra resultat mot tidigare mätning. I slutet av terminen kommer vi också att låta eleverna få möjlighet att utvärdera genom en elevenkät.
Våra pedagoger (lärare och fritidspedagoger) kommer också som en del i sin analys av läsåret, att utvärdera hur vi lyckats med dessa områden.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Söderbys vision är att ”Trygga barn lära bäst”. Vi arbetar hårt med barnens trygghet och att barnen skall känna tillit till oss vuxna.
Vid Söderby skola tar samtlig personal starkt avstånd från all form av kränkande behandling och diskriminering. Vår skola skall bygga på tillit.
Vår skola ska vara en plats där varje elev ska känna sig trygg, känna sig respekterad för den han/hon är. Vi som arbetar på Söderby skola skall vara goda förebilder för våra elever.
Vi arbetar med fokus på att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inom skolan.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet
Främjande arbete allmänt:
Söderby skola arbetar för barnens delaktighet genom att bl a hålla klassråd i alla åldrar. I klassrådet får vi också fram hur ”stämningen” är på skolan, utifrån barnens upplevelse.
Klassråden innebär samtal i sitt hemvist, minst 1 gång varannan vecka, där man utvärderar skolans olika platser och hur stämningen är på skolan. Exempel på frågor som diskuteras är;
Läget i klassen, rasterna, restaurangen, fritids och idrotten. Barnen får fritt berätta om vad som känns bra och vad som känns dåligt. Viktigt att lyssna av så alla barn kommer till tals.
Varje klass utser sedan två representanter (representanterna varieras vid varje tillfälle) som träffar vuxenteamet 1 gång/var 14:e dag i ett ”elevråd”. Då har representanterna med sig en lista på de punkter som respektive klass/hemvist har pratat om som synpunkter eller f örbättringsidéer.
Söderby Skola vill bidra till att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. Det handlar bl a framförallt om att utveckla en kommunikativ förmåga och att skapa ett öppet
klassrumsklimat. Det handlar också om hur eleverna får utveckla förmågan att tillsammans med andra barn och vuxna, göra överväganden, komma till tals och lyssna på varandra.
Vi påbörjar från och med detta läsår formativ bedömning då forskning visar att kontinuerlig återkoppling till eleverna stärker och främjar utvecklingen och lärandet.
Undervisande pedagog ska i grupparbeten främja eleverna att lära känna varandra och motverka utanförskap genom att styra gruppindelningen.
Skolan strävar också efter att arbeta över ”klassgränserna” dels i våra projektarbeten (blandas F-3) och på våra utedagar, men också i det dagliga arbetet, årskursvis.
Våra äldre elever har lässtunder för de yngre för att ge några exempel.
Fördelen med detta är att barnen även här lär känna varandra och att man på så vis främjar tryggheten och motverkar utanförskap.
Vi pedagoger arbetar aktivt för att lära barnen hitta olika alternativ till fördelning av lag vid lekar och sporter. Vi undviker all form av uppdelning som bygger på att barnen väljer kompisar till sitt lag eftersom det också kan bidra till utanförskap och upplevelsen av att känna sig mindre värd.
Under personalens olika mötesforum (ledningsgrupp, arbetslag, fritids) har vi alltid en punkt som berör ”elevhälsa”. Där samtalar vi om elever som mår dåligt, har behov av extra stöd, utrednin g eller annan typ av extra uppmärksamhet.
Vi strävar efter att med jämna intervall (i arbetslagsmöten, personalmöten, konferens, enskilt möte, elevkonferens, enskild aktivitet etc) identifiera och lyfta upp det som också är bra i skolan.
Vi måste utvärdera varför en plats upplevs trygg, varför olika situationer går bra, när en elev gör framsteg, relationer som är framgångsrika etc.
Genom att kartlägga, bevara och utveckla det friska i skolan så vet vi att man kan stimulera trivsel, utveckling och även prestationer både hos eleverna och våra pedagoger.
Genom att förstå det som är bra så vet också hur vi skall göra för att bevara det som är bra.
Vi arbetar aktivt för att fånga upp elever som upplevs ledsna, aggressiva eller inte verkar tri vas i skolan. Vi försöker vara uppmärksamma på barnets hemsituation.
Vi utreder alla händelser tidigt och utan att döma.
Vi arbetar för att varje elev har en tillitsfull relation till någon vuxen på skolan.
Främjande arbete kring diskrimineringsgrunderna:
Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder:
Vi undviker att särskilja pojkar och flickor i undervisningen.
Vi arbetar aktivt mot könsrelaterade negationer/språkbruk.
Vi blandar pojkar och flickor i grupparbeten.
Efter varje läsår analyserar vi kunskapsresultaten i Sv och Ma för åk 3 för att identifiera och hantera eventuell skevt resultat mellan pojkar och flickor. Rektors ansvar.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder:
-
Vi samtalar kontinuerligt med våra elever om rätten att vara unik och rätten att välja själv.-Vi vill ge eleverna kunskap och förståelse för olika identiteter.
-Vi samtalar om att man kan uttrycka sig på olika sätt utan att kränka sina medmänniskor.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
Främjande åtgärder:
-
Vi genomför en undervisning som tar hänsyn till elevernas etniska ursprung.-Vi är och vill vara en skola med mångfald. Vi har elever med många olika bakgrunder.
-Vi har nolltolerans till allt som har med rasistiska uttryck att göra, symboler och hållningar i skolan.
-Vår undervisning skall innehålla mångfaldsarbete, tolerans samt vara öppen och informativ.
-Undervisande pedagog ska i grupparbeten arbeta för att eleverna ska lära känna varandra och motverka utanförskap genom att alltid styra gruppindelning.
-Vi hittar olika sätt att kommunicera med våra föräldrar och elever även när svenska språket kan vara ett hinder (använder exempelvis tolk, engelska etc).
- Vi har inlett ett samarbete med kommunens grupp för nyanlända.
-Vi uppmuntrar våra elever att läsa sitt modersmål. Vi arbetar för att läraren för respektive modersmål kommer till vår skola i så stor utsträckning det är möjligt, för att behålla elevernas trygghet.
-Vid behov så erbjuder vi studiehandledning på modersmålet.
- Vi uppdaterar skolans bibliotek med böcker på olika modersmål.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder:
-
Vi arbetar med begreppet ”olikheter” i undervisningen och i samtal. Att vi behöver träna på olika saker. Vi arbetar med att vi respekterar varandras olikheter, där vi skapar en acceptans bland både vuxna och kamrater.-Vi har stor öppenhet om elevernas MÖJLIGHETER istf begränsningar.
-Vi har ett nära samarbete med föräldrar till elever med funktionsnedsättning, en ständig dialog där vi också uppmuntrar till öppenhet kring barnets funktionsnedsättning, men alltid med respekt för förälderns önskan.
-Väl fungerande och aktivt elevhälsoteam som hjälper till med utredning och åtgärder för elever i svårigheter, olika diagnoser, psykosociala problem, svår hemmasituation etc.
-Skolans personal erbjuds fortbildning om olika funktionshinder.
-Vi arbetar alltid aktivt mot negationer/språkbruk som kan relateras till funktionshinder.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder:
-
Vi arbetar aktivt mot sexuellt relaterade negationer/språkbruk.-Vi samtalar om att en familj kan se olika ut, vi exemplifierar.
-Våra elever är små vilket gör att dom själva oftast inte har identifierat sin sexuella läggning än, men vi visar full acceptans för elevernas hemsituation där det kan förekomma olika
familjekonstellationer.
Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder:
-
I skolvardagen arbetar vi åldersblandat i vissa ämnen.-Vi har en åldersblandad personalgrupp för att vi tror på att vi kan bidra med olika saker utifrån olika erfarenheter och olika synsätt.
-Klassrepresentanter träffas gemensamt i ett elevråd, där alla årskurser är med för att de skall lära känna varandra och vara trygga i olika sammanhang.
-Klassrummens placering är spridd så att årskurserna är fördelade över skolans hela lokalyta.
-Vid skolans idrottsdagar blandas årskurserna då eleverna fördelas på respektive aktivitet. -I skolans utedagar blandas årskurserna.
-Våra äldsta elever har lässtunder för våra yngre elever.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Direkt diskriminering:
att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering:
att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande
identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Trakasserier:
ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling:
ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns ,elev eller vuxens värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2015-2016 utifrån resultatet av kartläggningarna
Kartläggning skola:
1) Respekt
Problem:
I vår kundundersökning ”NKI”, har det via frågeformulär framkommit att vissa barn upplever att dom är otrygga med vissa elever som har ett ”utåtagerande” beteende. Vårdnadshavare koppar detta till att det kan brista i respekt mellan barn.
Åtgärder:
-Vi lyfter ordet ”respekt” i samling för respektive klass och vi samtalar om dess innebörd. Vi kommer att ha ”respekt” som vårt ledord i elevhälsans temaarbete under hösten och vi kommer också att informera våra föräldrar hur vi arbetar.
- Vi har genom elevrådet lyft ”respekt” och arbetat med innebörden av ordet. Alla klasser har sett filmer som berör ämnet.
- Vi vet att mycket oro och många konflikter äger rum under rasten. Vi ser att många barn idag har svårt att leka, vi behöver träna leken.
Därför har vi under läsåret 2015-2016 valt att rasten är ett av våra fokusområden. Vi behöver utveckla vår rast verksamhet.
Det gör vi genom dels fortbildning av personal. Vi startade terminen med en föreläsning för alla pedagoger ”Det händer på rasten”, av Olof Jonsson som innehöll ett teoretiskt pass hur vi kan samverka skola och fritids (lärande inne och ute), olika kompetenser som krävs och hur våra kompetenser kan komplettera varandra. Föreläsningen innehöll även e tt praktiskt pass där vi provade på hur vi kan använda vår så ofta ”outnyttjade resurs” –rasten. Vi provar att leka olika lekar med små, enkla hjälpmedel.
Vi har under föräldramöte ”föreläst” om lekens betydelse. Vad vi tränar på under leken och varför leken är så viktig.
Vi har startat ett ”rastråd”, en rastgrupp som träffas en gång/vecka för att planera aktiviteter till kommande veckas raster. Personal som också kan vara behjälpliga att ”duka” gården med saker som skall locka barnen till lek.
Barnens egna förslag som just nu utvärderas av oss pedagoger är ”skolpoliser”. Deras syfte skulle vara att hjälpa kompisar in i leken, att hjälpa kompisar så att ingen känner sig ensam. Vi ser över förslaget för att säkerställa att det inte riskerar att bli en ”börda” för de elever som tillfälligt är
”skolpoliser”. Haninge kommun arbetar med ett projekt som kallas ”trivselvärdar” som vi också
funderar på. Där engageras både personal och de äldsta eleverna för att stötta andra barn in i leken.
2) Brist på information om barnets lärande Problem:
Vi har i Pysslingens NKI, noterat något lägre resultat där föräldrar uttrycker att vi brister i vår information kring barnets lärande.
Åtgärder:
-Genom att lyfta frågeställningen på våra föräldramöten som äger rum i september så vill bringa klarhet i var vi brister i informationen eller om det är så att vi bör informera på ett annat sätt för att det skall bli tydligt för vårdhandshavarna.
-Vi vet också att vi har många vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål vilket gör att vi under våra utvecklingssamtal också erbjuder möjlighet till tolk.
3) Språklig förmåga och språkförståelse/ordförståelse Problem:
Vi ser många av våra elever som redan när dom kommer från förskolan har ett mycket fattigt språk. Vi ser att det hämmar barnens utveckling och det bidrar till problem i det sociala samspelet.
Åtgärder:
Elevhälsoteamet på Söderby har som ett av flera mål, att inleda ett samarbete med kommunens förskolor för att inledningsvis kartlägga hur arbetet med barnens språkutveckling på förskolan går till. I den optimala världen skulle vi vilja upprätta ett samarbete med förskolorna kring vad som behöver göras för att utveckla språket redan tidigt.
4) Bristande ordningsregler Problem:
Vi upplever att vi saknar tydliga ordningsregler. Vi på skolan har snarare för många och vi känner att har svårt att själva fullfölja alla.
Åtgärder:
4.1)
Under våra personalmöte skall fokus läggas på att finna en övergripande ”slogan” som täcker Söderbys ordningsregler. Denna skall arbetas fram i personalgruppen.
4.2)
Ordningsreglerna skall sedan brytas ner till ”Trivselregler” i klassrummet, utarbetas av pedagog och elever i respektive klass. Dessa trivselregler skall gås igenom varje termin med gruppen och uppdateras vid behov.-Ansvarig respektive mentor.
4.3)
Vi skall därefter göra särskilda ”rast regler” som tas fram av rastrådet. Här skall regler såsom ”Här får vi kasta snöbollar”, ”Här åker vi pulka med hjälm”, ”här är det okej att åka på stjärten utan
hjälm”, ”Här är det okej att spela fotboll”, ”såhär delar vi in lag på Söderby” etc etc.
”Positiva regler” som uppmuntrar barnen att göra rätt istf att det blir en negativ klang och e n massa förbud.
5) Friskfaktorer Problem:
Vi tenderar att agera ”åtgärdande” och att glömma lyfta friskfaktorer. Vi måste tydligare lyfta vårt fokus att prata om det vi gör bra, det som främjar ett lärande och en god arbetsmiljö.
Åtgärder:
Vi kommer att lära oss att lyfta friskfaktorer genom att ha stående punkter på våra veckomöten, såsom arbetslag och fritids. I vårt elevhälsoarbete kommer vi att som stående punkt diskutera friskfaktorer varje vecka och under våra ”storEHT” kommer vi att låta pedagogerna lyfta frågor som rör det främjande arbetet.
Våra personalmöten skall också innehålla arbete med värdegrund, hur vi mår och frågor som ”vad behöver vi för att må ännu bättre”.
6) Otrygga platser Problem:
Vi vet av tidigare erfarenhet att vissa platser i huset kan vara otrygga för barnen.
Åtgärder:
Vi genomför en undersökning med barnen för att kartlägga om det finns otrygga platser och om så är fallet, var i huset eller på gården och vad behöver vi då åtgärda.
Kartläggning fritids:
Arbetsro:
Problem:
1) Morgonfritids upplevs stökig med hög ljudnivå då det är många barn som samlas och vi har färre pedagoger på morgonen.
2) Vi ser att fler och fler äter frukost och ibland blir det lite ont om tid för barnen att äta.
Det blir en stressig start istället för att barnen får en lugn start.
3) Mellanmålet har under läsåret haft en alltför hög ljudnivå.
4) Det är tenderar att vara en hög ljudnivå och en period med högre stress under viss del av eftermiddagen på fritids.
5) Vi ser att vi har många barn med särskilda behov som kräver en vuxen ledsagare under hela vistelsetiden.
Åtgärder:
1.1) Vi har organiserat om för att skapa en lugn tillvaro genom att vi sätter till en vuxen som börjar tidigare.
1.2)
Vi delar på gruppen efter frukost, vilket innebär att det blir mindre barn på fler ytor.
1.3)
Vi har tydliga regler för barnen var dom får vara och var dom inte får vara. Vi har
också begränsat barnens yta under den fria leken.
1.4)
Vi väljer att sätta telefonen på telefonsvararen under del av morgonfritids. Det gör vi för att lägga vårt fokus på att vara tillgängliga för barnen som är på plats istället för föräldrarna på telefon.
1.5)
Vi försöker att uppdatera vår ”arsenal” av leksaker och spel och vi planerar så att vi plockar fram olika materiel varje dag för att göra materialet så intressant som möjligt för barnen.
1.6)
Vi fortsätter med att alla pedagoger börjar 15 min före ordinarie lektionsstart för att kunna hämta eleverna i lugn och ro innan skoldagen börjar
2.1) Vi har satt en tidsgräns när barnen senast måste lämnas av föräldrarna till morgonfritids för att hinna äta frukost i lugn och ro.
3.1) Vi har tagit beslut på att mentor alltid skall äta mellanmål med sin klass. När
mellanmålet är slut övergår barnen till fritids försorg. På så vis har vi mer pedagoger bland barnen under mellanmålet.
4.1) Vi har kartlagt vilka tider personalen upplever mest stress och vi har kartlagt vilka aktiviteter och delar av huset som upplevs röriga.
4.2) Vi har ändrat vår rutin när vi går in från fritidsrasten så att alla klasser går in i sin egen ingång istället för gemensamt i den ”stora entrén”. På insidan skall en vuxen möta upp och vägleda barnen rätt.
4.3 Vi har tagit beslut på och informerat föräldrarna om att vi inte kommer att ha passning på telefonen under den mest kritiska fritidstiden 14-15.30. Vi lägger vår pedagogtid på barnen istället och låter föräldrarna lämna meddelande på telefonsvararen som lyssnas av 1 gång/halvtimme.
4.4) Vi har under hösten anställt nya fritidspedagoger med rätt bakgrund och många års erfarenhet så att vi förstärker verksamheten.
4.5) Vi gör kontinuerliga justeringar och anpassar pedagogernas schema utifrån hur
behovet hela tiden ser ut. Det kräver en stor flexibilitet hos personalen. Detta gör vi för att vi alltid skall vara rätt antal vuxna bland barnen.
Målet med schemaändringarna är också att pedagogerna skall ha bra förutsättningar, kännas pigga och känna lust för varierande aktiviteter under fritids.
4.6) Vi har organiserat våra mötes forum ännu bättre detta läsår. Vi tänker alltid ”Rätt profession på rätt plats”. Vi värderar vilken personal som deltar på vilket möte. Det gör att vi har bättre kvalitet på mötena och vi är rätt antal vuxna i barngruppen.
4.7) Fritidsmötet är förlagt under lunchrasten, vilket gör att vi inte tappar personal i barngruppen. Lärarna rastvaktar denna dag. Vi har också förlängt lunchrasten den dagen så att fritids skall få utrymme att göra en bra planering.
5.1) Det kräver en noggrann planering, goda överlämningar mellan pedagoger och väl
valda aktiviteter där vi alltid ser till att våra barn med särskilda behov tilldelas en plats där
vi ser att det är en lämplig aktivitet och gagnar det enskilda barnet.
5.2) Vi har alltid en vuxen som har ansvaret för de barn som behöver extra stöd.
5.3) Se punkt 4.4
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Upprättandet av planen görs av vuxenteamet/elevhälsan, men den baseras på föregående års arbete, på våra kartläggningar, samtal med elever och föräldrar samt personalens egen analys. Föräldrar är också delaktiga i innehållet i planen genom att vi nyttjar resultat från NKI. Vi har också ett mycket nära samarbete med föräldrar som gör att vi fångar upp det vi eventuellt behöver arbeta med.
Genomgång av planen med personal sker på personalmöte, i arbetslag, i elevhälsans forum. Föräldrar delges planen genom att den delas ut vid önskemål och läggs upp på hemsidan.
Rektors ansvar är att se till att skolans personal får ta del av innehållet i planen, att planen efterföljs samt att personalen har rätt kompetens för att fullfölja planen samt att var och en har goda kunskaper inom området.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka:
Samtlig personal på skolan är skyldig att reagera på all form av kränkande behandling samt att rapportera till vuxenteam och rektor.
Elever, personal och vårdnadshavare uppmanas att hålla alla sinnen öppna för att uppmärksamma pågående kränkande beteende, diskriminering och snarast informera skolan.
Utreda:
Den personal som identifierat händelsen skall helst direkt utreda genom att ha samtal med inblandade parter. Vid större incidenter kopplas vuxenteamet in som då ansvarar för att samtala med alla inblandade.
Vi utreder skyndsamt och utan att döma.
Vårdnadshavare kontaktas alltid.
Vuxenteamet är en del av elevhälsan varför all information även når berörda kompetenser här. Vuxenteamet ansvarar för att vi utreder, agerar, rapporterar samt återkopplar.
Dokumentera:
Den som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till rektor på blankett ”Anmälan till rektor” (hämtas på supportwebben).
När rektor tagit del av anmälan skall den scannas in och sparas på respektive elevs akt i PMO (system för elevhälsan).
Vid konstaterad kränkande behandling används blanketten ”Handlingsplan kränkande behandling” (hämtas på supportwebben). Dokumentet scannas därefter in i utsatts elevs elev akt i PMO.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Berörd klasslärare/mentor, vuxenteam och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas.)
3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas.
4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en kort tid, samlas skolans vuxenteam och elevhälsa.
Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
- Samtal med vårdnadshavare
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen
1)
