Stadsbyggnads- och miljönämnden
Remiss av rekommendation att anta Klimat- och energistrategi för Stockholms län
Beslutsunderlag
Kommunförbundet Stockholms Län, Rekommendation att anta Klimat- och energistrategi för Stockholms län, 2012-03-29.
Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2012:10, Klimat- och energistrategi för Stockholms län.
Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens skrivelse den 26 april 2012.
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Stockholms län har på regeringens uppdrag utarbetat en klimat- och energistrategi. Strategin är avsedd att fungera som länets strategi, inte enbart
länsstyrelsens. Den är inget handlingsprogram utan behöver kompletteras med konkreta åtgärdsdokument. Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter ett brett samarbete mellan regionens aktörer: kommuner, landsting, myndigheter, företag, organisationer och hushåll.
Strategin utgår från fem regionala mål med minskade utsläpp, minskad
energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Sex åtgärdsområden har valts ut för att nå målen. Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) styrelse beslutade den 29 mars 2012 att rekommendera kommunerna att anta Klimat- och
energistrategin för Stockholms län.
Förslag till beslut
1. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens skrivelse godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Bakgrund
Länsstyrelsen i Stockholms län har på regeringens uppdrag utarbetat en klimat- och energistrategi. Strategin är avsedd att fungera som länets strategi, inte enbart
länsstyrelsens. Den utgår från fem regionala mål med minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor i fokus. Sex åtgärdsområden har valts ut för att nå målen.
Kommunförbundet Stockholms läns (KSLs) styrelse beslutade den 29 mars 2012 att rekommendera kommunerna att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län. För att målsättningen med strategin ska nås behöver konkreta handlingsplaner, program och åtgärder arbetas fram av berörda aktörer. KSL föreslår att det
kommunala ansvaret som följer av strategin kopplas till det regionala miljömålsarbetet och att det Regionala miljömålsrådet får i uppgift att bistå kommunerna i genomförandet av strategin. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning.
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
Stockholmsregionen utvecklas starkt. Denna tillväxt förutspås fortsätta under överskådlig tid. Samtidigt som denna kraftiga tillväxt sker, och enligt länsstyrelsen är önskvärd, behöver de klimatpåverkande utsläppen minska med 85-90 procent till år 2050 enligt EU:s mål. Regeringens uppdrag Färdplan 2050 höjer ambitionen ytterligare genom målsättningen att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp alls år 2050. Redan målen till år 2020 kräver krafttag. För att nå målen till år 2050 bedömer experter att teknisk utveckling och ekonomiska styrmedel endast räcker halvvägs.
Åtgärder på mellannivå har enligt länsstyrelsen störst potential på regional nivå, både avseende resurseffektivitet och affärsmöjligheter. Insatserna bör inriktas på att samla branscher, sektorer, discipliner och företag som traditionellt varit åtskilda i gemensamma upplägg som bidrar till regionens klimat- och energimål. Det är viktigt att koordinera olika delsystem, delmarknader och verksamhetsområden, som
exempelvis stadsplanering, bygg- och anläggningsverksamhet, VA-infrastruktur och transporter samt offentliga tjänster.
Riksdagen har fastställt de så kallade miljökvalitetsmålen inom en rad olika områden, bland annat Begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att verka för att miljökvalitetsmålen uppnås, och klimat- och
energistrategin är en del i detta arbete.
Strategin är avsedd att fungera som länets strategi. Ett framgångsrikt klimatarbete i länet förutsätter enligt länsstyrelsen ett brett samarbete om åtgärder bland aktörer som kommuner, landsting, näringsliv och organisationer liksom medverkan från enskilda hushåll. Strategin ska erbjuda konkret vägledning inför beslut i frågor med bäring på klimatpåverkan och energiomställning och identifierar även ett antal potentiella målkonflikter i avsikt att bidra till lösningar för länets hållbara utveckling.
Minskade utsläpp, minskad energianvändning och förnybara energikällor är fokus för målen i strategin.
Mål 1 – Länets utsläpp av växthusgaser utanför handeln med utsläppsrätter minskar med 25 procent till år 2020 jämfört med år 2005. Verksamheter som regleras av handel med utsläppsrätter minskar samtidigt sina utsläpp med 30 procent till år 2020.
Konsekvenserna av målet berör främst transportsektorn. Ett dämpat bilresande ökar framkomligheten till fördel för trafiken på vägarna. Mindre trafik medför också andra fördelar, som bättre luftkvalitet och mindre buller. De ekonomiska styrmedel som krävs för att dämpa bilresandet kan innebära ökade kostnader för hushållen.
De tillför resurser som kan återinvesteras i regionens transportinfrastruktur och kollektivtrafik.
Mål 2 – Regionens energianvändning är 20 procent effektivare år 2020 jämfört med år 2008, mätt i energiintensitet (tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser).
Konsekvenserna kan medföra ökade kostnader för att leva upp till kraven med skärpta energikrav vid om - och nybyggnation. Energieffektiva hus är dyrare att bygga men billigare i drift sett över byggnadens livslängd.
Mål 3 – De klimatpåverkande utsläpp som energianvändningen ger upphov till minskar med 30 procent per invånare till år 2020 (ton CO2 – ekvivalenter) jämfört med år 2005 och med 40 procent till år 2030.
Konsekvenserna är tillkommande kostnader för att minska energianvändningen i existerande bebyggelse och ökade krav på energistandard vid nybyggnation.
Mål 4 – År 2020 är 20 procent av energianvändningen i transportsektorn förnybar.
Konsekvensen är att investeringar krävs för att förnybara bränslen ska bli lätt tillgängliga.
Mål 5 – Energiproduktionen i länet sker år 2020 till 90 procent med förnybara bränslen, spetslastproduktion oräknad. År 2030 sker den till 100 procent med förnybara bränslen.
Konsekvensen är att det kan innebära ökat transportarbete och att bränslena ofta kräver större lagringsyta än fossila bränslen. Det kan innebära konverterings- eller nyinvesteringskostnader för kraftvärmeverken.
Som underlag för aktörernas beslut och genomförande av åtgärder för att uppnå klimatmålen har sex åtgärdsområden identifierats. Åtgärdsområdena inriktas på områden med stor potential att bidra till att nå länets klimat – och energimål. De valda åtgärdsområdena är:
A. Transporter och resande
B. Energianvändning i bebyggelse
C. Energiproduktion – nya och gamla system
D. Samhällsplanering, regionala strukturer och markanvändning E. Kunskapsuppbyggnad och utvecklingsarbete
F. Långsiktigt bärkraftig konsumtion av varor och tjänster
Målkonflikter
Länet har en ökande befolkning och den funktionella regionen vidgas utanför länets gränser. Det råder stor politisk enighet om värdet av en sådan utveckling, men det är enligt länsstyrelsen väsentligt att vara medveten om att en sådan utveckling erfarenhetsmässigt leder till fler resor och mer transporter. Vinsten av effektivare fordon i termer av minskade utsläpp äts upp av ökade reslängder.
En stor del av länets bostadsbestånd byggdes under 1960- och 70-talen och många av dessa är idag i behov av upprustning. Bostäder från denna period har ofta hög energiförbrukning. I flera områden i länet behöver segregationsproblematik och kulturmiljöfrågor hanteras samordnat med energifrågorna vid ombyggnad av befintlig bebyggelse.
Biobränsle har i storleksordningen tiofalt större volym än fossila bränslen. Det medför större ytor för upplag och transporter. För att underlätta tillförsel av biobränsle bör sådana anläggningar lokaliseras nära hamnar, vilket kan orsaka intressekonflikter i nyttjandet av mark i sjönära lägen.
Det regionala behovet av ett tillskott på 15 – 20 000 bostäder per år kräver en lokal kraftsamling att ta fram lägen som är attraktiva för bostäder och lokaler. Det är enligt länsstyrelsen viktigt att detta avvägs mot andra regionala behov.
De sammanlagda utsläppen förorsakade av svenskarnas konsumtion av bil – och flygresor, boyta, energi, hemelektronik och energiintensiva livsmedel är enligt länsstyrelsen oförenliga med klimatmålen. Konsumtionen behöver ändras i riktning mot mindre klimatpåverkande typer av varor och tjänster. Att genomföra detta är enligt länsstyrelsen en grannlaga uppgift, då det kan uppfattas som ett obefogat intrång i den personliga friheten.
Genomförande och uppföljning
För att nå de uppsatta klimat- och energimålen till år 2020 och därefter noll nettoutsläpp till 2050, behöver länet enligt länsstyrelsen genomföra kraftfulla
de föreslagna åtgärdsområdena kan fungera som stöd vid prioriteringar. KSLs styrelse har som tidigare nämnts beslutat att rekommendera kommunerna att anta strategin.
I länsstyrelsens verksamhet kommer strategin att användas som underlag för beslut och fördelning av resurser, exempelvis vid granskning av kommunala planer, framtagande av länsplanen för infrastruktur och fördelning av medel ur strukturfonderna.
Åtgärder på kommunal nivå kommer att vara avgörande för att nå flera av strategins mål. Det kan röra ett antal olika verksamheter, fysisk planering och utarbetande av andra planer och program. De kommunala energi- och fastighetsbolagens roll bör enligt länsstyrelsen speciellt uppmärksammas. Många åtgärder som följer av strategin kräver samordning mellan en mängd aktörer. En kontinuerlig dialog mellan offentliga aktörer, näringsliv och andra parter, internt och sinsemellan, kommer därför att vara en kritisk faktor för att regionens mål ska kunna nås.
Länsstyrelsen avser att bjuda in till sådana dialoger.
Uppföljningen av strategins genomförande kommer att spela en central roll. En årlig uppföljning av klimat- och energistrategin inriktas främst på åtgärdsarbetet.
Uppföljning av målen bör ske med längre intervall för att kunna påvisa trovärdiga tendenser. Alla åtgärdsområden bör dock, enligt länsstyrelsen, behandlas minst vart tredje år.
Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens yttrande
Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen anser att Sundbybergs stad bör följa KSLs styrelses rekommendation att anta Klimat- och energistrategin för Stockholms län.
Länsstyrelsen framhåller att strategin är avsedd att fungera som länets strategi och att ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter ett brett samarbete mellan regionens aktörer.
KSL föreslår att det kommunala ansvaret som följer av strategin kopplas till det regionala miljömålsarbetet och att det Regionala miljömålsrådet får i uppgift att bistå kommunerna i genomförandet av strategin.
För att strategin ska få effekt och uppsatta mål nås är det önskvärt att så många aktörer som möjligt antar den. Förvaltningen har varit i kontakt med
grannkommunerna (Stockholm, Solna, Sollentuna och Järfälla) för att om möjligt få underhandsbesked om hur dessa kommuner ställer sig till strategin. I Solna
tillstyrker stadsledningsförvaltningen att Solna stad ansluter sig till strategin. Järfälla har ännu inte behandlat ärendet, och Sollentuna har i dagsläget ingen färdig
uppfattning, men anser på tjänstemannanivå att strategin anger en färdriktning som i de flesta fall är i linje med kommunens.
Stockholm noterar på tjänstemannanivå att det, för att nå mål 1, nästan uteslutande kommer att handla om åtgärder inom transportsektorn. Stockholm noterar också att målet för utsläppsminskningen är nominell och inte per invånare, vilket ytterligare skärper kraven i en växande stad. Detta noterar även stadsbyggnads- och
miljöförvaltningen, liksom att länsstyrelsen poängterar att tuffa åtgärder krävs för att nå uppsatta mål. Stockholm anser på tjänstemannanivå att mål 2 rörande regionens energianvändning inte är realistiskt, men att mål 3 bör kunna uppnås eftersom det är beräknat per invånare. Att uppnå mål 4 inom uppsatt tidsperiod anser Stockholm knappast vara realistiskt, men däremot att mål 5 bör vara möjligt att nå.
Huruvida de i strategin uppsatta målen är realistiska att nå under föreslagen tidsperiod anser förvaltningen vara svårt att sia om eftersom många olika aktörer behöver samverka för att nå dem. Att det är en ambitiös strategi, och att det krävs tuffa beslut och tuffa åtgärder för att nå uppsatta mål, ska staden dock vara medveten om ifall staden antar den.
Hur Sundbybergs stad konkret ska arbeta för att bidra till att uppsatta mål nås bör, om strategin antas, konkretiseras i handlingsplaner, program eller andra för staden styrande åtgärdsdokument. Det är enligt länsstyrelsen väsentligt att vara medveten om att strategin och dess mål kan komma i konflikt med andra mål för regionen, då en ökande befolkning erfarenhetsmässigt leder till fler resor och mer transporter.
För att nå uppsatta mål står länet därför inför stora utmaningar och behov av kraftfulla åtgärder, vilket staden måste vara medveten om. Förvaltningen förutsätter att såväl länsstyrelsen som KSL kommer att bistå kommunerna i deras arbete för att nå målen.
Vad som händer ifall inte samtliga kommuner i länet antar strategin är i dagsläget oklart. Förvaltningen anser att strategin får lov att ses som en viljeinriktning och inte ett juridiskt bindande dokument för kommunen att leva upp till.
Länsstyrelsen framhåller att de kommunala energi- och fastighetsbolagen bör uppmärksammas i klimatarbetet, varför Sundbybergs stad, om staden antar
strategin, bör verka för att även Fastighets AB Förvaltaren och Norrenergi AB antar Klimat- och energistrategin för Stockholms län.
